Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Hitta matematiken

Hitta språket och modersmålslärarna

Jag har fått många frågor från förskoleklasslärare om huruvida modersmålslärarna kan genomföra Hitta språket med nyanlända. När jag läser i lärarinformationen till kartläggningsmaterialet så ser jag att modersmålslärare nämns i Hitta matematiken men inte i Hitta språket.

I Hitta matematiken läser jag under avsnittet Anpassningar följande:

De aktiviteter som ingår i kartläggningen ska genomföras i grupp där varje elev får tillfälle att tänka efter, uttrycka sig och kommunicera med läraren och andra elever. Om eleven inte visar eller säger något när aktiviteten pågår kan det ha olika orsaker och behöver inte innebära att eleven har svårigheter med det matematiska innehållet. Exempelvis kan detta gälla elever som har ett annat modersmål eller elever som inte har haft tillräcklig exponering av det svenska språket. Läraren måste i sin kartläggning ta hänsyn till detta och uppmärksamma varje elev individuellt för att se vad eleven visar intresse för och hur eleven uttrycker sig, både med ord och kroppsspråk. Det kan ibland vara svårt för läraren att uppmärksamma en elevs kunnande och då kan vissa anpassningar behöva göras. Det kan till exempel vara att en elev får göra aktiviteten enskilt med läraren eller i par eller tillsammans med en modersmålslärare. Det kan också vara så att aktiviteten behöver förflyttas till ett annat rum, eller genomföras med ett annat material som eleven visar nyfikenhet för. Anpassningar kan även behöva göras när det gäller hur lång tid aktiviteten pågår och vid vilken tidpunkt på dagen som kartläggningen äger rum. (sidan 7)

Notera att modersmålsläraren nämns under anpassningar. Det betyder att ett samarbete med modersmålslärare ses som att läraren gör en anpassning för att eleven ska få möjligheter att visa vad denne kan. Vare sig modersmål eller modersmålslärare nämns på fler ställen i lärarinformationen.

Givetvis är jag nyfiken på hur modersmål och modersmålslärare nämns i Hitta språket. Modersmålsläraren nämns inte alls medan modersmål nämns på fyra ställen i lärarinformationen; dels i början av texten dels under avsnittet Aktiviteter som underlag för kartläggningen.

Läraren behöver analysera resultatet för varje enskild elev i syfte att stödja elevens kunskapsutveckling i riktning mot kunskapskrav som senare ska uppnås i ämnena svenska och svenska som andraspråk. För exempelvis elever som har ett annat modersmål eller som inte har haft en tillräcklig exponering av det svenska språket rekommenderas ett fortsatt språkutvecklande arbetssätt där läraren i den fortsatta undervisningen uppmärksammar ord och begrepp på såväl svenska som elevernas modersmål. Därigenom blir det möjligt att använda och utveckla både svenskan och även modersmålet i samband med många olika efterföljande aktiviteter i förskoleklassen.

Jag har sökt och fått mer information. Vid kartläggning med Hitta språket handlar det om att se om det visas indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås i svenska och svenska som andraspråk skiljer sig synen på modersmålslärarens medverkan i kartläggningen.  I slutändan handlar det om att inte anpassa bort det som avses att kartläggas. Det betyder att kartläggningen med Hitta språket inte görs tillsammans med modersmålslärare.

Givetvis måste läraren vara lyhörd för vad eleven kan och inte fortsätta kartläggningen bortanför vad eleven klarar. Här är det i stället viktigt att läraren fortsätter med ett språkutvecklande arbete för att stärka elevers kunskaper. En elev som är ny i svenska språket behöver förstås även Sva-undervisning.

Som lärare måste jag hela tiden komma ihåg att vara noga med att kartlägga just det som materialet avser att kartlägga och inte något annat.

Under hösten 2019 kommer ett nytt stödmaterial att publiceras Skolverkets webb. Stödmaterialet gäller för undervisning av flerspråkiga elever och elever som är nya i svenska språket i förskoleklass. Detta är tänkt som ett komplement för att användas efter genomförandet av de obligatoriska delarna.

Syftet med stödmaterialet är att lärare och förskollärare i förskoleklass ges möjlighet att utveckla kunskap om särskilt viktiga aspekter när man utformar undervisning för flerspråkiga elever och arbetar med elever som är nya i det svenska språket. Materialet nämns på Skolverkets webbplats  Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

3e dagen gillt!

Idag var tredje och sista studiedagen för den här gången. Matilda och jag har haft intressanta, stimulerande och utmanande dagar! Jätteroligt, tycker vi! Häftigt att möta så många engagerade lärare!

DA3CE387-7AA9-4954-8EBE-78D62A5D1C37

Du som inte kunde delta eller som inte fått plats har, som jag berättat tidigare, en ny chans 28e oktober.

I slutet av dagarna har vi bett deltagarna att ge oss ett ord som de tycker är represantivt för dagen. Exempel på ord har varit:

  • intensivt
  • klarhet
  • inspirerande
  • givande
  • nyttigt
  • förberedande
  • lärande
  • grundande
  • tydliggörande
  • kollegialt lärande
  • stimulans
  • analys
  • tips

Ord som stämmer väl med de mål Matilda och jag har haft för dagarna. Vi har strävat efter att just förbereda deltagarna på deras arbete med kartläggningen, räta ut frågetecken, inspirera till hur man kan arbeta på ett både tidseffektivt och  för barnen roligt sätt.

Några exempel på frågor vi rätat ut är frågan om specialpedagogisk kompetens. Vi hänvisar till sidan 9 i Lärarhandledningen där det står följande:

”Personal med specialpedagogisk kompetens” avser främst personal som har en utbildning som speciallärare eller specialpedagog.

En annan fråga gällde vem som har ansvar för att genomföra det som man kommit fram till i den särskilda bedömningen. Den klassiska pedagogiska frågan är: Vem? Vad? Hur? Här är svaret att det kan vara specialläraren/specialpedagogen som undervisar eleven men inte självklart. Det kan lika gärna vara klassläraren! Vad som ska undervisas om beror på vad man kom fram till i den särskilda bedömningen. Samma gäller förstås hur!

Uppgiften Lekplatsen, Hitta matematiken, har väckt många frågor. Att ringa in en position sett ur ett visst perspektiv är inte helt lätt. Samma gäller att kunna berätta och beskriva hur jag vet det. Varför jag anser att den lilla figuren står just där som jag anser att den står.  Detta förutsätter att eleven både kan tänka sig in i var denne står i förhållande till bilden och muntligt kan förklara hur och varför samt har de begrepp som behövs för att kunna beskriva rumsligt läge. Den här uppgiften var lika engagerande för oss vuxna!

2D2B45E4-9B96-461C-B8E2-B0AF35D8F2A0

Avslutningsvis hade vi tänkt oss att prova att använda Mentimeter.com när deltagarna skulle få uppgiften att skriva ett ord som beskriver dagen. Vi försökte oss på att använda oss av Mentimeter.com men tji fick vi. Vi fick inte upp koden så det var bara att be deltagarna att säga sina ord och anteckna analogt! Ja, man kan inte lyckas med allt! När vi väl var klara då dök kodsifforna upp. Typiskt!

Stort tack till alla er som deltagit någon av dessa studiedagar. Ni har jobbat hårt och visat engagemang och intresse HELA dagen! Vi är så imponerade av ert deltagande och nu önskar vi er alla lycka till i ert kartläggningsarbete med Hitta språket och Hitta matematiken.

Stort tack också till dig Matilda! Det har varit en förmån att få arbeta tillsammans. Ja, det känns som vi är bra parhästar och kompletterar varandra på bästa tänkbara sätt. Ser redan fram mot 28e oktober då det är dags nästa gång! Kanske kommer vi fram till att vi ska lägga in fler tillfällen under hösten. Få se när vi har samlat ihop oss och startat upp allt annat vi jobbar med.

Glimtar från studiedagen den 14e augusti

Ja, då var det dags för den andra omgången med vår studiedag om  ”Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser”. 70 nya lärare med glittrande, förväntansfulla ögon redo att ägna en heldag åt att lära om garantin och kartläggningsmaterialen. Härligt att få jobba med detta!

Igår tisdag hade vi en fantastiskt stimulerande heldag med många intressant diskussioner. Under dagen passade vi också på att slå ett slag för andra spännande föreläsningar och kurser som vi erbjuder. Vi  nämnde exempelvis följande:

Måndag 30/9 kan du höra Cecilia Segerby föreläsa om Språkliga aspekter i matematiken. Information och anmälningslänk hittar du i kalendariet på PS, Pedagog Stockholm: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/matematik/sprakliga-aspekter-i-matematiken/

Tisdag 1/10 föreläser de två förskolklasslärarna Monika Lång och Jessica Ekberg, Råtorpsskolan, Karlstad, om hur de bygger upp sin undervisning i förskoleklass kring bokstavsteman. Rubriken på deras föreläsning är Bokstavstema i förskoleklass. Läs mer i kalendariet på PS: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/sprakutveckling/bokstavstema-i-forskoleklass/

Måndag 28/10 kommer jag och Matilda Östman att ha nästa tillfälle med just den  här studiedagen som vi nu har 13e, 14e och 15e augusti. Även denna hittar du i kalendariet på PS: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/bedomning-och-betyg/lasa-skriva-rakna-en-garanti-for-tidiga-stodinsatser/

Vi lyfte också att våra kollegor Karin Källander och Camilla Liljedahl, Skoldatateket på Medioteket, ordnar många intressanta kurser som även passar förskollärare. Nytt är stadens nya centrala licens från Claro Software. Flera webbinarier och fysiska genomgångar ordnas på Medioteket i samarbete med Svensk talteknologi. Du kan läsa mer på Skoldatatekets webb. De ordnar också många andra vanliga kurser och workshops. Några exempel är följande workshops som är aktuella i början av höstterminen: Anpassa för elevers variationer, Ipad som stöd för nyanlända elever och Ipad för elever i läs- och skrivsvårigheter.

299C4FA4-FED9-45D6-979A-27383194BFC1

Idag onsdag 14e var programmet förstås samma som igår. Bra diskussioner, nya reflektioner och nya frågor.  Vi återkom till vikten av att i möjligaste mån göra uppgifter, uppdrag och övningar fysiskt så barnen får röra på sig även i klassrummet. Det kan handla om att hoppa ord i meningar, leka lekar som exempelvis ”gör si, gör så”, memory med bild och ord, sekvensbilder för sagor där händelserna  läggs i rätt ordning.

A82444C6-3239-4CFC-B6F3-5059DE708B51

Givetvis ägnas delar av mattemasset om taluppfattning åt att prova på uppgifterna! Mycket uppskattat med många glada skratt under arbetet.

9A8865A6-4F53-47E2-8888-6079BE034D67

Deltagarna fick också brottas med vad de tror att eleverna skulle komma fram till på frågorna: Vad har jag gjort? Vad har jag lärt mig? Vad har jag övat? Detta följt av frågan: Vad har jag, som lärare, lärt mig av detta? Några tankar som kom handlade om vikten av att vara väl förberedd, gärna ha övat på genomförandet av uppgifterna, veta vad jag som lärare ska göra vid kartläggningen. Ett förslag som kom var att uppgiften med sanden/riset  kanske kan göras med några barn i sandlådan ute och att jag som lärare kan tala om att vi gör kartläggningen för att jag i undervisningen ska göra rätt saker som är lagom svåra.

Välkommen att fortsätta besöka och läsa min blogg Läs- och språksatsningen!

Studiedagar 13e, 14e och 15e augusti

Ja, då var det dags! Vi står redo för dagen och vår studiedag kring ”Läsa – skriva – räkna. En garanti för tidiga stödinsatser”.

67A27C26-3876-4631-9E4B-16C40CD09441

Vi gjorde en rivstart med att ägna första timman åt en presentation och genomgång av ”Läsa-skriva-räkna”-garantin.

Efter en välbehövlig kopp kaffe med smörgås hade jag en genomgång av ”Hitta språket”. Matilda synar eftermiddagens godis. Vi tror att vi kommer att behöva ge deltagarna en sockerchock framåt tre-tiden!

BEC06323-16C8-4EF1-B682-D5C1D0D698BE

Efter lunch var det dags för ”Hitta matematiken”. Ett moment utgjordes av praktiska övningar. Vi spelade med tärningar, mätte ris och samtalade utifrån perspektiv.
FF2ED4BC-088E-48D6-8522-0529A40E6DDE

Deltagarna diskuterade engagerat och intensivt. Många bra frågor ställdes! Många bra reflektioner gjordes! Allt hade vi inte svar på! Humöret var på topp och alla hade fokus på kartläggningsövningarna trots en lång dag.

FA7B362F-9DEF-41BA-9BB7-DA4A4B9702D9

Ja, vi var riktigt imponerade av hur alla orkade engagera ända till slutet.

Vid tre hade vi fruktstund toppat med lite godis och sedan var vi framme vid analys. Det viktigaste av allt!

Önskemål som framfördes var exempelvis att prata mer om organisation, speciallärare/specialpedagog, anpassningar, extra stöd och hur arbetar vi med analyser. Som vi redan vet så finns inget facit på hur vi gör bäst. Obligatoriet gäller att vi måste göra kartläggning av de aktiviteter som finns i kartläggningsmaterialet.

Avslutningsvis tog vi upp ”Vad gör vi sen?” och hur kan en analys av en sammanställningsblankett för en grupp se ut? Matilda och jag hade förberett ett resultat för en fiktiv klass som vi använde för våra gemensamma diskussioner. Det blev många spännande diskussioner även här!

Och måndagens konferenseftermiddag bjöd på…

Eftermiddagen 8e april erbjöd flera olika valbara seminarier. Jag hade valt:

Rätt stöd i rätt tid

Alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande. Elever i behov av stödinsatser ska få rätt stöd i rätt tid. Här får du ta del av och reflektera över exempel på extra anpassningar och särskilt stöd.

Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass

Information om vilken inspiration och vilket stöd som finns för arbetet i förskoleklassen. Vi delger varandra lärande exempel och erfarenheter. Hur kan vi organisera arbetet med kartläggningen? Hur kan kartläggningsmaterialet bli en naturlig del i undervisningen?

Båda dessa ämnen lät som att de kunde ge nya perspektiv på kartläggningsmaterialet.

Åsa Elebring, Skolverket,och Kerstin Helmsjö, SPSM, höll tillsammans i föreläsningen Rätt stöd i rätt tid.

Garantin är en förstärkning av åtgärdsgarantin. Åsa och Kerstin började med att utveckla begreppen indikation och befara. De uppmanade oss att ställa oss själva några frågor som exempelvis: När ska vi se förändringarna? Vem ska se förändringarna? Vilka förändringar vill vi se?  Var ser vi förändringarna? I klassrummet? På rasterna? På fritids?

Arbete som vi gör bildar tillsammans en framgångsfaktor. Särskild bedömning sker i samråd mellan klasslärare och speciallärare. Här behöver skolorna skapa nya rutiner.

När den särskilda bedömningen leder till extra anpassningar och särskilt stöd kan det också bli aktuellt med åtgärdsprogram.

Det är inte reglerat hur särskilt stöd och åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas, utan det är upp till skolan att hitta lämpliga rutiner för detta. (Skolverket, 190413) 

Kerstin underströk vikten av att väga in elevers behov redan från början. Elever ska också bli delaktiga i vilka extra anpassningar de har och varför. Här handlar det om att medveteandgöra eleven och arbeta med att utveckla dennes metakognitiva tänk kring sitt eget lärande. Vi fick tid att parvis reflektera och skriva förslag på hur lärare kam göra eleverna delaktiga.

Åsa och Kerstin visade och utvecklade några av de förslag som finns på Skolverkets webb.

9BCC1F8A-3C18-4784-8094-A753A9DBC040

De underströk att det inte finns någon knivskarp gräns mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Eleven kan ha extra anpassningar och särskilt stöd samtidigt. På SPSM:s webb kan du läsa mer om just detta. Exempelvis gäller följande:

En elev som har nått det lägst godtagbara kunskapskravet utan extra anpassningar har inte behov av några extra anpassningar. Däremot har skolan en skyldighet att ge alla elever ledning och stimulans för att eleverna ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 § skollagen).

Åtgärderna i skollagens tredje kapitel kan ses som en pyramid
  • Alla elever ska ges ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Strävan ska alltid vara att eleven ska stimuleras och motiveras så att eleven ska kunna nå ett så högt betyg som möjligt.
  • Vissa elever, nämligen de elever där skolan befarar att de inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska ges stöd i form av extra anpassningar.
  • Och för de elever som inte når kunskapskraven, trots att stöd getts i form av extra anpassningar, ska en anmälan ske till rektor, som ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. (SPSM, 190413)

Möjligheter med garantin är exempelvis:

  • likvärdighet
  • i samrådet får vi möjlighet att få en ökad samsyn
  • stimulerar samarbete
  • förskoleklass blir en bro mellan förskola och skola
  • vårdnadshavare får tidigare en tydlig bild av sitt barns lärande och utveckling

Arbetet omfattar tre delar och Åsa och Kerstin utvecklade sina tankar kring dessa. 

958F7BD9-7F7C-45D0-87BD-CF362892665B

Det var Marie Wiberg, Skolverket, och Camilla Douhan, SPSM, som föreläste om  Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass. 

Marie underströk vikten av att undervisande lärare själv gör kartläggningen med eleverna. Detta utifrån att det handlar om en kartläggning, inte en screening! Det är undervisande lärare som behöver lära känna sina elever och veta var de kunskapsmässigt befinner sig för att kunna planera och rätt anpassa sin undervisning.  Aktiviteterna ska genomföras inom ordinarie undervisning.

OBS! Kartläggningsmaterialet ska INTE användas i förskolan!

ej förskolan

Vissa aktiviteter görs med fördel tidigare respektive senare på terminen. Marie lyfte vikten av att fundera över vad övningen undersöker och vad som följer. Frågan huruvida elever visar intresse kan läraren iaktta och observera utifrån vad eleverna visar med gester och mimik.

B67088E3-8F49-4FC2-937B-F17C2D998F47

Några andra exempel som Marie och Camilla tog upp var att intresse för bokstäver kan observeras i barnens lek i lekmiljöer som restaurangen.

Läraren kan arbeta med en aktivitet en hel vecka men observera några elever varje tillfälle eller dag.

Garantin är till för eleven! Tillsammans måste vi se över tiden och att det finns tid.

Glad påsk önskar jag er alla!

 

”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”

Ja, igår (8e april) var jag på Skolverkets konferens om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Konferenserna lär ha blivit mycket snabbt fullbokade men jag anmälde mig snabbt som en iller och fick en plats.

Det är Skolverket tillsammans med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, som står bakom denna konferens som genomförs på olika orter och på olika datum under slutet av mars och början av april. Tanken med konferenserna är att de ska ge information och inspiration inför införandet av garantin men också möjlighet till erfarenhetsutbyte.

FA8B6DF1-8935-4A4B-A620-E0C1E07C08C0

Det var en dag med information och inspiration om garantin för tidiga stödinsatser. Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser blir lag den 1 juli 2019 varför det är viktigt att vara väl förberedd. Ja, för mig som själv utbildar lärare kring detta är det förstås extra viktigt att känna till varje detalj!

Syftet med garantin är förstås att elever tidigt får rätt anpassningar och stöd för att de ska få förutsättningarna att nå kunskapsmålen.

EA58127B-98F3-479D-ADA3-93D7CC5B731F

Nästa bild visualiserar den röda tråden från förskoleklass fram till överlämning inför årskurs 4. Detta var en bild som fler föreläsare utvecklade och tillbaka till.

C196DCC7-3BCA-4C9E-9B85-ACF91949E860

Konferensen har belyst bakgrund, syfte och utformning av Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Vi deltagare har fått veta mer om de obligatoriska kartläggningsmaterialen, bedömningsstöd och nationella prov som Skolverket står bakom. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten informerade också om övrigt stöd som de erbjuder. Tove Meijer och Jenny Lindblom, Skolverket, gick in på och presenterade tankarna bakom de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterialen. En indikation behöver inte leda till att läraren gör anpassningar och/eller ger särskilt stöd. Dock måste en särskild bedömning göras när det finns indikationer på eller läraren befarar att eleven inte kommer att nå kunskapsmålen. Denna särskilda bedömning görs tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens och detta motsvarar en speciallärare eller specialpedagog. 

Inger Westin, Skolverket, och Pia-Lotta Sahlström, SPSM, presenterade de bedömningsstöd som är frivilliga att använda samt webbkurser. Dessa hittar du på https:/utbildningar.skolverket.se. Ny webbkurs kommer; en till sommaren och en till hösten. Mycket annat är på gång och det finns mer att läsa på Skolverkets webb! Pia-Lotta presenterade vad SPSM erbjuder och det är också mycket! Jag föreslår att du som vill veta mer går in på Ingers och Pia-Lottas PowerPoint. SPSM erbjuder rådgivning och kompetensutveckling. Det är också en bra idé att botanisera på SPSM:s webb.

webbkurser

Det har givits utrymme för frågor. Exempel på svar var:

  • Det är en fördel om det är den undervisande läraren som genomför kartläggningen.
  • Om inte garantin uppfylls får man vända sig vidare till exempelvis Skolinspektionen.
  • Den särskilda bedömningen ska också omfatta ett samråd med speciallärare/pedagog. Det finns inget krav på dokumentation mer än vad som gäller för t.ex. åtgärdsprogrm.
  • När det gäller elever som knappt kan svenska kommer det förtydliganden i det reviderade material som kommer till sommaren.
  • Revideringen görs utifrån vad som finns framskrivet i skollagen i och med lagändringen.
  • Skolledningen spelar en stor och viktig roll för att ge lärarna förutsättningar genom att ge tid, struktur, rutiner och ev. kompetensutveckling.

Precis före lunch föreläste Eva Funck på rubriken Hål i huvudet – en dyslektikers uppväxt. Eva är känd från bland annat Björnes magasin och Funcka programmen. Eva är också skapare av Höna-Pöna. Hon arbetar med TV, film och teater. Eva började sin föreläsning från början, dvs. för 62 år sedan. En  pigg, rörlig, lekfull och leende ”unge”. Varför ler vi? Jo, det är en dörröppnare!

88BBDE3F-5592-4CA2-A6C5-6E311CD28857

Eva tog oss på en resa i rasande fart. Det blev mindre leenden på vägen men vid 60 var leendet tillbaka. Uppväxten däremellan beskrev Eva som att gå på en smal spång som man inte fick ramla av för då hade det varit kört. Vi fick en inblick i Evas liv från skolstart med alfabetsinlärning, multiplikation och regler. Det var också tankar kring skam, varför vi känner skam och vad vi gör för att slippa känslan av skam. Vi fick glimtar från skolans läsklinik med för oss idag tokroliga övningar och en läsfröken som inte visste så mycket om dyslexi. Med tiden tänkte Eva sig att hon hade en lite krasslig fonembank, en lika krasslig grafembank och kanske en skruttig bro mellan dessa.

Klokskapen vi fick med oss var att:

Det är människorna man möter som bygger en till den man blir.

För Eva var tre personer allra viktigast för henne. Evas fröken var en. Hon var den som jobbade och jobbade med Eva, alltid med ett leende och en dag konstaterade: Eva, det är något speciellt med dig! Nästa person var Evas mamma som var stolt över sina båda döttrar. Hon stöttade men såg också att det var något speciellt med Eva. Mamma letade efter en plats i livet som skulle passa just Eva. Detta visade sig i att Eva fick gå på mängder av kurser för att prova på i jakten på rätt plats i livet. Pappa var den tredje viktiga personen. Han tog med Eva ut i världen på besök på platser som Uddevallavarvet.

Fröken sa: gå gå Eva. Du är speciell!

Mamma sa: gå gå Eva. Vi ska hitta en plats!

Pappa sa: gå gå Eva. Kunskap är makt!

Fröken , mamma och pappa gav självkänsla och självförtroende!

Målgruppen för konferensen var:

Konferenserna vänder sig till dig som är förskollärare och lärare i förskoleklass, lärare i åk 1-3, speciallärare, specialpedagog, skolbibliotekarie, rektor och huvudman.

Att målgruppen var så pass bred beror på att Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser handlar om att elever i förskoleklassen, lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan som behöver stöd tidigt ska få det utifrån sina behov.

Riktigt bra för er som inte hade tillfälle att delta eller fick en plats är att förmiddagens föreläsningar filmas. Filmer och PowerPoints från de olika föreläsningarna kommer att finnas att ta del av på Skolverkets webb. När de har publicerats kommer jag att länka vidare dit.

Ett inlägg om eftermiddagen den 8e kommer så fort jag har hunnit skriva…

Referenser:

Konferensprogram: Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Skolverket om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

SPSM om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Hitta matematiken

Äntligen! Nu finns det en kurs kring kartläggningsmaterialet Hitta matematiken! Det är min kollega Matilda Östman som håller i dessa. Du hittar kurserna i kalendariet på PedagogStockholm. Dock är de fullbokade men det kommer fler framöver.

Först fick vi en kort introduktion om läsa-skriva-räkna garantin (Skolverket 2018) och en bakgrund till kartläggningsmaterialet.

IMG_2853

Den formulering i kartläggningsmaterialet som väckte flest frågor var  ”att identifiera elever som visar vanliga missuppfattningar”. Vi återkom till frågan under eftermiddagen och fick utrymme att diskutera den.

Vi diskuterade också termerna kartlägga och bedöma och vad vi lägger in i dem. Läs gärna det tidigare inlägg jag har skrivit om termer och definitioner av dessa: Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden (190106).

När läraren arbetar med sina elever är en ledstjärna att materialet ska ge barnen möjlighet att visa ett matematiskt intresse. Detta ingår i materialets fem olika aktiviteter. Matilda visade ett axplock ur kartläggningsmaterialet som vi sedan också fick arbeta praktiskt med i mindre grupper. Mycket uppskattat!

IMG_2854

Avslutningsvia diskuterade vi några frågor som exempelvis:

  • Vad ska jag börja med?
  • Finns det tillfällen utanför klassrummet då jag kan läsa av en del av aktiviteterna?
  • Hur kan jag anpassa uppgifter inom klassrumsundervisningen för att möta alla elevers behov och intressen?
  • Vad i kartläggningen förutsätter vilka förkunskaper?

Vi lyfte också deltagarnas egna förslag på hur läraren kan arbeta för att ge eleverna förförståelse inför de färdigheter som kartläggs genom de olika aktiviteterna. En aspekt som kom upp var hur nära språket är kopplat till förståelsen av olika matematiska begrepp och fenomen.

Kom också ihåg följande:

Om läraren eller förskolläraren vid användningen av dessa material ser att en elev visar indikation på att inte nå kunskapskraven ska följande göras:

  • En särskild bedömning ska genomföras och stödinsatser sättas in vid behov.
  • I slutet av förskoleklassen och lågstadiet ska stödinsatserna följas upp och därefter ska resultatet av uppföljningen överföras till mottagande lärare, det vill säga den som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.
  • Planering och uppföljning av extra anpassningar samt den särskilda bedömningen genomförs som huvudregel i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. (Skolverket 2018)

Detta var en av många av deltagarna efterlängtad kurseftermiddag!

Nu kommer till sist det bästa! Efter sommaren kommer Matilda och jag att erbjuda heldagar där vi presenterar och går igenom läsa-skriva-räkna garantin, de båda delarna Hitta språket och Hitta matematiken samt mer översiktligt hur man i lärarrollen kan använda resultaten för planeringen av den fortsatta egna undervisningen. Vi har bokat lokal för heldagsutbildningar 13e, 14e och 15e augusti. Information kommer att komma i god tid före sommaren genom olika kanaler som rektorernas fredagsbrev, Mediotekets nyhetsbrev, mejl till rektorerna, kalendariet på PedagogStockholm m.fl. Passa på och prata med din chef  redan nu om du vill delta i våra heldagsutbildningar i augusti.

Tills vidare – Håll utkik!

”Hitta matematiken” – jag hittade…

Vad hittade jag? Jo, med hjälp av ett tips från en av mina kursdeltagare fick jag veta att PRIM-gruppen ordnar ett öppet seminarium med en presentation och genomgång av Skolverkets nya kartläggningsmaterial Hitta matematiken Kartläggningsmaterialet är framtaget för förskoleklass. Det är fortfarande frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med juli 2019.

Här kan du läsa mer och anmäla dig: Stockholms universitet.

Under september leder jag själv kurser kring Hitta språket. Dock blev dessa snabbt fullbokade.  Jag kommer att lägga in fler tillfällen men har ännu inte gått ut med datum. Du kommer att hitta information och datum i kalendariet på PedagogStockholm.

Jag har tidigare skrivit inlägg om Hitta språket. Du kan läsa ett inlägg som är från 12/7 här: Hitta språket.