Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kartläggning

Mer om ”Hitta språket”

3/7 -18 publicerade Skolverket ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklass och det har titeln Hitta språket. Det är till att börja med frivilligt att använda men blir obligatoriskt från och med 1 juli 2019. Hitta språket tar sikte mot kunskapskraven i läsförståelse i årskurs 1 och kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. I Hitta språket ligger fokus på kartläggning av elevens förmåga att kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften (Lgr 11, tredje delen, förskoleklass, syfte, sidan 21).

Jag brukar börja med att lyfta termerna kartläggning och bedömning på  mina kurser. Det är nämligen skillnad på kartläggning och bedömning. Enligt Svensk synonymordbok betyder kartlägga att 1. göra karta över 2. utforska, klarlägga. Vad gäller termen bedöma får vi förslag på synonymer som värdera, uppskatta, utvärdera eller evaluera, betygsätta, fälla omdöme om. Termen test ska inte användas överhuvudtaget när vi talar om Hitta språket! Det är viktigt att jag som lärare går in för att just utforska vad mina elever kan när jag börjar använda Hitta språket. Det är också viktigt att ha den utgångspunkten när jag förmedlar hur jag lägger upp min undervisning; att det sker utifrån var barnen befinner sig i sin utveckling både på individ- och gruppnivå.

Kartläggningen görs under hösten och den görs i grupp och inom den ordinarie undervisningen. I klartext – läraren tar inte ut enskilda elever för att genomföra kartläggningen! Alla observationer görs i barngrupp. Givetvis kan det göras även när undervisningen genomförs utomhus. 6-åringar behöver röra på sig och undervisning sker inte endast när de sitter stilla i en bänk! Givetvis kan och ska aktiviteter och observationer göras i undervisning som ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Elevernas förmågor kartläggs genom fyra aktiviteter som relaterar till förskoleklassens centrala innehåll. De fyra aktiviteterna är i sin tur uppdelade i ett antal observationspunkter. Aktiviteter och observationer handlar exempelvis om huruvida eleven kan berätta, beskriva och/eller återge saker, företeelser och händelser de varit med om, de kan skriva sitt namn, de kan urskilja första språkljudet i ord med flera språkliga aktiviteter. En annan aspekt som ska observeras är huruvida eleven visar intresse för vad andra säger, vad som läses högt och för bokstäver i allmänhet. Aspekten intresse är viktigt och enligt min erfarenhet ges den inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet. Att visa intresse kan upplevas som vagt och inte så viktigt av en del föräldrar samtidigt som just förmågan till intresse är viktigt för individens lärande. Intresse är också nära kopplat till nyfikenhet som lyfts i förskoleklass. Nyfikenhet nämns i tredje delen, förskoleklassen, tillsammans med eller i samma meningar som bland annat lust att lära, tilltro till egen förmåga och utveckla sitt intresse för.

Så här långt känns materialet ganska självklart och i linje med vad forskning lyfter som viktigt för att lägga grunden till en god språk-, läs- och skrivutveckling. De förmågor som vi ska observera hos eleverna är viktiga förmågor och jag tycker att det känns helt rätt att vi här får ett direktiv att vi ska observera just dessa förmågor. I lärarhandledningen ges exempel på frågor läraren kan ställa kring sin undervisning. Det är åtta frågor som täcker in områden som är viktiga att reflektera kring och viktiga för undervisningen.

I början av juli, överlämnade Läsdelegationen sitt betänkande till regeringen. Här nämns dels att viss fortbildning kommer att riktas mot förskollärare i förskoleklass inom områdena språk och kommunikation, dels kartläggningsmaterialet, dock inte med namn.

Skolverket har haft i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen. Kartläggningsmaterialet ska vara forskningsbaserat och konstrueras med utgångspunkt från läroplanerna. Det ska även finnas en progression mellan kartläggningsmaterialet i förskoleklassen och de nationella bedömningsstöden i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk. Uppdraget redovisades i juni 2018. (SOU 2018:57, sidan 81)

Detta genomsyrar och realiseras i och med Hitta språket.

Dokumentationen kan göras digitalt. Dock fungerar den skrivbara pdf:n endast om läraren sparar ner dokumentet på sin dator och öppnar det i Adobe Reader. De fungerar inteläsplattor, Chromebooks, smarta telefoner eller direkt i webbläsaren.

Skolverket önskar att lärare delar med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring kartläggningsmaterialet. Detta gör du inom ramen för en enkät som du hittar på Skolverkets webb.

Vi vill ha dina synpunkter

Vi vill ha dina synpunkter på Hitta språket och Hitta matematiken. Besvara enkäterna nedan och hjälp oss att göra materialen ännu bättre inför hösten 2019 när de blir obligatoriska att använda.

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta matematiken ännu bättrelänk till annan webbplats

Enkät: Hjälp oss att göra Hitta språket ännu bättrelänk till annan webbplats (Skolverket 181007)

Jag har haft fem kurser kring Hitta språket under september. Dessa kurstillfällen blev snabbt fullbokade och efterfrågan är stor på fler tillfällen. Därför har jag nu planerat in ytterligare två tillfällen i slutet av november. Du hittar information och länkar på Mediotekets webb för kurser samt i kalendariet på PedagogStockholm. Om intresset är stort för kursen kommer jag att erbjuda fler tillfällen.

Under kurstillfället får du en genomgång av kartläggningsmaterialet. Vi diskuterar också hur kartläggningsmaterialet kan användas i en sammanhållen meningsfull undervisning utifrån det centrala innehållet och lärarnas erfarenheter. Mitt mål är att du ska snabbt ska komma in i materialet och känna dig bekväm med att börja använda det. Helt enkelt spara tid! Min erfarenhet är också att lärare uppskattar att få diskutera nyheter som denna tillsammans med andra lärare. Det ger en fördjupad förståelse och trygghet inför genomförandet.

Välkommen att anmäla dig!

Vill du läsa vad andra skriver om Hitta språket så rekommenderar jag dig att läsa Anna Eva Hallings blogg sprakforskning.se. Anna Eva Halling är logoped och disputerad. Hon har ett särskilt intresse för språkutveckling och är expert på området. Hon har alldeles nyss skrivit om bland annat Hitta språket i två inlägg:

PS. Det finns ett kartläggningsmaterial för matematik också. Det heter Hitta matematiken.

Ni som har gått min kurs om Hitta språket kommer att få en mejlfråga från mig om ni  kan tänka er att ta emot mig på studiebesök. Jag vill så gärna se hur olika lärare lägger upp arbetet med aktiviteter och observationer inom sin ordinarie undervisning med Hitta språket! Det jag hör er berätta på kurserna lockar verkligen till studiebesök! Jag hoppas på att få många som kan tänka sig att ta emot mig en morgon i sitt dagliga arbete.

Anmäl dig här:

Måndag 26/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Tisdag 27/11 kl. 13:30-16:30: anmälningslänk

Läs mer

Norstedts svenska synonymordbok (1992).

Skolverket: Kartläggning i förskoleklassen. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, 181005.

Skolverket: Läroplan och kursplaner för grundskolan, 181005.

SOU 2018:57, Barns och ungas läsning. Ett ansvar för hela samhället, 181005. Betänkande av Läsdelegationen.

Hitta språket

Språket på väg

Rikliga tillfällen att använda språket, att tala, läsa och skriva, utvecklar den språkliga förmågan!

I måndags, 3/4,  presenterade Ewa Bergh Nestlog Skolverkets kartläggningsmaterial Språket på väg. Ewa är filosofie doktor och lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Hon är tillika huvudförfattare till Språket på väg.

Ewa underströk att in-texter inte ska granskas språkligt då fokus här ligger på det egna tänkandet. Den språkliga granskningen görs däremot av ut-texter som har som mål att bli lästa och förstådda av läsare och därmed måste kunna stå för sig själva. Du kan läsa mer om in- och ut-texter i ett tidigare inlägg från 11 maj 2016. Det inlägget handlade om det kapitel, Skriva för att lära och kommunicera kunskaper, som Ewa har skrivit i boken Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. 

Ewa BN

Texttriangeln

Språket på väg har en dialogistisk, funktionell, syn på språk och texter. Ewa utvecklade innebörden i den dubbla dialogen utifrån följande bild i presentationen.

EBN dialogistisk

3e hörnet i triangeln, som också utgör den första axeln handlar om interaktion. Exempel på frågor man kan ställa är:

Vad är lämpligt? Vad fungerar? Hur ska läsaren förstå? Vem vill jag framstå som i texten ?

Den andra axeln i den dubbla dialogen är konventioner. Här handlar det om genrer och medier. Frågan man ställer sig är hur man brukar uttrycka sig.

Ska jag uttrycka mig enligt konventionen?

Varför ska vi kartlägga elevers språk och texter?

Lärarens kartläggning är grunden för att kunna ge relevant respons på elevers färdigheter och utveckling. Det är också en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov. Kartläggningen ger en grund för att utveckla vårt metaspråk, vårt språk om språk och texter, och ger oss verktyg för likvärdiga bedömningar. Resultaten används även som grund till resursfördelning. Sist men inte minst så sätter läraren också betyg.

Språket på väg

Språket på väg hanterar den språkliga komplexiteten. Materialet är inte anpassat efter ålder utan har en mer generellt. Det går enligt Ewa lika bra att använda för yngre elever. Materialets funktion är att vara ett undervisningsmaterial. Kartläggning är något som görs inom den ordinarie undervisningen. Fokus ligger på vad eleven kan. Olika texter lämpar sig för olika läsning. Det är inte säkert att läsningen av en text kan vara både enklare respektive mer komplex. Vissa texter möjliggör enklare läsning och andra mer komplex läsning.

Ewa underströk att en läsare mycket väl kan vara aktiv i textsamtal utan att ha läst den aktuella boken. Därför har Språket på väg en textorienterad matris. Materialet vill komma åt själva dialogen mellan text och läsare. Textfokusering ger också mer textmedvetna läsare.

Ewa påpekade också att vi behöver se upp med elever som i åk 7 inte klarar steg 1 i matriserna. Dessa elever behöver stöd för att nå kurskraven i åk 9.

Elevmatriserna kan liknas vid ett diskussionsmaterial att använda med eleverna. Materialet har en dubbel progression som rör sig inom stegen men också mellan stegen. Matrisernas steg är relaterade till kunskapskraven. I de flesta klasser finns elever som ligger på samtliga steg. Materialet har en vetenskaplig förankring i främst socioekonomisk teori, literacy studier och receptionsteori och Judith Langer är en teoretiker som ligger till grund för Språket på väg.

Ewa tipsade oss om att ett sätt att börja använda matriserna är att ”klippa” vågrätt för att få med alla steg. Det är bättre att arbeta vågrätt än att gå in i matriserna och arbeta enbart med ett visst steg. Läraren kan arbeta gemensamt med klassen med ett specifikt steg i matrisen.

Ewa påminde oss om att inte glömma att läraren måste ha undervisat om ett område för att kunna bedöma elevers färdighet inom området. Vi kan aldrig bedöma moment som undervisningen inte har tagit upp. Språket på väg täcker in kursplanens olika moment med ett undantag. Det område som inte behandlas är de multimodala texterna. IPads introducerades januari 2010 och det tog några år innan de blev så vanligt förekommande som de är idag. Att arbeta multimodalt har blivit lättare i och med att vi arbetar med läsplattor då det här faller sig naturligt att kombinera ord, bild och ljud. Detta underlättas också i en mängd olika appar.

Forskning

Ewa berättade att i Norge är forskningen stark inom området för skrivundervisning och vid Skrivesenteret, Trondheim, har forskarna utarbetat det så kallade skrivhjulet. Detta kan ses som ett komplement till cirkelmodellen. Några av de forskare som Ewa refererade var Skar & Berge; Borgström; Blomqvist, Lindberg & Skar;  Bachman & Palmer samt Kvithyld & Aasen.

Ewa gick in och diskuterade kännemärken för en god formativ bedömning. Hon utvecklade innebörden i relevanta tolkningar, pålitliga bedömningar, konsekvenser av bedömningar och ändamålsenliga beslut.

Det här var ett litet intro. Alla ni som inte hade tillfälle att delta kommer ändå att få möjlighet att se Ewas föreläsning. Vi filmade nämligen; som vi gjort så många tidigare. Filmen lägger jag upp här i min blogg så fort vi hunnit redigera den.

Har du möjligheter att dela 15/5 på Ewas andra, uppföljande föreläsning så se filmen och anmäl dig sedan via länken HÄR. Vi fick också i uppgift att göra någon/några bedömningar av egna elever till nästa tillfälle då vi börjar med att diskutera våra erfarenheter samt lyfta frågor som väckts.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 170405.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press.

Skolverket (2011). Språket på väg.