Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Jenny Edvardsson

Hur skapar vi intresse för läsning?

Bästa kollegorna Lotta Metcalfe och Emelie Kellnberger hade bjudit in Jenny Edvardsson att föreläsa i september 2018 om hur hon får sina elever att läsa. Även om det är ett år sedan så är ämnet alltid lika aktuellt! Varje dag brottas lärare med frågan Hur skapar vi intresse för läsning?

Jenny arbetar som lärare (lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet, Kristianstad), föreläsare och författare. Hon driver en FB grupp  kring läsning. Ja, du måste förstås också lyssna på podden som hon driver tillsammans med bibliotekarien Marit Hammarland. Podden ligger som en blogg och heter Sånt vi läser. Jenny har förstås en alldeles vanlig blogg också! Den har titeln Jenny på Wendes. Jenny bjuder på erfarenheter, tankar, kunskaper och mängder av inspiration!

bild Jenny

Jenny undervisar på gymnasiet och hon beskriver kort sina elever. De är:

  • pojkar
  • ovana läsare
  • ointresserade läsare
  • långsamma läsare

Med andra ord inga ivriga storläsare. Det är förstås viktigt hur hon som lärare möter sina elever för att skapa förtroende och väcka lust för läsning, som är en viktig del i ämnet svenska. Jenny presenterade hur hon öppnar ett läsår med samtal om läsning och böcker. Det är presentationer av böcker genom att duka upp dem. Hon samarbetar nära med skolbibliotekarien och övrig skolpersonal. Forskning och internationella studier understryker vikten av läsande förebilder. Det kan vara en bror eller en förälder som läser.

Jenny arbetar också med att visualisera läsningen med Google maps där böckerna som eleverna har läst markeras med små markörer. Nu blev upplösningen dålig på min skärmbild så jag föreslår att du klickar på bilden så du kan se den i original. Spännande att kunna arbeta på det här sättet!

bild Jenny 3

Hon lyssnar också på texter med eleverna. Ett tips är Sveriges radios radionovellen.

Jenny lägger stor vikt vid att fundera över valet av litteratur och refererar till litteraturkritikern Rita Felski.  Felski har funnit att följande fyra faktorer är viktiga för att läsaren ska läsa vidare i en bok:

  1. igenkänning
  2. förtrollning/hänförelse
  3. kunskap
  4. chock

Det är viktigt att ha koll på och utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Vissa egenskaper är extra viktiga att ta hänsyn till när vi väljer litteratur. Exempelvis är det viktigt att komma ihåg att välja:

  • litteratur med manliga huvudpersoner (Karin Taube)
  • litteratur som knyter an till elevernas egna erfarenheter och världar (Christina Olin-scheller; Pat Thompson)
  • litteratur som blir elevernas ”entry point texts”  (William G Bronzo)

bild jenny 2

Jenny arbetar och undervisar utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt vilket hon förklarade närmare. Förhållningssättet omfattar en strukturerad läsundervisning; Jenny modellerar olika moment och aspekter och för löpande samtal med sina elever. De som behöver får stöd i inlästa böcker från inläsningstjänst. De använder Legimus, Spotify och talsyntes. Högläsning är också något Jenny rekommenderar.

Tyvärr kunde jag inte delta i den sista delen av föreläsningen varför jag bara kan återge ovanstående glimtar från Jennys föreläsning. Som ni ser och förstår av bilderna filmades föreläsningen. Dock låg filmen ute en kortare tid och finns inte kvar att se. Följ gärna mina kollegor via Skolbiblioteksbloggen så har du spännande läsning att vänta.

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Fler glimtar från Skolverkets höstkonferens.

Efter lunch var det då dags för trion Jenny Edvardsson, Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson att ge oss nya perspektiv på kunskapsområdet. De har tillsammans skrivit en bok med samma titel. Boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018) är utgiven på Studentlitteratur. Det är en bok som ligger väldigt rätt i tiden. De tre författarna har tillsammans skrivit boken med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efterlektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

3EC86DD5-67E1-4C9D-A16A-87B92CD7589D

Jenny Edvardsson är lärare , författare, föreläsare och praktiker.

Anna-Lena Godhe, fil.dr., är lektor vid Göteborgs och Malmö universitet och har disputerat i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap. Anna-Lena är också legitimerad gymnasielärare i engelska och svenska som andraspråk och har främst arbetat som lärare på yrkesförberedande gymnasieprogram. Hon har även arbetat med skolutveckling på kommunal nivå. 

Petra Magnusson är universitetslektor och filosofie doktor i svenska med didaktisk inriktning. Petra är verksam inom lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Hon är också legitimerad lärare i svenska och so-ämnen och har undervisat från årskurs fem till gymnasiet.

Att vara läs- och skrivkunnig idag är att kunna kommunicera. Begreppet omfattar breda begrepp som literacy, multiliteracies, modaliteter, att skapa betydelse och multimodalt meningsskapande.

Termen modaliteter används i betydelsen uttryckssätt. I boken beskriver de vad de kallar det multimodala hjulet. Varje modalitet har sina specifika resurser.

Nytt för mig var vad Jenny beskriver som samtalsgoogling. Jenny och hennes elever utgår från samma ord eller uttryck för att sökningarna ska bli desamma för alla och därmed möjliga att diskutera.

2E72507F-1037-442D-8AF6-B0C043E33604

Jenny beskriver hur en lektion kan se ut. Samtalet är centralt.

Anna-Lena Godhe pekade på att informationssökning sällan är föremål för undervisning trots att svenskämnet har huvudansvaret för denna förmåga (enligt Kommentermaterial till kursplanen i svenska, reviderad 2017). Informationssökning uppfattas som en mer individuell process. I undervisningen föreligger ett behov av ett kontextualiserat kritiskt förhållningssätt.

Det centrala innehållet i ämnet svenska är uppdelat i fem kunskapsområden varav ett är ”Informationssökning och källkritik”. Övriga kunskapsområden är Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosatexter samt Språkbruk. De fem kunskapsområdena är knutna till de långsiktiga mål som finns i den avslutande delen av syftestexten. Samma kunskapsområden återkommer genom alla årskurser.

Petra Magnusson talade om att den vanligaste användningen i kursplanerna är digital verktyg.

0A6937F5-B9D1-4E02-ADD7-6D596565FCA6

Här varnade Petra för att fokus läggs på den praktiska användningen av digitala verktyg och att andra aspekter glöms bort. Exempelvis är bedömning av digitala alster problematisk för lärare.

Anna-Lena problematiserade vad digitaliseringen kan komma att betyda i framtiden.

48C66C9A-E6D3-4CC5-8BED-625EA7A10DC0

Det var extra intressant att lyssna på denna föreläsning mot bakgrund att Anna-Lena Godhe kommer och föreläser för oss Stockholmslärare 29 november. Titeln på den föreläsningen är då:

Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Föreläsningen kommer att handla om följande:

Vårt sätt att kommunicera med varandra har genomgått stora förändringar som hänger ihop med utvecklingen av digital teknik. Digitala multimodala texter, där t.ex. bilder, ljud och text samspelar, blir allt vanligare både i klassrummet och utanför. I och med revideringen av läroplanerna 2017 ställs också högre krav på skolan att utveckla elevernas digitala kompetens. Vad är det då som formuleras som digital kompetens i olika ämnen och i olika årskurser i läroplanerna? På vilket sätt tas digitala och multimodala texter upp i läroplanerna och vilket stöd finns för lärare vid bedömningen av dessa texter?

Vill du också höra Anna-Lena Godhe föreläsa 29/11? I så fall kan du anmäla dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

Referenser:

Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet . Lund: Studentlitteratur.

Godhe_181012