Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kollegialt lärande

Vad tyckte deltagarna?

Vad säger deltagarna om den här studiedagen? Nu syftar jag på studiedagen Berätta med ord, bild och ljud.

  • Genomtänkt upplägg. Digitala verktyg som jag kommer att använda. Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.
  • Bra upplägg och bra att ni höll i olika pass!
  • Mycket inspirerande.
  • Jättebra med relevant innehåll och en tydlig röd tråd genom alla pass. Bra att jobba med en annan peson och att det var samma person genom hela dagen. Lagom långa gnomgångar och lagom långa arbespass.
  • Varierat och laborativt. Knöts ihop bra på slutet.
  • Jag kommer att få stor nytta av kursen.
  • Framför allt har man vågat pröva utan några krav på vad resultatet skulle bli. Ni har varit bra på att förklara på ett enkelt sätt.
  • Väldigt rolig och intressant kurs som ökar motivationen till att använda sig av digitala verktyg.
  • Bra planerat, trevligt och givande. Jag kommer att få stor nytta av kursen.

Som du ser är kursdeltagarna mycket nöjda!

Vår vision är en heldag som följer en klar röd tråd för innehållet. Vi är fyra kursledare som leder var sitt arbetspass. Vi arbetar digitalt och analogt. Vi erbjuder teori och praktik med gott om tid att arbeta självständigt. Allt praktiskt arbete sker parvis. Vårt upplägg utgår från bilderböcker. Det kunde lika ha varit ett ämnesspecikfikt tema som t,ex. plast en miljöförstörare; Maria – en flickas vardag på vikingatiden; vårblommor. Det fungerar lika bra i åk 1 som på gymnasiet!

Det geniala med denna studiedag är tydligheten i själva förändringsprocessen när vi utifrån en ursprungsberättelse skapar nya berättelser ofta med andra, nya budskap. Att bearbeta och flytta ett material  via olika medier in i olika kontexter ger oss nya berättelser med olika stämningar och olika budskap. Bara att byta ljud kan ge en helt ny berättelse! Hela arbetsprocessen gör att man får syn på originalberättelsen med nya ögon. Som en deltagare skrev:

Aha-upplevelse att en berättelse kan byta skepnad och perspektiv så smärtfritt och roligt.

59F304CC-5517-4AA6-904A-513A72ABB10A

E7D65E19-098B-4BC5-BBBC-6AD47F3A1EE5

Du kan läsa mer om studiedagen Berätta med ord, bild och ljud i tidigare blogginlägg som förslagsvis:

Digitala boksamtal

Idag deltog jag i bästa kollegan Maria Ronnås kurs ”Lässtimulans, motivation och textsamtal”. Jag blev nyfiken när jag råkade höra att Maria lär ut hur man kan föra boksamtalen digitalt. Ja, kollegan Ingalill Åkesson Hedqvist var också kursledare. Kursbeskrivningen lyder:

 Digitala verktyg används och exempel ges på hur skönlitteratur kan användas i olika ämnen. Du får lära dig Socrative, ett redskap som passar för digitala boksamtal och redigeringsverktyget iMovie för att göra boktrailers.

Mot bakgrund av att en reviderad version av läroplanen gäller från och med 1a juli i år så är detta viktigt. Likaså är det viktigt att veta vad forskning säger om hur lärare bäst stärker läsmotivationen. Ett boksamtal ska engagera och innehålla samtal som tillåter att frågor ställs, att hypoteser formuleras och att läsarna och lyssnarna får dela de kopplingar de gör. Genom att betona och skapa förutsättningar för att göra läsningen till en social aktivitet stärks intresset och engagemanget för läsning. Detta är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Hög motivation leder till mer läsning vilket i sin tur leder till förbättrad läsning. Det är detta som benämns Matteuseffekten (Stanovich 1986).

Läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt sju regler för att stärka läsmotivation. Det som motiverar är att:

  1. läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
  2. det finns ett rikt och varierat urval av texter.
  3. att de får många tillfällen samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
  4. att de får välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
  5. dela läsupplevelser med andra. Det omfattar att få utrymme att samtala kring böcker, läsa tillsammans och dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
  6. få uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
  7. det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.

The seven rules of engagement provide key research-based practices for promoting students’ intrinsic motivation to read. (Gambrell 2011, sid. 177)

Vill du läsa mer om de sju regler som läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt så kan du läsa hennes artikel som finns på nätet. Tidigare inlägg om detta är t.ex. Att läsa högt (160106). Klicka HÄR så hittar du fler av mina inlägg som handlar om högläsning.

Maria och Ingalill gav oss en minigenomgång om lässtimulerande arbete som du ser glimtar från i bilden här:

collage boksamtal_180313

I samtalen delade vi idéer. Ett förslag på arbetsgång vid lärares högläsning är att texten denne läser högt projiceras parallellt på tavlan så eleverna såg och kunde följa med i texten. Vi diskuterade även vad vi lägger in i begreppet relevant, vad som är relevant för vem.

Vi fick lära oss att använda appen Socrative  och föra våra boksamtal digitalt. Socrative är ett digitalt responsverktyg. Svaren deltagarna skriver kan skrivas anonymt. Socrative finns också som nätverktyg för att användas på dator.

047C773A-F0DE-436E-ADB9-FA29362617A1

Det deltagarna skriver kommer upp på skärmen samtidigt som det skrivs. Här kan man plocka upp trådar ur svaren på skärmen och fortsätta diskussionen muntligt. Den stora fördelen är att alla kommer till tals och man får ta del av allas tankar och åsikter.

D07616A3-6941-4F91-95D1-7FFC764B0F52

Rent praktiskt diskuterade vi två texter via Short Answers för att få uppleva hur det blir när man väl börjar besvara frågorna. Det finns många inställningar man kan göra när man är inloggad som teacher och för dessa fick vi med oss en manual.

85D31AA7-B44D-410C-9B66-A85F185918B0

Stort tack Maria och Ingalill för en lärorik eftermiddag! Ni ska alla veta att det finns så mycket att lära av kollegorna på Medioteket!

Referenser:

PedagogStockholm, kurslänk: http://pedagog.stockholm.se/kalendarium/sprakutveckling/lasstimulans-motivation-och-textsamtal1, 180313.

Gambrell, L. (2011). Seven rules of engagement. What’s Most Important to Know About Motivation to Read. I The Reading Teacher, Vol. 65, Issue 3, sid 172-178.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. I Reading Research Quarterly, XXI(4), 360-406.

Jobba smartare!

Ja, det kan jag behöva bli bättre på! Därför anmälde jag mig till tisdagens frukostseminarium med kollegorna Peter och Katrin. Vi ska lära oss nya grepp för Outlook med mailfunktioner och kalender, digitala möten, koppling till mobila enheter m.m. En del kommer att ligga i kurskatalogen.

Vad är då jobba smartare? Jo, det handlar om prioritering, använda Outlooks alla delar, digitala möten, använda Acronis för att komma åt våra kataloger från mobila enheter.

Katrin och Peter har arbetat fram ett paket med fem tillfällen.

IMG_0579

Vilken nivå ligger vi på? Är vi öppna för att ta till oss den nya uppfinningen ”hjulet”? En samvetsfråga.

Dagens fokus är en översikt kring Outlook, Acronis och Skype.

IMG_0580

Outlook var först ut.

IMG_0581

Jag kommer att börja använda dold kopia, dvs. Lägga in mottagarnas mejladresser i raden för dold/hemlig kopia. När man gör det så kan mottagaren inte svara till alla. Mottagaren ser inte heller övriga mottagare.

Peter presenterade Skype. En fördel är att vi på Skype for business kan samarbeta på delad skärm, dvs. Man kan se varandras skärmar under samtalet; dock inte om/när vi arbetar via mobila enheter.

IMG_0585

Tänk så bra att vi framöver kan träna praktiskt vid två tillfällen!

OCH smörgåsarna som befann sig i Nacka ersattes med nya från köket i gatuplanet. Stort tack Peter och Katrin för en lärorik förmiddag.

Kritisk vän i en lärande organisation

Det är ett koncept som vi arbetar med på Medioteket. Vi har alla att minst en gång om året gå in i varandras aktiviteter. Tanken är att vi ska observera, uppmärksamma och reflektera över sådant vi ser från ett utifrån perspektiv. Det är verkligen ett utmärkt sätt för att få syn på saker eller kanske bara få befäst en uppfattning  man har kring rutiner, organisation och innehåll i våra kurser, handledningar och föreläsningar. Jag har än så länge haft besök av två kollegor i år och det var jättebra.

Idag var det min tur att agera kritisk vän. Jag hade bokat in mig hos NTA gänget i Spånga och en aktivitet som de talade om som lärcirklar i NTA och kollegialt lärande. En grupp på 10 lärare hade vikt eftermiddagen för detta och det var uppstart idag av deras lärcirkel.

NTA bildcollage

Jag kom cyklande, gäller att passa på när man får chansen, och gjorde entré med håret på ända en kvart före starttid. Jag möts av Joakim, Annika och Ulrika som sitter vid dörren färdiga att ta emot cirkeldeltagarna. Härligt att direkt möta tre taggade cirkelledare! En första lärdom är just hur fint det känns med detta avslappnade och personliga bemötande. Joakim och Annika är de som leder just den här cirkeln. Som cirkeldeltagare kommer jag sedan in i ett rum där varje plats har laddats med en pärm med cirkelmaterial, ett anteckningsblock och penna samt en mentormeter. Proffsigt!

Annika förklarar hur de lagt upp cirkeln och fördelat rollerna mellan sig. Idag leder Annika lärcirkeln och Joakim antecknar och gör en del inpass. Nästa gång blir det tvärtom. Annika berättar om bakgrunden till lärcirkeln. Den har tagits fram från ett EU projekt om utforskande arbetssätt som mynnade ut i en verktygslåda. NTA i Sverige tog sedan fram en pärm kring kollegialt lärande. Våra NTA kollegor start nu sin 3e omgång med detta upplägg av en lärcirkel. Annika presenterar också lite forskningsbakgrund. Mycket vilar på Helen Timperleys teorier. Vi får se en figur på en kompetensutvecklingsmodell som Timperley tagit fram. Annika och Joakim gör olika inpass under introduktionen. De berättar om tidigare kurser och de erfarenheter de gjort och de ger lite saker att tänka på. Exempelvis vikten av att ta med sig frågeställningar och dilemman som man inte har svar på eller vet hur man ska lösa och att man inte ska ändra på allt på en gång utan ta en variabel i taget.

Gruppen får jobba med moment ur cirkelpärmen. Vi får välja frågor som vi vill arbeta vidare med samt fylla i en första ruta på ett A3 ark.

Vi möter exempel på collaborative writing, concept caroons och tips om ett program, app, som heter AnswerGarden. Vi svarar på frågor med mentormeter och ser hur det blir när svaren visas direkt på skärmen. Vi får fylla i exit notes med vad vi förväntar oss av lärcirkeln strax före kaffepausen. Ett nytt grepp att göra exit notes mitt i en aktivitet.

Min uppgift är att observera, uppmärksamma och reflektera över vad jag ser och är med om. Jag ska ju agera som kritisk vän och ge tillbaka något efteråt till Joakim och Annika. Jag har bara positiva saker att säga. Det var en tydlig uppstart med klara ramar och bra information om praktiska frågor, upplägg, syfte, förväntningar på kursdeltagarna och innehåll. Atmosfären är lugn och Annika och Joachim skapar en trygg stämning. Deltagarna blir snabbt aktiva i samtal och diskussioner och det är fokus på ämnet hela eftermiddagen. Jag som har mitt professionella fokus på språk-, läs- och skrivfrågor tycker att det blir så tydligt att mycket är gemensamt. Det finns mycket av mina frågor i det som tas upp i denna lärcirkel. Avslutningsvis får alla en hemuppgift att göra till nästa tillfälle samt en fördjupningsuppgift i form av två artiklar att läsa. Annika lyckas presentera hemuppgiften som en riktig cliffhänger.

Bra jobbat! Stort tack för att jag fick besöka er på NTA i Spånga! Tack också för kortlekarna med begrepp som jag fick!

IMG_0471_mindre

Ja, det här med att besöka varandra i våra respektive aktiviteter är verkligen utvecklande och en jättebra idé. Kanske till och med ett måste i en lärande organisation. Någon mer som har erfarenheter av att arbeta med upplägget kritisk vän?

Vill du delta i boksamtal?

Jag funderar på att prova med boksamtal för de av er som är intresserade av att delta. Ett alternativ jag överväger är att bjuda in till textsamtal kring antologin jag skrev om i ett inlägg häromdagen, närmare bestämt 11/5. Jag har förmånen av att få 20 ex av antologin Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet skickade till mig kostnadsfritt. Detta tack vare Ewa Bergh Nestlog, fil.dr., forskare, lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet och författare. Ett stort tack till Ewa!

Antologin innehåller många intressanta artiklar. Själv tyckte jag särskilt mycket om Ewa Bergh Nestlogs artikel  Skriva för att lära och kommunicera kunskaper och temat in- och ut-texter. Vore riktigt roligt att få samtala kring och reflektera över den texten!

En annan bok jag funderar på att arrangera textsamtal för är Barn upptäcker skriftspråket av Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2013). Alla som deltog i vinterns seminarieserie som fokuserade Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling fick boken. Nog vore det spännande att träffas för att diskutera boken och temat barn upptäcker skriftspråket!?

Ge mig gärna lite input! Låter det intressant? Kan ett tillfälle á 90 minuter vara lagom? Har du förslag att dela med dig av så tar jag tacksamt emot dem!

2 böcker

Å så undrade några vad vi lärde oss…

En hel del. Faktiskt imponerande med tanke på att det var ett kort frukostseminarium.
Ja, jag talar fortfarande om Kristinas föreläsning i förra inlägget.

Kristina började med en vits och en uppmaning till oss att lista vad som krävdes för att förstå det roliga. Livliga diskussioner utbröt och vi ringade in faktorer som kulturell bakgrund, ålder, omvärldskunskap och språkkunskaper. Vi fick lära oss att det går snabbast att lära sig ett nytt språk om man är i åldern 8-11 år. Orsaken är att barn i den åldern utvecklas starkt kognitivt samtidigt som skolans språkkrav är måttliga.

Kristina redogjorde för begreppen vardagsspråk och skolspråk. Vi vet att skolspråket många gånger är en utmaning även för elever med svenska som modersmål. Varje stadieövergång innebär ökade krav både kognitivt och språkligt. Här passar en liten utvikning. Forskaren Jeanne Chall myntade begreppet the 4th grade slump. Hon upptäckte att elever i 9-års åldern plötsligt läste mindre och verkade att ha svårt för att läsa utan att de hade några särskilda läs- och skrivsvårigheter. Forskare bjuder oss på flera tänkbara orsaker till detta. En av dessa handlar om att tidpunkten när läsaren går från ”att lära sig läsa” till att ”läsa för att lära” är mycket kritisk. Texterna med dess ordförråd och språk blir svårare och kognitivt mer krävande vilket ställer större krav på läsaren. Läsarens förkunskaper blir i större utsträckning avgörande för läsningen och läsförståelsen. Här är ett exempel som används för att visa detta.

Jones sacrificed and knocked in a run.

Att läsa meningen och förstå enskilda ord är inte svårt för den som kan engelska. Att förstå meningen är däremot svårare. Vi får fenomenet att en svag läsare med goda kunskaper om amerikansk baseboll förstår vad det står samtidigt som en god och erfaren läsare inte förstår. För att förstå meningen behöver läsaren veta betydelsen av Jones, sacrifice, knock in och run. Alla är speciella sporttermer. Jones syftar på slagträt. Knock in handlar om att hinna göra hela rundan och få poäng för det. Sacrifice är när den som slår gör det på ett sådant sätt att spelarna hinner till nästa stopp. Run motsvarar ett helvarv.

Har du svenska exempel på något liknande så dela gärna med dig!

Kristina pekade på att den största skillnaden mellan talat och skrivet språk utgörs av omfattningen av ord som används. I skrivet språk används ett mycket större ordförråd. Psst! Det är därför det är så viktigt att läsa, läsa högt för våra elever, läsa högt för våra egna barn och läsa själva!

Vi fick lära oss vad en nominalisering är. Det är när verb och/eller adjektiv transformeras , görs om, till substantiv. En text som innehåller många nominaliseringar är svår att läsa och förstå. Kristina bjöd oss på ett antal exempel för att göra detta tydligt. Jämför dessa två meningar så förstår du problemet med nominaliseringar.

Torkan var mycket långvarig och väldigt många människor fick svälta.

Torkans långvarighet orsakade massvält.

Avslutningsvis talade Kristina också om olika moment och delar i ett språkutvecklande arbetssätt; vilket är särskilt intressant för oss som alla leder en  mängd olika kurser. Det räcker att titta i vår kurskatalog så framgår det tydligt vilken bredd vi har på våra kompetenser.

De områden Kristina tog upp var:

språkutvecklande arbetssätt2

Att ha ett språkutvecklande arbetssätt är centralt för oss alla. Alla är inte språklärare men vi kan alla arbeta språkutvecklande i våra respektive ämnen. Distinktionen mellan att vara språklärare och arbeta språkutvecklande är central. Ja, den tar vi med oss för vidare tänk och diskussioner. Tack än en gång Kristina!

Här hittar du Mediotekets grundskolekatalog (våren 2016).

Inga blåbär här inte!

Och då tänker jag på alla lärare jag träffar på kurser och liknande. Igår måndag var det dags för lärarna i forskningscirkeln och den främsta programpunkten gällde responsarbete runt var och ens utvecklingsarbete. Spännande diskussioner, ett rikt erfarenhetsutbyte och ett härligt samtalsklimat. Så mycket samlad kunskap! Här kan man tala om kollegialt lärande och kollegial handledning! Just det råkar också vara ämnet för en rykande färsk avhandling.  I fredags 14 mars disputerade Lill Langelotz med avhandlingen ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”.

Du kan läsa mer om avhandlingen på Göteborgs universitets webb.

Själva avhandlingen kan du ladda ner kostnadsfritt. Du hittar den här: ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik”.