Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läs- och skrivundervisning

Att möta ”hur det blir i praktiken”

Min övertygelse är att kontakten med klassrummen och den praktiska undervisningen är en absolut nödvändighet. Det händer sååå mycket hela tiden! En av de satsningar jag arbetar med är vårt Läs- och språkpaket. Oftast är vi lite slarviga och säger bara Språkpaketet. Utgångspunkten för Språkpaketet är att erbjuda skolor som vill arbeta mer digitalt och använda ASL för att utveckla sin läs- och skrivundervisning ska få stöd i det utvecklingsarbetet. Satsningen gäller F-klass – åk 3. Majoriteten av deltagarna arbetar i F-klass och åk 1 vilket är naturligt i och med att ASL handlar om den första läs- och skrivinlärningen. Satsningen är omfattande. I snitt träffas deltagarna var 3e vecka under tre terminer för föreläsningar och handledning.

I Språkpaketet ingår följande:

  • Föreläsning om arbetssättet ”Att skriva sig till läsning”
  • Handledning för arbetslagen kring det egna arbetet enligt ”Att skriva sig till läsning”
  • Föreläsningar kring aktuell forskning om läsning, lässtrategier och bedömning
  • Litteraturläsning av tre fackböcker
  • Workshops kring bedömning av läs- och skrivfärdighet med Skolverkets Bedömningsstöd
  • Bokpresentationer
  • Ett bokpaket med böcker till alla deltagande skolor
  • Inspirationsföreläsning av en ASL-lärare
  • Klassrumsbesök hos en ASL-lärare
  • En forskarföreläsning (tidigare föreläsare har varit t.ex. Barbro Westlund, Carina Hermansson, Karin Jönsson)
  • Textsamtal kring kunskapsöversikten Att läsa och förstå.

Bokpaketet innehåller böcker för ca 30 000 kr som de deltagande skolorna sedan får behålla. Tanken är att under tiden som lärarna deltar i Språkpaketet så har de böckerna i sina klassrum som en lässtimulerande åtgärd. Efter det tillhör böckerna skolan.

Årets forskarföreläsare kommer att vara Tarja Alatalo och den föreläsningen ser vi alla fram  mot! Tarja Alatalo har lett arbetet med de två Lärarlyftsmodulerna Tidig läsutveckling (finns publicerad) och Tidig skrivutveckling som snart kommer att publiceras.

Som du kanske redan har förstått så är målet att deltagarna aktivt ska arbeta med att utveckla sin läs- och skrivundervisning. Det betyder att de ska arbeta med ASL. Som ett extra stöd får varje deltagande skola låna en vagn med iPads under tiden de deltar i Språkpaketet. Detta som är förstärkning av antalet iPads vilket underlättar klassrumsarbetet. Handledningen deltagarna deltar i utgör ett processtöd under arbetets gång. Föreläsningarna som ingår ramar in utvecklingsarbetet. Inspirationsföreläsningen hos en av våra duktiga ASL-lärare visar hur det kan se ut i den dagliga undervisningen hos en av våra erkänt duktiga ASL-lärare. Samma ASL-lärare har också en föreläsning där denne närmare presenterar lärarens tankar kring den egna undervisningen. Här handlar det om hur läs- och skrivinlärningen går till, hur arbetet knyts ihop kring läsförståelse, skrivundervisning, ASL och bedömning.

Häromdagen var jag ute och besökte en av våra deltagande skolor. Det är så intressant och spännande att få delta i undervisning i olika klassrum. Här ser du hur det ser ut i åk 1 hos Erik Gustavsson på Midsommarkransens grundskola.

IMG_0961

Inom läsforskning är man internationellt överens om att den första läs- och skrivundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics, dvs. undervisning kring sambandet mellan språkljud och bokstav. Hattie uttrycker att bäst effekt uppnås när läraren använder sig av en kombination av phonics, ordförståelse och förståelseinriktade metoder. Det senare synsättet kallas ofta för att ha en balanserad syn på  läsinlärning. Här handlar det om både avkodning och om förståelse. Undervisningen ska ge eleverna metakognitiva strategier för både lästeknik och läsförståelse. Eleverna behöver också bli medvetna om att en läsare använder olika strategier vid läsning av olika texter eller läsning med olika syfte.

I Eriks klassrum finns en tydlig struktur för arbetet som fördelas med olika moment på olika stationer. Eleverna är indelade i grupper som benämns cirklar, rektanglar och kvadrater. Eleverna vet vilken grupp de tillhör och innan arbetet i stationer börjar så går Erik igenom förmiddagens uppgifter.

Ibland hör man kritik angående att elever som arbetar med ASL inte får använda pennor. Givetvis finns det pennor även i ASL klassrum. Idag arbetar eleverna med att skriva egna texter på en av stationerna. Idag var uppgiften att skriva på temat Vi gillar. På en annan station arbetar eleverna med att öva i olika appar.

När eleverna skriver egna texter använder de hörlurar och talsyntes. Det betyder att de hör dels varje bokstavsljud för de bokstäver de skriver, dels får sin skrivna text uppläst. Genom att trycka på symbolen för en högtalare kan de själva välja om de vill få ord och/eller text uppläst flera gånger. I Språkpaketet skriver eleverna i Skolstil som har talsyntes. Detta stärker elevernas medvetenhet om kopplingen bokstav – bokstavsljud. Hörlurarna parallellkopplas så eleverna kan arbeta parvis vid sina iPads. Det parvisa arbetet stärker också samarbetet något som också lyfts av bl.a. Hattie som en viktig faktor för effektivt lärande.

1_paddskärmar

På en tredje station arbetar eleverna med skrivövningar som finns i ett kortsystem och som erbjuder skrivuppgifter på mycket olika nivå.

2_handskrivning1

Några elever är ännu inte säkra på alla bokstäver och behöver mer fonologisk övning. En möjlighet som används är arbete i Lexia/Provia med just de moment som den enskilda eleven behöver arbeta med. Som alltid i ett klassrum är differensen stor mellan vad olika elever behärskar och förmår. Arbetet som pågår vid mitt besök ligger därför på olika nivå, dvs. arbetsuppgifterna är individualiserade utifrån olika elevers olika behov. Strävan är att ligga så nära varje enskilds proximala utvecklingszon som möjligt.

Hur är det då med den finmotoriska träningen i ett ASL klassrum? Jo, finmotoriken kan övas på en mängd olika sätt. Det är exempelvis uppgifter med att klippa med sax och att skapa pärlplattor.

Givetvis finns det pennförtjockare i form av små bollar som sätts på pennorna för att underlätta greppet för de elever som tycker att det är pilligt att hålla i en penna. För den som har myror i brallan finns särskilda sittkuddar, lite kilformade med ojämn dubbad yta, och kläm- och kännbollar för att ha något att hålla i. Det är specialpedagogerna som har satt ihop idéer med goodie bags till klasserna med olika saker som kan vara bra för elever som tycker sig behöva det.

Ja, det var ett givande besök. Ja, jag tror aldrig att jag har gjort ett besök som inte gett nya tankar och idéer! Det är också intressant att få tid att samtala med enskilda lärare och höra hur de tänker kring sin undervisning, vilka utmaningar de möter i det dagliga klassrumsarbetet och vilka vägar de väljer för att hjälpa sina elever vidare i deras lärande.

Stort tack till dig Erik för att jag komma ut och uppleva en förmiddag med ASL i praktiken!

Inspirationsföreläsning om ASL

Idag är de lyckligt lottade deltagarna de som deltar i årets Språkpaket. Lite presentation av Karin och hennes syn på ASL tillsammans med genrepredagogik och sedan vidare till rivstart med en film från förskoleklass. Alltid lika fantastiskt att se 6-åringars superfokusering när de läser och försöker tyda vad som står skrivet. Arbetet sker i skrivpar och med stöd i talsyntes. Karins elever har namn från hela världen vilket talsyntesen inte klarar att säga men det är något klass och lärare bara konstaterar och kan skratta åt. Karin skapar skrivparen utifrån elevernas nivå inom skrivinlärning men också hur de samarbetar. Skrivparen arbetar ihop under en hel termin för att eleverna ska känna trygghet och lära känna varandra. De som har svårigheter med samarbete får stöd av läraren kring samarbetet. IMG_0302 Eleverna skriver bokstavsräckor när de börjar. Vid terminsstart i förskoleklass (OBS! inte åk 1 som jag skrev först) var det flera av barnen som inte kunde läsa och skriva sina namn och många kunde enbart ett fåtal bokstäver. En bokstavsräcka kan se ut så här:

ekhåfdsqerfdyrdxcvfdrdrfyguyu

uu3id6376ie76re7eygie76te

Barnen får individuella uppgifter att ringa in vissa bokstäver, leta efter ord osv. Snabbt börjar de koppla bokstäver med bokstavsljud när de fortsätter arbeta. Karin berättade målande om hur hon lägger in små utmaningar kring att skriva ord. I början är det många praktiska frågor som vad gör jag med elevernas alla texter de har skrivit och hur och var skapar jag deras portfolios.

Finmotoriksövningar är en annan viktig fråga. Här får barnen trä pärlor, göra pärlplattor och fina armband men också olika uppgifter med penna. När bokstäver ska formas så är det olika uppgifter med stödlinjer och övningar som att rita motsolingar. I åk 2 lägger Karin in välskrivning på schemat. Hon gör förstås en bokstavsdiagnos där hon markerar de bokstäver och bokstavsljud som barnen kan. Sedan sommaren är just detta ett obligatoriskt moment i bedömningen av elevernas läs- och skrivkunskaper med Skolverkets Bedömningsstöd och här använder Karin enbart det underlaget för bedömning.

Karin talade om vardagsspråk och skolspråk. Läraren behöver hjälpa eleverna att gå från det vardagliga, personliga och nära (vardagsspråk) till det specificerade, opersonliga och distanserade (skolspråk). Ämnesundervisning ställer stora krav på förmågan att använda skolspråket. Detta satte Karin in i sammanhanget för den cykel för undervisning och lärande som hon undervisar efter.

cykeln för undervisning och lärande

Vi fick också en liten praktisk övning för parvis arbete med att sortera texter enligt genre. Bra timat efter semmelpausen!

Karin använder termer som narrativ, instruktion, och argumenterande text med sina elever i åk 2. I klassen kallar de dessa termer för expertord.

Vi fick oss se exempel på skrivuppgifter som Karin har använt i förskoleklass. Några exempel som visades var:

  • berätta det roligaste ur en bok ni läst högt
  • veckans ljud
  • vi har …
  • vi tycker om …
  • olika listor, önskelistor, djurlistor, färger, listor på sådant som finns i klassrummet
  • stafettskrivning
  • personligt återgivande texter
  • argumenterande texter
  • sagor

Talsyntesen använder Karin även i det gemensamma arbetet.

Det var exempel på  muntligt återberättande från utflykter med stöd av ord och bilder. Nästa fas i detta återberättande var att arbeta med bilderna och orden i appenWright and read”. Givetvis gjordes detta som gemensamt arbete på SmartBoarden så barnen fick hjälpa till att komma på vad som ska vara med. Det gemensamma återberättandet följs upp av parvis arbete på paddorna med att skriv och läsa in sina berättelser.

Wright and read

BookCreator är en annan app som Karin använder mycket. Det finns också en bok app  hos NE som är kostnadsfri för lärare i Stockholm och som liknar BookCreator. På NE Junior kan du se vilka olika appar som finns. Andra tips var svenska-djur.se samt Sock Puppets som vi fick se exempel på.

Karin arbetar förstås med mallar i förskoleklass. Det är börjor som eleverna får använda, först i gemensamma texter och när de kommit igång för att skriva egna texter. Karins erfarenhet är att parvis skrivande fungerar smidigare än skrivande i grupp.

exempel2

Vi fick se mängder av exempel på hur Karin arbetar med elever i förskoleklass – åk 2. En mycket inspirerande föreläsning med praktiska exempel och kopplingar till ASL och genrepedagogik.

Stort tack Karin! Du som inte hade möjligt att vara med på Karins föreläsning kan läsa mer på Karins blogg: Fröken Karin.

Arbetar du i förskoleklass eller åk 1? Skulle du vilja delta i nästa års Språkpaket? Snart får alla rektorer ett mejl med information och en länk till en intresseanmälan till ett informationsmöte. Om många, för många, mejlar intresse för att komma på detta informationsmöte så gör vi ett urval. Vi är här Carola och jag. Är du intresserad så tala med din rektor!

Läs mer om Språkpaketet här:

Medioteket: Läs- och språkpaketet

Referenser:

Hultin & Westman (2014). Att skriva sig till läsning. Malmö: Gleerups.

Lövgren, E. (2009). Med datorn som skrivverktyg – språk, motorik och bokstavsformer. Stockholm: Sanoma.

Lövgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg – Vad? Hur? Varför?  Stockholm: Sanoma.

Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber.

Ett fullspäckat program väntar!

Dags för referensgruppsträff! programmet är fullspäckat och superintressant. Vi ska förstås planera för 2017 men sedan träffar vi Läsdelegationen , pratar åtgärdsgarantin, och ska få en presentation av Annas besök Projekt Canada. I ställtiden delar vi erfarenheter, tips och reflektioner kring vårt gemensamma intresse, dvs språk-, läs- och skrivfrågor. Vi är nämligen alla läs-och språkutvecklare. Ser så mycket fram mot detta!

IMG_0874

Voilà! Varsågoda!

Här är det många väntat på sedan 9e november! Barbro Westlunds föreläsning och presentation av kunskapsöversikten Att läsa och förstå. Det är bara att ta fram popcornen och bänka sig.

Barbro Westlund och jag har diskuterat hur länge den ska ligga uppe och tillgänglig att se. I och med att terminen snart är slut och vi vet att alla lärare har fullt upp så här de sista tre veckorna före jul så har vi bestämt att filmen får ligga uppe januari månad ut.

Här i Stockholm har alla läs- och språkutvecklare erbjudits kunskapsöversikten vilket betyder att den finns på alla våra kommunala grundskolor. Alla lärare som deltar med sina klasser i tävlingen Barn och böcker får ett alldeles eget exemplar av kunskapsöversikten!

Dela gärna dina reflektioner! Likaså är du välkommen med frågor!

Enligt överenskommelse så är nu filmen borttagen.

Frågor och kommentarer kring ”Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling”

Vilka hjälpmedel får eleverna använda (161120)

Enklast är att utgå från samma förhållningssätt som vid nationella ämnesproven. Läsdelen och läsförståelseprovet i åk 1 (svenska och svenska som andraspråk) prövar avkodning, den första läsningen och förståelse av text. Då måste eleven själv läsa för att det ska bli en prövning av detta. Vi har ju också hjälpmedel som läslinjaler för att eleven lättare ska kunna följa raden och det ser jag inget hinder i att använda även vid själva avstämningen. Så här skriver Skolverket på sin webb.

Proven måste dock fortfarande pröva det som de är avsedda för. Vanliga anpassningar är förlängd provtid eller uppdelning av provet på flera tillfällen. (Skolverket, 161120)

Det här med att dela upp en avstämning på flera tillfällen är ett bra sätt att ge våra yngsta elever bästa möjliga förutsättningar att komma till sin rätt. Att läsa är för nybörjarläsaren en mycket ansträngande och tröttsam aktivitet. Därför kan det vara bra för några elever att vi delar upp och gör bokstavskännedomen vid ett tillfälle och själva läsningen vid ett annat.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling skiljer sig från nationella ämnesprov. Resultatet av avstämningarna används av läraren för att: anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar samt tidigt identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar men också de som behöver utmaningar. Avstämningarna görs inte vid ett och samma tillfälle utan läraren väljer själv när de görs med vilka elever. Avstämningarna följs upp av läraren. Syftet är att alla elever ska nå de mål som prövas och för det krävs undervisning. Undervisningen är ju det verktyg läraren använder för att eleverna ska lära sig de saker som beskrivs i kursplanerna i de olika ämnena.

På Skolverkets webb finns ett avsnitt om att Anpassa för elever med funktionsnedsättning. Genom att läsa de frågor och svar som finns där så får jag veta mycket.

Bedöma mot flera avstämningar (161018)

En fråga jag har fått gäller om läraren kan bedöma en berättande text som eleven skrivit mot flera avstämningar. Svaret är – ja. Du hittar information om detta i analyserna till Avstämning A, elevtext 1 – Alfred (sidan 3) och till Avstämning B, elevtext 5 ­– Boris, svenska (sidan 11). I sammanfattningarna till respektive elevexempel står det att texterna även kan prövas mot Avstämning B respektive Avstämning C. Det betyder att en elevtext kan prövas mot även nästa avstämning. Detta förstås under förutsättning att läraren bedömer att elevens text har den kvaliteten att detta är aktuellt.

Allmänt (161012)

Jag tänkte prova ett nytt upplägg för det här inlägget. Min intention är att kommentera frågor som kommer upp i de genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling som jag erbjuder lärarna. Nya frågor lägger jag överst i inlägget och sedan uppdaterar jag datum. Det betyder att sådant jag skrivit om tidigare kommer att finnas kvar längre ner i inlägget.

Först vill jag bara säga att det är fantastiskt roligt och lärorikt att möta alla er som deltar i mina genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. När vi tillsammans tittar på och provar att använda Bedömningsstödet så märker jag att ingenting är självklart. Många formuleringar kan förstås på lite olika sätt. Ibland vill lärare bara vara säkra på att de har förstått allt full ut. Allteftersom vi arbetar med Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling uppstår nya frågor.

Dokumentation och registrering

De senaste frågorna jag har mött gäller dokumentation och registrering av resultat. Skolverket kräver ingen registrering och samlar inte in några resultat från lärarnas bedömning av sina elever utifrån Bedömningsstödet. I förordet på s 1 hittar du följande information:

Huvudmannen har enligt skolförordningen (2011:185) skyldighet att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I ett systematiskt kvalitetsarbete ingår att huvudmannen följer upp att bedömningsstöden används på skolenheterna och har rutiner för uppföljning av vad genomförandet har visat. Bedömningsstöden kan bidra till att ge huvudman och rektor ökade möjligheter att planera och följa upp resursfördelningen mellan skolenheter i syfte att alla elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det kan vara underlag för åtgärder för att stärka elevernas kunskapsutveckling och att adekvat stöd sätts in vid behov. (s 1, förordet; fetstil på vissa ord är mitt val)

I Stockholm stad finns i dagsläget (oktober 2016) inte heller några krav eller möjligheter till att registrera elevernas resultat från lärarens bedömning. Dokumentationen sköts av läraren lokalt på skolan och i samråd med skolledning. Rektor beslutar lokalt på vilket sätt denne tar del av resultat och lärarens kunskaper om elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Summativ respektive formativ bedöm

Den bedömning vi gör med Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling kan ses som både summativ och formativ. Så här beskrivs den aspekten i materialet.

För att kunna följa elevens utveckling rekommenderas att sammanställningarna följer eleven genom årskurserna 1–3 respektive 1–4. De kan dels användas som stöd för en summativ bedömning om var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling vid en viss tidpunkt, dels som en formativ bedömning vilken kan ligga till grund för lärarens fortsatta undervisning. Sammanställningsblanketterna kan även användas vid återkoppling till elever och vårdnadshavare. (s 5 i ”Lärarinformation Läs och Skriv”)

Detta är det enda ställe i Bedömningsstödet där termerna summativ respektive formativ används. Bedömningarna vi gör av elevernas färdigheter är en bedömning som är till för att läraren ska få underlag till planeringen av sin undervisning.

Kommande frågor

Andra frågor som lärare har tagit upp handlar om:

  • lärarens val av text för högläsning
  • skrivuppgiften och vilken valfrihet som finns att välja uppgift
  • hur vi gör vid bedömning av de elever som redan läser när de börjar åk 1
  • kritiska punkter i elevernas språk-, läs- och skrivutveckling
  • sva-elever och bedömning med Bedömningsstödet

Frågorna kommer säkert att fyllas på allteftersom. Parallellt kommer jag att skriva och fylla på detta inlägg med tankar, reflektioner och ibland svar på frågorna. Har du frågor, kommentarer eller vill dela med dig av reflektioner och/eller erfarenheter så skriv en kommentar eller hör av dig!

TH kurs_sept16

Höstkonferensen 2016

Tisdag och onsdag var det dags för årets höstkonferens under ledning av Anna Lindblom, konferencier och ansvarig vid NCS (Nationells centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). Höstkonferensen är öppen för språk-, läs- och skrivutvecklare, på övergripande nivå. I mån av plats är förstelärare med ett ansvar för språk-, läs- och skrivutveckling, skolchefer, rektorer och förskolechefer välkomna.

Temat för årets höstkonferens var språk- och kunskapsutvecklande arbete. Det var fullmatade konferensdagar! Många intryck! Öppningsföreläsningen med Jonas Hassen Khemiri var ypperlig och gick rakt in i  mitt hjärta. Han talade rakt och okonstlat med sin mormor som exempel om hur ord gör något med oss. Ord öppnar dörrar men de kan också stänga oss ute. Jonas Hassen Khemiri använder vanliga ord likaväl som att han skapar nya i stunden.

  • trygghetsgörare
  • osäkrare
  • föräldraförlängare
  • orden blir ställföreträdande människor
  • frihetsgivare
  • ord kan vara pudlar
  • dikotomibriserarare
  • defilibrator
  • ett sätt att hitta stabilitet

Dessa ord utgjorde på något vis stommen och strukturen i hans föreläsning. Den är svår att återge så orden får tala för sig själva tillsammans med mitt bildcollage.

collage1mdinre Khemiricollage2 Khemiri

En föreläsare som jag är mycket förtjust i att lyssna på är Caroline Liberg. I tisdagens föreläsning lyfte hon att vi måste komma ihåg att språket är mycket mer än ämnesspecifika ord. Språket använder vi för att jämföra, klassificera, syntetisera, se relationer, resonera, undersöka likheter och skillnader och mycket mer. Vi måste se upp så vår undervisning inte tippar över till bara ordträning. Att hålla balans mellan språk och ämne är centralt och avgörande för våra elevers språkutveckling. Orden måste hela tiden finnas i sitt sammanhang. Kunskapen ska funktionaliseras. Caroline Liberg gick också in på att det inte bara finns ett skolspråk utan detta skiljer sig mellan olika ämnen. Exempelvis behöver vi fundera över hur vi ger våra elever skrivuppgifter. Vi behöver fundera över och problematisera vilka strukturer i elevernas skrivna texter våra uppgifter leder till! Vårt förarbete bestämmer hur eleverna sedan strukturerar sitt skrivande.

Höstkonferensen erbjöd också mycket mer men nu får det räcka för idag.

Texters svårighetsgrad

Den beror förstås på flera saker. Några exempel på faktorer som påverkar en texts svårighetsgrad är enligt Jenny W Folkeryd:

  • ordförråd
  • hur packade orden är med information
  • nominaliseringar
  • ordlängd
  • texters innehållsliga teman
  • huruvida texten är innehållsligt sammanhängande
  • layout
  • bilder
  • multimodala aspekter

Om texters svårighetsgrad och hur man kan analysera en elevtext utifrån innehållsliga aspekter handlar kapitlet Bedömning av läsförståelse (Folkeryd) i boken Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016).

Enligt Jenny W Folkeryd är ordförrådet inte bara det som är enklast att peka på när man talar om en texts svårighetsgrad utan också den faktor som visat sig vara den enskilt viktigaste för läsförståelsen (Folkeryd 2014, s 149). 95 % av orden behöver vara bekanta för att läsaren ska förstå texten.

Annat som gör det svårt att förstå en text är antal sammansatta ord och nominaliseringar. En nominalisering är att något uttrycks som substantiv i stället för som verk eller adjektiv. Exempel på nominaliseringar är att skriva faderns död i stället för fadern dog och flickans rädsla för hunden i stället för flickan är rädd för hunden. Nominaliseringar är vanliga i läromedel och då särskilt i de högre årskurserna.

Längden på ord spelar också roll för hur svår texten är att läsa och förstå. Bildspråk, metaforer och liknelser, kräver att läsaren är bekant med dessa och har erfarenhet och vana av att läsa texter där dessa förekommer.

När författaren skriver om teman så delar hon in dessa i makro- och mikroteman. Textens huvudämne är makrotemat och eventuella underämnen är mikroteman. Hon påpekar att dessa teman är relativa och att det som är mikrotema på en nivå kan var makrotema i ett enskilt stycke. För att innehållet i en text ska hänga ihop behöver textens teman vara hierarkiskt ordnade. Annars blir innehållet svårt att följa och förstå för läsaren.

Layout och bilder samspelar med texten. De kan underlätta eller försvåra för läsaren.  Jenny W Folkeryd återger en modell av Woodward (1993) för att kategorisera bilder i förhållande till den verbalspråkliga texten.

  1. bilder utan påvisbar relation till innehållet i texten
  2. bilder där föremål eller ämne är besläktade med texten
  3. bilder som exemplifierar texten
  4. bilder som fördjupar textens innehåll med ny information och nya perspektiv

Dessa fyra roller för bilder är viktiga för mig som lärare att utforska i de bilderböcker eller silent books och i de läromedel som mina elever läser, möter och använder på olika sätt och för olika syften. Bildens roll är avgörande för såväl mina svenskspråkiga elever som de som har svenska som andraspråk. Våra yngsta läsare läser texten med stöd i bilden och här blir det direkt förvirrande om bilden inte har någon relation till innehållet i texten.

Kapitlet Bedömning av läsförståelse tar upp många aspekter och perspektiv på bedömning av läsförståelse. Vi får exempel på analys av elevtexter, makro- och mikroteman, deltagaraktivitet, uppgiftsformuleringar och bedömningskriterier. Jenny W Folkeryd avslutar med att påminna om att hon i texten har diskuterat läsförståelse med utgångspunkt från mötet mellan läsare, text och uppgift. För den som är intresserad av teoretiska perspektiv så är grunden ett didaktiskt receptionsteoretiskt perspektiv; det tar sin utgångspunkt i att meningen, innebörden, i en text inte enbart finns i texten eller hos läsaren. Text och läsare samverkar för att skapa mening. Det betyder också att meningsskapandet kan se olika ut för en text beroende på läsare och situation. Läsarens tidigare erfarenheter, språkliga kunskaper och inställning till läsande har stor betydelse för hur mötet mellan texten, läsaren och uppgiften blir.

Jenny W Folkeryd avslutar med vad jag vill kalla råd till mig som lärare. Dessa är:

  • I arbetet med bedömning av läsförståelse, välj text med utgångpunkt från syftet med bedömningsuppgiften, de specifika läsarna och textens språkliga dimensioner.
  • I arbetet med texterna som ligger till grund för bedömningen av läsförståelse, formulera frågor som kräver svar där olika typer av läsförståelse prövas.
  • I bedömningen av de svar som eleverna att på  läsförståelsefrågorna, fundera över vilken norm för läsförståelse som skapas med hjälp av de bedömningskriterier som används. (Folkeryd 2016, s. 162)

Det är ett kapitel som tål att läsas flera gånger. Läs gärna också Caroline Libergs kapitel Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val (Alatalo 2016) för att få lite mer kött på benen kring det situerade läsandet.

Referenser

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.

Folkeryd, J. (2016). Bedömning av läsförståelse. I Läsundervisningens grunder (s. 145-164).

Liberg, C. (2016) Textrörlighet, läsförståelsestrategier och didaktiska val. I Tarja Alatalo (2016) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups

lasundervisningens-grunder1

Hur får man till smidiga förflyttningar?

Drar du dig för att planera undervisning som innebär förflyttningar och/eller övergångar mellan olika moment?

Frågan är hur jag som lärare kan skapa utrymme för smidiga förflyttningar inom klassrummet och vid övergångar mellan olika moment? Hur slipper jag att det blir rörigt när elever ska byta aktivitet och/eller plats under en lektion?

Adrienne Gear skrev om det här i sin Facebook grupp Reading Power Gear. Inlägget hade titeln A Game Plan for Writing Workshop Transitions och länkade till den lärarblogg där förslaget om att skapa en game plan finns beskrivet i sin ursprungsversion.

Jag tyckte förslaget var så bra så jag gjorde en bearbetning till svenska och det är det som det här inlägget handlar om.

Samtliga elever i klassen tilldelas en skrivkamrat. Läraren tar hänsyn till elevernas personligheter, attityd till och förmåga att skriva, språkfärdigheter, deras styrkor som skribenter och deras utvecklingsområden. Ibland är skrivkamraten samma som läskamraten men inte alltid.  Varje par med skrivkamrater har en egen skrivplats, ”Writing spot”, som de använder när de skriver tillsammans. Skrivplatserna kan vara vid ett bord likaväl som i ett hörn någonstans. Skrivkamraterna väljer skrivplats som de sedan behåller för att skapa kontinuitet. Det gör också att förflyttningarna i klassrummet från den egna arbetsplantsen till skrivplatsen lugnare.

klassrummet 1
Figur 1

Färgerna på de tänkta eleverna i figur 1, ovan, symboliserar skrivkamrater i klassrummet.

klassrummet 2
Figur 2

Vid varje bord får en av eleverna uppgift att vara ansvarig för bordet, ”table captain”. Läraren låter den bordsansvarige dela ut material åt läraren. Det är lite som att ha en klassvakt fast för varje bord. Läraren har gjort i ordning en korg med skrivhäften, post-it lappar, pennor och allt annat som eleverna kan behöva för skrivuppgiften. Den bordsansvarige har alltså i uppgift att hämta de fyllda korgarna och ställa dem på sina respektive skrivplatser.

Eleverna får bord för bord komma och sätta sig i lärarhörnan. Läraren modellerar i början av läsåret hur det går till att gruppvis gå från sin plats till lärarhörnan. Ja, detta modelleras så tydligt att läraren själv visar konkret hur de ska göra. Hur det ser ut när man ställer sig upp, ställer in sin stol, går lugnt och tyst till mötesplatsen och sätter sig där.

klassrummet 3
Figur 3

Varje bord har en bestämd plats, gruppering, på mötesplatsen. Eleverna sitter alltid tillsammans med sin skrivkamrat. Fördelen är att det går smidigt när läraren ber dem att vända sig till kamraten för att samtala i bikupor, ”turn and talk”. Det är både ett socialt och ett språkligt stöd att ha samma skrivkamrat. Dessutom gör det att förflyttningarna flyter smidigare.

Förflyttningen till mötesplatsen  ger också variation i hur de sitter. En del elever fungerar och trivs bäst med att sitta rätt upp och ner på sin plats, andra är mer bekväma med att ibland få flytta på sig och sitta i smågrupper på golvet. Den här läraren vill också gärna ha hela gruppen så nära inpå sig som möjligt vid samtalen  kring skrivuppgiften.

Dessa tillfällen när eleverna samlas vid den gemensamma mötesplatsen används också till att öva aktivt lyssnande. Läraren kallar det  för de magiska fem, ”magic five”. Dessa är:

  1. korsade ben (legs criss-cross)
  2. titta med ögonen (eyes looking)
  3. lyssna med öronen (ears listening)
  4. händer i knät (hand in lap)
  5. stängda läppar (lips closed)

När lärarens minilektion är slut ska eleverna gå tillbaka till sina platser.

klassrummet 4
Figur 4

En grupp i taget går tillbaka till sina platser. De som satt längst bak börjar så slipper eleverna kliva över varandra. I och med att de satt tillsammans med sin skrivkamrat på mötesplatsen går de tillbaka till borden tillsammans. I början av läsåret modellerar läraren hur denne vill att det ska gå till genom att visa hela förflyttningen. När smågrupperna börjar gå tillbaka en grupp i taget får kamraterna iaktta varandra och observera hur dessa börjar skriva direkt när de satt sig utan att vänta. All väntan ses som en risk för eleverna att tappa fokus och intresse för skrivuppgiften.

I slutet av läsåret är rutinerna så väl inarbetade att denne bara behöver säga nu går ni tillbaka, ”off you go!”

När eleverna inte längre behöver fundera över vem de ska ha som skrivkamrat, var de ska sitta och vart de ska gå blir det lättare att ägna all uppmärksamhet åt skrivandet.

Jag uppfattar exemplet som ganska typiskt anglosaxiskt. Termerna som används är från sportvärlden. Läraren talar om att skapa en game plan och läraren har table captains. Kanske behöver vi modifiera förslaget till svensk kontext. Grundidén tycker jag själv låter bra. Det är väl strukturerat och förutsägbart för eleverna. Struktur, planering och förutsägbarhet är ju viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning enligt forskare som Hattie.

De här rutinerna borde vara ett bra stöd i våra ASL klassrum! Eleverna måste ju inte skriva på papper med penna utan det kan lika gärna handla om att skriva på lärplatta eller dator. Rutinerna fungerar förstås lika bra vid vanligt skrivande. Kanske gör du redan så här!? Eller så har du ett bättre sätt att få till smidiga förflyttningar och övergångar. Dela gärna hur du gör!

Referenser

A Game Plan for Writing Workshop Transitions. Blogginlägg på Two Writing Teachers. Länken är: : https://twowritingteachers.org/2016/08/25/a-game-plan-for-writing-workshop-transitions/

”Kom så går vi in i bilden!”

Det är från ett citat som vi bjöds på av Kjell Ivar Skjerdingstad (førsteamanuensis vid Högskolan i Oslo och Akershus) under konferensen Med bilden i fokus.

Hela citat lyder:

När Katia var två år fick hon se en bild med små killingar i en glänta. Hon tyckte mycket om bilden och drog mamma i ärmen: – ”Kom så går vi in i bilden till killingarna!” (Ur Kornej Turkovskij: från två till fem år) Hällberg 1982, s. 168).

Vad säger du om det? Nog är det en härlig kommentar!? Jag tycker det säger allt om läsningens natur. – Kom så går vi in i bilden…

Föreläsningen handlade om Fornemmelsen for stedet – et forsøk på å nærme seg bilebokens fenomeneologi. Fenomenologi är en utgångspunkt och metod för forskning där ”man behandlar observerade fenomen som de framträder för vårt medvetande utan att fråga efter deras orsaker” (enligt Egidius termlexikon). Det jag fastnade för var hans presentation av boken Var är min syster? (Nordqvist 2007). En helt underbar bok med helt underbara bilder. Den handlar om att den lilla musens storasyster försvinner och jakten för att hitta henne igen.

var är min syste

Letandet går genom luften i en luftballong som bärs av ett upp och nedvänt päron. Landskapen är fantasifulla och fyllda av detaljer; kor som dricker öl, en groda som spelar pingis med en gumma, en hög av älgar som sover i en soffa, indianer som rider på en snok och annat finurligt. Tittar man noga så kan man kanske se systerns gula kalufs lite här och där. (adlibris 160920)

Varje enskild bild är oerhört detaljrik! Man blir lätt sittande i evigheter när man läser den. Och nu kommer det bästa av allt! Jag har ett alldeles eget exemplar som är signerat av författaren Sven Nordqvist!!! Det var min allra käraste kollega Kia Knutsson-Norberg som fixade det och gav mig boken. Tusen tack, Kia! Detta är nu min favvobok.

grupperad Nordqvist

Jag håller med om att nordanvinden inte är helt korrekt. Kanske liknar hon lite en femme fatale!? Visst, det är kanske inte så lämpligt att hon röker cigarr men håll med om att hon är helt underbar!? Hon gestaltar, i alla fall för mig, nordanvinden på ett målande sätt.

Referenser

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Nordqvist, S. (2007). Var är min syster? Bromma: Opal förlag.

E-boken i klassrummet

Det var titeln på den första föreläsningen i höstens seminarieserie för skolornas läs- och språkutvecklare. Först ut som föreläsare var Carina Hermansson, fil.dr. och hon forskar som postdoktor vid Umeå universitet. Carina har en bakgrund som lärare i grundskolan och på lärarutbildningen.

Vad är en e-bok? Vanligaste definitionen lyder att e-boken är en elektronisk version av en tryckt bok avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg. Inlästa ljudböcker samt talböcker, avsedda för personer med läshinder, räknas inte som e-böcker.

Fokus i föreläsningen var hur elevers skriv- och läsförmåga  utvecklas i aktiviteter med e-boken. Carina satte myror i huvudet på oss när hon diskuterade och belyste på vilket sätt kropp och rumslig plats, i samspel med läs- och skrivstrategier, har betydelse för hur elever skapar mening kring digitala litterära texter (e-böcker). Att tänka in kropp och rum var en utmaning för många av oss. Som stöd fick vi en introduktion i hur man kan tänka på läsning utifrån begreppet centripetalkraft.

centripetalkraft2

Just nu är det ett stort fokus på läsning och lässtrategier i skolsverige där elevens kognitiva och metakognitiva förmåga tränas. Carina beskrev hur läraren i hennes studie på ett föredömligt sätt undervisade och modellerade kognitiva lässtrategier för eleverna. Det som överraskade Carina var att när eleverna själva läste digitala böcker använde de kroppsliga i stället för kognitiva strategier för att skapa mening  kring det lästa.

Carina talade om att metod utgör en inramning och att vi har diskursiva regleringar och att vi behöver undersöka vad som händer när materialitet, kropp, krafter, rörelser samhandlar i skrivhändelsen i klassrummet. Hon gav oss flera exempel på hur materialitet, kropp och rum blev betydelsefulla i elevernas digitala läsförståelsearbete. Ett exempel rörde elevparet som läste i soffan och hur de skapade en egen läsvärld när de placerade en filt över sig och läste under den och hur det skapade en ny kroppslighet och rumslighet.

Ja, kropp och kroppslighet var återkommande ord under föreläsningen. I den artikel vi hade fått att läsa inför föreläsningen får jag 32 träffar på termerna kropp och kroppslighet. Carinas utforskande av läsning och skrivning har en stark anknytning till kropp och kroppslighet. För att återknyta till centripetalkraft så finns det ett utmärkt exempel i artikeln. Det beskriver hur en elev som först inte vet vad han ska skriva i och genom rörelser med handen, sitt pennskrin och sin penna i en sammanlänkad rörelse får en skrividé. Läs artikeln! Sorry, den är inte publicerad än och den får inte spridas utanför gruppen som deltar i Carinas två föreläsningar. Den kommer att vara inledning i en bok som kommer ut snart, som jag förstod det.

Vi fick också följande hemuppgift att pröva med våra elever.

Arrangera en kollektiv (digital) läsaktivitet där du sätter relationen mellan kropp, rum och elevers förståelse av det lästa i fokus. Innehåll och genomförande planerar du utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Gör korta minnesanteckningar över vad som händer i aktiviteten och över dina reflektioner kring det du ser hända.

När vi träffar Carina nästa gång, dvs. onsdag 21 september, kommer vi att diskutera hur det har gått att göra uppgiften, våra erfarenheter av och funderingar kring läsaktiviteter som aktiverar kropp, rum och hjärna. Blev du sugen på att prova i ditt klassrum? I så fall vore det roligt att få höra dina erfarenheter och reflektioner! Dela gärna…

Vi kommer också att få höra mer om det som Carina benämner det nomadiska skrivandet.

Vilket härligt jobb jag har! Varje vecka lär  jag mig nya saker och ofta får jag träffa forskare men också samtala med dem om olika aspekter och perspektiv på läs- och skrivutveckling och undervisning. Det är också fantastiskt roligt att få dela detta med er kollegor!

Referenser:

Hermansson, C. (2013). Nomadic Writing Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education. Karlstads universitet, doktorsavhandling.

Skolporten. Upptäckarlusten är en nödvändig del i att lära sig skriva. Intervju om avhandlingen från 2013.

PS. Carina är en föreläsare som drar in åhörarna. PowerPointen var visuell i den meningen att bilderna fungerade som stöd till det Carina presenterade. Får du som inte var med oss i onsdags 7/9 chansen att lyssna på en föreläsning med Carina så tveka inte. Ta chansen!

CH3