Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsa-skriva-räkna garantin

”Nationellt bedömningsstöd, åk 1-3″ revideras till 1a juli i år!

Ja, det allra nyaste jag lärde mig för några veckor sedan på Skolverkets implementeringskonferens 8e april för ”Läsa-, skriva-, räkna- garantin” var att Nationellt Bedömningsstöd för åk 1-3 håller på att revideras nu våren 2019.

På konferensen fick vi deltagare ett litet informationsblad om revideringen av Nationellt Bedömningsstöd för åk 1-3. Du kan också läsa några rader om revideringen på Skolverkets webb. Du hittar dessa under fliken ”En del av Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”. Ja, detta var något jag inte visste sedan tidigare!

Den nya upplagan publiceras 1/7 -19!

rev nat bed stöd

Jag har ännu inte hittat något om detta på Skolverkets egen webbsida. I informationsbladet nämns inte heller något om vad, varför och i vilken omfattning revideringen görs. Min egen alldeles privata gissning är att det handlar om att se över texten så att denna överensstämmer med den Läsa-, skriva-, räkna- garanti som gäller från och med 1a juli 2019. Här handlar det om nya bestämmelser i skollagen (2010:800) med en garanti för tidiga stödinsatser.

Oavsett anledning så blir det till att lusläsa den nya versionen på jakt efter eventuella skillnader, nya ordval och formuleringar. Under hösten kommer jag förstås att erbjuda kurser kring Nationellt Bedömningsstöd för åk 1-3 för att underlätta för alla er lärare som snabbt behöver sätta er in i vad som är nytt!

OCH vi fortsätter – förstås – med kurser och studiedagar som en del av implementeringen av ”Läsa-, skriva-, räkna- garantin” samt kartläggnings- och bedömningsmaterialen för tidigare skolår.

Och måndagens konferenseftermiddag bjöd på…

Eftermiddagen 8e april erbjöd flera olika valbara seminarier. Jag hade valt:

Rätt stöd i rätt tid

Alla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande. Elever i behov av stödinsatser ska få rätt stöd i rätt tid. Här får du ta del av och reflektera över exempel på extra anpassningar och särskilt stöd.

Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass

Information om vilken inspiration och vilket stöd som finns för arbetet i förskoleklassen. Vi delger varandra lärande exempel och erfarenheter. Hur kan vi organisera arbetet med kartläggningen? Hur kan kartläggningsmaterialet bli en naturlig del i undervisningen?

Båda dessa ämnen lät som att de kunde ge nya perspektiv på kartläggningsmaterialet.

Åsa Elebring, Skolverket,och Kerstin Helmsjö, SPSM, höll tillsammans i föreläsningen Rätt stöd i rätt tid.

Garantin är en förstärkning av åtgärdsgarantin. Åsa och Kerstin började med att utveckla begreppen indikation och befara. De uppmanade oss att ställa oss själva några frågor som exempelvis: När ska vi se förändringarna? Vem ska se förändringarna? Vilka förändringar vill vi se?  Var ser vi förändringarna? I klassrummet? På rasterna? På fritids?

Arbete som vi gör bildar tillsammans en framgångsfaktor. Särskild bedömning sker i samråd mellan klasslärare och speciallärare. Här behöver skolorna skapa nya rutiner.

När den särskilda bedömningen leder till extra anpassningar och särskilt stöd kan det också bli aktuellt med åtgärdsprogram.

Det är inte reglerat hur särskilt stöd och åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas, utan det är upp till skolan att hitta lämpliga rutiner för detta. (Skolverket, 190413) 

Kerstin underströk vikten av att väga in elevers behov redan från början. Elever ska också bli delaktiga i vilka extra anpassningar de har och varför. Här handlar det om att medveteandgöra eleven och arbeta med att utveckla dennes metakognitiva tänk kring sitt eget lärande. Vi fick tid att parvis reflektera och skriva förslag på hur lärare kam göra eleverna delaktiga.

Åsa och Kerstin visade och utvecklade några av de förslag som finns på Skolverkets webb.

9BCC1F8A-3C18-4784-8094-A753A9DBC040

De underströk att det inte finns någon knivskarp gräns mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Eleven kan ha extra anpassningar och särskilt stöd samtidigt. På SPSM:s webb kan du läsa mer om just detta. Exempelvis gäller följande:

En elev som har nått det lägst godtagbara kunskapskravet utan extra anpassningar har inte behov av några extra anpassningar. Däremot har skolan en skyldighet att ge alla elever ledning och stimulans för att eleverna ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 § skollagen).

Åtgärderna i skollagens tredje kapitel kan ses som en pyramid
  • Alla elever ska ges ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Strävan ska alltid vara att eleven ska stimuleras och motiveras så att eleven ska kunna nå ett så högt betyg som möjligt.
  • Vissa elever, nämligen de elever där skolan befarar att de inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska ges stöd i form av extra anpassningar.
  • Och för de elever som inte når kunskapskraven, trots att stöd getts i form av extra anpassningar, ska en anmälan ske till rektor, som ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. (SPSM, 190413)

Möjligheter med garantin är exempelvis:

  • likvärdighet
  • i samrådet får vi möjlighet att få en ökad samsyn
  • stimulerar samarbete
  • förskoleklass blir en bro mellan förskola och skola
  • vårdnadshavare får tidigare en tydlig bild av sitt barns lärande och utveckling

Arbetet omfattar tre delar och Åsa och Kerstin utvecklade sina tankar kring dessa. 

958F7BD9-7F7C-45D0-87BD-CF362892665B

Det var Marie Wiberg, Skolverket, och Camilla Douhan, SPSM, som föreläste om  Kartläggningsmaterialet – en naturlig del i undervisningen i förskoleklass. 

Marie underströk vikten av att undervisande lärare själv gör kartläggningen med eleverna. Detta utifrån att det handlar om en kartläggning, inte en screening! Det är undervisande lärare som behöver lära känna sina elever och veta var de kunskapsmässigt befinner sig för att kunna planera och rätt anpassa sin undervisning.  Aktiviteterna ska genomföras inom ordinarie undervisning.

OBS! Kartläggningsmaterialet ska INTE användas i förskolan!

ej förskolan

Vissa aktiviteter görs med fördel tidigare respektive senare på terminen. Marie lyfte vikten av att fundera över vad övningen undersöker och vad som följer. Frågan huruvida elever visar intresse kan läraren iaktta och observera utifrån vad eleverna visar med gester och mimik.

B67088E3-8F49-4FC2-937B-F17C2D998F47

Några andra exempel som Marie och Camilla tog upp var att intresse för bokstäver kan observeras i barnens lek i lekmiljöer som restaurangen.

Läraren kan arbeta med en aktivitet en hel vecka men observera några elever varje tillfälle eller dag.

Garantin är till för eleven! Tillsammans måste vi se över tiden och att det finns tid.

Glad påsk önskar jag er alla!

 

”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”

Ja, igår (8e april) var jag på Skolverkets konferens om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Konferenserna lär ha blivit mycket snabbt fullbokade men jag anmälde mig snabbt som en iller och fick en plats.

Det är Skolverket tillsammans med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, som står bakom denna konferens som genomförs på olika orter och på olika datum under slutet av mars och början av april. Tanken med konferenserna är att de ska ge information och inspiration inför införandet av garantin men också möjlighet till erfarenhetsutbyte.

FA8B6DF1-8935-4A4B-A620-E0C1E07C08C0

Det var en dag med information och inspiration om garantin för tidiga stödinsatser. Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser blir lag den 1 juli 2019 varför det är viktigt att vara väl förberedd. Ja, för mig som själv utbildar lärare kring detta är det förstås extra viktigt att känna till varje detalj!

Syftet med garantin är förstås att elever tidigt får rätt anpassningar och stöd för att de ska få förutsättningarna att nå kunskapsmålen.

EA58127B-98F3-479D-ADA3-93D7CC5B731F

Nästa bild visualiserar den röda tråden från förskoleklass fram till överlämning inför årskurs 4. Detta var en bild som fler föreläsare utvecklade och tillbaka till.

C196DCC7-3BCA-4C9E-9B85-ACF91949E860

Konferensen har belyst bakgrund, syfte och utformning av Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Vi deltagare har fått veta mer om de obligatoriska kartläggningsmaterialen, bedömningsstöd och nationella prov som Skolverket står bakom. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten informerade också om övrigt stöd som de erbjuder. Tove Meijer och Jenny Lindblom, Skolverket, gick in på och presenterade tankarna bakom de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsmaterialen. En indikation behöver inte leda till att läraren gör anpassningar och/eller ger särskilt stöd. Dock måste en särskild bedömning göras när det finns indikationer på eller läraren befarar att eleven inte kommer att nå kunskapsmålen. Denna särskilda bedömning görs tillsammans med en lärare med specialpedagogisk kompetens och detta motsvarar en speciallärare eller specialpedagog. 

Inger Westin, Skolverket, och Pia-Lotta Sahlström, SPSM, presenterade de bedömningsstöd som är frivilliga att använda samt webbkurser. Dessa hittar du på https:/utbildningar.skolverket.se. Ny webbkurs kommer; en till sommaren och en till hösten. Mycket annat är på gång och det finns mer att läsa på Skolverkets webb! Pia-Lotta presenterade vad SPSM erbjuder och det är också mycket! Jag föreslår att du som vill veta mer går in på Ingers och Pia-Lottas PowerPoint. SPSM erbjuder rådgivning och kompetensutveckling. Det är också en bra idé att botanisera på SPSM:s webb.

webbkurser

Det har givits utrymme för frågor. Exempel på svar var:

  • Det är en fördel om det är den undervisande läraren som genomför kartläggningen.
  • Om inte garantin uppfylls får man vända sig vidare till exempelvis Skolinspektionen.
  • Den särskilda bedömningen ska också omfatta ett samråd med speciallärare/pedagog. Det finns inget krav på dokumentation mer än vad som gäller för t.ex. åtgärdsprogrm.
  • När det gäller elever som knappt kan svenska kommer det förtydliganden i det reviderade material som kommer till sommaren.
  • Revideringen görs utifrån vad som finns framskrivet i skollagen i och med lagändringen.
  • Skolledningen spelar en stor och viktig roll för att ge lärarna förutsättningar genom att ge tid, struktur, rutiner och ev. kompetensutveckling.

Precis före lunch föreläste Eva Funck på rubriken Hål i huvudet – en dyslektikers uppväxt. Eva är känd från bland annat Björnes magasin och Funcka programmen. Eva är också skapare av Höna-Pöna. Hon arbetar med TV, film och teater. Eva började sin föreläsning från början, dvs. för 62 år sedan. En  pigg, rörlig, lekfull och leende ”unge”. Varför ler vi? Jo, det är en dörröppnare!

88BBDE3F-5592-4CA2-A6C5-6E311CD28857

Eva tog oss på en resa i rasande fart. Det blev mindre leenden på vägen men vid 60 var leendet tillbaka. Uppväxten däremellan beskrev Eva som att gå på en smal spång som man inte fick ramla av för då hade det varit kört. Vi fick en inblick i Evas liv från skolstart med alfabetsinlärning, multiplikation och regler. Det var också tankar kring skam, varför vi känner skam och vad vi gör för att slippa känslan av skam. Vi fick glimtar från skolans läsklinik med för oss idag tokroliga övningar och en läsfröken som inte visste så mycket om dyslexi. Med tiden tänkte Eva sig att hon hade en lite krasslig fonembank, en lika krasslig grafembank och kanske en skruttig bro mellan dessa.

Klokskapen vi fick med oss var att:

Det är människorna man möter som bygger en till den man blir.

För Eva var tre personer allra viktigast för henne. Evas fröken var en. Hon var den som jobbade och jobbade med Eva, alltid med ett leende och en dag konstaterade: Eva, det är något speciellt med dig! Nästa person var Evas mamma som var stolt över sina båda döttrar. Hon stöttade men såg också att det var något speciellt med Eva. Mamma letade efter en plats i livet som skulle passa just Eva. Detta visade sig i att Eva fick gå på mängder av kurser för att prova på i jakten på rätt plats i livet. Pappa var den tredje viktiga personen. Han tog med Eva ut i världen på besök på platser som Uddevallavarvet.

Fröken sa: gå gå Eva. Du är speciell!

Mamma sa: gå gå Eva. Vi ska hitta en plats!

Pappa sa: gå gå Eva. Kunskap är makt!

Fröken , mamma och pappa gav självkänsla och självförtroende!

Målgruppen för konferensen var:

Konferenserna vänder sig till dig som är förskollärare och lärare i förskoleklass, lärare i åk 1-3, speciallärare, specialpedagog, skolbibliotekarie, rektor och huvudman.

Att målgruppen var så pass bred beror på att Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser handlar om att elever i förskoleklassen, lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan som behöver stöd tidigt ska få det utifrån sina behov.

Riktigt bra för er som inte hade tillfälle att delta eller fick en plats är att förmiddagens föreläsningar filmas. Filmer och PowerPoints från de olika föreläsningarna kommer att finnas att ta del av på Skolverkets webb. När de har publicerats kommer jag att länka vidare dit.

Ett inlägg om eftermiddagen den 8e kommer så fort jag har hunnit skriva…

Referenser:

Konferensprogram: Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Skolverket om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

SPSM om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser.

Hitta matematiken

Äntligen! Nu finns det en kurs kring kartläggningsmaterialet Hitta matematiken! Det är min kollega Matilda Östman som håller i dessa. Du hittar kurserna i kalendariet på PedagogStockholm. Dock är de fullbokade men det kommer fler framöver.

Först fick vi en kort introduktion om läsa-skriva-räkna garantin (Skolverket 2018) och en bakgrund till kartläggningsmaterialet.

IMG_2853

Den formulering i kartläggningsmaterialet som väckte flest frågor var  ”att identifiera elever som visar vanliga missuppfattningar”. Vi återkom till frågan under eftermiddagen och fick utrymme att diskutera den.

Vi diskuterade också termerna kartlägga och bedöma och vad vi lägger in i dem. Läs gärna det tidigare inlägg jag har skrivit om termer och definitioner av dessa: Intressanta frågor kring bedömnings- och kartläggningsstöden (190106).

När läraren arbetar med sina elever är en ledstjärna att materialet ska ge barnen möjlighet att visa ett matematiskt intresse. Detta ingår i materialets fem olika aktiviteter. Matilda visade ett axplock ur kartläggningsmaterialet som vi sedan också fick arbeta praktiskt med i mindre grupper. Mycket uppskattat!

IMG_2854

Avslutningsvia diskuterade vi några frågor som exempelvis:

  • Vad ska jag börja med?
  • Finns det tillfällen utanför klassrummet då jag kan läsa av en del av aktiviteterna?
  • Hur kan jag anpassa uppgifter inom klassrumsundervisningen för att möta alla elevers behov och intressen?
  • Vad i kartläggningen förutsätter vilka förkunskaper?

Vi lyfte också deltagarnas egna förslag på hur läraren kan arbeta för att ge eleverna förförståelse inför de färdigheter som kartläggs genom de olika aktiviteterna. En aspekt som kom upp var hur nära språket är kopplat till förståelsen av olika matematiska begrepp och fenomen.

Kom också ihåg följande:

Om läraren eller förskolläraren vid användningen av dessa material ser att en elev visar indikation på att inte nå kunskapskraven ska följande göras:

  • En särskild bedömning ska genomföras och stödinsatser sättas in vid behov.
  • I slutet av förskoleklassen och lågstadiet ska stödinsatserna följas upp och därefter ska resultatet av uppföljningen överföras till mottagande lärare, det vill säga den som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.
  • Planering och uppföljning av extra anpassningar samt den särskilda bedömningen genomförs som huvudregel i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. (Skolverket 2018)

Detta var en av många av deltagarna efterlängtad kurseftermiddag!

Nu kommer till sist det bästa! Efter sommaren kommer Matilda och jag att erbjuda heldagar där vi presenterar och går igenom läsa-skriva-räkna garantin, de båda delarna Hitta språket och Hitta matematiken samt mer översiktligt hur man i lärarrollen kan använda resultaten för planeringen av den fortsatta egna undervisningen. Vi har bokat lokal för heldagsutbildningar 13e, 14e och 15e augusti. Information kommer att komma i god tid före sommaren genom olika kanaler som rektorernas fredagsbrev, Mediotekets nyhetsbrev, mejl till rektorerna, kalendariet på PedagogStockholm m.fl. Passa på och prata med din chef  redan nu om du vill delta i våra heldagsutbildningar i augusti.

Tills vidare – Håll utkik!