Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Källkritisk granskning

Att läsa på olika sätt

Stanna upp ett tag!

Det är en uppmaning jag får i Suzanne Parmenius Swärds artikel med just den titeln i Svensklärarföreningens årsskift 2016. Vi behöver stanna upp för att hinna tänka innan vi tycker till. Vi behöver läsa, faktiskt läsa, och prata om vad vi läser. Parmenius Swärd tar i artikeln avstamp i begreppet Close Reading hämtat från Brown & Kappes (2012).  

Close Reading, den textnära läsningen:

bygger på tre viktiga förhållningssätt till läsning, skrivande och samtal, nämligen elevaktivt, textnära och utforskande. (Parmenius Swärd 2016: 150)

Denna textnära läsning har mycket gemensamt med flera andra arbetssätt som exempelvis olika modeller för att arbeta med lässtrategier, genrepedagogik samt språkutvecklande arbetssätt. Likheterna är att arbetet med texter görs steg för steg i flera omgångar, dvs. med flera omläsningar där fokus läggs på olika aspekter.

Parmenius Swärd presenterar en modell för kritisk och analytisk läsning som bygger på fyra olika typer av läsning. Dessa i sin tur sker i en bestämd ordning. Läsningarna är:

  • innehållsbaserad läsning
  • retorisk läsning
  • kritisk läsning
  • tolkande (sammanfattande analytisk) läsning

Den första läsningen, den innehållsbaserade läsningen, handlar om innehållet. Detta förutsätter att läraren först har satt in texten i ett sammanhang. Arbetsgången för hur läraren går till väga och vilka frågor som kan vara aktuella att ställa finns återgivna i artikeln. Exempelvis läses texten till att börja med högt av läraren. Sedan följer ett textsamtal där fokus ligger på innehållet.

I den andra läsningen som benämns retorisk läsning ligger fokus på författarens språkliga grepp som stilgrepp, berättartekniska grepp, användning av ord, meningar, rubriker, metaforer, bilder mm.

Nästa läsning är inriktad på en kritisk läsning och att lista ut hur och varför författaren skriver som denne gör. Den kritiska läsningen går ända in på ordnivå. De frågor som ställs känner vi igen från källkritiskt arbete. Exempelvis kan det handla om att undersöka vem författaren är och vilket yrke och vilka åsikter denne har.

Avslutningsvis följer en tolkande läsning. Utifrån den lästa texten beskriver läsaren vad författaren har försökt säga. Belägg för det läsaren anser byggs på exempel och citat ur texten.

Parmenius Swärd beskriver i artikeln hur arbetet med en textnära läsning kan göras. Läsaren får många konkreta förslag på frågor att ställa och hur tillvägagångssättet ser ut. I sammanfattningen skriver hon avslutningsvis:

 (…) stanna upp ett tag, gå nära, ställ enkla öppna textanknutna frågor och låt eleverna skriver ner och/eller samtala om sina fynd. Skapa en arena för läsning, samtal och skrivande. (Parmenius Swärd 2016:159)

Parmenius Swärd ger oss några riktlinjer för textarbetet med stöd i Brown & Kappes (2012). Riktlinjer för lärarens undervisning och dessa är:

  • Lärarledd upprepad läsning
  • Textanknutna frågor utifrån de olika läsningarna
  • Samverkande konversationer (samtal) och samarbete
  • Att eleven gör anteckningar (annotationer) som förs i en anteckningsbok eller i  marginalen under läsningen
  • Att läraren ger tydliga instruktioner för den text som ska skrivas efter läsningarna.

När vi arbetar med texter på det beskrivna textnära sättet hjälper vi våra elever in i textvärldar de oftast inte klarar att ta sig in själva. Ett textnära förhållningssätt vid läsning väcker också nyfikenhet och intresse.

Om du inte redan är en fena på att arbeta med textnära läsning i din undervisning så läs artikeln och prova! Allt är beskrivet så klart och tydligt! Går att göra med alla åldersgrupper förutsatt att jag som lärare arbetar med så här tydliga stödstrukturer för den textnära läsningen.

Referenser:

Brown, S. & Kappes, L. (2012). Implementing the Common Core Standards: A Primer of Close Reading of Texts. The Aspen Institute Education & Society program.

Parmenius Swärd, S. (2016). Stanna upp ett tag! I Svenska ett kritiskt ämne,  Svensklärarföreningens årsskift 2016.

Tänk innan du klickar!

Den uppmaningen följer bland annat eleverna i Singapore. De presterar också bland de bästa på PISA-proven. Det handlar om att ha en riktigt avancerad surfskicklighet. I PISA in focus beskrivs det så här:

…is to be able to navigate easily and thoughtfully in digital environments.

On average, students in Singapore, followed by students in Australia, Korea, Canada, the United States and Ireland, rank the highest for the quality of their web-browsing behaviour. Students in these countries tend to be the most selective when navigating on line. They carefully assess which links to follow before clicking on them, and follow relevant links for as long as is needed to solve the task. As a result, in all of these countries, performance in digital reading is better than would be expected based solely on print-reading performance.

Skicklighet I att surfa handlar alltså om att värdera vilka länkar man ska följa innan man klickar på dem samt att bara klicka vidare så länge det är relevant och behövs för att lösa uppgiften. Förmågan kan också beskrivas med begrepp som förmåga att hålla fokus, inte ge efter för impulser, att med hjälp av en eftertänksam läsning bedöma och ta ställning till relevans samt kunna slutföra en uppgift. Det är precis sådant som goda läsare klarar.

I ett annat avsnitt i samma flygblad kan vi läsa följande:

The secret to reading well on line…

[…] this ranking mirrors print-reading performance, confirming that it is not possible for students to excel in online reading without being able to understand and draw correct inferences from print texts too.

PISA resultatet visar att det inte är möjligt att vara framstående i digitalt läsande utan att kunna förstå och göra korrekta inferenser från svarttext, dvs. tryckt text. Lässtrategin att göra inferenser är alltså central i allt läsande vilket betyder att vårt arbete med att undervisa i lässtrategier är helt nödvändigt.

OECD:s webb om den senaste rapporten om PISA resultaten finns resultaten också i en kortkort version på ett flygblad. Rubriken är Making the connection tillsammans med symbolen för en anslutning. Ett litet blad som säger mycket. En översättning skulle kunna vara Upprätta anslutningen. Vad kan vi då lägga in i de två orden? Jag tolkar det som en uppmaning att noggrant studera resultat av forskningsöversikter och internationella undersökningar samt att problematisera våra satsningar och vägval i undervisning.

När vi tar en närmare titt på flygbladet får vi exempelvis veta att det över de senaste 10 åren inte har skett någon märkbar förbättring i elevers resultat inom läsning, matematik och naturvetenskap. Detta gäller de länder som satsat kraftigt på IKT. I Korea som ligger bland de tre toppresterande länderna använder endast 42 % av eleverna datorer i skolan. Elever som ofta använder datorer i skolan presterar sämst i läsning. Detta även efter att man tagit hänsyn till deras socio-ekonomiska bakgrund.

Flygbladet Making the Connection avlutas med följande rader:

The bottom line: To be proficient in online reading, students must be able to plan and execute a search, evaluate the usefulness of information, and assess the credibility of sources. Most students cannot develop these skills through casual practice alone; they need explicit guidance from teachers and high-quality educational resources to master these increasingly important skills.

Eleverna behöver kunna klara av att söka, värdera användbarhet och relevans i informationen de har hittat samt kunna bedöma trovärdighet. Explicit undervisning i källkritisk granskning tillsammans med uppgifter som utmanar våra elever. Det räcker inte att de surfar runt på egen hand. Det är en myt att våra elever ”kan så mycket om datorer”.

Jag uppfattar att resultatet understryker vikten av explicit undervisning i lässtrategier. Elever utan en verktygslåda som är välfylld med olika lässtrategier står sig slätt. Detta är min uppgift som lärare. Jag som lärare har ansvar för att själv behärska olika lässtrategier och den teoretiska bakgrunden till dessa samt att lära mina elever använda dessa. Det är något jag arbetar med att sprida på mina kurser i exempelvis ”att undervisa i läsförståelse”.

Vill du själv läsa om allt detta så hittar du det på OECD:S webb. Länkarna hittar du här under referenser. Det är faktiskt spännande att läsa vidare!

Referenser:

OECD:s webb om PISA 2015, 150922. (här hittar du bl.a. rapporten, bladet Making the connection, PISA in focus, en PowerPoint presentation av Andreas Schleicher)

Making the connection, 150922.

OECD:s blogg, educationtoday blog

PISA in focus (September 2015)