Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kunskapskrav

SIUP, dag 2

Det är förkortningen för Skriftliga individuella utvecklingsplanen. Den har två delar. Dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens arbete med att nå kunskapskraven och att utvecklas mot läroplanens mål.

Dagens program bjuder på moment om kunskapskraven åk 1, obligatoriska Bedömningsstöden, SIUP, samt elevens kunskapsrätt och skolans ansvar.

Inte heller detta inlägg försöker ge en heltäckande bild av dagens konferens utan det är glimtar jag fångat i stunden. Därför kan vissa avsnitt upplevas som lite korthuggna!

Läsförståelse är en delkomponent i läsning. Bedömningsstödet i läs-och skrivutveckling presenterar ett kunskapskrav för läsförståelse med fokus på två delar:

  1. Vad kan eleven?
  2. Hur visar eleven det?

Föreläsarna påminde oss om att läskunnighet är en av de mänskliga rättigheterna! Samtidigt ska vi komma ihåg att läskunnighet betyder olika saker i olika sammanhang. Det finns en internationell läskunnighetsdag som firas 8 september varje år sedan drygt 50 år.

Idag finns det 758 miljoner vuxna världen över som inte är läs- eller skrivkunniga, två tredjedelar av dessa är kvinnor. Detta är en siffra som inte minskar och är oroväckande hög. Även i Europa är denna siffra hög, bara i Frankrike och Tyskland finns det tio miljoner människor som inte är läs- eller skrivkunniga. (UNESCO, 180130)

Ja, att lära våra elever att läsa är centralt för deras utveckling och grunden för allt lärande.

Vikten av att vi arbetar med systematiskt kvalitetsarbete återkom som en röd tråd under båda dagarna. Det systematiska kvalitetsarbetet belystes ur olika perspektiv. Det jag nappade på var när föreläsarna påminde oss om att:

Använd det systematiska kvalitetsarbete till att upptäcka allt som fungerar och allt som är bra.

Under mina egna år som lärare har jag lärt mig vikten av att göra mer av det som fungerar och mindre av att lappa och laga. Det ger positiv energi till fortsatt utvecklingsarbete och fortsatt lärande för både lärare och elever.

Det är vad som står i regelverket som gäller. Regelverkets skrivningar går före vad Skolverket skriver. Rektor har rätten att besluta på den enskilda skolan förutsatt att regelverkets skrivningar följs.

Bakgrunden till att Bedömningsstöden togs fram ligger i Martin Ingvars utredning En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Kort handlar det om att skapa en bedömarkultur för åk 1-3, ett metodneutralt kunskapskrav samt att pröva effekterna av betyg i åk 4.

Åsa Nyberg föreläste om SIUP och hur den kan utformas. Hon diskuterade bland annat begreppet förmåga. Åsa underströk att förmåga i bedömningen inte syftar på något medfött utan något som eleven ska få möjlighet att utveckla med hjälp av lärarens undervisning.

IMG_1183

För att kunna utveckla en förmåga behöver eleven få undervisning i hur denna förmåga kan utvecklas. Forskare är idag överens om att läraren och dennes undervisning har en avgörande betydelse för huruvida eleven utvecklar sina förmågor i olika ämnen.

Läraren anpassar undervisningen så att enskilda elever utvecklas på bästa sätt. Extra anpassningar kräver inga formella beslut utan de är olika sätt som läraren stödjer elever i deras lärande. Skolverket ger exempel på extra anpassningar HÄR. Pågående extra anpassningar, som fungerar för eleven, sammanfattas och dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen (IUP).

Bo Sundblad underströk med emfas att undantagsbestämmelsen inte används i åk 1-3!

IMG_1186

Undantagsbestämmelsen används endast av betygsättande lärare. Det ska INTE framgå av betygsdokument att läraren tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen vid betygssättningen. Skolverket redovisar hur undantagsbestämmelsen ska användas i filmen:

IMG_1188

På tal om rättssäkerhet gäller följande:

IMG_1189

Lärare som förstått grunderna för rättssäkra omdömen sparar inte bara tid utan kan också känna sig trygga med att ha formulerat rättssäkra omdömen. Omdömen och betyg formuleras och sätts i förhållande till elevens kunskaper, inget annat.

En diagnos kan aldrig ge en bild av vilket särskilt stöd en enskild elev är i behov av.” (Skolverket 2016, sid 33)

Eftermiddagens föreläsning avslutades med tre sammanfattande punkter:

  1. Elevens kunskapsrätt får inte sättas ur spel.
  2. Undantagsbestämmelsen gäller endast den betygssättande läraren i samband med sammanvägning av kunskapsomdömen i ett ämne.
  3. Vad som menas med inte är av tillfällig natur är problematiskt.

Avslutningsvis fick vi med oss uppmaningen att hålla isär beskrivning och förklaring.

Det var två intressanta dagar som Skolportens konferens Bedömningsprocessen i åk 1-3. bjöd oss på. Särskilt tyckte jag att Anna Karlefjärd var duktig på att problematisera och vrida och vända på olika frågor. Stort tack för det, Anna!

Logistiken runt pauser med fika och luncher fungerade bra och nästan alla åhörarkopior hade skickats ut i förväg vilket var utmärkt. På så vis kunde jag som åhörare ha föreläsarens presentation öppen på min iPad och bläddra lite fram och tillbaka allt eftersom föreläsaren fortsatte föreläsa. Hann man inte med så var det bara att bläddra tillbaka.

Dagens föreläsare var, 180130:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad: http://www.sundbladsenskilda.se

Åsa Nyberg: BoU- enheten, Jönköping

Referenser:

Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket (2016). Bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling. I Bedömningsportalen hittar du materialet under fliken Prov & Material med flera uppgifter.

Skolporten: konferenser, 180130.

UNESCO: Internationella läskunnighetsdagen, 180130.

Clicks and clunks

Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoringsjälvövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2.

Läraren modellerar

Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. För att visualisera dessa  clicks and clunks tog läraren små pinnar (ex. glasspinnar) och satte på en symbol. I det här fallet en bil som kör respektive en bil som krockar. I stället för att kopiera bilden i artikeln gjorde jag en likartad och då ser det ut så här.

glasspinnnar clicks and clunks

Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Läraren läser samt tänker högt. För att modellera så väljer läraren att under sina tänka högt tillfällen ibland tänka något som inte verkar vettigt och då samtidigt hålla upp clunk-pinnen. Nu resonerar läraren för sig själv kring vad som gör att innehållet verkar konstigt. Eleverna får också komma in och hjälpa till och resonera och tänka högt. Ibland läser läraren sedan vidare för att några stycken längre fram återkoppla till clunk-stället och tänka högt kring hur denne nu förstår vad som menades.

Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Olika förslag på strategier för detta ges i artikeln. Dessa är:

  • avsluta meningen och gå tillbaka till ordet för att reda ut vad som skulle kunna verka vara en tänkbar förklaring
  • använd bilderna som stöd för att förstå innehållet
  • se på särdragen för texten för att förstå centrala tankar i innehållet
  • läsaren använder sina förkunskaper
  • försök att fastställa vad författaren kan tänkas syfta på
  • skapa en inre bild, mental picture, av huvudtankarna i texten
  • fokusera på hur dina förslag och tankar stödjer de centrala tankarna i texten

Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Clunks blir till clicks och eleverna deltar i processen, med stöd av läraren. Inledningsvis står läraren för frågor, resonerande och tänka högt men steg för steg förs arbetet över på eleverna. I början modellerar läraren en strategi i taget men går sedan gradvis över på att använda flera av självövervaknings-frågorna.

Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Något är fel. För att lösa sitt förståelseproblem kan läraren hänvisa till en bild på sidan, tänka på något annat ord som kan vara tänkbart, resonera kring vad som stod i meningen före osv. Läraren resonerar kring vad som verkar konstigt och läser om meningen och nu korrekt. Kanske avslutar läraren sitt tänka högt med att repetera vad som var ledtrådarna för att meningen eller texten skulle bli begriplig.

Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Pinnarna är bara till för att visualisera. Jag behöver väl inte säga att pinnarna inte är ett självändamål utan de ska gradvis tas bort. De är bara ett stöd i den första visualiseringen och konkretiseringen i arbetet med att övervaka sin egen läsning och lära sig strategier för att korrigera sig själv.

Från och med 1/7 blir det obligatoriskt att använda Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. I mina genomgångar av detta använder jag alltid halva tiden till workshop med analyser och diskussioner kring de elevexempel som finns till materialet. Förmågan till självövervakning och självkorrigering, dvs. om, när och hur den läsande eleven stannar upp, läser om och rättar sig själv, är en av bedömningspunkterna. Det är förstås självklart att våra elever inte kan kunna något vi inte har undervisat i så därför vill jag ställa frågan:

Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering?

Berätta gärna om du nappar på clicks and clunks eller om du har något annat bra sätt för att undervisa i detta!

Cliff-hanger skrev Angelika. Det kommer mer! Somna inte i hängmattan, inte riktigt än. Nästa inlägg kommer att handla om ”guided practice”.

Referenser:

Pratt, S. & Urbanowski, M. (2016). Teaching Early Readers to Self-Monitor and Self-Correct. I The Reading Teacher, 2016, March/April, Vol. 69, No 5, pp 559-567.

Skolverket (2016). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Självövervakning genom RT = sant

Self-monitoring är en central förmåga för läsaren. Utan självövervakning vet inte läsaren om denne förstått eller inte förstått den lästa texten. Det är inte ovanligt att vi har elever som gladeligen läser på i texterna utan att reagera när de läser fel; till och med när det ändrar textens betydelse. På engelska kallas dessa läsare för word callers; det är läsare som bara läser av orden utan att reagera på eventuella konstigheter som uppstår när de läser fel. Dessa läsare, word callers, har inte tagit till sig att läsning handlar om att skapa mening. Min erfarenhet som speciallärare är att många av de elever jag har mött inte bara läser knackigt utan de har ingen känsla för hur det känns att läsa flytande med förståelse. Den som inte har upplevt hur det känns att läsa med flyt förstår inte poängen med det. Det är här upprepad läsning är användbart. När dessa elever får träna enligt upprepad läsning så får de uppleva hur det känns att läsa när det flyter på.om

Om och när det uppstår problem med förståelsen av det lästa så märks det på att eleven läser om och korrigerar sig själv. Här följer det nya kunskapskravet för läsförståelse i åk 1.

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter. (Skolverket 2016)

Kunskapskravet är en förväntan på att våra elever redan i åk 1 ska uppmärksamma när det blir fel samt läsa om och korrigera sig själv. På engelska är begreppet för detta self-monitoring. På svenska talar vi om självövervakning. Självövervakning är en metakognitivt avancerad förmåga. I en artikel av forskaren Sharon Pratt och läraren Melena Urbanowski beskrivs hur elever i first grade (motsvarande åk 1)  lär sig självövervakning när de arbetar med RT i läsundervisningen (The Reading Teacher 2016). Det är bekräftat att svaga läsare använder färre lässtrategier vilket i sin tur gör att de får färre möjligheter att övervaka sin egen läsning samt läsa om och korrigera felläsningar. Målet är att ge de svaga läsarna fler verktyg för självövervakning.

Artikelförfattarna arbetade med RT, Reciprocal Teaching, i läsundervisningen. RT för gradvis över ansvaret för att använda fyra lässtrategier från läraren till eleven. Undervisningen läggs upp på att läraren först modellerar hur lässtrategierna används, eleverna får prova själva med stöd av läraren samt lära av varandra när de själva modellerar för varandra. De fyra lässtrategier det gäller är:

  • previewing (att förutspå handling)
  • clarifying (klargörande av oklarheter)
  • understanding the main idea (meningskapande och att förstå den centrala tanken i en text)
  • summarizing (sammanfatta)

Artikelförfattarna gjorde en mindre interventionsstudie med 23 elever i ett tre till fyra veckors träningsprogram. 21 av de 23 eleverna förbättrade sig signifikant. Hur såg då träningsprogrammet ut? Hur utformades arbetet i den praktiska undervisningen? Det beskriver jag i nästa inlägg!

Referenser:

Pratt, S. & Urbanowski, M. (2016). Teaching Early Readers to Self-Monitor and Self-Correct. I The Reading Teacher, 2016, March/April, Vol. 69, No 5, pp 559-567.

Skolverket (2016).