Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läs-

Finns det en metod som är bättre än andra?

- när man lär barn läsa och skriva. UR har samlat åtta forskares syn på frågan i åtta korta filmer: Du hittar filmerna här.

Vad är dina erfarenheter? Något du kan dela med dig av?

Två intensiva dagar med referensgruppen

för NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. Vi är åtta stycken i referensgruppen och kommer från hela landet. Det blir alltid intensiva diskussioner med mycket ”flow”! Den här gången hade vi besök av RUC-representanter från Mälardalen och Linnéuniversitetet samt Karlstad universitet för samtal runt samarbeten. Det blir dels reflektioner kring dagsläget, dels framåtblickar mot hur vi tillsammans kan bidra till att främja huvudmäns och skolors arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. På agendan står just nu att planera ett uppföljningsmöte med Bertil Österberg, skriva en debattartikel samt vara läsgrupp till det stödmaterial för språk-, läs- och skrivutvecklares uppdrag som är under utarbetande.  Enligt plan blir det klart till höstens NCS-konferens i november.

Det är så fantastiskt att få uppleva hur arbetet ger ”kickar” och energi!

Vi har inte tid att missa en minut!

CORI och de fyra grundstrategierna i reciprok undervisning arbetar flera lärare på Sätraskolan med. I måndags filmade vi deras arbete med dessa läsförståelsestrategier och det var jättespännande att se hur medvetna eleverna var i sitt läsförståelsearbete. Lärarnas utgångspunkt är att deras flerspråkiga elever inte har tid att vänta utan måste få en undervisning som kognitivt motsvarar deras nivå trots en del brister i svenska språket. Tack Malin G, Malin H och Malin J för en mycket givande dag!

Undrar du vad de fyra strategierna syftar på? De är:

  1. Förutspå >spågumman
  2. Ställa frågor > Nicke nyfiken
  3. Reda ut oklarheter > fröken detektiv
  4. Sammanfatta > cowboy Jim

CORI  är en utveckling av dessa fyra grundstrategier och används i SO- samt NO-undervisningen.

RU, reciprok undervisning, TSU, transaktionell strategiundervisning och CORI, begreppsorienterad strategiundervisning, är tre forskningsbaserade modeller för läsförståelseundervisning. De motsvarar metakognitiva strategier.

Vill du lära dig att undervisa i läsförståelse enligt dessa så föreslår jag att du till hösten anmälder dig till en av mina kurser i ”Att undervisa i läsförståelse”.

Inspirerande

var det att filma läsning på Eriksdalsskolan. Här mötte vi engagerade lärare och läsande elever. Tack Agneta, Sofia, Sofia och Eva men också alla elever som läste!

Det visade sig att utvecklingsartiklar på PedagogStockholm hade inspirerat till nya grepp i läsarbetet. Genom att organisera lästräningen i parläsning hinner läraren lyssna på fler elever. Parläsningen kombineras också med ”two stars and a wish” vilket har utvecklat elevernas medvetenhet om olika aspekter på både den egna och kamraternas läskompetens.  Senaste nytt var att tillsammans med eleverna arbeta med matriser för läskompetens . Jag måste  komma tillbaka för att följa hur utvecklingsarbetet med läsningen gestaltar sig framöver!

Prövar du också några nya grepp i läsundervisningen? Mejla mig och berätta mer! Jag vill gärna komma ut på besök. En del i mitt uppdrag är att ha ”koll på” utvecklingsarbeten inom läsområdet för att knyta kontakter och bygga broar. Så låt inte Jantelagen hindra dig…

Det blev ”a smashing success!”

I fredags 27/4 var den stora finalen på pilotprojektet ”Vilka elever kommer till vår skola?”. Ett fyriotal pilotprojekt från hela landet presenterades under dagen ute på Radisson Blu, Arlandia. Lika men ändå olika, både till innehåll och presentationsteknik. En utgångspunkt var att ge lärare i ämnet svenska kunskaper och metoder för att organisera en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  En annan utgångspunkt var att språk, lärande och identitet ömsesidigt påverkar varandra. Oavsett kön och bakgrund ska alla elever få en undervisning som gör det möjligt för var och en att utvecklas maximalt.

Detta blev en dag med fokus på elevers lärande och ämnet svenska.

Nyfiken på ”Vilka elever kommer till vår skola?”

Pilotprojekten genomfördes i en satsning på NCS, Nationellt Centrum för läs-, skriv- och språkutveckling, Skolverket. Stockholmsskolorna som deltog fick stöd och handledning av Gunilla Molloy, docent vid Stockholms universitet, i planeringen och genomförandet av sina projekt.

Nu kan du anmäla dig till presentationen av pilotprojekten inom projektet ”Vilka elever kommer till vår skola?”: Anmäl dig här på PS!
eller via denna direktlänk.

 Du får möta kollegor från: Aspuddens skola, Matteusskolan, Lillholmsskolan och S:t Örjans ro.

 Projekten som presenteras är:

  1. Annorlunda – Unik. Hur samtalar man om läsande och skrivande och om texter som läses och skrivs? (Aspudden)
  2. Nu blev SO:n fett lätt. Hur arbetar vi med elevernas lästa och skrivna SO-texter? (Lillholmsskolan)
  3. Hemma blev hemlös. Hur ges eleverna möjlighet att känna sig delaktiga i läs- och skrivundervisningen? (Matteusskolan)
  4. Man skulle skriva egna historier, sitta på en hård trästol. Det var verkligen tråkigt. Vilka elever kommer till vår skola? (S:t Örjan)

Håll med om att det låter spännande!?

Var och när? – 8/5 kl. 15-17.30 på Medioteket.

 

Att ha tillräckliga kunskaper

Jag sökte efter gamla fakta och ögonen föll på en avslutad granskning av språk- och och kunskapsutvecklingen för barn och elever med annat modersmål än svenska. Här står det i ingressen att ”Personalen saknar ofta kunskap om barnens erfarenheter, behov, och intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå. Kunskap om barnens bakgrund är nödvändig för att kunna anpassa verksamheten. Den kunskap som finns hos personalen har ofta bara fokus på vilka språk barnen talar men innebär ingen djupare kartläggning.” Detta kan jämföras med att Tarja Alatalo i sin avhandling understryker att det för en skicklig läs- och skrivundervisning krävs betydande insikter om barns läsutvecklingsprocess och om relationen mellan talspråk och skriftspråk. Alatalo fann i sin studie att ”en stor del av klasslärarna och speciallärarna/specialpedagogerna hade stora luckor i de kunskaper som anses vara grundläggande för förmågan att identifiera och framgångsrikt undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter”.  Som vi redan hört och vet så behöver vi fördjupa våra kunskaper om skillnaderna mellan talat och skrivet språk, språkets strukturer, att undervisa i läsförståelsestrategier och stavningsregler.

Alatalos avhandling ”Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3″ hittar du på Skolporten.

PS. jag frågar mig om Skolinspektionens konstaterande ”Personalen saknar ofta kunskap om barnens erfarenheter, behov, och intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå.” bara gäller för flerspråkiga barn!? Det finns andra som t.ex. har lyft att lärare sällan tar tillvara de erfarenheter och kunskaper i ”läsa/skriva” som barn har med sig när de börjar i F-klass och åk 1.

SPRINT

är ett forskningsprojekt om små barns språkutveckling i samarbete mellan lingvistiska och specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Vi vet idag att det finns ett starkt samband mellan den språkliga miljö som barn lever och deras språkutveckling. Sambandet gäller också i förhållande till läs-, skriv- och språkutvecklingen vid skolstart. Förra veckan var jag på en presentation av resultaten från SPRINT-projektet, så långt som de har kommit idag. I presentationen underströk forskarna att utvecklingen av barnets ordförråd driver den syntaktiska utveckling. Barns förmåga att bilda syntaktiskt komplexa meningar har i sin tur en avgörande betydelse för läsförståelsen.  Budskapet var att jag som förälder kan  stödja mitt barns ordförrådsutveckling genom att använda mycket gester, upprepa vad barnet säger, leka med ord och tänka på att använda ett varierat och rikt språk när jag talar med mitt barn och förstås också tala mycket med barnet.

Läs mer på SPRINT:s webb.

 

Har du några boktips du kan dela med dig av?

Jag får ofta frågan om förslag på böcker för elever i olika åldrar att läsa. Bäst tror jag att det vore om vi hjälps åt! Sedan kan jag sammanställa en lista och lägga upp. Jag skulle ha stor hjälp av att du tipsar mig; antingen i kommentaren eller  mejlar mig. Det jag behöver är förstås:

  • bokens titel och författare
  • i vilken årskurs brukar du använda boken
  • HUR använder du boken? (högläsning, gruppläsning, enskild läsning)
  • VAD är det som är bra och/eller värt att lyfta?
    – parallellhandling
    – ett ex. där stil och struktur underlättar läsförståelsen
    – aspekter som rör genus, sociala/politiska/historiska/kulturella frågor
    – osv.
  • brukar du använda den för att arbeta med vissa läsförståelsestrategier
    – textkopplingar
    – grafisk bearbetning som VÖL och VEN-diagram, tankekartor
    – osv.

Jag hoppas och väntar på dina förslag!

Helgen är lång….

en glimt av ett av mina fritidsintressen!

och det finns ju persienner att dra ner när solen skiner.