Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läs-

en suverän film om läsfixarna av Marie Trapp

Ni kommer ihåg att Marie Trapp var en av lärarna som fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2013, eller hur!? Hon har gjort och lagt upp ett jättefint bildspel om läsfixarna. Måste ses! – i alla fall om du är intresserade av undervisning i läsförståelsestrategier.

att göra inferenser – känns begreppet svårt?

Titta då på Susanne Nystedts film.

 Susanne har gjort och lagt upp flera korta filmer om olika läsförståelsestrategier som du hittar på youtube: här hittar du fler av Susanne Nystedts filmer. De handlar om exempelvis att förutspå, skapa inre bilder, ställa frågor och göra textkopplingar. Kanske passar de också att visa för föräldrar!

Läsande, ett ständigt berättande

UR har en riktigt intressant film om läsupplevelser. Du hittar den här:
http://www.ur.se/Produkter/159483-Ett-evigt-berattande-Lasandet

Ja, läsandet är en del i vårt identitetsskapande. Gunilla Molloy är inne på att valet att inte läsa också är ett val att inte framstå som kvinnlig, i betydelsen svagare, känsligare och  därmed mindre önskvärt! . Otroligt att läsande, reflektion, boksamtal, förmåga att ta någon annans perspektiv fortfarande ses som kvinnligt. Kanske är det sådana värderingar vi behöver diskutera och inte läsandet i sig!? Du läser Gunilla Molloys debattartikel i DN här.

Titta gärna tillbaka på det som jag skrev om sist, dvs. några av Johan Unenges lite udda förslag!

QtA, RU, TSI

Ja, det finns en del förkortningar….

Detta är tre modeller för undervisning av läsförståelsestrategier som forskning har visat har en effekt på elevers läsförståelse.  Gemensamt för de tre modellerna är samtalet runt en text. Arbetet med texten sker löpande och bygger på att ett textsegment i taget genomlyses, bearbetas och diskuteras.Läraren modeller i minilektioner hur läsaren kan ”tänka högt”. Med hjälp av lärarens ”tänka högt” modellering lär sig eleverna vilka redskap det finns för att förstå en text.

 En närmare förklaring av QtA, RU och TSI kommer. Den som väntar på något gott…

Och idag ska jag diskutera forskningsbaserade läsförståelsestrategier med Barbro Westlund över en lunch och det är ett samtal jag ser fram  mot!

Läs- och skrivundervisningen

granskas nu, våren 2013, av Skolinspektionen. Granskningen görs mot bakgrund av att elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande inte alltid tas tillvara i läs- och skrivundervisningen och att färre elever idag är avancerade läsare. I Lgr 11 står det under rubriken ”Skolans uppdrag” att ”språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga”.  Granskningen syftar till att undersöka om elever i grundskolans tidigare år får en läs- och skrivundervisning som stimulerar och utvecklar deras läsande och skrivande.

Granskningen fokuserar fyra frågeställningar:

  1. Utgår den tidiga läs- och skrivundervisningen från elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande?
  2. Används en variation av material, medier och metoder i läs- och skrivundervisningen i syfte att individanpassa undervisningen så att elevernas läsande och skrivande stimuleras och utvecklas?
  3. Följer skolan upp och utvärderar elevernas läs- och skrivutveckling så att undervisningen förbättras och utvecklas?
  4. Används skolbiblioteket aktivt i syfte att stimulera elevernas läsande och skrivande?

Fyra frågeställningar värda att fundera över i förhållande till den egna undervisningen, eller hur!?

”Läsande” i Agenda söndag 10/2

Barnboksförfattaren Martin Widmark medverkar i Agenda söndag 10e i samtal om hur vi får barn att läsa och förstå vad de läser. Har du inte tid att titta på  programmet just då kan du se det i efterhand på: http://www.svt.se/agenda

 

 

gilla läsa spelar roll!

Elevernas och föräldrarnas inställning till läsning har betydelse. I PIRLS visar det sig att elever med föräldrar som tycker om att läsa når högre resultat på läsprovet. Mindre förvånande är det kanske att elever som tycker om att läsa har ett bättre läsprovsresultat än de som inte tycker om att läsa. Samtidigt är det illavarslande att vi under den senaste tioårsperioden ser en nedgång även i föräldrars intresse för att läsa. Som lök på laxen vet vi nu att också lärare läser mindre. Nu när vi vet att det är ett starkt samband mellan vuxnas intresse för att läsa och elevernas läsresultat  måste vi kanske börja fundera över läsfrämjande åtgärder för oss vuxna, eller!?

Att våra elevers läsförmåga försämras är tragiskt också mot bakgrund av att andelen barn som kommer till skolan med goda förkunskaper har ökat sedan 2001! Hela tre av fyra elever har föräldrar som uppger att deras barn behärskade grundläggande läs- och skrivfärdigheter mycket eller ganska bra innan de började skolan. Här har vi ett kapital att förvalta!

Nyfiken på rapporten och analysen av PIRLS 2011? Du hittar dem här: PIRLS 2011 (Skolverkets webbsida om PIRLS 2011)

En vanlig dag

Hur ser den ut? Tja, på alla möjliga vis. Jag är med i en referensgrupp till NCS, Skolverket, med åtta läs-, skriv- och språkutvecklare från hela landet (via länken ser du vilka vi är). Vi har förstås fått en mycket bra kontakt med varandra i och med att vi alla jobbar med samma saker och med likartade visioner även om det sker i olika delar av landet. Vi har insett att vi kan vara en lobbygrupp som enskilda lärare också.  I fredags lobbade vi för fortsatta lässatsningar i ett möte med statssekreterare Bertil Östberg och Annika Hellewell, sakkunnig. Han var mycket väl påläst. Riktigt imponerande! Extra plus för att han visade stort intresse för mitt in lägg om vikten av att undervisa i läsförståelsestrategier. Det ser positivt ut för lässatsningar. Vi väntar nu med spänning på 28 augusti och nästa budgetprop. Vi vet att det finns tankar om att komma med förslag…

Håll tummarna!

Är du den som har tur?

- och får en av de fyra platser som finns kvar till 12/11 och lärarpresentationen  ”Att arbeta med parläsning, elevrespons och läsförståelsestrategier”. Du hittar mer deltaljerad information om programmet och länk till anmälan i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

Förresten så läste jag att tur handlar om tajming och attityd! Enligt  psykologiprofessorn Richard Wiseman har människor med tur en mer avslappnad inställning till livet, är mindre fokuserade på detaljer och ser mer till helheten. De lever i högre grad ombytliga liv vilket gör att variationen leder till nya möjligheter.

Ta del av ett av Richard Wisemans experiment runt upplevelsen av tur:

Tillbaka till läsning – Finns det någon koppling mellan en människas upplevelse av tur och läskompetens? I en undersökning av Butkowsky och Willows från 1980 visade det sig att duktiga läsare förklarade sina framgångar med god förmåga medan svaga läsare förklarade att de hade klarat en uppgift bra med att de hade haft tur eller att uppgiften var lätt. Nog är det en utmaning för mig som lärare att få varje elev att känna att när de lyckas beror det på att de ansträngt sig och gjort ett bra arbete!

 PS. professor Wiseman är bra på tricks och trolleri också. Du kan hitta en del roliga exempel på youtube!

Läsarrespons

kan se olika ut. Vid sista filmningen fick vi se smakprov på läsarrespons i formen av ”two stars and a wish”. Eleverna tränade läsning i par och avslutade sina högläsningsstunder  med att formulera två positiva omdömen om kamratens läsning och en önskan som de tror kan förbättra läsningen. Arbetssättet har gett elever som har hög medvetenhet om vilka olika kvaliteter man kan finna och/eller utveckla i sin högläsning. Jaa, 3B på Eriksdalsskolan var verkligen medvetna om vad läsning kan vara och/eller utvecklas till. Mycket imponerande!