Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läs- och skrivundervisning

Adrienne Gear filmades i Höganäs också!

En del av er som var med hörde Adrienne Gear berätta om sitt besök i Höganäs. Där föreläste hon för skolledare och lärare men gjorde också flera skolbesök. Höganäs kommun filmade hennes föreläsning hos dem. Filmen ligger på Facebook i gruppen Höganäs kommun och inlägget med filmen är från den 25e april. Klicka på bilden så kommer du till inlägget med filmen (som är drygt 5 min.). Du behöver scrolla ner en liten bit!

Höganäs kommun

Du har väl inte missat att se den föreläsning vi filmade 20/4 med Adrienne Gear (förra inlägget från i söndags den 24e april)? Passar bra som utgångspunkt för diskussioner i arbetslaget runt undervisning i att läsa och skriva faktatexter! Filmen ligger uppe till vecka 21; sedan raderas den enligt överenskommelse med Adrienne.

Din söndag är räddad, eller hur!?

Varsågoda! Adrienne Gears föreläsning från onsdagen den 20/4. Detta är samma föreläsning som drygt  400 lyckligt lottade lärare från hela Sverige fick njuta av fredagen den 22/4 på Natur & Kulturs Läskonferens 2016. I onsdags utgjordes Adriennes publik av ett hundratal lärare från Stockholms kommunala grundskolor. Jag har i min tjänst det fantastiska nöjet att få arbeta med kompetensutveckling på olika sätt för grundskolans lärare. Jag leder själv kurser, föreläser, bloggar och mycket annat; t.ex. försöker jag hitta och bjuda in skickliga föreläsare för att ge oss lärare ny input, inspiration och idéer för att kunna förbättra den undervisning vi ger våra elever. Jag har förstått på alla jag mött både i onsdags och i fredags att det bästa var att få lyssna på Adrienne Gear. Hon arbetar själv efter sin uppmaning RFLECT – REFINE! Ett exempel på detta är följande citat från Adriennes föreläsning:

It is better now because I teach ”raise the quality” rather than just the content. (Adrienne Gear 160422)

Filmen med Adriennes föreläsning är nu borttagen enligt överenskommelse.

Andra delen motsvarar tiden efter pausen, dvs. andra halvan av Adriennes föreläsning.

Adriennes avslutande citat var:

If you are teaching and not learning you are not teaching. (Frank McCourt)

PS. Jag vill också tacka mina två kollegor från Medioteket, Magnus Mählkvist och Robert Broman, som är proffsen bakom denna film. Utan dem vore det inte möjligt att sprida kunskap på detta sättet! De är till ovärderlig nytta i mitt uppdrag.

Bästa responsen tänkbart!

Så här tyckte några om Adriennes föreläsning i förrgår, onsdagen den 20e.

Det var en jättebra och inspirerande föreläsning!

Fantastisk föreläsning!

Hennes underbara sätt att förmedla sitt budskap, alla liknelser, minilektioner, återkommande veckorutiner, 321..check, GUM( funderar bara på hur översätta till sv.) och mycket, mycket mer… Har redan läst en hel del i boken och längtar efter att få berätta för mina kollegor!

En helt fantastisk föreläsning!

Föreläsningen med denna fantastiska kvinna gjorde mig helt förstummad! Jag var gråtfärdig av beundran. Jag ville inte att det skulle ta slut. Wow!!! Jag måste säga att det var banne mig det bästa jag någonsin varit med om i föreläsningar. 

Jag har redan provat!

Jag uppskattade hennes förmåga att ha med bra/roliga liknelser i sin undervisning som tydliggjorde och förklarade hennes syfte. Barn känner igen sig och kan då lättare skapa sig en förståelse kring känslan och varför man ska tänka/göra si eller så. Jag uppskattade även hennes tydlighet. Det fanns en tydlig ram/form/struktur i hennes tankar kring att skriva och varför. Hon inspirerade mig i sitt sätt att föreläsa vilket gav mig en hint om hur hon troligtvis är som lärare. Jag skulle gärna velat vara elev i hennes klass. Jag är så glad att jag fick möjlighet att komma på denna föreläsning!

Vad säger folk idag på Läskonferensen? Det är inte svårt att gissa för oss som var med i onsdags!

Men idag är vi här

   
 

Tidig upptäckt – fortsatta insatser

Det är rubriken på en artikel i tidningen Dyslexi (2016, nr 1). Artikeln ger glimtar från en utbildningsdag med olika forskarföreläsningar. Här kommer några glimtar från glimtarna…

Det första avsnittet som handlar om Stefan Gustafsson, biträdande professor, och en del av hans studier avslutas med en tankeväckande mening:

…vad läraren gör är avgörande, och eleven är alltid facit. (sidan 17)

Ja, så kan man också se på eleven! Jag läser om hur Stefan Gustafsson har beskrivit lässvårigheter uppdelat i tre typer av svårigheter. Läsaren kan ha svårigheter med avkodningen, förståelsen eller en kombination av båda dessa delar i läsningen. För träning av avkodningen hänvisas till träning enligt t.ex. Ulrika Wolff som jag skrev om i ett tidigare inlägg. För träning vid förståelseproblem hänvisas till RT, Reciprocal Teaching (5/4, 7/5 2013), och QTA, Questioning the author (5/4, 7/5 -13). Avsnittet handlar om frågor som exempelvis Vilken typ av träning behöver en elev?, Ska eleven träna på det som hen är bra på eller dålig på? Det står också om ett sätt att tänka krin ginsatser i flera nivåer som används i en del amerikanska delstater nämligen RTI, Respons to intervention. I RTI låter läraren insatserna komma först och diagnosen efteråt. Nackdelarna med RTI är det krävs hög kompetens och mycket resurser. Den avslutande rekommendationen i artikelns första avsnitt är att om man är tvungen att endast välja en metod så ska den vara bred och innefatta både avkodning och förståelse.

Ett annat avsnitt i artikeln handlar om Ulrika Wolff. Jag skrev om hennes lästräningsstudie RAFT i inlägget Test eller ett diagnostiskt synsätt? (8/4 -16). I den här artikeln får jag mer information om RAFT studien men också kunskap om ett annat undervisningsprogram WIP, Wolff Intensivprogram. RAFT visade sig ge kvarvarande effekt efter 1 år vilket är ett intressant resultat. Ibland är det så att interventions- och träningsprogram ger effekt direkt i anslutning till den pågående insatsen men att det inte kvarstår några effekter något år senare. I WIP tränas fonem/grafem koppling, läshastighet och läsförståelse. Träningen görs i en-till-en undervisning för att den ska kunna anpassas helt efter elevens behov och utveckling. Träningsmaterialet omfattar 60 sessioner och bygger på att eleven som deltar förstår varför denne tränar de enskilda momenten. Träningen följer ett visst mönster och upprepas varje vecka så att eleven känner igen sig och vet vad som väntar. Materialet köps från Hogrefe Psykologiförlag vilket betyder en kostnad för skolan.

Andra avsnitt i artikeln handlar om undervisning i engelska och hur de gör på Nya Ängkärrsskolan, Sveriges enda specialskola för elever med dyslexi. Här underströks vikten av att bland annat låta elever lyckas, att arbeta med att stärka elevers självkänsla, att ha tydliga lärandemål och multisensorisk undervisning.

Ett annat avsnitt handlade om beteende stöd i skolan utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt för att arbeta med ordning, studiero och inkludering.

Ja, jag hittar ofta intressanta artiklar i Svenska Dyslexiföreningens tidskrift Dyslexi.

Referenser:

Tidskriften Dyslexi 2016 nr 1, sidorna 16-19

Dyslexitidningen3

Planeringshjälp!?

Hur kombinerar du arbetet med ”att läsa och skriva faktatexter”? Hur undervisar du i dessa färdigheter?

Jag sitter nu för andra dagen och planerar för en kurs kring att läsa faktatexter utifrån Adrienne Gears bok Att läsa faktatexter. Frågan är om det går att kombinera ”att läsa och skriva faktatexter” i samma kurs? Vad tror du? Har du förslag? Hur skulle du vilja ha upplägget?

Adrienne Gear skriver själv så här:

I ”Reading Power” och ”Att läsa faktatexter” förklaras att vi när vi läser också måste tänka. I ”Writing Power” och ”Att skriva faktatexter” förklaras att vi när vi skriver måste inbjuda till tänkande. Den tydliga länken mellan läskraft och skrivkraft är tänkande. (Gear 2016:22)

Måste en kurs behandla att läsa och skriva faktatexter separat. Lite tänkhjälp, tack!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur

Gear, A. (2016). Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur

Det blev en ”teaser”!

Förra veckan hade vi sista träffen på kursen ”Att undervisa i läsförståelse”; en kurs som jag arbetat med i många år  nu. Kursen är oerhört uppskattad av alla som deltar trots att detta med läsförståelsestrategier inte har nyhetens behag jämfört med hur det var för  några år sedan. De flesta har hört talas om strategier som att förutspå, arbeta med frågor, sammanfatta osv. Här ska  man komma i håg att bara för att man  har hört termerna och begreppen så betyder inte det att man har klart för sig hur man kan arbeta med olika strategier.

Den här kursomgången fick ett nytt innehåll sjätte och sista tillfället. Jag förberedde deltagarna på att det var första gången jag provade upplägget och att de med andra ord var mina försökskaniner. Nu var det dags för att pröva några strategier för att läsa faktatexter och jag valde att utgå från Adrienne Gears bok med samma titel (Att läsa faktatexter, 2015). Förresten, på förlagets webb hittar du nästan 40 så kallade formulär som du laddar ner kostnadsfritt. Du ser på bildens rödmarkering var fliken formulär finns.

Mitt upplägg gav deltagarna en resa genom boken med stöd i Adrienne Gears bild på hjärnan indelad i de fem bitarna:

  1. Zooma in
  2. Ställa frågor och göra inferenser
  3. Avgöra vad som är viktigt
  4. Göra kopplingar
  5. Transformera

Boken innehåller både teori och praktiska undervisningsexempel. Jag gick igenom teoridelen med avstamp i David Pearsons punkter på sidan 19 i boken. Sedan blev det att jobba praktiskt. Deltagarna hade med sig faktaböcker från sina respektive skolor och det första vi gjorde var att leta särdrag. Först eget parvis arbete och sedan fram med formuläret Leta särdrag i faktaböcker. Jag presenterade författarens skiss på läsaren som tänkare och utvecklingen, eller ska vi säga resan, från en bokstavlig till en tolkande läsning. Mellanstationen på den resan är den interaktiva läsningen.

I den bokstavliga fasen av läsningen ingår att hitta särdrag, sammanfatta, avgöra vad som är viktigt, återberätta och klara strukturen med början-mitten-slutet. I den interaktiva fasen arbetar läsaren med att ställa frågor, göra kopplingar, visualisera och göra inferenser. I den tolkande fasen arbetar läsaren med att transformera, syntetisera och tänka kritiskt.

Praktiskt provade vi på exempelvis lektioner för att arbeta med snabba frågor och frågor som kräver djuptänkande. Vi prövade att avgöra vad som är viktigt med uppgiften att först lista 15 saker man vill ta med till en öde ö för att sedan i etapper banta listan till det bara finns 3 föremål kvar. Vi bekantade oss med TITT (för lågstadiet), BRSV (för mellanstadiet); dessa två modeller är varianter på THIEVES (som jag har skrivit om i tidigare inlägg). BRSV står för Bilder, Rubriker, Slutet och Vad jag vet. Det avslutande nedslaget bland alla förslag och undervisningsexempel i boken gällde transformering. Här gick  vi igenom och provade exempel till de fyra formulär som finns om att transformera sitt tänkande.

Som du förstår hann vi faktiskt riktigt mycket på 2,5 timmar. Finalen blev att alla skrev exit tickets i Padlet och det här är några exempel på vad deltagarna tyckte.

Suverän och mycket kunnig kursledare!

Dagens upplägg var bra och att presentationen låg nu vid sista tillfället. Den funkar också som en liten teaser för en annan cirkel.

Vi blev sugna på att använda oss av boken i undervisningen.

Bra genomgång av vikten av att eleverna måste känna igen olika texttyper för att kunna ta till sig dem och därmed komma vidare i lärandet.

Bra att få en genomgång av boken om faktatexter. Vi har fått en förståelse för att se olika texters särdrag. Bra att få ett verktyg i undervisning av faktatexter.

Bra upplägg, speciellt ”leta efter särdrag” som känns som att vi kan använda direkt.

Många bra tips att använda i undervisningen – direkt!

Jag ska säga er att det är alldeles fantastiskt roligt att få planera och leda dessa kurser. Att vara lärare för lärare är världens roligaste och tacksammast jobb!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: N & K.

Natur & Kultur, Adrienne Gears bild på hjärnan hittar du HÄR (du hittar den under fliken Formulär och den har filnamnet Förståelsestrategier för faktatexter).

formulär

Test eller ett diagnostiskt synsätt?

När barnen kommer till skolan är skriftspråksutvecklingen i full gång… (Alatalo 2016: 17)

Då är det viktigt att jag som lärare har ett diagnostiserande pedagogiskt förhållningssätt. Det medverkar nämligen till en effektiv undervisning.

Jag har läst nu läst hela boken och har kommit till att skriva om kapitel 1 av Carina Bååth i Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016). Författaren skriver om bl.a. framgångs- och riskfaktorer, förhållningssätt, effektiv undervisning och begynnande läsning och skrivning. Kapitlets titel anger att vi kommer att få läsa om innebörden i ett diagnostiskt synsätt och vi får på sidan 24 förslag på några frågor att ställa oss i stället för att testa. Förresten vet du att det finns ungefär 40 svenska tester inom läs- och skrivområdet för skolår F-3? Vill du veta mer om dessa test kan du läsa den systematiska litteraturstudie som gjordes av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) 2014. Bland annat visar studien att det inte finns tester som är både reliabla och valida varför det är viktigt att ha tänkt igenom varför man vill använda testen innan man börjar testa sina elever. Reliabelitet syftar på tillförlitligheten och validitet handlar om huruvida ett test, en forskningsstudie, en forskare eller liknande mäter det detta/han/hon avser att mäta.

Tillbaka till frågorna som författarna använder i ett konkret exempel som återges i kapitlet. Jag har tidigare när jag arbetat som speciallärare/specialpedagog arbetat utifrån liknande frågeställningar och oftast tyckt att de har räckt för att kunna planera för vilket stöd eleven behöver. Bååth använder följande frågeställningar:

  • Vad vet du om hans språkliga medvetenhet? Är han fonologiskt medveten?
  • Hur läser Viktor? Beskriv så noggrant du kan!
  • Hur ser skrivsvårigheterna ut?
  • Blir det någon skillnad då han skriver på dator?
  • Hur är hans motivation att läsa och skriva?
  • När han får lyssna på en berättelse/text har han förståelse för innehållet?
  • Vad vet du om hans ordförråd?
  • Finn det någon närstående som har liknande svårigheter, kanske dyslexi? (Alatalo 2016: 24)

Du ser att tredje frågan använder termen skrivsvårigheter. Det är en term som problematiseras i texten. Bååth frågar oss läsare om vi lägger olika betydelse och värderingar i begreppet läs- och skrivhinder jämfört med läs- och skrivsvårigheter. Författaren ger oss också konkreta exempel på vilka hinder som kan finnas. Vad säger du? Vad betyder det för dig om vi säger att eleven hindras i sin läsning och skrivning? Ställ det mot om du säger att eleven har läs- och skrivsvårigheter. Blir det någon betydelseskillnad?

Bååth nämner också Ulrika Wolffs forskningsstudie om lästräning. Titeln är RAFT-träning (Reading and Fluency Training). Forskningsstudien pågick under tre år. Syftet med projektet var att utforma ett teoretiskt väl förankrat undervisningsprogram för nioåringar. Detta genomfördes i en till-en-undervisning för barn med allvarliga läs- och skrivsvårigheter. Drygt 100 barn deltog. Hälften fick en-till-en-undervisning, en strukturerad och individuellt planerad stödundervisning, utifrån sina behov och den nivå de befann sig på. Denna undervisning skedde tillsammans med en specialutbildad pedagog under 12 veckor och 30 minuter per dag. Hälften utgjorde kontrollgrupp och deltog i den ordinarie specialundervisning som skolan erbjöd; i grupp eller individuellt. Resultatet blev att eleverna i interventionsgruppen förbättrade sina resultat signifikant (ett resultat som är statistiskt säkerställt).

Här har du en liten broschyr om forskningsstudien: RAFT – Reading and Fluency Training.

Vi läser på SBU:s webbsida vad Ulrika Wolff svarar på frågan ”Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Att strukturerad träning av kopplingen mellan fonem och grafem kan förbättra stavning, ordavkodning, läshastighet och läsförståelse hos barn och ungdomar med dyslexi, och att man med sådan träning även kan se långsiktiga effekter på läsförståelsen. Det är också ett viktigt resultat att mått på fonologisk medvetenhet, snabb benämningsförmåga och bokstavskunskap i förskoleåldern till viss del kan förutsäga dyslexi. (SBU:s webb)

Bååth beskriver också några olika arbetssätt under följande underrubriker: Influenser från Nya Zeeland; Portfolio; Anteckningar i farten – Running Records (RR); Ordboxar samt SAV (Sinnesintryck – Analys – Värdering): arbetsgång.

Att läsa bokens första kapitel Läsundervisning utifrån ett diagnostiskt synsätt ger både förslag och idéer för hur jag som lärare kan gå vidare. En del känner jag igen och en del är nytt. Det mesta är konkret beskrivet med elev- och/eller lektionsexempel.

Referenser:

SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 225.

SBU. Du kan se en kort film där rapporten sammanfattas på SBU:s webb: Dyslexi hos barn och ungdomar – SBU sammanfattar rapporten.

Wolff, U. (2011). Effects of a randomised Reading intervention study: An application of structural equation modelling. Dyslexia, 17, 295-311.

Specialpedagogik, 2011-11-14. Daglig intensiv träning bäst för lässvaga. Tidningsartikel om Ulrika Wolffs forskningsstudie.

Läsundervisningens grunder

är titeln på en ny bok från Gleerups Utbildning AB.

Bokens titel kan låta som att det här handlar om den mest grundläggande kunskapen om läsundervisning. Fel! Att läsa boken har gett mig ny kunskap trots att jag har läst en hel del andra böcker inom ämnet.

Som den vana läsare jag är så börjar jag med att läsa baksidestext, innehållsförteckning, titta lite snabbt på författarpresentationerna samt en snabb titt på referenslistan.

Baksidestexten presenterar vad jag som läsare kommer att få. Den anger utgångspunkten som jag tycker beskrivs bra i den här meningen.

[…] Läsundervisningen behöver vara balanserad, det vill säga utgår från både god läsmiljö och systematisk undervisning, för att läslärandet ska fungera bra.

Vidare ser jag att boken kommer att ta upp barns läsförberedande kunskaper och färdigheter, avkodning, läsflyt, läsförståelse och textrörlighet för barns första skolår, dvs. F-klass till och med årskurs 3. Texterna kommer att diskutera läsundervisning, didaktiska val och diagnostiska arbetssätt.

[…] Till varje kapitel finns förslag på hur läsaren på ett enkelt sätt kan knyta ihop kapitlets teoretiska innehåll med praktiska uppdrag i klassrummet för att öka förståelsen av det lästa och få forskningsgrundade verktyg till sin undervisning.

Ansatsen att knyta ihop teori och praktik tycker jag är det viktigaste i den här sortens bok. Jag kan läsa hur mycket forskning som helst men kan jag inte översätta vad jag läser till något jag gör i klassrummet så är den läsningen bortslängd tid. Syftet med att läsa facklitteratur är ju inte att jag ska bli klokare i största allmänhet utan att jag ska få stöd i hur jag kan utveckla min undervisning. Så här långt ser boken ut att kvala in ur den aspekten.

Boken Läsundervisningens grunder har 14 kapitel med olika fokus och skrivna av lika många författare. De flesta författarna är disputerade och forskare och tre är lärare. Forskaren Tarja Alatalo är bokens redaktör. Här vill jag påminna om att Tarja Alatalos avhandling är värd att läsas. Titeln är Skicklig läs- och skrivundervisning och du hittar den på Skolportens webb tillsammans med en intervju.

Det första jag blev riktigt nyfiken på när jag bläddrat klart i Läsundervisningens grunder var kapitlet om läsförståelse i matematik. Det blev också det första kapitlet jag läste. Förra inlägget tog upp detta.

lasundervisningens-grunder1

Referenser:

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3. Om lärares möjligheter och hinder (Skolporten om avhandlingen som också går att ladda ner). Avhandling framlagd vid Göteborgs universitet.

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Läsfakta som biter!?

Forskning visar att :

  • 80 % av vårt ordförråd kommer från tryckt text
  • En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 – 7000 ord.
  • En sjuttonåring som har läst och/eller lyssnat regelbundet på texter har ca 50 000 – 70 000 ord i sitt ordförråd.
  • En sjuttonåring som inte läst och/eller lyssnat till texter har bara ca 15 000 – 17 000 ord i sitt ordförråd

Så visst gör läsningen skillnad!

För att klara sitt dagliga liv som vuxen behöver man ha ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, kunna hänga med i nyhetssändningar och förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.

(Källa: Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet
Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet)

1a mars gav programledare och författaren Ola Lindholm oss en mycket pedagogisk förklaring för varför vi ska läsa själva och läsa för våra barn. Med hjälp av klossar förklarade han skillnaden i läsförståelse mellan barn som läser och blir lästa för och de som inte gör det. Journalisten Susanne Delastacia har lagt upp klippet som du kan se på Aftonbladets webb.

klossar_varför det är viktigt att läsa

Länk till Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22362166.ab

Att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Så står det i kursplanen för svenska och svenska som andra språk, nästan… För att vara exakt så står det så här i kursplanerna för de olika ämnena:

  • Modersmål (sid 89): Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Svenska åk 1-3 (sid 223): Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Svenska åk 4-6 (sid 224):  Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Svenska åk 7-9 (sid 225):  Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Svenska som andraspråk åk 1-3 (sid 240): Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Svenska som andraspråk  åk 4-6 (sid 241):  Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Svenska som andraspråk åk 7-9 (sid 243):  Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Handen på hjärtat. Känner du dig bekväm med att undervisa i just detta momentet? Är det ett moment som ingår i din undervisning? Hur blir det att bedöma en elevtext där ord, bild och ljud samspelar?

Jag har många kollegor som är mycket kunniga på dessa områden. Vore det inte fantastiskt om vi kunde erbjuda en kurs med fokus på just detta moment!? En kurs där man träffas 3-4 gånger under lika många veckor. En kurs där deltagaren möter olika kursledare, var och en expert på sitt moment. En kurs där delarna tillsammans utgör en helhet. Eller en hel studiedag med de olika momenten. Det kan handla om bilderböcker där man tittar på hur bildens egna egenskaper samt hur bilden fungerar i förhållande till texten. Bilderböcker kan vara mer eller mindre avancerade. En del passar våra yngsta elever, en del passar tonåringar. Givetvis även tips på bilderböcker som finns att låna på Cirkulationsbiblioteket. Ett annat moment skulle kunna utgöras av hur man på datorn eller sin lärplatta skapar texter där ord, bild och ljud samspelar. Hur dessa tre komponenter kan kombineras för olika budskap. Vilka program och/eller appar man kan använda och vilka av dessa som finns i stadens programbank. Ett tredje moment skulle kunna vara att göra enkla kortfilmer i iMovie som är ett berättande med ord, bild och ljud i samspel. Ett fjärde moment skulle kunna vara hur jag i undervisningen arbetar för att lära eleverna att utveckla sina texter; det som kallas textutvecklande drag. Ett arbete som kan ske utifrån att läraren modellerar, eleverna prövar parvis och/eller bearbetar sina texter på egen hand. Allt beroende på elevens förmåga och ålder.

Vad tycker du?

De här tankarna är under utveckling. Har du förslag som vi kan ta hjälp av? Förslag till hur en sådan kurs skulle kunna se ut. Har du erfarenheter av att arbeta med dessa moment i din undervisning och reflektioner kring detta? Ta kontakt med mig och berätta mer!

Referenser:

Skolverket (2011). Kursplan i svenska