Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kamratrespons

Framgångsrik undervisning

Bra titel på en bra bok med ett bra innehåll som ger bra uppslag till hur jag som lärare kan lägga upp en bra undervisning.

Det är en bok som är en sorts praktisk handbok med råd om hur jag kan utveckla min didaktiska skicklighet. Det låter ju inte så spännande, eller hur?! MEN jag fångades av boken, dess upplägg och dess innehåll. Det är inte en praktisk handbok med ett upplägg som anger vad jag ska göra lektion 1, lektion 2 osv. I stället är råden inbakade i en löpande utveckling av de strategier som Hattie har funnit har stor effekt på elevers lärande, det han benämner påverkansfaktorer och effektstorlek.

Bokens baksidestext presenterar boken med bland annat följande rader:

Målet är att alla elever ska få möjlighet att optimera sitt lärande genom balans mellan ytlärande, djuplärande och transferering av lärande, det vill säga lärande som kan omsättas i andra sammanhang.Boken ligger i linje med den svenska läroplanens övergripande mål och riktlinjer samt med kursplanen i svenska. Den vänder sig till lärare från förskoleklass till gymnasiet, lärarutbildare och lärarstudenter i alla ämnen. (Natur & Kultur 2018)

Jag håller med om att lärare oavsett vilken åldersgrupp hen undervisar kommer att få inspiration och nya tankar av att läsa boken.

Eftersom jag nyss läste i tidskriften The Reading Teacher och skrev om kamratrespons så kunde jag inte motstå frestelsen att efter att ha kommit till sidan 42 hoppa fram till sidan 109 och kapitlet Undervisning om att transferera lärandet i literacy.  Ett underkapitel handlar om kamrathandledning och jag vill bara visa hur den läsning jag bjuds in till ser ut. Givetvis läser jag först underkapitlet Kamrathandledning. I högerkanten ligger en hänvisning till en kort film som visar ett exempel på en kamrathandledning. Jag slipper sitta och skriva in en mer eller mindre besvärlig URL och/eller leta på webben. Det är bara att ta fram paddan och använda min QR-läsare så vips öppnas filmen och jag tittar på den för att sedan fortsätta läsa. Jag kunde ha gjort tvärtom. Tittat på filmen först och sedan läst kapitlet. Det är bara att välja vad som känns bäst.

kamrathandledning

Det finns så mycket som 19 videofilmer upplagda. Du kommer åt alla när du använder din QR-läsare. Videofilmerna ligger på förlaget Corwins (Sage Publishing) resurssida som har rubriken Visible Learning for Literacy, Grades K-12. (by Douglas Fisher, Nancy Frey and John Hattie).  Här hittar du också en del matriser och liknande.

Troligtvis har du som jag glömt vilka påverkansfaktorer som har störst effektstorlek. Ingen fara! Boken avslutas med en bilaga där effektstorleken för 150 olika påverkansfaktorer listas. Du kanske undrar om detta med effektstorlek är fastlagt en gång för alla? Nej, faktiskt inte. Därför finns i slutat av boken, sidan 169, ULR:en till den hemsida där Hattie publicerar uppdateringar av påverkansfaktorers effektstorlek (klicka på länken så kan du se för dig själv). Här kan du också läsa om de sex (6) påverkansfaktorer som Hattie benämner superfaktorer. En av dessa är RTI (Respons to Intervention). RTI handlar kortfattat om att identifiera elever som ligger i riskzonen till att behöva extra anpassningar och/eller särskilt stöd, analysera deras behov och bestämma om de ska få stöd inom eller utanför klassen, arbeta med evidensbaserade undervisningsmodeller, noga följa elevernas lärande och utveckling, anpassa och justera i undervisningen och de program läraren valt att arbeta efter och löpande bedöma huruvida det valda upplägget ger den effekt som läraren hade räknat med  och om inte göra nya anpassningar och justeringar. Respons to Intervention betyder just svar på intervention! RTI kan du också läsa mer om i kapitlet Fastställa påverkan, reagera när påverkan är otillräcklig och veta vad som inte fungerar (sid 132-163).

Tja, nu måste jag gå tillbaka dit där jag slutade läsa och läsa vidare! För vad är väl Melodifestivalen mot en bra bok!? Kanske kan jag läsa och tjyvtitta samtidigt?

Referenser:

Fisher, D., Frey, N. & Hattie, J. (2018). Framgångsrik undervisning i literacy. Stockholm: Natur & Kultur.

Exempel på en QR- läsare är: Cloud QR Skanner

Modell för kamratrespons

Att ge och ta respons behöver läras ut, modelleras och tränas tillsammans och i eget responsarbete. I artikeln Giving Feedback: Preparing Students for Peer Review and Self-Evaluation (Philippakos 2017) beskrivs en modell för hur läraren kan lära eleverna att ge och ta emot kamratrespons. Författaren konstaterar att bearbetning av egna texter kräver att eleven kan utvärdera sitt eget arbete. Många elever ser inte nyttan med att gå tillbaka och bearbeta arbeten de har gjort. En bearbetning av en egen text innebär en process där den som skrivit letar efter tvetydigheter och oklarheter i vad de har försökt säga och vad som framgår av texten. Det innebär också ett sökande efter bättre sätt att formulera sig. En författare går hela tiden tillbaka för att se om det finns bättre sätt att uttrycka sig på för att nå läsaren.

Elever kan ha bristande kunskaper om vad som karakteriserar processen i en omarbetning av en text. Dessa kan vara av olika karaktär. Eleven kanske:

  • bara ser till hur lång texten är som denne har skrivit eller letar efter ord att rätta eller byta ut.
  • förstår att en omarbetning kan innebära större förändringar men ser inte var problemen ligger.
  • ser vad som behöver åtgärdas i texten men denne saknar strategier för hur hen ska gå till väga.
  • inte har förståelse för läsarens perspektiv och vad läsaren behöver för att läsa texten. (Philippakos 2017, sid 13)

Kamratrespons baseras på samarbete mellan den som skrivit och den som läser texten. Att få respons från en kamrat som läst texten underlättar för den som skriver. Det gör det lättare att närma sig läsarens perspektiv. Ett problem som kan uppstå är att den skrivande eleven inte värderar kamratens respons lika mycket som om den kom från läraren. Därför är det viktigt att modellera moment som visar på skillnaden mellan bearbetning jämfört med ren redigering. Det är för många svårt att se skillnad på att bearbeta texter och att redigera dessa. Eleven behöver också lära sig procedurer för genomgång av en text och allra viktigast  är det förstås att lära sig utvärdera skrivande mer allmänt men också i synnerhet det egna skrivandet.

Kamratrespons främjar en kritisk läsning med fokus på konstruktiv respons. Det är en ömsesidig process som ger uppslag till vad jag ska se och leta efter i mina egna texter. Att ge respons och kritik på någon annans text är lättare än att analysera sin egen.  Den som granskar en kamrats arbete kommer samtidigt att reflektera kring och få möjlighet till inspiration till utveckling av det egna arbetet. Den som ger respons och kritik tar med sig kunskaper in i sitt eget skrivande.

Författaren har utarbetat en matris för självvärdering av egna texter och kamratrespons. Matrisen är skapad utifrån en förlaga som finns i boken Developing Strategic Writers Through Genre Instruction: Resources for Grades 3 to 5 (Philippakos, Z. A.,  MacArthur,  C.A., Coker Jr, D. L. 2015: 96). Jag i min tur har gjort en översättning av matrisen och du kan ladda ner den här: Matris för kamratrespons.

För att eleverna ska förstå matrisen och kunna arbeta med en på ett korrekt sätt krävs att läraren modellerar hur arbetet med kamratresponsen ska gå till. Läraren modellerar med hjälp av tänka-högt modellering (think-aloud modeling) i arbetet med att visa hur man kan utvärdera, dvs. arbeta med att utveckla texten, och hur man kan ge respons med förslag på hur texten kan utvecklas och förbättras. Ett annat sätt är att visa på hur man kan göra i minilektioner, dvs. korta pass på 5 minuter, där läraren väljer en specifik aspekt och modellerar exempel på respons. Sedan arbetar eleverna parvis med responsarbete. Till att börja med kan responsarbetet gärna göras på texter där det inte framgår vem som har skrivit den. Matris för kamratresponsen ger en grund att arbeta utifrån. Den ger ett antal områden att titta närmare på i responsarbetet och diskutera parvis eller i smågrupper.

Det är inte helt lätt att ge respons som är konstruktiv och utgör ett stöd för den som skrivit texten. Ett mer välkänt sätt att arbeta med kamratrespons är modellen two stars and a wish. Den modellen är mer öppen och går ut på att eleverna ger exempel på två saker som är bra (two stars) samt får komma med ett önskemål om en sak som kan förbättras eller utvecklas (a wish). Här krävs det också att läraren modellerar hur arbetet kan gå till och vilka aspekter man kan titta på och ta upp. Annars blir det lätt att eleverna kör fast och föreslår samma saker. Ett sätt för att komma runt det problemet är att läraren tillsammans med klassen samlar på aspekter, begrepp och formuleringar som är användbara och konstruktiva.

Referenser:

Philippakos, Z. A. (2017). Giving Feedback: Preparing Students for Peer Review and Self-Evaluation . I The Reading Teacher, Vol 71, Number 1, July/August 2017.

Philippakos, Z. A.,  MacArthur,  C.A., Coker Jr, D. L. (2015). Developing Strategic Writers Through Genre Instruction: Resources for Grades 3 to 5. New York, NY: Guilford. Copyright 2015 by Guilford Press.