Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsa

”Kalle, du kan ju läsa!”

är rubriken på en artikel av Tarja Alatalo som du hittar i Nordic Journal of Literacy Research. Studien bygger på ett kompetensutvecklingsprojekt för lärare i förskoleklass som pågick mellan 2013-2015.

Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna, men också elevernas meningsskapande.

En intressant studie i dessa tider då vi arbetar mycket med bedömningar. Det visade sig att eleverna själva upptäckte och kom till insikt om att de kunde läsa i samband med bedömningsaktiviteter. Lärarna upptäckte också att eleverna kunde läsa, hur de läser och hur de själva som lärare kan stimulera eleverna.

I stort sett alla svenska sexåringar går i förskoleklass, 98 %. Förra året, 2016, reviderades läroplanen. Syfte och centralt innehåll för förskoleklassen finns i de samlade läroplanernas tredje del. Nyheter i Läroplan för grundskolan 2016 var:

  • Avsnitt 2.5 Övergång och samverkan
  • Nya avsnitt för förskoleklass och fritidshem
  • Kunskapskrav i läsning i årskurs 1 i svenska och svenska som andraspråk

Det pågår också ett arbete utifrån ett regeringsbetänkande med titeln På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Ett av de tre viktigaste syftena är: att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3. Den obligatoriska kartläggningen i förskoleklassen är nytt och arbete med detta pågår. Jag vet att ni är många förskoleklasslärare som väntar med spänning och stor förväntningar på detta kartläggningsmaterial. På mina kurser om det obligatoriska Bedömningsstödet i åk 1 kommer frågan ofta upp om det inte finns något liknande för förskoleklass. Är du nyfiken på att veta mer om åtgärdsgarantin så har jag tidigare skrivit två inlägg (23/10 samt 25/10 2016) om detta som du hittar om du klickar här: På goda grunder.

Alatalo refererar aktuell forskning och hon lyfter att forskningen pekar på att skriftspråksutveckling är ett område som förskollärare i förskoleklass inte är särskilt insatta i. De erfarenheter eleverna har när de kommer till förskoleklass tas inte heller tillvara i undervisningen. Detta ska genomlysas mot vetskapen att elever som börjat läsa i förskoleklass har bättre läsförmåga på våren i årskurs ett jämfört med elever som  inte började läsa lika tidigt. Tidiga läsare utvecklar sin läsförmåga innan de deltar i läsundervisning. För att läraren ska kunna möta, stimulera och utmana sina elevers läsning behöver denne kartlägga och veta var varje enskild elev befinner sig. De lärare som deltog i denna studie deltog i föreläsningar om språklig medvetenhet, avkodning och läsflyt, läsförståelse och bedömning av läsförmåga. Efter dessa föreläsningar genomförde de två praktiska uppdrag för att knyta ihop teori och praktik. Även kollegiala samtal fördes i anslutning till föreläsningarna.

Lärarna fick bedöma två av sina elevers skriftspråksutveckling med fokus på bokstavskännedom, grafem-fonem-kopplingar och avkodningsförmåga.

Uppgiften löd:

  • Undersök två barns skriftspråkliga utveckling i social interaktion och i sammanhang som är meningsfulla för dem. Välj gärna två barn som du tror har kommit olika långt.
  • Undersök barnets bokstavskännedom, kännedom om grafem-fonem-koplingar och avkodningsförmåga.
  • Identifiera vilken fas barnet läser i pseudoläsning (låtsasläser), logografisk-visuell läsning (känner igen bilden), alfabetisk-fonemisk läsning (ljudar), det ortografisk-morfemiska fasen (läser av bokstäver och orddelar).
  • Reflektera och analysera: Hur vet du att barnet befinner sig just där i sin skriftspråkliga utveckling?
  • Hur kan du stötta barnet vidare i den skriftspråkliga utvecklingen? (Alatalo 2017:7)

Jag återger uppgiften därför att jag tror att du som undervisar i förskoleklass kan ha nytta och glädje av att tänka i samma banor. På mina Nya Språket lyfter kurser brukar jag ge just den uppgiften att undersöka två elevers läs- och skrivutveckling; två elever som har kommit olika långt i sin utveckling. Som lärare kan man lära sig mycket genom att följa, iaktta, observera och undersöka två elever.

Det framkom i intervjuerna att förskoleklasslärarna fått ingen eller mycket lite utbildning om skriftspråkslärande vilket enligt citerad forskare allmänt stämmer för den svenska förskollärarutbildningen. När jag läser detta känns det mycket märkligt då förskollärarna har en mycket viktig uppgift i att stimulera, underlätta och stötta elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Arbete med Bornholmsmodellen kan vara en räddning!

Artikeln återger många exempel för att belysa studiens resultat. Exempel som är intressanta att ta del av. Det är spännande att läsa om en elev som upptäcker sin egen läsförmåga i bedömningstillfället som utgjordes av en läshandling tillsammans med ett samtal med läraren. Forskning visar att lärarens ämneskunskaper är mycket viktiga för elevers lärande och utveckling. Detta är också något som belyses i Tarja Alatalos avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder  (2011). Alatalo understryker att elevers skriftspråkslärande ska utvecklas i verksamhetens lekbaserade pedagogik. Det handlar inte om att börja undervisa i läsning. Andra faktorer som påverkar lärandet är lärarens uppmuntran, instruktion och respons.

Har du inte tid att läsa hela artikeln så läs sidorna 11-16 som handlar om resultatet och slutdiskussionen. Artikeln är väl värd att läsa!

PS. För att läsa artikeln så följer du länken eller klickar på bilden nedan. Nästa steg är att klicka på artikeln Kalle, du kan ju läsa! så du kommer vidare till sidan med själva artikeln. Sista steget är att klicka på rutan PDF under FULL TEXT.

pdf bild

Referenser:

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (reviderad 2016).

Tarja Alatalo (2017). ’’Kalle, du kan ju läsa!’’ Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling. I Nordic Journal of Literacy Research, Vol 3 No 2 (2017).

Ett ode till ordlösa bilderböcker!

Ett ode är ett kväde, en hyllning till något. Texten jag läst är en betraktelse över ordlösa bilderböcker skriven av Paul Ricks i Literacy Today; texten liknar ett ode. Rubriken är The Art of The Unspoken.

Vad gör en ordlös bilderbok med oss? Vad tillför den?

Ricks menar att de ordlösa bilderböckerna hjälper oss att:

  • att se
  • att tänka självständigt
  • ställa frågor

Ricks ser de ordlösa bilderböckerna som ett stycke konst. Varje uppslag utgör ett konstverk som är värt att uppleva, se och njuta av. En historia berättas, teman behandlas och känslor väcks samtidigt som orden inte är det centrala; orden prioriteras inte. Tolkningar som betraktaren, läsaren, gör är personliga och kan inte ifrågasättas på samma sätt som när vi läser och diskuterar böcker. Ricks ser detta som en tillgång och en fördel.

De ordlösa bilderböckerna river barriärer. Detta delvis beroende på att de kräver att läsaren hela tiden ställer frågor för att kunna skapa mening utifrån uppslagen och bilderna. De är också en resurs för att för att skapa en bredare och djupare förståelse av olika kulturer och samhällen.

Det här var en spännande lite artikel som pekade på ett oväntat perspektiv på bilderböcker. Bilderboken som konstform.

En fråga som dök hos mig var förstås om jag kan få tag på böckerna. Finns de på svenska? Stop där! De är ju ordlösa. Då går det förstås bra med originalboken. Jag har sökt alla förslag som finns angivna i artikeln på adlibris.se och ja, de finns att beställa från adlibris!

Här är de titlar författaren Paul Ricks föreslår:

  • Shaun Tan. The Arrival
  • Ramstein, A-M & Arégui, M. Before After
  • Wiesner, D. Flotsam
  • Camcam, P. Fox´s Garden
  • Becker, A. Journey
  • JiHyeon Lee. Pool
  • Lehman, B. The Red Book
  • Lawson, J. Sidewalk Flowers 

Aaron Beckers Journey finns på svenska; dock slut på förlaget. I och med att jag inte sett boken så kan jag inte säga något om vilken betydelse en svensk utgivning har för en ordlös bilderbok.

The Arrival heter på svenska Ankomsten. Jag har skrivit om den tidigare i ett inlägg från den 29/1 -16.

Jag vet att Ankomsten finns hos oss på Cirkulationsbiblioteket. Tror att även Sidewalk Flowers finns. Du vet väl att du kan söka på Cirkbloggen!?

Har du använt någon av dessa böcker i din undervisning så berätta gärna lite närmare om HUR!

Referenser:

Ricks, P. The art of the unspoken. I Literacy Today, May/June 2016, Vol. 33, Issue 6, sidorna 16-17.

ordlösa böcker

Hur ska vi ha´t?

Vad ska vi träna? Vem har rätt? Ska vi träna arbetsminne eller metakognitivt tänkande? Vart hör nu det  här med lässtrategier?

Vi möts av en mängd påståenden, forskningsrapporter, avhandlingar och kunskapsöversikter. Vi måste varje dag göra val. Vem ska vi tro på? Vad ska vi välja? Vilka moment i min undervisning ger effekt? Förresten, vilken/a effekt/er vill jag ha?

Nu senast har jag läst en artikel om Petri Partanens studie Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs  (Specialpedagogik 2016, nr 3). Partanen är fil.dr. i pedagogisk psykologi vid Mittuniversitetet och leg. psykolog. Partanens studie Metacognitive Strategy Training…  omfattar 64 barn i åk 2-3 och enligt honom är det viktigt att vi läser på innan vi startar upp nya satsningar och ny träning för våra elever. Arbetsminnesträning går inte att avfärda då forskning pekar åt olika håll, både för och emot. En viktig fråga är huruvida effekter av en insats är bestående eller avtar efter en tid. Partanens studie visar att de elever som fick en kombination av arbetsminnesträning och metakognitiv träning förbättrade sitt arbetsminne. Detta gjorde inte den grupp som enbart fick arbetsminnesträning. Metakognitiv träning innebär att eleven får träna på att reflektera över sitt tänkande och lärande. Mycket tänkvärt för mig som lärare. Det betyder att strategiträning som omfattar att öka medvetenheten kring samt träna metakognitivt tänkande är bra för att förbättra elevers läsning, skrivning och räkning. I senaste numret av Lära hittar jag två artiklar om tänkande. Dels Det ska vara kul att tänka (sidan 26-29), dels Faktatextens frontfigur (sidan 19-21). Den första handlar om en aktivitet på Adolf Fredriks musikklasser som de kallar Kreativ torsdag och som går ut på att eleverna får till synes enkla problem att lösa, problem som visar sig kräva både list och tänkande. Läs artikeln! Den beskriver en kreativ idé som fler borde prova!

Alla ska förstå problemet, men för att lösa det krävs list. Eleverna ska helt enkelt tycka att det är kul att tänka, säger Micke Hellström. (Lära 2016 #3, sid 29)

Den andra artikeln handlar om Adrienne Gear och det är slutklämmen jag vill lyfta fram.

Bara för att du stänger boken slutar inte tänkandet. En bra läsare fortsätter tänka när boken slutar. (Lära 2016 #3, sid 21)

Metakognitiv träning omfattar till exempel att träna på att planera, reflektera och analysera. Undervisning kring att reflektera och analysera ingår i  lässtrategiundervisning. Det gör också momenten att utvärdera arbetet med läsning samt de strategier läsaren har använt. Den riktiga godibiten är en annan artikel i The Reading Teacher som handlar om hur RT, Reciprocal Teaching, lär och hjälper unga läsare att övervaka sin egen läsning samt korrigera sig själva. Det får bli nästa inlägg!

Referenser:

Lära Stockholm, 2016 #3.

Partanen, P. (2016). Ifrågasätter värdet av minnesträning. I tidningen Specialpedagogik, 2016, nr 3, sidan 16.

Partanen, P.,  Jansson, B., Lisspers, J., Sundin, Ö. (2015). Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs. I International Journal of Psychological Studies7.3 (2015): 130-140.

Skolporten om Partanen och hans avhandling: ”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”, 2016.

Partanen, P. (2016). Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training. Skolporten, avhandling Mittuniversitetet, 2016-03-16.

Lära 2016_3