Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läs- och skrivutveckling

Låt oss ”språka”!

För länge sedan hade jag en gammelmoster som brukade säga Sätt dig här så vi kan språka! På måndag kommer Ewa Bergh Nestlog upp till oss för att presentera bedömningsverktyget Språket på väg. Givetvis kommer hon att ge oss lite extra kött på benen genom att knyta till teori samt problematisera bedömning. Bland mycket annat kommer hon att utveckla tankar och teori kring att språka i skolan. Det var det som fick  mig att tänka på min gammelmoster.

Vi är många som tycker att Språket på väg är ett bra material. Samtidigt vet jag att det inte används i så stor utsträckning som man skulle önska. På måndag tar vi snabbspåret in i Språket på väg! Fortsättning följer 15e maj. Däremellan prövar vi att göra någon egen bedömning utifrån materialet.

Språket på väg är ett kartläggningsmaterial för lärare som undervisar i svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9. Syftet är förstås att kartlägga elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Materialet kan laddas ner kostnadsfritt från Skolverkets webb.

Helgen har inte börjat än och jag ser redan fram mot måndag! Låter det tokigt? Inte heller!

Vill du också ta del av Ewa Bergh Nestlogs genomgång? Det finns platser kvar för dig som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor.  Du anmäler dig HÄR.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. & Fristedt, D. (2016). Språk i alla ämnen för alla elever. Kan också hämtas från Linnéuniversitetets webb för publikationer, 170331.

Skolverket (2011). Språket på väg, 170331.

Språket på väg del1

 

Reflektioner över kunskapsöversikten

Det har varit en läsande helg! Kunskapsöversikten Att läsa och förstå (Westlund 2016) är läst och jag tänkte dela några snabba reflektioner.

Kunskapsöversikten är kortfattad, tydlig och lättläst. Figurer, tabeller och faktarutor utgör bra stöd och är bra att kunna gå tillbaka till. Kunskapsöversikten har 7 figurer som åskådliggör och förtydligar begrepp men också deras relationer. Det finns också 7 små rosafärgade faktarutor som lyfter tänkvärda sammanfattningar. En sådan faktaruta kan se ut så här:

Med färdighet menas att visa att man uppnått viss kompetens inom ett område. Med strategier menas de mentala verktyg som används för att uppnå en färdighet. Det finns ett reciprokt samband mellan utveckling av färdigheter och användning av strategier. När det handlar om läsförståelse används begreppet läsförståelsestrategier. (Skolverket 2016:65)

Barbro Westlund tar upp väsentliga begrepp inom lästeori och beskriver dessa. Vi får också en genomgång av olika läsforskare, vilka modeller de är kända för och vad de står för. Den som har läst Barbro Westlunds avhandling och/eller hennes böcker känner igen mycket. Samtidigt fungerar kunskapsöversikten som en bra repetition.

Figur 1 som visar relationen mellan literacy, läskompetens, läsförmåga och lässtrategier kommer jag att få nytta av. Figuren tillsammans med texten klargör både begreppen och hur de samspelar. Ett avsnitt som jag gillar särskilt mycket hittar du på sidan 37, Betydelsen av olika läsförmågor förändras med åldern. Vi glömmer ibland att elevens ålder och var denne befinner sig i sin läs- och skrivutveckling styr vad som är väsentligt att iaktta och observera.

Barbro Westlund lyfter vikten av att göra läsprofiler och att det inte finns ett enskilt läsförståelsetest som kan räcker för att ge en heltäckande bild av en elevs läsförståelse. När vi arbetar med läsprofiler så behövs både en kognitiv och en affektiv läsprofil. Den förra handlar om förmågan av förstå och tolka text. Den senare ”visar elevens intresse, motivation och engagemang för att läa och diskutera texter med andra” (Skolverket 2016:90).

Jag avslutar med ett intressant påstående som absolut kan vara värt en diskussion i arbetslaget!? Det gäller följande rader:

Efter 4-7 år i skolan har flera elever blivit kompetenta läsare, trots att alla inte lärt sig läsa flytande. Men de har fått mycket undervisning i läsförståelsestrategier, som kompenserar deras bristande läsflyt. (Skolverket 2016:39)

Det var lite kort om kunskapsöversikten för dig som väntar på att få ”sätta ögonen i den”!

Referenser

Westlund, B. (2016). Att läsa och förstå. Skolverket.

Att läsa och förstå1

Att läsa för att förstå

Ja, varför skulle man annars läsa om inte för att förstå texten!? Nog läser jag för att jag förväntar mig att texten ska säga mig något!? Det är också en central fråga i undervisning, oavsett ämne. Skolans lärande bygger i hög grad på att vi lär när vi läser. Det är endast i de allra första årskurserna vi arbetar med att lära oss läsa. Mycket snart övergår vårt läsande i att läsa för att lära.

Rubriken är början på en titel på en ny kunskapsöversikt som inte har kommit ut än. Den lär komma 7e november. Hela titeln är Att läsa för att förstå. Läsförståelse av vad och för vad? och denna kunskapsöversikt är skriven av Barbro Westlund.

Eftersom den ännu inte är tryckt så har jag inte läst den men lite förhandsinformation har jag fått. Kunskapsöversikten inleds med ett avsnitt om ”Begrepp i rörelse”. Här tas den förvirring upp som ofta sker när forskare och praktiker använder samma uttryck men menar olika. Det gäller exempelvis läsförmåga, läskompetens, läsförståelse eller literacy. I översikten presenteras hur flera sådana begrepp förändras över tid och därmed också i betydelse. Hur vi tolkar olika begrepp får nämligen betydelse för också vad vi bedömer, hur, när och varför.

Det här med hur vi tolkar och i förlängningen vad vi bedömer, hur, när och varför är något jag ser fram mot att få utvecklat och problematiserat. Det är mycket kring bedömning nu. Nya Språket lyfter har reviderats under 2016, sedan den 1a juli i år är det obligatoriskt att bedöma våra elever redan i åk 1 i läs- och skrivutveckling och taluppfattning och i dagarna kom regeringen med ett förslag om bedömning i förskoleklass (som jag har skrivit om i mina två senaste inlägg).

Kunskapsöversikten innehåller flera förslag på evidensbaserade undervisningsmodeller som sätts in i ett ämnesdidaktiskt sammanhang. Detta skiljer den från andra översikter.

Det jag är riktigt glad att kunna berätta är att Barbro Westlund presenterar sin kunskapsöversikt för oss! Det sker onsdagen den 9e november kl. 15-17. Från början var planeringen att hon endast skulle presentera den för de läs- och språkutvecklare som deltar i höstens seminarieserie med olika forskare. Intresset var förstås mycket stort när nyheten läckte ut så jag har bytt lokal till K-aulan, Konradsberg. Där får vi plats med 400 åhörare så nu finns det nästan 100 platser kvar. Jag har lagt upp anmälningslänken i kalendariet här i PS, PedagogStockholm. Vill du också komma så är det bara att du anmäler dig. Dock förutsatt att du är lärare i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

För dig som inte kan eller får komma så kan jag trösta dig med att vi filmar föreläsningen. Förhoppningsvis kan jag lägga upp filmen under vecka 46.

Som extra grädde på moset så få alla som kommer ett eget exemplar av kunskapsöversikten!

”På goda grunder”

Det är titeln på ett regeringsbetänkande. Undertiteln är ”… – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik”. Jag är mitt i läsning av detta betänkande. Spännande läsning måste jag erkänna! Garanti står inte för garanti i betydelsen att alla elever faktiskt lär sig det som är tänkt utan garanti definieras så här:

En åtgärdsgaranti kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik utan garanterar att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. (SOU 2016:59, s 11)

Först vill jag understryka att detta är ett förslag. Inget är beslutat!

Nytt är bland annat att det redan i förskoleklass ska bli obligatoriskt att kartlägga varje elevs språkliga medvetenhet och matematiska tänkande.  Detta är en konsekvens av åtgärdsgarantin. Alla analyser görs av den ansvariga förskolläraren i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Vi har ju sedan 1/7 2016 ett Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning som är obligatoriskt att använda i åk 1. Ett liknande material föreslås för förskoleklass. Denna åtgärdsgaranti föreslås gälla från och med 1 juli 2018.

I betänkandet finns följande skiss på åtgärdsgarantin för förskoleklass.

betänkande

(SOU 2016:59, s 16)

Att analyserna görs av förskolläraren tillsammans med en speciallärare/pedagog innebär ökade behov av personal med specialpedagogisk kompetens. I betänkandet talar man om en omfördelning av de specialpedagogiska resurserna mot de yngre åldrarna. Tanken är att detta ska leda till ett mindre behov av specialpedagogiskt stöd högre upp i årskurserna.

Stödåtgärder, anpassningar och särskilt stöd, ska sättas in tidigt och möta elevens behov.

Resultatet av denna bedömning ska förstås överlämnas till mottagande lärare i åk 1.

Skolinspektionen har nyss slutfört en granskning av hur skolor arbetar med anpassningar och särskilt stöd. Resultatet visar att 12 av de 15 skolor som Skolinspektionen granskade behöver utveckla sitt arbete med detta för att eleverna ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. På flera skolor var det inte tillräckligt tydligt vad extra anpassningar innebär.

  1. Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede.
  2. Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har.
  3. Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
  4. Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna. (Skolinspektionen 2016, s 5-6)

Mot bakgrund av denna granskning ser vi att betänkandet föreslår åtgärder som möter just de brister som Skolinspektionen lyfter. Det är förstås utmärkt. Det jag funderar lite över är det individinriktade perspektivet. Jag har inte läst hela betänkandet än men så här långt talas det inte om vikten av att utveckla undervisningen för att stödja elevernas lärande och läs-, skriv- och matematiska utveckling.

I och för sig föreslår betänkandet nya moduler i ett förlängt Läs- och matematiklyftet för att möta förskollärarnas behov av kompetensutveckling och det utgör förstås en utveckling av undervisningen. Jag hade nog gärna sett mer förslag för att utveckla undervisningen. De nya modulerna föreslås behandla läs-, skriv- och matematikutveckling hos yngre elever samt kartläggning och stödåtgärder.

Som sagt har jag inte läst hela betänkandet och inte hela Skolinspektionens granskning. Jag håller på! Har du läst någon av dessa texter? Gör du några reflektioner när du läser detta mitt första inlägg om betänkandet? Jag är mycket intresserad av att få höra vad alla ni lärarkollegor tänker kring detta!

Referenser:

På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. SOU 2016:59.

Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Besök Bedömningsportalen!

Logga in! Nu finns de nya reviderade versionerna av Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning upplagda.

Från 1 juli 2016 blir det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning inom matematik i årskurs 1. Sedan tidig höst 2015 har det funnits en utprövningsversion att använda men idag såg jag att den nya reviderade versionen av båda bedömningsstöden finns att hämta i Bedömningsportalen.

Jag har ännu inte hunnit titta närmare på Bedömningsstöden men ser vid första anblicken att alla exempel med elever som läser är nya. Dessutom finns där nu fyra elevexempel på varje nivå, totalt 12 elevexempel. Hälften är markerade SVA vilket indikerar att de representerar läsning av elever med svenska som andra språk. Utmärkt! Det saknades i utprövningsomgången.

Texterna handlar om Teo och Tanja och är desamma som tidigare. Det finns en liten skillnad i den första texten som eleverna läser i åk 1. Bildtexterna är nya och lite mer arbetade. Den allra första avstämningen, dvs. avstämning A, består nu av två separata delar. Den första delen handlar om att följa upp bokstavskännedomen samt att eleverna läser ord samt en kort text om Teo och Tanja. Den andra delen utgörs av läraren högläsning för eleverna tillsammans med ett textsamtal. Läraren får två alternativ på hur högläsningen ska gå till. Det första utgörs av högläsning i en mindre grupp, det andra av högläsning i helklass där läraren fokuserar 3-6 elever i sitt samtal. Instruktionen för högläsningen säger bl.a.:

Välj ut en valfri text som är lagom lång för en stunds högläsning, till exempel ett kapitel i en skönlitterär högläsningsbok, en bilderbok eller ett avsnitt i en faktabok.

Detta moment behövs för att kunna bedöma elevernas kunskaper mot det nya kunskapskravet i läsförståelse i åk 1.

En annan skillnad som jag lägger märke till direkt är att sammanställningsblanketten som läraren fyller i för elevens läsutveckling har sex kriterier för varje nivå, dvs. sex kriterier för A, B respektive C. Det finns också en blankett för sammanställning för elevernas läsutveckling på gruppnivå som läraren fyller i för att gå en bättre översikt av läsutvecklingen i klassen.

I delen som handlar om analys av vad eleverna har skrivit så är en skillnad mot tidigare att vi  nu får en bild av den text som respektive elev har skrivit för hand tillsammans med en transkribering av texten. I utprövningsomgången var alla elevtexter avskrivna. Totalt finns det 16 exempel på texter som elever har skrivit.

Helt nytt är information om hur läraren använder materialet i specialskolan. Detta finns för både bedömning av läs- och skrivutveckling och taluppfattning. Här tycker jag att det skulle vara mycket intressant om ni lärare som arbetar i specialskolan bidrar med era erfarenheter och reflektioner kring bedömning med dessa bedömningsstöd!

Layoutmässigt har den nya reviderade versionen markerats med en liten bubbla ”Utgivet 2016” i övre högra hörnet. Gäller både Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning. Annars ser bedömningsstöden ut som tidigare.

Imorgon ska jag ägna hela dagen åt att gå igenom dessa två Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och i taluppfattning! Sedan får vi se om jag hittar något som jag vill ta upp i nya inlägg eller om det mesta är sagt.

Referens:

Länk till Bedömningsportalen är: https://bp.skolverket.se/web/thv/start

Klicka HÄR så kommer du till några av de inlägg jag tidigare har skrivit om Bedömningsstöden.

 Bedömningsstöd 2016

Sugen på forskarseminarier kring ”skrivande”?

Jag har sedan 2013 kunnat erbjuda er som är skolornas läs- och språkutvecklare seminarier med olika forskare. Snart är det dags igen!

Höstens seminarieserie bjuder på sex föreläsningar med fyra olika forskare. Jag kommer att mejla ut vetenskapliga artiklar som forskarna har skrivit och som de önskar att alla läser för att ge en djupare förförståelse inför föreläsningarna. Deltagarna kommer också att få Skolverkets nya kunskapsöversikt Att läsa för att förstå. Läsförståelse av vad och för vad? (Barbro Westlund 2016). Kunskapsöversikten är klar och ges ut i höst. Med andra ord är den rykande aktuell!

Fokus för höstens seminarier är elevers skrivande, skrivutveckling, skrivundervisning och bedömning av det skrivna. De forskare vi får möta är:

  1. Carina Hermansson
  2. Jenny W Folkeryd
  3. Barbro Westlund
  4. Per Blomqvist

Carina Hermansson och Jenny W Folkeryd föreläser två gånger var och vi deltagare får uppgifter att göra mellan deras respektive två föreläsningar.

Upplägget för höstens seminarieserie bygger på att alla deltar vid samtliga föreläsningar. Detta för att få ta del av forskarnas olika perspektiv på ”skrivande”. Tanken är att vi ska få en flerdimensionell bild av momentet skrivande i svenskämnet. Kanske vore det bättre att tala om momentet skrivande som kalejdoskopiskt!? Då tänker jag mig att varje gång vi diskuterar skrivande framträder nya saker på samma sätt som när vi roterar eller skakar kalejdoskopet skapas ett nytt mönster.

Föreläsningarnas relevans är inte beroende av vilken årskurs du undervisar utan vänder sig till alla läs- och språkutvecklare åk 1-9.

En av föreläsningarna kommer att filmas och det är Barbro Westlunds presentation av Skolverkets kunskapsöversikt som hon har haft i uppdrag att skriva.

Information och anmälningslänk går ut i ett mejl till alla er som är grundskolornas läs- och språkutvecklare; ni är också prioriterade att delta. Jag räknar med att hinna med detta senast i början av nästa vecka, v. 23. Håll utkik efter mejlet!

Förutsatt att det inte snabbt blir fullbokat går det att anmäla sig fram till och med 19/8.

gruppkort ht föreläsare

Mer som är på G!

Jag planerar för ett halvdussin kurser kring Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling under hösten. Den första kursen har jag lagt in måndagen den 15e augusti kl. 14-16.30 (ev. går jag ut med anmälningslänken redan före sommarlovet för 15/8; så be skolans läs- och språkutvecklare hålla utkik!). För att nå så många lärare i åk 1 som möjligt fortsätter jag med upplägget att kursen endast är ett tillfälle á 2,5 timmar. De som deltagit under innevarande läsår har varit mycket nöjda. Enda återkommande kommentaren har varit att de gärna sett att det varit fler kurstillfälle för att hinna fördjupa sig i det praktiska bedömningsarbetet. Jag funderar på att framöver erbjuda workshops med fokus på just den praktiska bedömningen. Vi får se vad jag hinner.

Jag har tänkt mig en eller två kurser kring NSL16, dvs. Nya Språket lyfter. Jag hoppas att den nya reviderade versionen är publicerad till höstterminens start. Det är främst avsnitt A, B och C som är reviderade, ja faktiskt helt nyskrivna. Det är jag och Maud, språk-, läs- och skrivutvecklare i Kungälv, som har skrivit fram undervisningsexemplen samt varit läsare och bollplank till en del av övriga reviderade texter. Huvudansvarig för revideringen var Caroline Liberg, professor vid Uppsala universitet. Det var oerhört intressant och lärorikt att få delta i revideringsprocessen.

Jag har lagt in två datum för textsamtalen som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Responsen var så positiv så vi måste bara prova, eller hur!?

Det blir också en ny seminarieserie med fokus på skrivande. Sex föreläsningar med fyra olika forskare! Spännande!? Just denna seminarieserie riktar sig i första hand till alla er som är lokala läs- och språkutvecklare ute på Stockholms kommunala grundskolor. Mer information kommer!

Information med anmälningslänkar mejlar jag ut till skolornas läs- och språkutvecklare så be denne att hålla koll och informera er kollegor så snart mejlet kommer. Det är alltid bråttom när mejlet kommer då det är först till kvarn som gäller. Oftast blir kurserna fullbokade inom någon dag eller två.

Vill du delta i boksamtal?

Jag funderar på att prova med boksamtal för de av er som är intresserade av att delta. Ett alternativ jag överväger är att bjuda in till textsamtal kring antologin jag skrev om i ett inlägg häromdagen, närmare bestämt 11/5. Jag har förmånen av att få 20 ex av antologin Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet skickade till mig kostnadsfritt. Detta tack vare Ewa Bergh Nestlog, fil.dr., forskare, lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet och författare. Ett stort tack till Ewa!

Antologin innehåller många intressanta artiklar. Själv tyckte jag särskilt mycket om Ewa Bergh Nestlogs artikel  Skriva för att lära och kommunicera kunskaper och temat in- och ut-texter. Vore riktigt roligt att få samtala kring och reflektera över den texten!

En annan bok jag funderar på att arrangera textsamtal för är Barn upptäcker skriftspråket av Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2013). Alla som deltog i vinterns seminarieserie som fokuserade Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling fick boken. Nog vore det spännande att träffas för att diskutera boken och temat barn upptäcker skriftspråket!?

Ge mig gärna lite input! Låter det intressant? Kan ett tillfälle á 90 minuter vara lagom? Har du förslag att dela med dig av så tar jag tacksamt emot dem!

2 böcker

VUG-grupp, dvs. verksamhetsutveckling

På mitt jobb arbetar vi med olika VUG-grupper. Varje år skrivs förstås verksamhetsplaner och arbetsplaner som i nästa led ska förkroppsligas. Nytt för i år är att det står inskrivet att vi i våra uppdrag ska arbeta med att utveckla insatser för nyanlända. Alla lärare har i sina uppdrag att anpassa sin undervisning efter elevernas förutsättningar, behov och intressen. Givetvis gäller detta med att anpassa verksamheten även oss som arbetar på Medioteket. Vi har nu en VUG-grupp för frågan kring nyanlända. Frågan gäller om vi kan göra något? Vad vi kan göra? Vem som kan göra vad? När vi kan göra något?

Jag har tänkt… och när jag i förra helgen sprätte täckbark i min häck så plingade det till…

Jag vill djupdyka i vad som händer när vi använder bedömningsstöd som NSL, Nya Språket lyfter, och Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling med flerspråkiga elever. En del av våra flerspråkiga elever är förstås nyanlända. Det finns många frågor att ställa! Ger dessa bedömningsstöd bra information till mig som lärare? Finns det problem i bedömningen? Var ligger i så fall problemen? Hur ser problemen ut? Vad krävs av läraren? Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är från och med 1/7 i år obligatoriskt att använda i åk 1 för bedömning av elevernas läs- och skrivutveckling. Men – vad får jag veta – om jag får veta något – om de elever som är flerspråkiga och i någon grad nyanlända? Förresten, hur länge räknas man som nyanländ? 4 år?

Jag behöver nu ta reda på några saker som exempelvis: Var kan jag hitta mer kunskap om detta? Vem har tidigare djupdykt i frågan om bedömning med ovanstående bedömningsstöd av flerspråkiga alternativt nyanlända?

Jag vill problematisera själva bedömningsfrågan för denna elevgrupp för att ta med mig slutsatser och ny kunskap in i de kurser och föreläsningar jag leder kring NSL och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Målet är inte att utbilda mig till SVA-lärare utan just problematisera, perspektivisera och hitta kritiska punkter i själva bedömningen men också i språk-, läs-och skrivutvecklingen.

Jag hoppas på att alla ni kollegor där ute kan ge mig en hjälpande hand på vägen!