Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
ILA

”Upptäckande skrivning”

Hur barn upptäcker skriftspråket? Alla som har följt barn i den första skrivprocessen vet att det är oerhört spännande att se barn skriva de första krumelurerna och ansats till bokstäver och några bokstäver på riktigt. Att höra barnet med största självklarhet läsa vad där står samtidigt som det är oläsbart för den vuxne. För lärare är det självklart att be barnet läsa vad denne skrivit och inte säga något om att ”jag kan inte läsa din text”.

Stadierna i den första skrivutvecklingen beskrivs bra i boken Barn upptäcker skriftspråket (Dahlgren m.fl. 2013). Det presenteras också i artikeln Exploring Language and Literacy (Grassmeyer, C. 2018) i Literacy today (ILA, March/April 2018).

Dahlgren (2013) använder tre termer för de första huvudkategorierna: begynnande skrivning, upptäckande skrivning och konventionell skrivning. I det första skrivstadiet begynnande skrivning använder barnen olika tecken eller egna symboler. De har en avsikt att skriva. I det andra stadiet upptäckande skrivning har barnen förstått att skriften är synonymt med nedtecknat prat. De använder sig nu av ett undersökande och kreativt skrivande. I det tredje stadiet konventionell skrivning visar barnen att de har förståelse för att det finns en skriftspråksnorm som de försöker använda sig av.

Författarna understryker vikten av att konsekvent utgå från det individuella perspektiver i den tidiga skriftspråksundervisningen. Läraren behöver vara nyfiken på och öppen för var barnet befinner sig i sin skritsspråksutveckling. Lärarens förmåga att möta och entusiasmera barnet är viktig. Det är också avgörande att kunna ge kontinuitet i vardagsarbetet med barnet och i undervisningen. Resonemanget kring kontinuitet gäller också övergångarna mellan förskola, F-klass och åk 1. Detta underlättar för barnet i dess lärande. Läraren kan också skapa möjligheter för barnet att arbeta inom sin närmaste utvecklingszon  genom att utgå från de lärprocesser som redan pågår hos barnet och utmana till ett fortsatt lärande. Detta är också tankar som finns i kursplanerna för F-klass och skola. I Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter finns det tydligt utskrivet. Karakteriserande för bokens utgångspunkt är följande citat:

Ju mer tid som ägnas åt skriftspråket, desto bättre för skriftspråksutvecklingen. (Dahlgren m.fl. 2013:152)

Jag har presenterat boken Barn upptäcker skriftspråket i ett tidigare blogginlägg redan 2015. Vill du läsa det så hittar du det här: Små barns lust och nyfikenhet för det skrivna (151108).

Artikeln Exploring Language and Literacy (Grassmeyer, C. 2018) handlar om stadiet invented spelling som motsvaras av upptäckande skrivning. Stadiet karaktäriseras av att eleven är nyfiken på och börjar förstå hur bokstavsljud och bokstäver hör ihop. När läraren uppmuntrar försöken att skriva så stödjer det elevens tidiga läs- och skrivutveckling, ljud-bokstavskännedomen och allmänt den fonologiska medvetenheten. När elever ljudar ut ord så använder de färdigheter i fonemigenkänning för att identifiera ljudet för att till slut välja det mest passande grafemet, bokstaven, för att skriva. De använder därmed sina grundläggande kunskaper och bygger vidare på dessa när de arbetar med att skriva. Att uppmuntra elever att använda sina begynnande kunskaper för att skriva utvecklar deras förståelse för hur fonem bildar orden. Lärarens återkoppling på elevers första skrivande är mycket viktig. Återkopplingen omfattar även en acceptans för elevens stavning även då denna inte är korrekt. I stället för att rätta eller markera felaktig stavning kan läraren ge minilektioner i stavning och stavningsregler. Läraren är den som i första hand och i störst utsträckningen ger återkoppling och respons på elevers skrivande och det är viktigt att ge detta på ett sätt som uppmuntrar eleven att fortsätta skriva. Ett annat sätt att stötta elevernas skrivande är genom modellering. Här kan upplägget vara att skriva tillsammans. Tillsammans med kamrater och eller tillsammans i grupp, lett av läraren. I det gemensamma skrivandet modelleras olika strategier för skrivandet. Modelleringen sker både av läraren och genom att ta del av och få syn på hur kamraterna löser olika problem i skrivandet. Författaren understryker vikten av att eleverna är omgivna av olika sorters skrift; ord, meningar och texter. Klassrummet ska helst erbjuda en mängd skyltar med ord, meningar och korta texter så att eleverna hela tiden inbjuds till att läsa. Författaren rekommenderar också ordväggar med ord från böcker, sight words (ord som läses som helord) och olika högfrekventa ord. Detta gör att eleverna möter mönster och normer för stavning.

Avslutningsvis skriver Grassmeyer:

It´s imperative for teachers to support any kind of student writing that is developmentally appropriate. Using invented spelling gives students the freedom to explore language, develop their writing and literacy skills, and ultimately become more sophisticated readers and writers. (Grassmeyer 2018: 16) 

Referenser:

Dahlgren, G. Gustafson, K, Mellgren, E. & Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Grassmeyer, C. , (2018). Exploring Language and Literacy. I Literacy Today, March/April 2018, Volume 35, Issue 5. ILA, International Literacy Association.

Finns det en högläsningens dag?

Har vi en högläsningens dag i Sverige? Det verkar finnas en dag för allt och alla. Morsdag, farsdag, Alla hjärtans dag, Kanelbullensdag, Barnens dag, Internationella kvinnodagen med flera. Nu har jag upptäckt att det även finns en högläsningens dag! Och den är inte kommersiell. Annars verkar alla dessa dagar mest gå ut på att vi ska köpa saker men högläsningens dag kräver inte att vi köper något.

Det var i nyhetsbrevet från ILA, International Literacy Association, som jag läste om högläsningens dag. Underbart! Högläsning är en väg in i språket, en väg in i bokens förtrollade värld.

ILA_180124

Det finns en egen hemsida för högläsningens dag, WRAD (World Reading Aloud Day), där man kan registrera sig för att delta. WRAD är en aktivitet som LitWorld är ansvarig för.

ReadAloud1

Det finns många orsaker till varför det är bra att läsa högt. Högläsning varje dag ger barnet ett års språkligt försprång framför de barn som ingen läser högt för! En annan hissnande uppgift är den om att en 17 åring som har läst regelbundet har mer än tre gånger så stort ordförråd jämfört med den 17 åring som inte läser.

3orsaker till att läsa högt

LitWorld föreslår att läraren tar en bild på sig själv/eleverna och boken de läser högt. Lägg upp bilden och tagga på: Twitter (@litworldsays), Facebook (@LitWorld) och/eller Instagram (@litworld). WRAD (World Reading Aloud Day) kommer att dela dina bidrag på sin online Community!

Följ länkarna på WRAD så hittar du mängder av både praktiska tips och resurser. Du hittar en pdf med stickers du kan skriva ut. Stickers som exempelvis säger att du är superreader.

WRAD  har i år lagt högläsningens dag på samma dag som Harry Potter dagen eller rättare sagt Harry Potters läskväll. Finns det något liknande här hos oss i Sverige?

LitWorld har valt sju kännetecken för högläsning:  tillhörighet, nyfikenhet, vänskap, vänlighet, förtroende, mod och hopp. Dessa sju representerar högläsningens styrka, the power of reading aloud, och utgör kärnan i högläsningens dag.

LitWorld har med hjälp av Microsoft education tagit fram en sida där lärare tillsammans med sina elever kan skypa med författare. Varför inte ta chansen att delta och låta dina elever tala engelska!? Här hittar du också en enkel bok på engelska New Days, New Friends att läsa högt ur. Boken avslutas med frågor och uppgifter som anknyter till LitWorld:s sju kännetecken för  högläsning som jag nyss nämnde.

WRAD erbjuder också en guide för hur du gör vid högläsningen, Read Aloud Guide. Högläsning stärker och förbättrar lyssnarens förmåga att hålla fokus och lyssna, breddar och fördjupar ordförrådet och det bildar också en modell för hur en berättelse, en text, kan vara uppbyggd, grammatiska strukturer och hur författaren skriver för att fånga läsaren.

readAloud guide

Tipsen kring högläsning föreslår bland annat:

  • läs själv igenom boken innan du börjar läsa högt.
  • markera avsnitt där du tycker att det är lämpligt att stanna upp och ställa frågor.
  • läs med inlevelse. Använd din röst och våga läsa med känsla för att ge texten liv.
  • prova att använda olika röster för de olika karaktärerna. Modellera för dina elever hur man kan göra. Detta synliggör dialoger i texten.
  • om boken har så mycket text att du tycker det blir svårt att hinna eller orka läsa allt så prova att sammanfatta vissa avsnitt. Precis som du kan göra bildpromenader så kan du göra textpromenader. Ann-Marie Körling beskriver bildpromenader i sin blogg Körlings ord. Du gör på ett liknande sätt med texten. Summera vad som händer på sidan och peka samtidigt på bilderna.
  • stanna upp i texten och ställ frågor rakt ut. Frågor som du till synes ställer till dig själv. Eller så tänker du högt.
  • låt eleverna förutspå vad som kommer att hända härnäst, hur de skulle känna själva om de var en del i berättelsen eller helt enkelt vad vissa ord betyder. Se bara upp så du inte pratar sönder läsupplevelsen!
  • efter att du har läst färdigt leder du ett textsamtal med fokus på att knyuta ihop texten och berättelsen med lyssnarnas egna liv, upplevelser och erfarenheter.

Undervisar du i spanska så finns en del av sidan på spanska också. Själv kan jag inte spanska så jag vet inte hur den spanska versionen är. Varför inte prova tipsen och idéerna på WRAD i din spansk- eller engelskundervisning!?

Ja, jag tycker att jag får mängder av idéer när jag besöker WRAD! Allt tack vare att jag är medlem i ILA.

Någon som vet om det finns en svensk version av högläsningens dag? Om inte så vore det en utmaning att ta tag i, eller hur!?

Läs mer:

LitWorld. World Read Aloud Day. February 1, 2018. Download the activity pack from LitWorld; 180124.

Körling, A.-M. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur.

WRAD (World Reading Aloud Day): http://www.litworld.org/wrad, 180124.

Om ”normerade test” tycker vi…

Test kan idag tyckas vara hårdvaluta på undervisningsmarknaden. Många lärare jag möter är uppfyllda av att de måste testa elevernas kunskaper och kontinuerliga lärande så till den grad att de själva börjar fråga sig om detta begränsar och krymper undervisningstiden. Det är lätt att glömma att det inte finns ett test som är TESTET med stora bokstäver och som ger läraren all nödvändig information. I stället är det så att olika testverktyg tjänar olika syften och ger olika information. Exempelvis så är Skolverkets testverktyg Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt Nya språket lyfter bedömningsstöd som används av klasslärare i undervisningen. Syftet är att läraren ska se huruvida dennes undervisning har gett det resultat i elevernas lärande som var avsett. Specialpedagoger använder andra bedömningsverktyg och test för att undersöka vilka mer specifika svårigheter en elev eventuellt har. De utreder.

ILA, International Literacy Association, behandlar frågan om standardiserade test i en artikel. Huvudförfattare är Peter Afflerbach, professor och en mycket välrenommerad forskare inom läsning. Han är bland annat en av författarna till Handbook of Reading  Research; forskningshandboken som har en särställning i forskarvärlden.

Standardisering av test innebär att testet används på en grupp personer som i fråga om alla relevanta egenskaper (som t.ex. kön, ålder, utbildning, erfarenhet) är representativa för dem som testet sedan ska användas för. Testpoängen överförs till standardpoäng. Detta kallas att normera. Testresultaten kan  på så vis tolkas på ett sätt som gör att man får veta om de som genomgått testningen befinner sig över eller under genomsnittet och hur mycket i den kategori personer som de tillhör. Resultaten från ett normerat test anges i staninesteg som går från 1-9.

Jag har fått intrycket att många lärare ser på standardiserade test som att de skulle vara mer rättvisande eller ha större värde än mer formativa bedömningar. Det är detta som ILA:s artikel The Roles of Standardized Reading Tests in Schools tar upp, diskuterar och problematiserar. En fallgrop för normerade test är när i tiden normeringen gjordes. Många gånger visar det sig att normeringen gjordes för 20, 30 eller 40 år sedan. I dessa fall får man fråga sig om normeringen och för den delen hela testet fortfarande är representativt och gäller för det kunskapsområde och den åldersgrupp som det gäller.

Viktigt för standardiserade test är deras validitet och reliabilitet. Dessa begrepp betyder att man fastställer hur väl testet mäter det som man utgår från att det mäter, den så kallade validiteten, och att detta sker på ett sätt så att om/när man upprepar mätningarna får samma resultat för samma individ, den så kallade reliabiliteten.

Test används för en mängd olika syften. De används för att: bedöma elevers lärande och kunskapsnivå, jämföra elever och elevgrupper, utvärdera satsningar inom skolan, som underlag för att fatta politiska beslut inom undervisning och skola samt för att ringa in var ansvaret ligger.

Artikelförfattaren problematiserar användning av test och ifrågasätter värdet av test, särskilt för läraren och dennes undervisning.

Standardized Reading tests are of more use to those outside of classrooms than those in classrooms. (ILA sidan 4)

Stora summor läggs på test som ger mycket lite eller inget underlag för lärarens planering av undervisningen. Exempelvis säger lästest lite eller inget om huruvida eleven är entusiastisk inför och motiverad att läsa, hur läsvanorna ser ut och om/hur eleven uppfattar sig som läsare. Viktiga faktorer för att utvecklas till läsare. Att testas med normerade lästest betyder att elevens läsprestation relateras till andra elevers läsprestationer. Samtidigt säger det inget om elevens utveckling som läsare. Eleven kan ha utvecklats starkt samtidigt som denne ligger under medel.

Internetdagarna 20-21a november lyssnade jag på Cathy O´Neill, en av key-note talarna, när hon talade om algoritmernas faror och begränsningar. Hon gav exempel på hur man i USA använder elevresultat för att  hitta duktiga lärare. Det har lett till att en del lärare fått sparken och andra fått högre lön som ett resultat av elevernas prestationer på vissa test.

Se hennes föreläsning på Youtube. Den är mycket intressant och tankeväckande!

För dig som är nyfiken på Internetdagarnas övriga föreläsningar så ligger de nu upplagda på Youtube. Du hittar dem här: Vad innebär digital kompetens i skolan? Internetdagarna 2017

Artikeln avslutas med förslag på fem överväganden som är övergripande och bra att göra när man diskuterar och/eller fattar beslut om huruvida normerade test ska användas och i så fall vilka. Dessa överväganden är:

  1. Det finns ingen forskning som stöder en korrelation mellan en ökad användning av standardiserade test och en stärkt läsförmåga.
  2. Standardiserade läsprov speglar inte fullt ut elevernas läsförmåga och utveckling.
  3. Standardiserade läsprov kan hindra och begränsa utvecklingen av elevers självförtroende och motivation.
  4. Standardiserade läsprov kan fungera begränsande för kursplanen för läsundervisning och kan undergräva  en högkvalitativ undervisning.
  5. Standardiserade läsprov är tidskrävande och dyra. De tar resurser i anspråk som skulle kunna användas för att på andra sätt stödja elevernas läsförmåga. (ILA 171114; min översättning av punkterna)

Avslutningsvis sågar artikelförfattaren inte standardiserade test helt. Det som ifrågasätts är hur vi använder dessa test och att de används i för stor utsträckning där vi skulle ha större nytta av formativa bedömningar.

A different weighting of standardized tests should be a goal. (ILA sidan 7)

Det jag tycker att du som läser detta inlägg ska ta med dig är frågor som rör exempelvis: behöver vi ett test till, behöver vi just detta test, får jag som klasslärare veta något som jag har nytta av för den fortsatta planeringen av min undervisning. När test kostar att köpa in så är frågan förstås – är detta väl använda pengar?!

Vilka bedömningar och test som specialpedagoger, logopeder och psykologer anser att de behöver använda vid utredningar är en helt annan fråga!

Referenser:

O´Donnell, A. 20171114. ILA Issues Brief on Roles and Limitations of Standardized Reading Tests. ILA blogg.

ILA, International Literacy Association (2017). The Roles of Standardized Reading Tests in Schools.

tests