Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läs- och skrivutvecklare

Dags för NCS referensgruppsmöte

Nätverksträffarna är alltid spännande och utvecklande dagar. I dagsläget är vi 16 deltagare från olika regioner i Sverige som träffas 2-3 gånger per år.

2BAB279B-08CE-4B32-BA68-790F9410C698

Susanne Magne, undervisningsråd Skolverket som också leder nätverket, hade sammanställt egna samt våra frågor, många spännande frågor, som vi började med att genomlysa och diskutera. Susanne berättade om sådant som är klart men också annat som ännu inte är helt klart.

Hitta språket

En intressant fråga är definitionen av befara och indikation, begrepp som används i materialen. Förståelsen av dessa begrepp styr hur jag som lärare tolkar hur/varför Skolverkets kartläggnings- och bedömningsverktyg används. Värt att fundera över!

Läslyftet

En nyhet är att skolan och förskolan kan söka bidrag för ytterligare ett år. För skolans del är minsta antalet deltagare 4 mot tidigare 6.

Nya/kommande moduler är:

C8FD7DF3-D12B-42D5-9AC1-620813FB186C

Digitala verktyg är förstås just verktyg och inte ett mål i sig. Några moduler revideras som t.ex. lässtrategier i skönlitteratur.

Skolverket har fått i uppdrag att kontinuerligt och långsiktigt genomföra insatser för att stärka läslovet. Du kan läsa mer om detta här: Väck läslusten inför läslovet.

F27A897F-93FD-4151-BB7E-1B9C6F9A50FD

Även fritidshemmen får framöver möjligheter att gå webbutbildningar. Dessa kommer att ha två inriktningar:

  1. Fritidshemmets uppdrag.
  2. Fritidshemmets undervisning.

I grova drag tar dessa upp:

Uppdrag (25 timmar)

  • Det kompletterande och kompenserande uppdraget
  • Undervisning i fritidshemmet
  • Flerspråkighet som resurs
  • Digitala verktyg i undervisningen
  • MIljön som verktyg för lärande
  • Lekens betydelse.

Undervisning (20 timmar)

  • Undervisningens innehåll och olika arbetssätt
  • Undervisning som främjar utforskande
  • Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt
  • Lässtimulerande aktiviteter och miljöer
  • Skapande och estetiska uttrycksformer.

Kvalitetsverkstaden

Maria Elmér, undervisningsråd Skolverket, presenterade Skolverkets processtöd för systematiskt kvalitetsarbete. Detta har under flera år varit ett bristområde vilket visat sig i påpekanden.

F0EC343A-697B-483C-9E8A-4F4C4399CB6B

Utgångspunkten är det egna kvalitetsarbetet för att sedan gå över på hur man kan gå vidare. Det kan ta 5-10 år innan kvalitetsarbetet landar, ger resultat och kommer eleverna till del. Det finns få nätverk för kvalitetsarbete på huvudmannanivå.

Ledorden  för kvalitetsarbete är inspirera, förklara och göra. Det är inte alltid lätt. Exempel på fallgropar är mål som krockar, att man greppar över för mycket – rekomendationen är inte mer än 4 mål, chefsbyten leder till avbrott så man tappar vad som hänt innan och att det saknas långsiktighet och uthållighet. Samarbete är viktigt för att uppnå en gemensam syn. Det handlar om samarbete med referensgrupper, forskare, samverkansgrupper och juridik.

Kvalitetsstödet är ett processstöd. Huvudmannen måste delta vilket betyder att det är först efter att beslut fattats som man kan få inloggningsuppgifter. Du kan läsa mer här: Kvalitetsverkstaden .

Dessutom arbetade vi med reflektioner och diskussioner kring ett antal andra prioriterade frågor och ämnesområden.

Detta var en lång, intensiv och rolig dag! Tack Susanne! Tack kamrater och nätverksdeltagare!

Två härliga kursdagar

pågår idag torsdag 11e och imorgon fredag 12e februari. Det är utbildningstillfälle 3 för språk-, läs- och skrivutvecklare i regi av NCS.  Idag torsdag ägnades förmiddagen åt en föreläsning om systematiskt kvalitetsarbete i praktiken. Det var min NCS kollega Maud Nilzén och hennes rektor Maria Lindström som berättade om sin skola, Sandbackaskolans, resa mot bättre resultat. Ja, till och med riktigt mycket bättre resultat! Tack Maud och Maria, det var mycket inspirerande att få ta del av era erfarenheter.

Efter lunch fick vi höra Christer Westlund tala om att leda förändringsarbete. Christer lyckades med konststycket att knyta an till förmiddagens föreläsning på ett mycket bra sätt.

Torsdagen avslutades med gruppdiskussioner utifrån föreläsningarna samt en hemuppgift från förra kursträffen i höstas.

Det jag har med mig från idag är frågan Vem är huvudmannen? Huvudmannen har ansvar för än det ena och än det andra. Ja, huvudman är t.ex. kommunstyrelse och utbildningsnämnd. Dessa delegerar, om jag förstått saken rätt, olika frågor till chefer i förvaltningen. Det som poppar upp är frågor kring Varför sprider inte huvudmannen de goda exemplen? Varför gör huvudmannen inte detta? osv. I förlängningen är många av oss språk-, läs- och skrivutvecklare representanter för denna huvudman och frågor om att sprida kunskap och driva frågor fallet egentligen tillbaka på oss själva. Rätta mig om jag tänker fel!

I morgon är det dags igen. Det jag ser fram mot är att få höra  Jenny Lindblom, Skolverket, tala om Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Här gäller det alltså Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt taluppfattning. Givetvis är vi många som undrar om det kommer några nyheter! Om detta får jag skriva imorgon!

Nu glömde jag nästan att nämna att det också är alldeles fantastiskt roligt att träffa alla er andra språk-, läs- och skrivutvecklare. Många av er känner jag sedan tidigare, många är ni som läser min blogg och fler lär man känna vid varje tillfälle vi träffas. Samtalen som pågår under dessa dagar är fantastiskt stimulerande!

Vill du läsa mer om denna utbildning så hittar du information här: NCS, Skolverkets webbsida.

Om NCS kan du läsa här: NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling