Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läs- och skrivutveckling

Bästa besöket!

Igår hade vi bästa besöket! Adrienne Gear föreläste om att undervisa i att skriva faktatexter. Adriennes första PowerPoint bild handlade om vikten av att reflektera för att sedan förbättra: Reflect > Refine. Föreläsningen presenterade den teori som hon bygger sin undervisning på och en mängd praktiska exempel tillsammans med personliga erfarenheter. Vi var ett hundratal lärare på plats och lyckan över att få vara där gick inte att ta miste på. Adrienne lockade till igenkännande skratt och eftermiddagen gick i ett rasande tempo. Jag hörde många nöjda kommentarer i pausen och genomgående tyckte publiken att det var lätt att följa med. Adriennes engelska flyter lätt och det var inga problem att förstå.

Adrienne lyfte vikten av hur vi undervisar. Det är viktigt att arbeta med minilektioner, modellera hur man gör och sedan prova i pararbete innan eleverna förväntas klara nya uppgifter på egen hand. Adrienne arbetar med en återkommande veckorutin som består av momenten:

PLAN – DRAFT – REVICE

Vi fick lära oss att skrivarens fokus ska ligga på läsaren. När vi skriver ska vi skriva för att bjuda in till läsning. Tesen är:

Write to invite

Adrienne har sitt eget citat uppsatt i sitt klassrum och det lyder:

Your reader is the most important part of your writing.

Vi fick målen för den som skriver. Det gäller två mål som utgör grunden för att det jag skriver ska fånga läsaren; två mål som skrivaren ska försäkra sig om.

  1. För att försäkra mig om att min läsare är intresserad.
  2. För att försäkra mig om att min läsare inte blir förvirrad. (Gear 2016:57)

Adrienne använder många korta uppmaningar till sina elever. Exempel på sådana är:

3, 2, 1 … check it!

Här ska eleverna när de skrivit klart leta efter 3 fall av stavning som de tycker att de behöver kontrollera och/eller 3 fall av interpunktion. 2 handlar om ord som behöver följas upp (lägg till, radera, byt ut). Siffran 1 uppmanar eleven till att bearbeta en mening i texten; en mening som kan behöva utvecklas, raderas, omformuleras osv. Uppmaningen är att check it!

Adrienne spelade upp något som alla lärare känner igen och det är elever som följer efter läraren i klassrummet i väntan på att få veta hur ett ord ska stavas. Här säger hon bara:

GUM

GUM är en uppmaning till att:

  • Give it a try
  • Underline it
  • Move on!

En talande liknelse är den med byrån. Här lär sig eleverna hur de kan organisera sina fakta enligt samma princip som vi lägger kläder i byrån därhemma. Sockar i en låda, linnen och t-shirt i en osv. Utrymmet mellan lådorna motsvarar avsnitt i texten. Hon förklarar hela liknelsen i föreläsningen så titta på filmen så förstår du alldeles säkert.

Allt handlar om att:

Hook your reader!

och det gjorde Adrienne med oss i sin föreläsning! Superduper! På fredag får jag höra hennes föreläsa igen på Läskonferens 2016 (arrangerad av Natur & Kultur) och det ser jag fram mot!

Tittar du noga på bildcollaget så ser du att vi filmade föreläsningen. Det betyder att även du som inte hade förmånen att vara med oss kan höra Adriennes föreläsning. Jag räknar med att lägga upp den i början av nästa vecka och sedan ligger den där runt tre veckor framåt. Vår förhoppning är att många ska ta chansen att se hennes föreläsning och allra helst diskutera detta med att undervisa i att skriva faktatexter.

Adrienne Gear_160420_mindre1

Ja, du ser helt rätt. Efter föreläsningen fick jag följa med och äta middag med Adrienne, hennes kollega Donna och några till. En middag med intensiva diskussioner!

Referenser:

Gear, A. (2016). Att skriva faktatexter. Stockholm: Natur & Kultur

Adrienne har en FaceBook grupp där hon skriver om ”att läsa och skriva” ur olika aspekter med tips om undervisning och böcker. Den heter: Reading Power Gear. Så här presenterar hon syftet med gruppen:

I wanted to have a page where I could connect with other educators, share interesting, innovative, funny, thoughtful ideas, lessons, links and BOOKS!
Hon har förstås en webbsida med mängder av boktips, reflektioner mm: http://www.readingpowergear.com/
Vill du följa henne på Twitter så är adressen: @AdrienneGear

Test eller ett diagnostiskt synsätt?

När barnen kommer till skolan är skriftspråksutvecklingen i full gång… (Alatalo 2016: 17)

Då är det viktigt att jag som lärare har ett diagnostiserande pedagogiskt förhållningssätt. Det medverkar nämligen till en effektiv undervisning.

Jag har läst nu läst hela boken och har kommit till att skriva om kapitel 1 av Carina Bååth i Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016). Författaren skriver om bl.a. framgångs- och riskfaktorer, förhållningssätt, effektiv undervisning och begynnande läsning och skrivning. Kapitlets titel anger att vi kommer att få läsa om innebörden i ett diagnostiskt synsätt och vi får på sidan 24 förslag på några frågor att ställa oss i stället för att testa. Förresten vet du att det finns ungefär 40 svenska tester inom läs- och skrivområdet för skolår F-3? Vill du veta mer om dessa test kan du läsa den systematiska litteraturstudie som gjordes av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) 2014. Bland annat visar studien att det inte finns tester som är både reliabla och valida varför det är viktigt att ha tänkt igenom varför man vill använda testen innan man börjar testa sina elever. Reliabelitet syftar på tillförlitligheten och validitet handlar om huruvida ett test, en forskningsstudie, en forskare eller liknande mäter det detta/han/hon avser att mäta.

Tillbaka till frågorna som författarna använder i ett konkret exempel som återges i kapitlet. Jag har tidigare när jag arbetat som speciallärare/specialpedagog arbetat utifrån liknande frågeställningar och oftast tyckt att de har räckt för att kunna planera för vilket stöd eleven behöver. Bååth använder följande frågeställningar:

  • Vad vet du om hans språkliga medvetenhet? Är han fonologiskt medveten?
  • Hur läser Viktor? Beskriv så noggrant du kan!
  • Hur ser skrivsvårigheterna ut?
  • Blir det någon skillnad då han skriver på dator?
  • Hur är hans motivation att läsa och skriva?
  • När han får lyssna på en berättelse/text har han förståelse för innehållet?
  • Vad vet du om hans ordförråd?
  • Finn det någon närstående som har liknande svårigheter, kanske dyslexi? (Alatalo 2016: 24)

Du ser att tredje frågan använder termen skrivsvårigheter. Det är en term som problematiseras i texten. Bååth frågar oss läsare om vi lägger olika betydelse och värderingar i begreppet läs- och skrivhinder jämfört med läs- och skrivsvårigheter. Författaren ger oss också konkreta exempel på vilka hinder som kan finnas. Vad säger du? Vad betyder det för dig om vi säger att eleven hindras i sin läsning och skrivning? Ställ det mot om du säger att eleven har läs- och skrivsvårigheter. Blir det någon betydelseskillnad?

Bååth nämner också Ulrika Wolffs forskningsstudie om lästräning. Titeln är RAFT-träning (Reading and Fluency Training). Forskningsstudien pågick under tre år. Syftet med projektet var att utforma ett teoretiskt väl förankrat undervisningsprogram för nioåringar. Detta genomfördes i en till-en-undervisning för barn med allvarliga läs- och skrivsvårigheter. Drygt 100 barn deltog. Hälften fick en-till-en-undervisning, en strukturerad och individuellt planerad stödundervisning, utifrån sina behov och den nivå de befann sig på. Denna undervisning skedde tillsammans med en specialutbildad pedagog under 12 veckor och 30 minuter per dag. Hälften utgjorde kontrollgrupp och deltog i den ordinarie specialundervisning som skolan erbjöd; i grupp eller individuellt. Resultatet blev att eleverna i interventionsgruppen förbättrade sina resultat signifikant (ett resultat som är statistiskt säkerställt).

Här har du en liten broschyr om forskningsstudien: RAFT – Reading and Fluency Training.

Vi läser på SBU:s webbsida vad Ulrika Wolff svarar på frågan ”Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Att strukturerad träning av kopplingen mellan fonem och grafem kan förbättra stavning, ordavkodning, läshastighet och läsförståelse hos barn och ungdomar med dyslexi, och att man med sådan träning även kan se långsiktiga effekter på läsförståelsen. Det är också ett viktigt resultat att mått på fonologisk medvetenhet, snabb benämningsförmåga och bokstavskunskap i förskoleåldern till viss del kan förutsäga dyslexi. (SBU:s webb)

Bååth beskriver också några olika arbetssätt under följande underrubriker: Influenser från Nya Zeeland; Portfolio; Anteckningar i farten – Running Records (RR); Ordboxar samt SAV (Sinnesintryck – Analys – Värdering): arbetsgång.

Att läsa bokens första kapitel Läsundervisning utifrån ett diagnostiskt synsätt ger både förslag och idéer för hur jag som lärare kan gå vidare. En del känner jag igen och en del är nytt. Det mesta är konkret beskrivet med elev- och/eller lektionsexempel.

Referenser:

SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 225.

SBU. Du kan se en kort film där rapporten sammanfattas på SBU:s webb: Dyslexi hos barn och ungdomar – SBU sammanfattar rapporten.

Wolff, U. (2011). Effects of a randomised Reading intervention study: An application of structural equation modelling. Dyslexia, 17, 295-311.

Specialpedagogik, 2011-11-14. Daglig intensiv träning bäst för lässvaga. Tidningsartikel om Ulrika Wolffs forskningsstudie.

Meningsfullt skrivande

Katharina Andersson träffade i måndags 15/2 deltagarna i Språkpaketet 2015 och föreläste kring skrivande. Rubriken var Att skriva sig till skrivande. Vi fick lära oss att skriva mer sällan är en berättelse. Vad använder vi i så fall skrivande till? Jo, exempelvis brev och meddelanden, inbjudningar, spelregler, tidningar, argumenterande texter, plakat och inbjudningar. Detta förutsätter en helhetssyn där skrivande handlar om att  meddela något till någon och att förmedla budskap. Vi skriver när vi noterar, undrar, vill komma ihåg och fråga om något. Exempel på tidiga skrivgenrer är listor av alla de slag.

Katharina kom också in på begreppen textrörlighet och intertextualitet.

Textrörlighet

Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vill du läsa mer om textrörlighet så skriver Caroline Liberg om det i kapitel 7 i  Läsundervisningens grunder (2016).

Intertextualitet

När en elev skriver inspirerad utifrån andra texter, filmer och liknande så handlar det inte om att plagiera. I stället talar vi då om intertextualitet. Den skrivande eleven kanske använder uppslag, strukturer, händelsekedjor och annat från inspirationskällan som underlag till sitt eget skrivande.

Vill du läsa mer om intertextualitet så läs Katharina Anderssons avhandling Pojkar kan visst skriva!

”Hualigen”

Katharina berättade att hon i sin forskning funnit att när pojkar skriver så har de pojkar som huvudpersoner men också som hjältar, offer, hjälpare och alla andra positiva personer som finns med i deras texter. Om det finns en flicka med i texten så har hon vanligen inte något namn! Vanligen glöms hon bort efter ett tag eller så dör hon på slutet. Här finns det anledning att friska upp våra kunskaper om critical literacy men också genusperspektivet!

Katharina bjöd oss på en föreläsning med bra innehåll och flyt kombinerat med en utomordentlig känsla för åhörarnas frågor och funderingar. Stort tack!

Katharina A_160215

Bilderböcker – låt oss lära av varandra!

Jag har tidigare lovat att återkomma med lite förslag och nu är det dags. Den här gången är det tips om kollegor och deras arbete med bilderböcker.

Litteraturrådgivning

Söker du tips på titlar på bilderböcker så är det allra bästa att tala med mina kollegor på Cirkeln. Du kan gå in på Cirkbloggen och du kan ringa till deras litteraturrådgivning. De har telefonnummer 08-508 33 956. Detaljer som telefontider och liknande hittar du under fliken Om Cirkulationsbiblioteket. Tänk att vi har en egen litteraturrådgivning för skolorna i Stockholm! Egentligen vet vi inte hur bra vi har det, eller hur alla Stockholmslärare!?

Voffor gör di på detta viset?

Ja, hur arbetar andra lärare med bilderböcker? I vilka årskurser kan man göra vad?

Jag har inte några svar men jag har tittat på vad kollegor skriver. Av det kan man lära sig mycket! Det finns så otroligt många duktiga, medvetna och hårt arbetande lärare på våra skolor.

Karin Petterson har i sin blogg skrivit om hur hon i arbetade med boken De tre små grisarna (åk 1) och Klaras promenad. Karin presenterar i text och med foton mycket detaljerat hur lektionerna såg ut och hur arbetet gick till. Läs och låt dig inspireras!

Fredrik Sandström börjar sitt blogginlägg med Jag är förälskad! – och det gäller bilderboken Hermans hemlighet (Stian Hole).  Fredrik beskriver själv hur han lägger in följande i arbetet:

[…] strategier som förutspå, sammanfatta, ta ut nyckelord/ begrepp, analys och reflektion (göra kopplingar i och utanför texten). Varva skriftliga och muntliga uppgifter. En bra metod för att variera undervisningen är att använda EPA (enskilt – parvis – alla). Ett framgångsrikt koncept att jobba med en bok är före-under-efter läsningen.

Vi får konkreta förslag på uppgifter och frågor att arbeta med före-under-efter läsningen. Avslutningsvis skriver eleverna parvis eller enskilt och med stöd i en fyrfältare om boken.

Adrienne Gear beskriver i ett Facebook inlägg (27e jan -16) en lärares arbete med boken Out of the woods (Rebecca Bond; om boken på Amazon) följande arbetsgång.

After a brief discussion on what a small town might look like in 1914, I read the story to them without showing them the pictures. The writing in this book is perfect for visualizing – very descriptive and sensory. The students then chose one image that ”was sticking” in their minds and drew them. I loved seeing the wide variety of images they drew. Afterwards, I read the story again and shared the illustrations and author’s note at the back. Great book = great lesson!

Delarna i detta upplägg är att först lyssna utan att se bilderna, eleverna uppmanas att tänka på och välja något som de fastnade för samt rita/måla detta. Sedan läser läraren återigen boken och visar samtidigt alla bilder tillsammans med ett gemensamt samtal kring de inre bilder eleverna fick vid den första läsningen jämfört med vad de ser framför sig när de även sett bokens illustrationer.

Du kan läsa om bildpromenader i vår läsambassadör Anne-Marie Körlings blogg, Körlings ord. Hon skriver om förberedelser, hur bild och text går fram och tillbaka i, genom och cirkulerar kring samtalet om boken, hur vi går tillbaka, bekräftar, omvärderar, skapar ny förståelse och ställer nya frågor. Läsning är att tänka och att bli utmanad. I ett inlägg från 8/5 -15 beskriver hon detaljerat hur arbetet kan se ut kring Hermans sommar (Stian Hole). Här läste jag också denna lilla korta mening som jag tror jag uppskattade allra mest:

Det är läraren som möjliggör detta. (Körlingsord, 150508)

Tack Anne-Marie för att du lyfter läraren. Ja, jag håller med. Det är läraren som är möjliggörare. Läraren modellerar, visar vägen, lyssnar in, stödjer och utmanar varje elev i sin grupp. Förresten, till höger i bloggen Körlingsord hittar du en sökruta. Om du skriver in bildpromenad i den så får du upp alla inlägg Anne-Marie har skrivit om just bildpromenader.

Bilderböcker för lite äldre elever!?

Ja, bilderböcker passar lika bra för äldre elever. Ni som har läst mitt blogginlägg från 24/1 om komplexiteten hos bilderböcker och grafiska böcker vet att det kan vara stor skillnad på bilderböcker och bilderböcker.

Vår eminenta kollega Cilla Dalén berättar hur man kan arbeta med bilderböcker och 14-åringar. Cilla och Lotta Metcalfe bloggar på PedagogStockholm under titeln Vad gör de i biblioteket? och det får vi ett svar på i inlägget Bilderböcker för 14-åringar från den 21/12 -12. Här gäller det Shan Taun Det röda trädet.

Du som funderar på frågan Varför arbeta med bilderböcker på gymnasiet? får svar på frågan i en liten kort video med Katarina Lycken Rüter (ca 12 min). Hon beskriver i bloggen Ankomsten detaljerat hur läraren kan undervisa utifrån boken med samma namn Ankomsten (Shaun Tan; bokuppgifter på adlibris). Bloggen var ett samarbete mellan elever och lärare som hade det gemensamt att de läste Shaun Tans bok Ankomsten. Uppgifterna presenteras kapitelvis och mycket detaljerat. Vi hittar också uppgifter om författaren och en flik Lärarbloggen där de lärare som deltagit i arbetet berättar om bland annat sina erfarenheter och reflektioner från arbetet. Lärorikt att läsa!

Så mycket bra det finns som man har missat och/eller glömt!

Tack också alla ni som delar med er!

Blogglänkar:

Låt oss bråka lite med Bedömningsstödet!

Torsdagen den 25e november föreläste Katharina Andersson för oss. Jag hade bett henne att vrida och vända, problematisera och belysa Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ur olika aspekter och perspektiv. Det var inte en föreläsning som gav oss svar. I stället fick vi många frågor att fundera vidare kring. Åhörarnas pannor låg i djupa veck innan föreläsningen var över. Här ser du några av frågorna som bollades:

  • Kan vi läsa utan bokstäver?
  • Vad får vi veta om barns läsande när de läser enskilda ord?
  • Vad är bäst – Att först läsa orden och sedan texten eller vice versa?
  • Vilka ord är svårast – innehållsord eller de vi förväntar oss att alla elever känner till?
  • Vad får vi för svar på korta frågor?
  • Vad innebär egentligen återberättande, narrativ och deskriptiv text?

Svaren och inte minst diskussionen kring dessa frågor och mycket annat får du om du tittar på Katharinas föreläsning.

I redigeringen har vi delat upp föreläsningen i två delar. Detta då vi hade en paus mitt i och att Katharina hade två olika fokus under föreläsningen. Del 1 har fokus på läsa och del 2 har fokus på skriva.

Filmerna är nu raderade. Har du frågor eller vill dela med dig av dina reflektioner så hör av dig!

Katharina Andersson är lektor i svenska språket vid Högskolan i Gävle.

PS. I morgon torsdag 10/12 har vi ett tredje tillfälle med Katharina.  Då kommer fokus att ligga på läsförståelse.

Å några får böcker!

De lyckligt lottade är vårt 50-tal deltagare i satsningen Språkpaketet. Deltagarna kommer från sju olika skolor och i samband med den bokpresentation som ingår som en pusselbit i Språkpaketet så får varje skolan ett bokpaket. Dessa omfattar ett 30 tal böcker och oftast hittar du tre böcker för varje titel. Deltagarna arbetar med böckerna under de tre terminer som Språkpaketet pågår och sedan lämnas böckerna över till skolans bibliotek så att även övriga elever får läsa dem.

Här hittar du vilka böcker som ingick i årets bokpaket: Bokpaket 2015

Så här ser några av titlarna ut.

Hitintills har deltagarna utsetts av våra grundskolechefer. Framöver kommer intresserade skolor att få anmäla sig till oss. Närmare besked om hur man går tillväga kommer vi ut med under nästa termin. Deltagarna utgörs av pedagoger som arbetar med F-klass, åk 1 och 2 och som vill lära sig att arbeta med ASL, dvs. läsinlärningsmetoden Att skriva sig till läsning. Språkpaketet omfattar fler delar som föreläsningar om aktuell forskning, inspirationsföreläsning av lärare som arbetar med ASL, föreläsning med en forskare, kurs och handledning i arbetet med ASL samt workshops kring bedömning av elevers läsande och skrivande.

Du kan läsa mer om Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.

 

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling     

På mina kurser kring Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling ställs det frågor. Allt är inte helt klart för den som läser och börjar använda materialet. Jag tänkte att det är bättre att skriva ett inlägg med några saker som kommit upp och som jag har tittat närmare på.

Typsnitt

En kursdeltagare reagerade på typsnittet då hen använde material med annat typsnitt. Nu vet jag att du får byta bladet för bokstavskännedom och använda andra typsnitt som du använder i din undervisning. Det går också bra att byta typsnitt på endast en eller ett par bokstäver.

Text för avstämning A, B respektive C

För att en elev ska klara avstämning A så måste denne klara samtliga punkter för avstämning A samt en tredjedel av punkterna för avstämning B. För prövningen av punkterna för avstämning B ska eleven läsa texten som hör till avstämning B.

Samma gäller förstås när du prövar eleven mot avstämning B respektive C.

iPad/dator

Om detta kan du läsa i Lärarhandledningen till Skriva, Avstämning A-C, berättande text + i Lärarhandledningen till Skriva, Avstämning C, beskrivande text, punkt 2. Så här står det:

Se till att ha material tillgängligt som eleverna är vana att skriva på, till exempel linjerade skrivpapper, datorer eller läs- och skrivplattor. (Lärarhandledning Skriva A-C)

Jag har mött lärare som är besvikna på att Bedömningsstödet endast gäller elever i åk 1-3. Detta är egentligen en missuppfattning. Bedömningsstödet är en konkretisering och ingår i Nya Språket lyfter. Du som arbetar med åk 4-6 använder förstås NSL, Nya Språket lyfter!

Enkät om Bedömningsstödet

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling samt i taluppfattning i den form du hittar nu är en utprövningsomgång. För att kunna arbeta med att förbättra materialet tills det blir obligatoriskt att använda 1/7 2016 så vill provkonstruktörerna ha in synpunkter från alla lärare som har provat Bedömningsstödet. Den enkäten hittar du HÄR. Direktlänken till enkäten är: ENKÄT.

Läsförståelse

Fram till 30/11 kan lärare och andra som arbetar i skolan lämna synpunkter på det förslag till kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 som du kan läsa om på Skolverkets webbsida. Du hittar kunskapskraven och enkäten HÄR. Vill du läsa mer om detta så kan du göra det HÄR.

Ta möjligheten att reflektera över kunskapskraven så som de är formulerade i detta första skede av processen. Detta är ditt tillfälle att dela med dig av dina erfarenheter och tankar. Bedömningsstöden är obligatoriska att använda från och med 1/7 2016 så därför är det viktigt att vi hjälps åt för att göra det så bra som möjligt.

Tidigare inlägg om Bedömningsstödet

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. I dessa hittar du länkar som leder till materialet, Bedömningsportalen och mina reflektioner kring materialet.  Några hittar du här:

  • 15/6 –  Nytt Bedömningsstöd för åk 1-3
  • 30/6 –  Bedömningsstödet är publicerat
  • 1/7 – Mitt första intryck
  • 9/7 – För- och nackdelar i Bedömningsstödet
  • 12/8 – Detta ska barnen lära sig i 1:an

PS. Alla vi som har börjat använda och/eller bara titta närmare på Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling kan väl diskutera och utbyta erfarenheter och tankar. Jag antecknar alla frågor och reflektioner som kommer upp på mina kurser för att kunna diskutera vidare med andra erfarna lärare som dig. Låt oss utbyta erfarenheter! Dela med dig av vad du tänker.

Läsning påverkar samhällsekonomin

Många saknar tillräcklig läsförmåga för att klara de dagliga kraven i sina liv. Det var fokus för den studie som EU:s expertgrupp High Level Group of Experts on Literacy fick i uppgift att göra. Arbetet resulterade i rapporten Act Now!. Karin Taube, professor emerita, var en av tio experter från olika länder som bildade denna expertgrupp. Gruppens mål var att undersöka hur man skulle kunna stödja läs- och skrivkunnighet under ett livslångt lärande. Detta grundat på gemensamma framgångsfaktorer i olika literacyprogram och politiska initiativ. Gruppen hade också i uppgift att komma med förslag till att förbättra läs- och skrivkunnigheten bland både skolelever och vuxna.

Onsdagen den 21/10 föreläste Karin Taube utifrån denna rapport. Karin hade valt som rubrik till sin föreläsning ”Hur kan läs- och skrivförmågan hos barn och unga höjas?”. Vi fick glimtar från expertgruppens arbete, delar av resultaten och gruppens rekommendationer. En del kändes bekant och annat var nytt. Karin underströk sambandet mellan medborgares läs- och skrivkunnighet och ett lands tillväxt. Begränsningar eller tillkortakommanden i läs- och skrivkunnighet håller tillbaka samhällets ekonomi. I Sverige lär arbetsmarknaden för lågutbildade minska/ha minskat med 30 % mellan 2010-2020. Att se på läs- och skrivkunnighet ur samhällsekonomiskt perspektiv kändes lite ovant. I alla fall för mig.

Karin listade också ett antal myter som hon slog hål på. Dessa finns återgivna på EU kommissionens site, European comission. Här är fyra av myterna.

Myt

Fakta

Bristande läs- och skrivförmåga är något vi finner i utvecklingsländer, inte i Europa. En av fem europeiska 15-åringar och nästan lika många vuxna har sådana brister i sin läs- och skrivförmåga att de inte klarar samhällets krav.
En del människor kan inte lära sig läsa och skriva. I stort sett alla som har svårigheter med att lära sig läsa och skriva kan med stöd utveckla detta.
Skolan har ansvar för att lära barn läsa och skriva. Skolan har en viktig roll men bär inte ensamt detta ansvar.
Föräldrar har inget inflytande på sina barns läs- och skrivutveckling efter de första åren. Föräldrars attityder och egna literacy-vanor har ett mycket stort inflytande på deras barns läs- och skrivutveckling under de första fem-sex skolåren.

Rekommendationer

Karin tog också upp expertgruppens rekommendationer i korta drag.  Dessa utgörs av följande punkter:

  1. Skapa en lässtimulerande miljö
  2. utveckla samhällsövergripande engagemang för läs- och skrivkunnighet
  3. Höj nivån på läsundervisning och ge mer stöd i läsning
  4. Anta en sammanhängande läroplan från tidig undervisning i barndomen till vuxenundervisning
  5. Stäng den sociala klyftan
  6. Ge invandrare och medlemmar av andar minoriteter skräddarsytt stöd
  7. Stäng genusklyftan
  8. Stäng den digitala klyftan
    (Act Now! i Dyslexi nr 2, 2014:11)

Något jag kommer att söka vidare på för att lära mer är hennes referens till Bente Eriksen Hagtvet formel för skrivande: Skrivning = inkodning X budskapsförmedling. Ett annat uppslag att gå vidare med var boktipset To be a boy, to be a Reader: Engaging Teen and Preteen Boys in Active Literacy (William G. Brozo, 2010). Tydligen en klassiker som jag missat. Jag ska försöka låna den på biblioteket. Universitetsbiblioteket brukar ha det mesta.

Är du intresserad av att läsa mer om rapportens slutsatser så hittar du en artikel om detta som är skriven av Karin Taube i Svenska Dyslexiföreningens tidning Dyslexi, nr 2 från 2014.

Karin Taube x3

Film om Bedömningsstödet

Skolverket har nu lagt upp en film om det nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Filmen ger dig en översiktlig introduktion av Bedömningsstödet och hur du tillämpar det. Du möter också en lärare som delar med sig av sina reflektioner och erfarenheter och du får glimtar från lärarens förarbete inför läs- och skrivuppgifterna och från själva genomförandet.

Bedömningsstöd gruppbild

Du hittar filmen på Skolverkets site om Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan. Filmen är absolut värd de 5 minuter och 44 sekunder den varar! Den är bra. Se den!

Implementering!?

Vad är det? Hur gör man? När talar man om implementering?

När jag i våras fick veta att Skolverket tagit fram ett nytt Bedömningsstöd som blir obligatoriskt att använda från och med 1/7 -16 så började jag fundera över implementering. Jag har tänkt och läst på. Bland annat har Socialstyrelsen gett ut en skrift Om implementering (Socialstyrelsen 2012) som redogör för begreppet samt ger den vetenskapliga bakgrunden för ett lyckat implementeringsarbete.

Begreppet syftar på de tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet. Implementeringen ska också säkerställa att det som införs används som det är avsett. Det kan ta flera år innan något nytt har blivit en del av det ordinarie arbetet. Själva processen delas in i fyra faser:

  1. Behovsinventering
  2. Installation
  3. Användning
  4. Vidmakthållande (Socialstyrelsen 2012)

När det gäller Skolverkets nya Bedömningsstöd så är behovsorienteringen redan gjord. Vi har kvar att arbeta med införande, användning och vidmakthållande.

Införandet handlar om att se till att det finns nödvändiga resurser som lokaler, tid, aktiviteter, nytt material, rekrytering och utbildning av personal. För att lyckas behöver kompetensutveckling inkludera både övningar och fortlöpande återkoppling.

Det nya Bedömningsstödet blir obligatoriskt att använda i åk 1. Här behövs kunskap hos oss lärare när vi börjar använda Bedömningsstödet. Detta för att vi ska använda det utifrån syfte och intentioner.

Varje metod innehåller delar som utgör essensen i metoden. Dessa delar kallas kärnkomponenter. En viktig del i implementeringen av en ny metod är att använda kärnkomponenterna på det sätt som är avsett. Bara om kärnkomponenterna används på rätt sätt kan man hävda att metoden har implementerats korrekt.  (Socialstyrelsen 2012: 8)

När alla som arbetar med åk 1 använder Bedömningsstödet är vi i fasen som benämns Vidmakthållande.

När mer än hälften av de professionella använder den nya metoden på det sätt som avsetts kan man tala om att metoden är implementerad. (Socialstyrelsen 2012: 8)

Framgångsfaktorer vid implementering är bl.a. kompetens hos användarna och en stödjande organisation. Det är här mitt uppdrag kommer in. Jag har i uppgift att arbeta med implementeringen av Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Det kommer jag att göra genom presentationer och genomgångar av Bedömningsstödet och då träffas vi på Medioteket. Jag startade redan i september en kurs med två tillfällen á 90 minuter. 22/10 erbjuder jag ett tillfälle där jag presenterar Bedömningsstödet vid ett tillfälle. En inbjudan gick ut i fredags 2/10 till läs- och skrivutvecklarna på Stockholms kommunala grundskolor. I mån av tid kommer jag ut till skolor och gör samma presentation och genomgång av Bedömningsstödet för arbetslag och lärargrupper som är berörda.

Jag har också förmånen att erbjuda en fördjupning inom implementeringen till nyckelpersoner på skolorna. Som nyckelpersoner räknar jag läs- och språkutvecklarna samt de speciallärare/specialpedagoger som arbetar mot de yngre skolåren. Nyckelpersonerna är de som driver frågor kring läs- och skrivundervisningen och som stöttar sina kollegor. Det betyder att de också utgör ett stöd för åk 1 lärarna som kommer att använda Bedömningsstödet, senast från och med höstterminen 2016. Denna fördjupning har möjliggjorts med medel från Skolverket. Fördjupningen kan ses som en fortsättning på den forskarstödda seminarieserie jag har lett under läsåren 2013/14 och 2014/15. Fördjupningen omfattar föreläsningar med Katharina Andersson, lektor vid Gävle högskola. Hon intresserar sig särskilt för skrivandet i tidiga skolår och hennes avhandling handlade om pojkars skrivande på NP i åk 3. De som deltar vid dessa föreläsningar kommer också att få två texter. Dels Kulturrådets rapport Med läsning som mål, dels boken Barn utvecklar skriftspråket (Dahlgren, 2013). Under 2016 kommer jag att erbjuda bokcirklar, träffar där vi diskuterar respektive bok. Skolornas Läs- och språkutvecklare samt speciallärare/specialpedagoger kommer att få mer information samt möjligheter att anmäla sig. Det kommer om någon vecka.

implementering

Skolverket kommer att stödja implementeringen genom filmer som presenterar Bedömningsstöden. Enligt uppgift kommer dessa att publiceras under oktober-november.

När jag ändå skriver om filmer så vill jag påminna om att jag tidigare har gjort två filmer om Nya Språket lyfter. Är du inte bekant med Skolverkets bedömningsstöd i svenska, Nya Språket lyfter, så får du snabbt och enkelt en inblick genom att se filmerna. Du hittar dem på PS, PedagogStockholm, och det är film nummer 18 och 19.

Referenser:

Andersson, K. (2014). Pojkar kan visst skriva. Avhandling. Läs och ladda ner avhandlingen på Skolporten.

Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. Olsson, L-E. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Kulturrådet (2015). Med läsning som mål. Rapport.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Skolverket (2015). Bedömningsstöd i taluppfattning.

Socialstyrelsen (2012). Om implementering, 151003.