Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kompensation

Att bli utmanad

är stimulerande eller i alla fall för många. I flera olika kartläggnings- och bedömningsverktyg understryks vikten av att lärare utmanar sina elever. Givetvis utifrån den nivå de befinner sig på. Utmana kan betyda olika saker. Det kan handla om att lära sig något nytt. Den kan innebära att lära sig något som är svårare i betydelsen att det är mer abstrakt, mer okänt, något man har svårt för och/eller något man vanligtvis inte är intresserad av. Det kan förstås även handla om arbetsformer och upplägg.

Sällan talar vi om att även vi lärare ska utmanas. Jag har precis läst en bok som handlar om elever som utmanar oss. Detta är också titeln på boken. Författare är Veronica Gustafsson, lärare och speciallärare.

Boken Elever som utmanar oss handlar om de elever som på olika sätt utmanar oss lärare. Elever som på ett eller annat sätt kräver att jag som lärare tvingas fundera över hur jag ska lägga upp undervisningen för att hen ska nå målen, lära sig det jag planerat att eleven ska lära sig eller kanske överhuvudtaget delta i undervisningen,  komma till skolan och/eller inte upplevas störande.

Hon vill öka medvetenheten om hur nedsatta exekutiva förmågor som motivation, impulskontroll och initiativförmåga påverkar elevernas skolvardag. I boken visar hon hur lärare i grundskolans verksamheter kan bemöta sina elever för att  kompensera och stötta. Hennes egna erfarenheter varvas med teori och forskning. (Gustafsson, 2019, baksidestext)

Jag tilltalas av författarens konstruktiva ansats. Uttrycket elever som utmanar oss är genialt särskilt mot bakgrund av att jag som lärare ska utmana mina elever så varför får inte eleverna utmana mig! Fokus ligger på att hitta lösningar som fungerar och återkommande termer (ord) är tillgänglighet, differentiering, samverkan, värdegrund och batteritid.

Redan i inledningen problematiserar Veronica kompensation vs träning; två aktiviteter som utgör viktiga moment i elevers lärande.  Givetvis måste den som lär sig något träna. Det gäller för både barn, unga och vuxna. Det gäller på fritiden likaväl som i skola och utbildning. Ibland räcker det dock inte med att träna. Detta kan vara fallet av många olika anledningar. Veronica problematiserar hur ett träning och träningsprogram kan förorsaka energiförlust, det vill säga leda till att träningen blir kontraproduktiv. Det är i dessa fall det blir intressant att kompensera för att spara energi. Veronica beskriver ett vanligt fenomen där eleven behöver lästräna och därför lägger mycket tid både i skolan och hemma till lästräning. Blir det för mycket tid så kan det leda till energiförluster som i sin tur släcker intresset för läsning och minskad motivation. Med det sagt menar Veronica inte att eleverna ska sluta träna utan att läraren ska ha en medvetenhet och strävan att balansera träning och kompensation.

Det inledande kapitlet handlar om exekutiva förmågor. Vi får lära oss mer om perceptionsstörningar och vad de kan innebära; mentaliseringsförmåga och vad brister i denna betyder för individen samt hur central koherens visar sig i svårigheter att sätta samman detaljer till en helhet. En svagare central koherens visar sig exempelvis i att eleven kan ha svårt att följa en röd tråd i en text eller ett samtal.

Veronica återger också rön från forskning och rapporter. En är Vetenskapsrådets rapport Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Rapporten utgörs av en studie, en metaanalys, av forskning om vilka stödinsatser, arbetssätt/pedagogiska undervisningsmetoder som främjar uppfyllelsen av lärande och kunskapsmål hos elever i behov av särskilt stöd. Främst fem arbetssätt analyserades och dessa var kamratlärande, explicit undervisning, metakognitiva strategier, samarbetslärande samt individuellt lärande. De tre första ger goda effekter. Det betyder att jag som lärare (i min undervisning) ska arbeta med kamratlärande, explicit undervisning och metakognitiva strategier. I boken får jag också exempel på hur jag som lärare kan lägga in detta i undervisningen.

Ett kapitel handlar om extra anpassningar, särskilt stöd och batteritid. Att tala om batteritid ger mig en konkret bild av vad de handlar om. Jag har börjat tala om min egen energinivå som vilken batteritid jag har kvar. Ibland har jag mycket och ibland har jag endast lite batteritid kvar och då behöver jag förstås på något sätt ladda mina batterier!

Veronica Gustafsson ger i sin bok en bra bild av de utmaningar jag som lärare kan ställas inför men hon beskriver också utmaningarnas bakgrund och hon ger exempel på verktyg jag som lärare kan använda. Själv har jag en bakgrund som speciallärare och har arbetat i många olika skolsammanhang som vanlig specialundervisning, SU-grupper (särskild undervisningsgrupp), skoldaghem och terapiskola. Boken är framskriven ur ett konstruktivt perspektiv. Ja, läraren möter utmaningar men det finns mycket att göra för att varje elev ska lära sig det vi förväntas lära ut. Det är bara det att jag som lärare ibland måste tänka till lite extra, behöver kunna lite extra och måste anstränga mig lite extra!

Referenser:

Gustafsson, V. (2019). Elever som utmanar oss. Lärarförlaget.

Vetenskapsrådet (2015). Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering.

elever-som-utmanar-oss-hitta-losningar-som-fungerar 2

 

Funktionell läsning och skrivande

Thomas Nordström, fil.dr. i psykologi Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste för oss måndagen den 20e maj.

EB5E516F-F251-4BDA-8B26-7874949F819A

Thomas ingår i en forskargrupp tillsammans med Idor Svensson, Linda Fälth, Emma Lindeblad och Rickard Carlsson.

Thomas forskningsintresse har fokus på evidensbaserad praktik/undervisning och främst då läsning, effektiv undervisning, inkludering, funktioner och funktionsnedsättningar och vetenskaplig metod. Han ställde frågan Vilka elever är mest beroende av god undervisning? Här gick Thomas in på begreppet Achievement Gap som handlar om huruvida och/eller i vilken grad en elev kommer upp i förväntad utveckling. Förväntad kan vara i förhållande till ålder men också i förhållande till de anpassningar och stöd som eleven fått för att stödja dennes lärande.

Thomas fortsatte med definitioner av begreppen:

  • screening
  • kartläggning

Screening är ett kostnadseffektivt sätt att undersöka ett fenomen. Det kan exempelvis  handla om xatt identifiera elever i risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Vi screenar när vi vill fånga in många som har det vi letar efter. Enligt Thomas är det få test i Sverige är riktigt bra, dvs både valida och reliabla.

Kartläggning, assessment, är ett vidare begrepp och kan ha flera olika syften. Det finns ett generellt gott vetenskapligt stöd för effekterna av kartläggning, och kartläggning som grund för undervisning och interventioner.

Det är först och främst viktigt att veta vilket syfte vi har med våra screeningar/ bedömningar/ kartläggningar. Det är också viktigt att veta lite om vilka traditioner man arbetar utifrån. För att få bästa möjliga lärandeutfall ska man fokusera på framåtsyftande bedömningar .

Thomas presenterade RTI, Respons To Intervention. RTI bygger på att man först mäter en förmåga/färdighet hos eleven varefter eleven får undervisning under en tid för att till sist följa upp insatsen. På så vis kan man ta reda på och mäta vilken nytta och vilket resultat en specifik insats har gett. Thomas gav oss följande hållpunkter för RTI.

  • Tidig kartläggning (standardiserad) av läsfärdigheter.
  • Standardiserade procedurer om beslut baserat på kartläggning (tester) av läsfärdigheter.
  • Förutsätter god läsundervisning i år 1-3.
  • Intensiva och systematiska insatser under begränsade perioder (≈ interventioner).
  • RTI sätts in långt före eventuella diagnostiska utredningar.

Enligt Thomas har forskning visat att det inte är det effektivaste att låta en elev gå på specialundervisning t.ex. 30 min i veckan. Det är bättre och ger mer resultat när man satsare på intensivundervisning under kortare perioder. Bäst är en stund varje dag i sex veckor följt av en paus i insatsen för att sedan repeteras.

Det finns en del kritik mot RTI. Kritiken handlar om att RTI är resurskrävande, att det krävs kunniga skickliga lärare och att vi fortfarande har svårt att mäta responsen. Vi vet inte heller med säkerhet vilka insatser som passar varje elev. RTI förutsätter och kräver ett nära samarbete mellan praktik och forskande lärare.

Legilexi

Ett slutsats ur materialet i Thomas avhandling är att barns tidiga läsnivåer har relativt stor inverkan på skolresultat. Hur god läsare barnet är tidigt påverkar skolresultaten i senare skolår. Desto bättre läsare i tidig ålder, desto bättre allmänna skolresultat i senare årskurser. Att ha en god läsförmåga och kunna ta till sig information i skolans olika ämnen är centralt i skolan och detta upplever eleverna. Det påverkar i sin tur självkänslan och i förlängningen den psykiska hälsan. Elever som upplever sig underlägsna kamraterna kan utveckla undanvikandebeteenden som att man undviker att läsa. Korrelationen tidig läsnivå och betyg i senare skolår är alltså hög. Detta motiverar tidiga interventioner för att motverka försenad/begränsad/ nedsatt läsutveckling.

I Thomas Nordströms forskning har LegiLexi använts som bedömningsverktyg. Elevens resultat utgör i studien underlag för lärarens undervisningsplanering. Efter kartläggningen väntar arbetet med riktad undervisning och intervention. Frågan efter en kartläggning och/eller bedömning är alltid: Vad gör vi sedan? Thomas underströk att det idag inte finns några ursäkter för att inte känna till hur man planerar för en god läsundervisning. Idag finns det nämligen en massiv kunskap om vad god läsundervisning är. En evidensbaserad approach brukar beskrivas som att eleven är vårt facit och vi behöver ta reda på svaret till följande fråga:

What works for whom under what conditions.

Thomas gav oss också följande citat att fundera över:

If teachers are to be effective, they must be equipped to evaluate, understand, and to respond to each student’s instructional needs. (Cunninghamd 2015)

Vi behöver ha verktyg för att möta olika elevers behov av undervisning; vi måste arbete med olika upplägg, olika material, olika nivåer, olika metoder för att nå alla elever.

Nästa fråga Thomas ställde var:

Men när vi har tränat och tränat och tränat… Vad gör vi då?

balansgången

En tillräckligt god läsutveckling handlar om, utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt, att eleven hamnar inom normalutvecklingen. För detta krävs minst stanine 4 på läsresultaten.  Samtidigt säger värdet stanine 4 inget om huruvida läsförmågan är tillräckligt god. Effekter i interventioner översätts inte till praktisk betydelse och därför finns här ett stort behov av fortsatt utvecklingsarbete. Ett annat problem är att det inte finns någon konsensus kring läromedelsnivåer. Likaså är textkraven i skolan otydliga.

Föreläsningens tredje del handlade om AT, assisterande teknik. AT ersätter individens nedsättning och skapar funktion (ISO, 2011). Forskningsfältet för AT och läsförmåga är ett ungt forskningsområde med hitintills få studier. AT är en teknik i snabb förändring. Det har visat sig att det är enklast att påverka ordläsningsnivån. Svårast är det att påverka läsflytet (fluency) och läsförståelsen. Det visade sig i studien att de elever som hade störst problem med att läsa och skriva också var de som upplevde störst nytta med AT. Nyttan var i sin tur beroende av lärarstöd och träning av AT-funktioner, inklusive fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70% av eleverna fortsatte använda tekniken även efter interventionen.

Trycket på läraren lättar ju också när basen förstärks och fler elever lär sig läsa. Enligt Thomas ska AT sättas in efter att vi har tränat ordentligt utan att eleven uppnår en tillräckligt god utveckling. Vad tränat ordentligt betyder i praktiken är inte helt lätt at beskriva. Det förutsätter en kunnig och yrkesskicklig lärare med professionell nyfikenhet på sina elever och som erbjuder en väl strukturerad undervisning.

Det är skillnad på teknik och assisterande teknik. AT kommer från funktionshinderforskningen där det är ett naturligt inslag i motsats till ”vanlig” undervisning där läsningen i sig mäts. AT ersätter individens nedsättning och skapar möjligheter till funktion. Det finns fortfarande få studier kring AT och läsförmåga och mer forskning behövs.

Vad tyckte deltagarna om föreläsningen? Här är några röster:

  • Det var en tydlig presentation där Thomas gick igenom sin forskning på ett lättförståeligt sätt, lugnt och metodiskt.
  • Intressant innehåll, lagom längd, jättekul att höra om forskning som bedrivs!
  • Bra att alla lärare i mitt arbetslag var på plats, då lättare att jobba vidare med det vi fick höra.
  • Jag blir påmind om vikten av att hålla ögonen på mitt eget sätt att undervisa eleverna.
  • Mycket kring läsforskning och kartläggningar och även allmänt om vikten av god läsundervisning och tidiga insatser.

Du som inte kunde närvara får snart chansen att se Thomas föreläsning när vi är klara med redigeringen av den.

Referenser:

Nordström, T. (2018). Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Skolportens intervju med Thomas Nordström. Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling.

Hur vi med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation får en funktionell läsning och skrivande som är inkluderande

Måndagen den 20e maj har du chans att lära dig mer om hur lärare med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation kan hjälpa sina elever till en funktionell läsning och skrivande som dessutom är inkluderande! Nog är det något du har funderat över!? Nog vill du veta mer!? Nog vill du veta hur man gör!? Det är forskaren Thomas Nordström som har gått på djupet med dessa frågor.

Thomas disputerade i höstas, 2018, med en avhandling som bland annat undersöker betydelsen för elevers lärande när läraren arbetar med kartläggning och bedömning följt av en riktad och väl strukturerad undervisning. Thomas går också in på när digital teknik bör sättas in som stöd för de elever som inte utvecklar sina kunskaper som förväntat. Han lägger stor vikt vid att det är viktigt att inte bara kartlägga och screena utan att tänka framåt, dvs. vad kommer efter screeningen? Läraren bör, enligt Thomas, fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov.

Extra spännande tycker jag är att lärarna i hans studie använt LegiLexi! Jag har tidigare ordnat flera presentationer av LegiLexi med Sofia Norén, verksamhetschef. Nu senast i början av mars erbjöd vi en fördjupningsträff där deltagarna efter en kort introduktion och repetition av LegiLexi fick arbeta gruppvis med analyser av de resultat som läraren kan ta ut när eleverna gjort sina uppgifter.

Dag och tid: Måndag 20/5 kl. 14-16.30

Adress: Medioteket

Föreläsningen kommer att behandla följande:

God läsförmåga är en grund för att lyckas i skolan. Att tidigt kartlägga och sätta in anpassade undervisningsinsatser utifrån elevens utvecklingsbehov är därför av stor vikt för att lyckas få så många elever som möjligt att utveckla en god läsförmåga.

Men hur kan man tänka kring tidiga insatser och hur vet man om eleven utvecklas i tillräcklig bra utsträckning? En allt mer aktuell fråga är också när traditionella insatser bör minska till förmån för användandet av så kallad assistive technology (dvs, teknikanvändning i syfte att assistera eller kompensera för funktionsnedsättning).

Föreläsningen utgår från Thomas Nordströms avhandling och annan aktuell forskning så som stärkt klassrumsundervisning med kartläggning, anpassad undervisning, behov av kartläggningspraktiker för att kunna ta pedagogiska beslut samt teknikanvändning för elever som trots goda åtgärder inte utvecklar en tillräckligt god läsförmåga.

Föreläsningen är indelad i följande tre delmoment:

  1. Skapa ordning – om betydelsen av bedömnings- och kartläggningspraktiker
  2. Efter kartläggning – riktad undervisning och lärdomar från LegiLexi
  3. När traditionella insatser inte räcker – om potentialen av digital teknik

Thomas Nordström är universitetslektor vid Linnéuniversitetet.

Anmäl dig här: Thomas Nordström om kartläggning, kompensation, funktionella läsning och skrivande i ett inkluderande sammanhang

PS. jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om en annan föreläsning jag hade förmånen att höra med Thomas Nordström. Du kan läsa den här: Mer om AT och RTI (30/11 -18).

Skolporten gjorde en intervju i samband med disputationen och den kan du läsa här: Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling, Skolporten december 2018.