Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kartläggning

Snart dags igen! Nu 6e tillfället kring ”Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”!

NU HAR DET HÄNT! 4 PLATSER LEDIGA som du kan anmäla dig till (idag 18e november). Ja, som sagt. ”Livet” kommer ibland i vägen för våra planer och då får vi avanmälningar.

Ja, det finns en (1) plats kvar till den 28e november och vår heldag kring Läsa Skriva Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Ja, du läste rätt! Det finns i dagsläget endast en plats kvar. Lokalen rymmer 50 deltagare. Av erfarenhet vet jag att några alltid får förhinder; man kan ju bli sjuk, ha egna sjuka barn eller så är det något oväntat som händer på jobbet.

Tidigare tillfällen var de tre dagarna vid skolstart i augusti. Intresset och söktrycket till de dagarna var mycket stort varför vi först planerade in två dagar under oktober. De dagarna blev också fullbokade så därför fortsätter vi med ett sjätte tillfälle 28e november.

Augustidagarna har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Du kan läsa det här: Glimtar från studiedagen den 14e augusti.

28e november får du veta allt om Läsa Skriv Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Du får också en presentation och genomgång av Hitta språket och Hitta matematiken. Avslutningsvis arbetar vi med analys av resultat och hur man kan tänka kring att planera sin undervisning utifrån kartläggningsmaterialet. Studiedagen vänder sig till lärare, speciallärare/pedagoger som arbetar i förskoleklass samt deras chefer.

Vill du delta så börja med att tala med din rektor så du har lov att delta  och sedan är det bara att anmäla sig. Anmälan sker via utbildning.stockolm.se. Du väljer och klickar dig vidare via Studiedag om ”Läsa-skriva-räkna” samt Hitta språket och Hitta matematiken. Sedan är det bara att fylla i anmälan. Om du i sista minuten skulle få förhinder avanmäler du dig själv och det gör du även här.

OBS! Du måste vara in på en tjänstedator för att kunna anmäla dig då kurserna vi erbjuder endast är öppna för lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala skolor.

PS. Passar inte just detta datum eller att du inte kommer ifrån din undervisning av andra skäl så kan du delta i Skolverkets nya webbkurs Följa och främja lärande i förskoleklass. Du deltar själv eller ännu hellre tillsammans med kollegor. Webbkursen är upplagd för att gynna ett kollegialt lärande. Du behöver avsätta runt 10-12 timmar för att läsa, diskutera, se filmer och genomföra de olika momenten. Ett bra alternativ!

Har du redan läst webbkursen så har jag hört att Skolverket kommer med en ny webbkurs runt årsskiftet som lär ha titeln Undervisning i förskoleklass.

PS. saknar du någon kurs eller studiedag så mejla mig gärna dina önskemål och förslag. Häromdagen fick jag en fråga om vi inte kan ha en studiedag kring Läsa Skriv Räkna – en garanti för tidiga stödinsatser kombinerat med fördjupning kring innehållet i Nationellt bedömningsstöd för årskurs 1-3. Hör av dig eller skriv en kommentar!

NU HAR DET HÄNT! 4 PLATSER LEDIGA som du kan anmäla dig till (idag 18e november). Ja, som sagt. ”Livet” kommer ibland i vägen för våra planer och då får vi avanmälningar.

Och måndagens konferenseftermiddag bjöd på…

Eftermiddagen 8e april erbjöd flera olika valbara seminarier. Jag hade valt:

Rätt stöd i rätt tid

Alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande. Elever i behov av stödinsatser ska få rätt stöd i rätt tid. Här får du ta del av och reflektera över exempel på extra anpassningar och särskilt stöd.

Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass

Information om vilken inspiration och vilket stöd som finns för arbetet i förskoleklassen. Vi delger varandra lärande exempel och erfarenheter. Hur kan vi organisera arbetet med kartläggningen? Hur kan kartläggningsmaterialet bli en naturlig del i undervisningen?

Båda dessa ämnen lät som att de kunde ge nya perspektiv på kartläggningsmaterialet.

Åsa Elebring, Skolverket,och Kerstin Helmsjö, SPSM, höll tillsammans i föreläsningen Rätt stöd i rätt tid.

Garantin är en förstärkning av åtgärdsgarantin. Åsa och Kerstin började med att utveckla begreppen indikation och befara. De uppmanade oss att ställa oss själva några frågor som exempelvis: När ska vi se förändringarna? Vem ska se förändringarna? Vilka förändringar vill vi se?  Var ser vi förändringarna? I klassrummet? På rasterna? På fritids?

Arbete som vi gör bildar tillsammans en framgångsfaktor. Särskild bedömning sker i samråd mellan klasslärare och speciallärare. Här behöver skolorna skapa nya rutiner.

När den särskilda bedömningen leder till extra anpassningar och särskilt stöd kan det också bli aktuellt med åtgärdsprogram.

Det är inte reglerat hur särskilt stöd och åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas, utan det är upp till skolan att hitta lämpliga rutiner för detta. (Skolverket, 190413) 

Kerstin underströk vikten av att väga in elevers behov redan från början. Elever ska också bli delaktiga i vilka extra anpassningar de har och varför. Här handlar det om att medveteandgöra eleven och arbeta med att utveckla dennes metakognitiva tänk kring sitt eget lärande. Vi fick tid att parvis reflektera och skriva förslag på hur lärare kam göra eleverna delaktiga.

Åsa och Kerstin visade och utvecklade några av de förslag som finns på Skolverkets webb.

9BCC1F8A-3C18-4784-8094-A753A9DBC040

De underströk att det inte finns någon knivskarp gräns mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Eleven kan ha extra anpassningar och särskilt stöd samtidigt. På SPSM:s webb kan du läsa mer om just detta. Exempelvis gäller följande:

En elev som har nått det lägst godtagbara kunskapskravet utan extra anpassningar har inte behov av några extra anpassningar. Däremot har skolan en skyldighet att ge alla elever ledning och stimulans för att eleverna ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 § skollagen).

Åtgärderna i skollagens tredje kapitel kan ses som en pyramid
  • Alla elever ska ges ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Strävan ska alltid vara att eleven ska stimuleras och motiveras så att eleven ska kunna nå ett så högt betyg som möjligt.
  • Vissa elever, nämligen de elever där skolan befarar att de inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska ges stöd i form av extra anpassningar.
  • Och för de elever som inte når kunskapskraven, trots att stöd getts i form av extra anpassningar, ska en anmälan ske till rektor, som ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. (SPSM, 190413)

Möjligheter med garantin är exempelvis:

  • likvärdighet
  • i samrådet får vi möjlighet att få en ökad samsyn
  • stimulerar samarbete
  • förskoleklass blir en bro mellan förskola och skola
  • vårdnadshavare får tidigare en tydlig bild av sitt barns lärande och utveckling

Arbetet omfattar tre delar och Åsa och Kerstin utvecklade sina tankar kring dessa. 

958F7BD9-7F7C-45D0-87BD-CF362892665B

Det var Marie Wiberg, Skolverket, och Camilla Douhan, SPSM, som föreläste om  Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass. 

Marie underströk vikten av att undervisande lärare själv gör kartläggningen med eleverna. Detta utifrån att det handlar om en kartläggning, inte en screening! Det är undervisande lärare som behöver lära känna sina elever och veta var de kunskapsmässigt befinner sig för att kunna planera och rätt anpassa sin undervisning.  Aktiviteterna ska genomföras inom ordinarie undervisning.

OBS! Kartläggningsmaterialet ska INTE användas i förskolan!

ej förskolan

Vissa aktiviteter görs med fördel tidigare respektive senare på terminen. Marie lyfte vikten av att fundera över vad övningen undersöker och vad som följer. Frågan huruvida elever visar intresse kan läraren iaktta och observera utifrån vad eleverna visar med gester och mimik.

B67088E3-8F49-4FC2-937B-F17C2D998F47

Några andra exempel som Marie och Camilla tog upp var att intresse för bokstäver kan observeras i barnens lek i lekmiljöer som restaurangen.

Läraren kan arbeta med en aktivitet en hel vecka men observera några elever varje tillfälle eller dag.

Garantin är till för eleven! Tillsammans måste vi se över tiden och att det finns tid.

Glad påsk önskar jag er alla!

 

Hur vi med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation får en funktionell läsning och skrivande som är inkluderande

Måndagen den 20e maj har du chans att lära dig mer om hur lärare med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation kan hjälpa sina elever till en funktionell läsning och skrivande som dessutom är inkluderande! Nog är det något du har funderat över!? Nog vill du veta mer!? Nog vill du veta hur man gör!? Det är forskaren Thomas Nordström som har gått på djupet med dessa frågor.

Thomas disputerade i höstas, 2018, med en avhandling som bland annat undersöker betydelsen för elevers lärande när läraren arbetar med kartläggning och bedömning följt av en riktad och väl strukturerad undervisning. Thomas går också in på när digital teknik bör sättas in som stöd för de elever som inte utvecklar sina kunskaper som förväntat. Han lägger stor vikt vid att det är viktigt att inte bara kartlägga och screena utan att tänka framåt, dvs. vad kommer efter screeningen? Läraren bör, enligt Thomas, fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov.

Extra spännande tycker jag är att lärarna i hans studie använt LegiLexi! Jag har tidigare ordnat flera presentationer av LegiLexi med Sofia Norén, verksamhetschef. Nu senast i början av mars erbjöd vi en fördjupningsträff där deltagarna efter en kort introduktion och repetition av LegiLexi fick arbeta gruppvis med analyser av de resultat som läraren kan ta ut när eleverna gjort sina uppgifter.

Dag och tid: Måndag 20/5 kl. 14-16.30

Adress: Medioteket

Föreläsningen kommer att behandla följande:

God läsförmåga är en grund för att lyckas i skolan. Att tidigt kartlägga och sätta in anpassade undervisningsinsatser utifrån elevens utvecklingsbehov är därför av stor vikt för att lyckas få så många elever som möjligt att utveckla en god läsförmåga.

Men hur kan man tänka kring tidiga insatser och hur vet man om eleven utvecklas i tillräcklig bra utsträckning? En allt mer aktuell fråga är också när traditionella insatser bör minska till förmån för användandet av så kallad assistive technology (dvs, teknikanvändning i syfte att assistera eller kompensera för funktionsnedsättning).

Föreläsningen utgår från Thomas Nordströms avhandling och annan aktuell forskning så som stärkt klassrumsundervisning med kartläggning, anpassad undervisning, behov av kartläggningspraktiker för att kunna ta pedagogiska beslut samt teknikanvändning för elever som trots goda åtgärder inte utvecklar en tillräckligt god läsförmåga.

Föreläsningen är indelad i följande tre delmoment:

  1. Skapa ordning – om betydelsen av bedömnings- och kartläggningspraktiker
  2. Efter kartläggning – riktad undervisning och lärdomar från LegiLexi
  3. När traditionella insatser inte räcker – om potentialen av digital teknik

Thomas Nordström är universitetslektor vid Linnéuniversitetet.

Anmäl dig här: Thomas Nordström om kartläggning, kompensation, funktionella läsning och skrivande i ett inkluderande sammanhang

PS. jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om en annan föreläsning jag hade förmånen att höra med Thomas Nordström. Du kan läsa den här: Mer om AT och RTI (30/11 -18).

Skolporten gjorde en intervju i samband med disputationen och den kan du läsa här: Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling, Skolporten december 2018.

Härligt att få vara med ”på golvet”!

Att presentera hur kartläggningsmaterial ska användas är en sak, hur det sedan blir i verkligheten ute på golvet är en annan sak. Många faktorer påverkar utfall och barnens upplevelse. Förutsättningar och undervisningsmiljöer skiljer sig åt. En klass har tillgång till grupprum och gått om plats. En annan klass har 33 elever inträngda i ett enda rum. Antal barn i en förskoleklass kan vara 20 barn lika gärna som 33! Organisationen kan se olika ut. På en skola gäller ämneslärarsystem ända från förskoleklass med olika förskolelärare i svenska och matematik och på en annan skola har man klasslärarsystem med en och samma lärare i de flesta ämnena. I en del klasser har alla barnen svenska som modersmål och i andra talas nästan lika många språk som det finns barn i klassen. Det kan till och med vara så att alla barnen är födda i Sverige men eftersom svenska inte talas i bostadsområdet så har barnen brister i sin svenska. Just därför strävar jag efter att besöka klasser i olika miljöer för att se hur lärarna förhåller sig till och anpassar sin undervisning efter givna förutsättningar. Häromdagen besökte jag Åsa GustafssonSjöstadsskolan.

Jag bjöds på en inspirerande dag med 26 sexåringar och deras lärare Åsa som lyckats när det gäller att skapa arbetsro, intresse och nyfikenhet hos barnen, förvånansvärd självständighet hos barnen och en bra lärandemiljö.

Syftet med mitt besök var att jag skulle få delta när Åsa arbetade med aktiviteter i kartläggningsmaterialet Hitta språket.

Vi träffades lite innan barnen började så att vi fick talas vid lite först. Barnens skoldag började med sedvanlig samling med gemensamt samtal kring bland annat veckodag, datum, närvaro, årstid, hur många dagar de gått i skolan konkretiserat med ännu en kula i burken och några utvikningar från barnen om saker de ville berätta. Åsa fångade tillfället i flykten, dvs. när barnen spontant ville berätta om något, och lät det bli momentet att berätta så andra förstår.

På samlingsmattan framför barnen och Åsa fanns en täckt hög. Nyfikenheten och intresset var stort när det blev dags att täcka av tyget och se vad som gömde sig under.

Åsa2

Åsa gick igenom alla spel som låg framför barnen. De hade i stort sett spelat alla spel tidigare så genomgången var endast en repetition för att Åsa skulle vara säker på att alla kom ihåg hur man spelade. Barnen var indelade parvis och varje par skulle ställa sig tillsammans, tala om och komma överens om vilket spel de ville välja. Detta klarade alla galant! Mycket imponerande att se hur de smidigt kom överens och gjorde sina val utan en endaste krock i önskemålen. När Åsa kollat av att alla var klara med sina val så fick barnen i uppgift att sprida sig i klassrummet och ute i det gemensamma rummet, Havet, och spela. Åsa själv tog med sig en liten grupp med fyra elever för att spela några av de uppgifter som ingår som aktiviteter i Hitta språket. Efter att ha gjort några övningar hämtade hon in en ny grupp för att på så vis arbeta sig igenom klassen.

Åsa1

En av aktiviteterna gällde att ta ett kort, beskriva vad barnet ser på kortet och kamraterna får gissa vad som visas på kortet. Åsa modellerade hur det gick till och sedan fick barnen göra samma sak. Barnens upplevelse var att de lekte en beskriv och gissa vad som visas på kortet lek.

Nästa lekaktivitet var att berätta om något och sedan låta barnen berätta om olika händelser som Åsa gav dem i uppgift att berätta om. Uppgifterna tog Åsa ur kartläggningsmaterialet. Åsa modellerade genom att berätta om exempelvis när hon borstar tänderna eller åker till landet. Barnen fick i uppgift att berätta om bland annat:

  1. hur går det till när du åker till träningen. Berätta med start hemifrån tills du är framme och börjar träningen.
  2. hur du går från din hall hemma ända fram till skolan
  3. en vanlig dag i skolan (förskoleklass). Barnen berättade om vad de gör först följt av vad de gör sen.
  4. vad du gjorde igår i skolan.
  5. något du tycker om att göra

Tredje aktiviteten Åsa gjorde med barngrupperna gällde att följa en instruktion. Här handlade det om att lyssna på vad Åsa viskade i örat och sedan utföra instruktionen. Barnen bads exempelvis att:

  1. gå till mattan, lägg dig på magen och vinka.
  2. gå till mattan, lägg dig på rygg och vifta med armarna.
  3. lyft en stol och gå och ställ den vid ett annat bord.
  4. gå till dörren, säg ditt namn och kom tillbaka till mig.
  5. gå till en vägg, knacka på väggen och kom tillbaka.

Alla barnen visade tydligt att de tyckte att alla uppgifterna var roliga lekar. De visade stort intresse för hur kamraterna gjorde sina uppgifter och de deltog uppmärksamt och engagerat. Det var glada miner och många skratt.

Åsa och jag diskuterade i mellantid hur man skulle kunna utmana barnen i och med att det gick så lätt. Åsa provade att efter att barnen fått sin instruktion och utfört uppdraget låta de andra barnen fundera över vad Åsa egentligen sagt att barnet skulle göra. Detta visade sig mycket svårare än att följa instruktionen. Trots att de sett kamraten exempelvis gå till mattan, lägga sig på magen och vinka kunde de inte själva formulera hur den ursprungliga instruktionen Åsa hade viskat i örat på kamraten hade varit formulerad. Värt att fundera över men också att utmana eleverna med som en uppgift på  nästa nivå.

När läraren arbetar med aktiviteterna anser jag att det är bra att reflektera tillsammans med kollegor över hur man som lärare kan göra för att lägga in en progression i uppdragen. En instruktion kan till exempel ges i olika antal steg. Fler steg i instruktionen gör det svårare att utföra den. Frågan är också om vissa instruktioner är svårare än andra!?

Desto mer jag som lärare funderar och reflekterar över det jag och klassen gör, över vad som gör en uppgift lättare/svårare och om det som gör uppgiften lättare/svårare är olika saker för olika barn desto mer kommer jag att få ut av en sådan här kartläggning. Jag anser också att det är viktigt att komma ihåg att kartläggningen ska göras inom ordinarie undervisning och inte tillåtas bli ett moment vid sidan om. Den här dagen var en vanlig dag med en vanlig klass och en vanlig lärare. 26 barn varav två sjuka gjorde att det var 24 barn kvar som arbetade i olika smågrupper och växlade om mellan olika svenskuppgifter och att sitta och spela spel med Åsa. Med sig hade Åsa också två fritidskollegor. Barnen själva uppfattade att det var roliga spel de spelade med Åsa.

Det var inspirerande att få delta en dag och jag hoppas att ni är fler där ute i förskoleklasserna som låter mig komma på besök när ni arbetar med Hitta språket. Avslutningsvis vill jag säga: Stort tack, Åsa!

Kära läsare, dela gärna dina erfarenheter från kartläggningsarbetet i din klass! Berätta gärna också hur du utmanar elever med uppgifter som är lite svårare. Hur få du in progression och utmaningar i aktiviteterna i kartläggningen med Hitta språket respektive Hitta matematiken?

Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden

I mina kurser kring Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd väcks nya, ibland kluriga, frågor runt bedömning vs kartläggning. Det är riktigt spännande att möta alla er duktiga lärare ska ni veta! Den här sortens möten och diskussioner är bland det bästa med mitt arbete. När kursdeltagare får tid att diskutera sina erfarenheter dyker det upp många frågor och frågeställningar. De är både av mer generell och övergripande karaktär och ibland mer specifika i förhållande till syfte, materialet och/eller genomförande.

Det här ämnet kommer jag att beröra i flera inlägg som jag nu arbetar med att skriva. Hur man använder termer, dvs. ord, är viktigt och därför utgör definitioner en grund för all fortsatt diskussion. Allra först tar jag definitionen av termerna bedöma och kartlägga. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket och Nationellt bedömningsstöd! Jag skriver ändå några rader om test för att mota fortsatt användning av det ordet när vi talar om Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd.

Bedöma

Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå. Vid bedömning av elevers kunskapsutveckling så sker denna bedömning  utifrån gällande kunskapskrav som de anges i respektive kursplan.

Kartlägga

Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om.

När Skolverket skriver om kartläggning så handlar det om att undervisningen ska kunna anpassas till en elevs förutsättningar, behov och intressen. För att läraren ska kunna göra detta behöver hen göra en pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper. Detta innebär att läraren kartlägger och dokumenterar elevens funktioner och färdigheter, starka sidor och eventuella svårigheter.

Test

Vid utredningar, såväl pedagogiska som psykologiska, görs test. Det är särskilda personer, yrkesgrupper, med särskild utbildning för att på rätt sätt administrera, rätta och bedöma/tolka resultaten av testen som har ansvar för att göra dessa test. Det kan vara en speciallärare/pedagog, en logoped eller en psykolog. Syftet är dels att utröna hur individens eventuella svårigheter ser ut, om individen uppfyller kriterierna för en viss diagnos, men också för att kunna föreslå, planera och hjälpa till att genomföra tidiga insatser. Inför en utredning formuleras ett syfte samt en frågeställning som berörda förväntar sig få svar på. Målet är rätt insatser i rätt tid!

Hur ser då riktlinjerna ut för undervisningen? I syftet för förskoleklass kan vi läsa:

Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. (Skolverket 2018, sid 18)

I Hitta språket skriver man:

Elever är olika och undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de olika erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig. (Skolverket 2018, sid 6)

Behöver verkligen läraren dessa nya verktyg för att kartlägga och bedöma kunskapsnivå och kunskapsutveckling hos sina elever? Som svar på den frågan är det intressant att läsa en av Skolinspektionens kvalitetsgranskningar.

En kvalitetsgranskning av Skolinspektionen

Skolinspektionen har bland annat gjort en kvalitetsgranskning av skolors arbete med extra anpassningar. Rapporten publicerades 2016. Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande:

Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede

Två år efter lagändringen håller flera skolor fortfarande på med implementeringsarbetet. I flera skolor är det fortfarande oklart vad som avses med extra anpassningar och hur det genomförs med god kvalitet. Begreppet extra anpassningar kan även ibland sammanblandas med andra aktiviteter i undervisningen och med särskilt stöd.

Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har

Granskningen visar att skolorna endast lyckas identifiera de sammantagna behoven i var tredje elevfall. Flera skolor diskuterar snabbt en eventuell åtgärd för eleven men analyserar inte alltid först hur behovet ser ut. Skolorna bedömer således ofta insats före behov

Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling

Endast för var fjärde elev matchar de extra anpassningarna som ges elevens behov. När det inte matchar kan det exempelvis handla om att de anpassningar som gjorts är alltför kortsiktiga eller att eleverna behöver fler anpassningar än de som gjorts.

Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna

I nästan hälften av elevfallen följer skolan inte upp de extra anpassningarna för att säkerställa att de ger avsedd effekt. (Skolinspektionen, 181015)

Lagändringen kom 2014 och 2016 har skolor fortfarande svårt att identifiera vilka behov eleverna har. Detta kan vara en anledning till att våra folkvalda önskade en tidigare kartläggning och bedömning av våra yngsta elever i grundskolan och gav Skolverket i uppgift att ta fram kartläggnings- och bedömningsmaterial. Är situationen en annan idag 2018? Vad är din erfarenhet?

Sammanfattningsvis:

  • i vart 3e elevfall lyckas skolorna identifiera behoven
  • i vart 4e elevfall matchar de extra anpassningarna elevens behov
  • i vartannat elevfall följer skolan upp de extra anpassningarna.

Ingen bra statistik, eller hur?

Hitta språket  och Nationellt bedömningsstöd  har en uppgift att fylla mot bakgrund av denna statistiken. Syftet med dessa kartläggnings- respektive bedömningsmaterialen är att stödja läraren i att identifiera de elever som visar en identifikation på att:

  • inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan,
  • är i behov av extra anpassningar, eller
  • är i behov av extra utmaningar.

Det handlar inte om att ”finna fel” hos enskilda elever utan att bevaka att de elever som är i behov av anpassningar av undervisningen eller extra utmaningar får det.

Kartläggnings- och bedömningsmaterialen är en del i läsa-skriva-räkna garantin. Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska erbjudas hjälp. Samma gäller de elever som behöver extra utmaningar. Åtgärdsgarantin innebär bland annat att lärare med hjälp av det nya (från och med 1/7 -19 obligatoriska) kartläggningsmaterialent Hitta språket  ska kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan från förskoleklass. Utifrån kartläggningen ska läraren tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens utforma stödinsatser. Lagändringarna börjar gälla från och med 1 juli 2019.

Referenser

Regeringen om läsa-skriva-räkna, 190106.

SBU. (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). ISBN 978-91-85413-66-9.

Skolinspektionen (2016). Skolans anpassningar med extra anpassningar. Diarienummer 2015:2217.

Skolverket (2018). Hitta språket

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan.

Mer om ”Hitta språket”

3/7 -18 publicerade Skolverket ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklass och det har titeln Hitta språket. Det är till att börja med frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Hitta språket tar sikte mot kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1 och kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I Hitta språket ligger fokus på kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften (Lgr 11, tredje delen, förskoleklass, syfte, sidan 21).

Jag brukar börja med att lyfta termerna kartläggning och bedömning på  mina kurser. Det är nämligen skillnad på kartläggning och bedömning. Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga. Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket! Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå.

Kartläggningen görs under hösten och den görs i grupp och inom den ordinarie undervisningen. I klartext – läraren tar inte ut enskilda elever för att genomföra kartläggningen! Alla observationer görs i barngrupp. Givetvis kan det göras även när undervisningen genomförs utomhus. 6-åringar behöver röra på sig och undervisning sker inte endast när de sitter stilla i en bänk! Givetvis kan och ska aktiviteter och observationer göras i undervisning som ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Elevernas förmågor kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll. De fyra aktiviteterna är i sin tur uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteter och observationer handlar exempelvis om huruvida eleven kan berätta, beskriva och/eller återge saker, företeelser och händelser de varit med om, de kan skriva sitt namn, de kan urskilja första språkljudet i ord med flera språkliga aktiviteter. En annan aspekt som ska observeras är huruvida eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses högt och för bokstäver i allmänhet. Aspekten intresse är viktigt och enligt min erfarenhet ges den inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet. Att visa intresse kan upplevas som vagt och inte så viktigt av en del föräldrar samtidigt som just förmågan till intresse är viktigt för individens lärande. Intresse är också nära kopplat till nyfikenhet som lyfts i förskoleklass. Nyfikenhet nämns i tredje delen, förskoleklassen, tillsammans med eller i samma meningar som bland annat lust att lära, tilltro till egen förmåga och utveckla sitt intresse för.

Så här långt känns materialet ganska självklart och i linje med vad forskning lyfter som viktigt för att lägga grunden till en god språk-, läs- och skrivutveckling. De förmågor som vi ska observera hos eleverna är viktiga förmågor och jag tycker att det känns helt rätt att vi här får ett direktiv att vi ska observera just dessa förmågor. I lärarhandledningen ges exempel på frågor läraren kan ställa kring sin undervisning. Det är åtta frågor som täcker in områden som är viktiga att reflektera kring och viktiga för undervisningen.

I början av juli, överlämnade Läsdelegationen sitt betänkande till regeringen. Här nämns dels att viss fortbildning kommer att riktas mot förskollärare i förskoleklass inom områdena språk och kommunikation, dels kartläggningsmaterialet, dock inte med namn.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen. Kartläggningsmaterialet ska vara forskningsbaserat och konstrueras med utgångspunkt från läroplanerna. Det ska även finnas en progression mellan kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och de nationella bedömningsstöden i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget redovisades i juni 2018. (SOU 2018:57, sidan 81)

Detta genomsyrar och realiseras i och med Hitta språket.

Dokumentationen kan göras digitalt. Dock fungerar den skrivbara pdf:n endast om läraren sparar ner dokumentet på sin dator och öppnar det i Adobe Reader. De fungerar inteläsplattor, Chromebooks, smarta telefoner eller direkt i webbläsaren.

Skolverket önskar att lärare delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring kartläggningsmaterialet. Detta gör du inom ramen för en enkät som du hittar på Skolverkets webb.

Vi vill ha dina synpunkter

Vi vill ha dina synpunkter på Hitta språket och Hitta matematiken. Besvara enkäterna nedan och hjälp oss att göra materialen ännu bättre inför hösten 2019 när de blir obligatoriska att använda.

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta matematiken ännu bättrelänk till annan webbplats

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta språket ännu bättrelänk till annan webbplats (Skolverket 181007)

Jag har haft fem kurser kring Hitta språket under september. Dessa kurstillfällen blev snabbt fullbokade och efterfrågan är stor på fler tillfällen. Därför har jag nu planerat in ytterligare två tillfällen i slutet av november. Du hittar information och länkar på Mediotekets webb för kurser samt i kalendariet på PedagogStockholm. Om intresset är stort för kursen kommer jag att erbjuda fler tillfällen.

Under kurstillfället får du en genomgång av kartläggningsmaterialet. Vi diskuterar också hur kartläggningsmaterialet kan användas i en sammanhållen meningsfull undervisning utifrån det centrala innehållet och lärarnas erfarenheter. Mitt mål är att du ska snabbt ska komma in i materialet och känna dig bekväm med att börja använda det. Helt enkelt spara tid! Min erfarenhet är också att lärare uppskattar att få diskutera nyheter som denna tillsammans med andra lärare. Det ger en fördjupad förståelse och trygghet inför genomförandet.

Välkommen att anmäla dig!

Vill du läsa vad andra skriver om Hitta språket så rekommenderar jag dig att läsa Anna Eva Hallings blogg sprakforskning.se. Anna Eva Halling är logoped och disputerad. Hon har ett särskilt intresse för språkutveckling och är expert på området. Hon har alldeles nyss skrivit om bland annat Hitta språket i två inlägg:

PS. Det finns ett kartläggningsmaterial för matematik också. Det heter Hitta matematiken.

Ni som har gått min kurs om Hitta språket kommer att få en mejlfråga från mig om ni  kan tänka er att ta emot mig på studiebesök. Jag vill så gärna se hur olika lärare lägger upp arbetet med aktiviteter och observationer inom sin ordinarie undervisning med Hitta språket! Det jag hör er berätta på kurserna lockar verkligen till studiebesök! Jag hoppas på att få många som kan tänka sig att ta emot mig en morgon i sitt dagliga arbete.

Anmäl dig här:

Måndag 26/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Tisdag 27/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Läs mer

Norstedts svenska synonymordbok (1992).

Skolverket: Kartläggning i förskoleklassen. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, 181005.

Skolverket: Läroplan och kursplaner för grundskolan, 181005.

SOU 2018:57, Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället, 181005. Betänkande av Läsdelegationen.

Hitta språket

Språket på väg

Rikliga tillfällen att använda språket, att tala, läsa och skriva, utvecklar den språkliga förmågan!

I måndags, 3/4,  presenterade Ewa Bergh Nestlog Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Ewa är filosofie doktor och lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon är tillika huvudförfattare till Språket på väg.

Ewa underströk att in-texter inte ska granskas språkligt då fokus här ligger på det egna tänkandet. Den språkliga granskningen görs däremot av ut-texter som har som mål att bli lästa och förstådda av läsare och därmed måste kunna stå för sig själva. Du kan läsa mer om in- och ut-texter i ett tidigare inlägg från 11 maj 2016. Det inlägget handlade om det kapitel, Skriva för att lära och kommunicera kunskaper, som Ewa har skrivit i boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. 

Ewa BN

Texttriangeln

Språket på väg har en dialogistisk, funktionell, syn på språk och texter. Ewa utvecklade innebörden i den dubbla dialogen utifrån följande bild i presentationen.

EBN dialogistisk

3e hörnet i triangeln, som också utgör den första axeln handlar om interaktion. Exempel på frågor man kan ställa är:

Vad är lämpligt? Vad fungerar? Hur ska läsaren förstå? Vem vill jag framstå som i texten ?

Den andra axeln i den dubbla dialogen är konventioner. Här handlar det om genrer och medier. Frågan man ställer sig är hur man brukar uttrycka sig.

Ska jag uttrycka mig enligt konventionen?

Varför ska vi kartlägga elevers språk och texter?

Lärarens kartläggning är grunden för att kunna ge relevant respons på elevers färdigheter och utveckling. Det är också en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov. Kartläggningen ger en grund för att utveckla vårt metaspråk, vårt språk om språk och texter, och ger oss verktyg för likvärdiga bedömningar. Resultaten används även som grund till resursfördelning. Sist men inte minst så sätter läraren också betyg.

Språket på väg

Språket på väg hanterar den språkliga komplexiteten. Materialet är inte anpassat efter ålder utan har en mer generellt. Det går enligt Ewa lika bra att använda för yngre elever. Materialets funktion är att vara ett undervisningsmaterial. Kartläggning är något som görs inom den ordinarie undervisningen. Fokus ligger på vad eleven kan. Olika texter lämpar sig för olika läsning. Det är inte säkert att läsningen av en text kan vara både enklare respektive mer komplex. Vissa texter möjliggör enklare läsning och andra mer komplex läsning.

Ewa underströk att en läsare mycket väl kan vara aktiv i textsamtal utan att ha läst den aktuella boken. Därför har Språket på väg en textorienterad matris. Materialet vill komma åt själva dialogen mellan text och läsare. Textfokusering ger också mer textmedvetna läsare.

Ewa påpekade också att vi behöver se upp med elever som i åk 7 inte klarar steg 1 i matriserna. Dessa elever behöver stöd för att nå kurskraven i åk 9.

Elevmatriserna kan liknas vid ett diskussionsmaterial att använda med eleverna. Materialet har en dubbel progression som rör sig inom stegen men också mellan stegen. Matrisernas steg är relaterade till kunskapskraven. I de flesta klasser finns elever som ligger på samtliga steg. Materialet har en vetenskaplig förankring i främst socioekonomisk teori, literacy studier och receptionsteori och Judith Langer är en teoretiker som ligger till grund för Språket på väg.

Ewa tipsade oss om att ett sätt att börja använda matriserna är att ”klippa” vågrätt för att få med alla steg. Det är bättre att arbeta vågrätt än att gå in i matriserna och arbeta enbart med ett visst steg. Läraren kan arbeta gemensamt med klassen med ett specifikt steg i matrisen.

Ewa påminde oss om att inte glömma att läraren måste ha undervisat om ett område för att kunna bedöma elevers färdighet inom området. Vi kan aldrig bedöma moment som undervisningen inte har tagit upp. Språket på väg täcker in kursplanens olika moment med ett undantag. Det område som inte behandlas är de multimodala texterna. IPads introducerades januari 2010 och det tog några år innan de blev så vanligt förekommande som de är idag. Att arbeta multimodalt har blivit lättare i och med att vi arbetar med läsplattor då det här faller sig naturligt att kombinera ord, bild och ljud. Detta underlättas också i en mängd olika appar.

Forskning

Ewa berättade att i Norge är forskningen stark inom området för skrivundervisning och vid Skrivesenteret, Trondheim, har forskarna utarbetat det så kallade skrivhjulet. Detta kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. Några av de forskare som Ewa refererade var Skar & Berge; Borgström; Blomqvist, Lindberg & Skar;  Bachman & Palmer samt Kvithyld & Aasen.

Ewa gick in och diskuterade kännemärken för en god formativ bedömning. Hon utvecklade innebörden i relevanta tolkningar, pålitliga bedömningar, konsekvenser av bedömningar och ändamålsenliga beslut.

Det här var ett litet intro. Alla ni som inte hade tillfälle att delta kommer ändå att få möjlighet att se Ewas föreläsning. Vi filmade nämligen; som vi gjort så många tidigare. Filmen lägger jag upp här i min blogg så fort vi hunnit redigera den.

Har du möjligheter att dela 15/5 på Ewas andra, uppföljande föreläsning så se filmen och anmäl dig sedan via länken HÄR. Vi fick också i uppgift att göra någon/några bedömningar av egna elever till nästa tillfälle då vi börjar med att diskutera våra erfarenheter samt lyfta frågor som väckts.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 170405.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press.

Skolverket (2011). Språket på väg.