Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsförståelse

Textkulturer

Strax före jul, den 11e december, presenterade Barbro Westlund och Gunilla Molloy sin intervjustudie ”Olika bedömningsdiskurser. Elva högstadielärares resonemang om hur de bedömer sina elevers läsförståelse.”. Nu är studien publicerad. Det betyder att vi alla kan läsa den. Spännande, eller hur!? Du hittar artikeln i Libris och på Diva som en av många artiklar från SMDI:s konferens i Karlstad 24–25 november 2016. Artikeln löper över sidorna 277 – 299.

Westlunds och Molloys syfte var att följa upp LR:s studie, som jag skrev ett inlägg om 20e december Elevernas läsförmåga i grundskolan. Utgångspunkten i Westlunds och Molloys intervjustudie var de läsprofiler som lärarna ansåg fanns i sina klasser. Utgångspunkten var också att genomlysa hur lärarna resonerar didaktiskt om hur elevers läsförståelse ska bedömas och vilken kompetens det förutsätter att läraren har. Intervjustudien sökte svar på fem forskningsfrågor som handlar om lärarens förståelse av begreppet läsförståelse, olika läsprofiler och dessas påverkan på didaktiska val, frågor kring bedömningsdiskurser och lärares fortbildningsbehov. Du hittar forskningsfrågorna på sidan 279.

I artikeln får du också en närmare genomgång av modellen interaktiv läsförståelse.

I en interaktiv läsförståelsemodell, visualiserad i form av en cirkel, som är delad i tre lika stora delar, beskriver forskargruppen tre element som står i samverkan: läsaren, texten och syftet. Dessa element är i sin tur beroende av en sociokulturell kontext, som visualiseras med en yttre cirkel. Denna inbegriper alltifrån global påverkan och skolpoliska beslut till den undervisning som sker i det enskilda klassrummet och som påverkar läsande och skrivande i olika textkulturer. (Westlund & Molloy, 2016:280)

Du hittar lite mer om detta i mitt inlägg Didaktik, diagnos och mångfald, 171212.

Westlunds och Molloy refererar till faktorerna ordavkodning och språkförståelse och till forskning som visar att dessa faktorer tar sig olika uttryck i olika årskurser. Med åldern ökar kraven och förväntningarna på att eleven ska ha en god ordavkodning och god språkförståelse.

Ordavkodning (och läsflyt; forskargruppens tillägg) förklarar drygt 50 procent av variationen av läsförståelse i årskurs 4, medan den förklarar drygt 20 procent av variationen av läsförståelse i årskurs 7. När det gäller språkförståelse (och hörförståelse; forskargruppens tillägg) förklarar den drygt cirka 20 procent i variationen i läsförståelse i årskurs 4 mot cirka 45 procent i årkurs 7. Forskargruppen menar att förklaringen till skillnader i språkförståelse i olika skolår finns i allt svårare texter eleverna förväntas läsa och förstå. (Westlund & Molloy, 2016:282)

Jag har ritat upp en förenklad bild av modellen för de fyra läsprofilerna. Detta för att göra det lättare för mig själv som lärare att placera in mina elever i förklaringsmodellen. Den ser då ut som på nedanstående bild.

The Simple View of Reading

Du kan ladda ner den  som pdf här: The simple view of Reading.

Modellen utgör en utmärkt utgångspunkt för varje lärare som vill identifiera sina elevers starka och svaga sidor när det gäller ordavkodning och språkförståelse. Att analysera elevers nivå för ordavkodning och språkförståelse och sätta in dem i modellen ger en bra utgångspunkt för att planera fortsatt undervisning men också till utvecklingssamtal där man ska förklara för föräldrarna hur elevens profil ser ut. Det modellen inte tar hänsyn till är vilka texter som eleverna förväntas läsa och vad som bedöms och hur.

Vi får i artikeln ta del av tidigare forskning. Bland annat understryks att fortbildningsinsatser för lärare ska vara långsiktiga, bygga på kollaborativt lärande, en vilja att förändra och/eller bli utmanad i sin undervisning. Det räcker inte att känna till aktuell forskning utan jag måste också överföra kunskapen till något som går att applicera i min undervisning.

Begrepp som utvecklas i artikeln är exempelvis bedömningsdiskurs, erfarenhetsdiskurs, diversifieringsdiskurs, styrningsdiskurs, läsprofiler, textanpassning. Överlag är artikeln lättläst och mycket lärorik att läsa. Väl värd den tid det tar!

Resultatet av intervjustudien presenteras i ett delkapitel för varje forskningsfråga och studien genomlyses mer övergripande i ett avslutande diskussionskapitel. Studien:

[…] indikerar att det oftast inte är avkodningsproblem som är det största problemet utan språkförståelse. Denna får större betydelse ju äldre eleverna blir (Tilsta et al., 2009) och förklarar tillsammans med hörförståelse cirka 45 procent av variationen i läsförståelsen i åk 7. (Westlund & Molloy, 2016:294)

Vad är det då som påverkar vilken textkultur som utvecklas? Jo – elevunderlag, tillgång till litteratur och tidsaspekter.

Vi har ju under många år arbetat med att utveckla undervisningen i läsförståelse i grundskolans tidigare årskurser men vad detta ger och leder till för våra elever när de går vidare till årskurs 7-9 är en spännande fråga att titta närmare på. Det jag har tagit till mig i Westlund & Molloys artikel är vikten av att i de senare skolåren arbeta genomtänkt, strukturerat och ihärdigt med att utveckla elevernas språkförståelse. Det gäller förstås både sakprosa och skönlitterära texter.

Arbetar du som svensklärare i åk 7-9 så får du snart chansen att jämföra och kanske diskutera resultaten av Westlund & Molloys artikel med de resultat Karin Stenlund fick i sin avhandling Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Karin Stenlund presenterar resultaten av sin avhandling hos oss 7/2 och du kan läsa mer om henne i mitt inlägg Läsutveckling från åk 4 till åk 9 från den 18e januari .

Nyfiken på Karin Stenlund? Du kan anmäla dig här: anmälan till 7/2.

Föreläsningen är intressant för lärare som undervisar från åk 4 till och med årskurs 9!

Referenser:

Ljung Egeland, B., Olin Scheller, C., Tanner, M. & Tengberg, M. (red.) (2017). Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Textkulturer. Texter om svenska med didaktisk inriktning. Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.  Karlstad 24–25 november 2016

Hämta från Libris.

Hämta från Diva.

Besök hemsidan för: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning – SMDI

Didaktik, diagnos och mångfald

Idag var det äntligen dags! Dags för vad? Jo, för Barbro Westlund och Gunilla Molloys presentation av den forskningsstudie de genomförde för ungefär två år sedan. En forskningsstudie där sex av de elva intervjuade lärarna är/var våra kollegor, dvs. lärare i några av Stockholms kommunala grundskolor.

Intervjustudien är en kvalitativ studie om hur högstadielärare i svenska (åk 8) resonerar om hur de bedömer sina elevers läsförståelse i ett alltmer heterogent klassrum. Rubriken för dagens presentation var Olika bedömningsdiskurser. Elva högstadielärares resonemang om hur de bedömer sina elevers läsförståelse. Studien utgår från ett intresseurval vilket betyder att forskarna valt att intervjua lärare som har stort intresse för den aktuella forskningsfrågan. Barbro och Gunilla underströk att studien bygger på en tilltro till läraren.

Syftet med studien var att synliggöra de diskurser som svenskläraren i åk 8 använder då de diskuterar hur den stora spridnigen av läsförståelse bland elever i årskurs 8 påverkar deras undervisningsstrategier och bedömningspraktik. (citat från presentationen, 171211)

Är inte detta det centrala dilemmat för en lärare? Spridningen av kunskaper bland eleverna och hur denna påverkar de undervisningsstrategier vi lärare väljer och hela vår bedömningspraktik. Ja, absolut! Detta faktum påverkar lärarens arbete varje dag, varje lektion och varje litet delmoment i vårt arbete. Ja, det finns dessutom inskrivet i styrdokumenten. Vi ska ju anpassa vår undervisning så att den stödjer och utmanar våra elever. Inte alltid helt enkelt, eller hur!?

Barbro och Gunilla tog upp lite olika begrepp som läsförståelse kontra läsförmåga. Vilken betydelse har respektive begrepp? De underströk att läsförståelse är ett komplext och sammansatt begrepp. Vi behöver kunna läsa och förstå samtidigt, dvs. det gäller både läsförståelse och teknisk avläsning. Vill du fördjupa dig lite mer i ämnesområdets centrala begrepp så föreslår jag att du läser kunskapsöversikten Att läsa och förstå (Skolverket 2016). Vill du arbeta med kunskapsöversikten tillsammans med kollegor så är mitt nästa förslag att ni tar upp kunskapsöversikten som pdf fil på datorn, kopplar upp er på en projektor så att alla kan se texten samtidigt. Sedan är det lätt att använda sökfunktionen och söka på de olika begreppen som arbetslaget/kollegorna väljer att diskutera. På så vis är det lätt att hoppa mellan sidorna för att snabbt läsa alla avsnitt där ett visst begrepp används.

Barbro och Gunilla presenterade studiens teoretiska ramverk som är:

  • Didaktisk teori kopplad till läroplansteori
  • Kritisk diskursanalys
  • Läsförståelseteorier

Vi fick också en förklaring och utveckling av begreppen didaktiska perspektivet, diskurs, kritisk analys. 

Givetvis lyftes även RAND gruppens modell för läsning som en relation mellan läsare, text, aktivitet i en social kontext. Följ gärna länken och läs RAND-rapporten!

IMG_1120

Barbro och Gunilla berättade hur de fann flera bedömningsdiskurser som: erfarenhets-, styrnings- och diversifieringsdiskurser. Dessa diskurser kan liknas vid förklaringsmodeller då de visar på olika mönster. Några uttalanden utgjorde också överlappningar mellan två diskurser, vilket vi fick se exempel på. Här ser du några av de lärarcitat vi fick ta del av. Glimtar ur lärares vardag. Glimtar som visar vilka utmaningar lärare står inför. Glimtar som visar hur undervisningspraktiken har förändrats. Idag tas det förgivet att ämnesläraren ska kunna anpassa sin undervisning utifrån en hel rad olika specialbehov (OBS! alla namn i citatet är fingerade)

collage 2

Riktigt spännande blev det när vi kom till resultatet. Det fick vi se i form av en fyrfältare. Var tror du de flesta placerade sig?

Ruta två, god ordavkodning och god språkförståelse, fångade in drygt hälften. Bra men samtidigt hade jag trott att en större andel skulle ha placerat sig där. Värre var det med ruta fyra som låg på andra plats. Gruppen elever med god ordavkodning och svag språkförståelse är en stor utmaning för läraren. Dessa elever är det lätt att missa i undervisningen. När elever läser med god ordavkodning men inte förstår på grund av svag språkförståelse så är det lätt att missa att de faktiskt inte förstår vad de läser och vad läraren talar om. Svag språkförståelse handlar inte bara om läsförståelse utan här handlar det om att eleven har en begränsad språkförståelse och ett begränsat ordförråd. Helt enkelt en begränsning i verktyg att använda för att förstå resonemang.

4fältare beskruen

Det är formeln The simple view of Reading som visas här i form av en fyrfältare. modellen
Fyrfältaren är gjord efter en modell som utarbetats av Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Grundmodellen ser ut som på bilden till höger.

Ibland får jag frågan hur jag håller mig ajour med forskning. Ett sätt är att faktiskt följa referenser och åtminstone snabbläsa dem. Klicka på bilden eller referensen Stuart et al. och ta en snabbtitt på artikeln. Jag ser ett exempel som jag hört flera svenska forskare använda som exempel på att läsförståelse förutsätter förkunskaper, läsaren måste fylla i det outsagda.

citatJane var bjuden på Jacks födelsedags-kalas.  Hon undrade om han önskade sig en drake.  Hon gick till sitt rum och skakade på sparbössan.  Den var helt tyst. (min översättning)

Studien antyder att det är språkförståelsen som är problemet för många elever och inte avkodningen. Tycker du att detta är en teaser? Du vill veta mer! Lugn! Snart kan du läsa den vetenskapliga artikel där studien kommer att publiceras. Artikeln  publiceras alldeles snart i en svensk vetenskaplig tidskrift; på svenska! När artikeln finns publicerad kommer jag att lägga upp länken i ett nytt blogginlägg så att alla ni som bara väntar snabbt kommer åt den. Det blir troligtvis mycket snart!

Avslutningsvis läste Barbro högt det avslutande avsnittet  i rapporten och därefter var det frågestund. Den mest intensiva frågestund jag har sett på någon av alla de forskarseminarier jag har ordnat under åren! Barbro och Gunilla vill väcka tankar med studien och det gjorde de! Lärares vardag i undervisningen har definitivt förändrats under senare år. Detta påverkar lärarens didaktiska val och här fanns det många frågor som åhörarna tog upp.

Referenser:

RAND, Reading for Understanding, 2002.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå

Stuart, Stainthorp & Snowling (2008). Literacy as a complex activity: Deconstructing the Simple View of Reading.

Har du ont om tid?

Då rekommenderar jag dig att läsa Lära Barn att läsa (LegiLexi 2017). Som boktiteln anger och som du redan förstått så har boken fokus på att Lära barn att läsa. Jag har precis läst ut den lilla kortversionen av den e-bok med samma titel som publicerades för någon vecka sedan. Kortversionen är indelad i 15 kapitel på 3-5 sidor. Det ger totalt 77 sidor. Formatet är något mindre än A5 i storlek. E-boken, som är fullversionen, är på 224 sidor.

lära barn läsa2

Det går fort att läsa kortversionen av Lära Barn att läsa. Samtidigt får jag mycket kunskaper om den första läsinlärningen. Exempelvis motsvarar kapitel 10 om Ordförråd fem sidor i kortversionen men 15 sidor i fullversionen av Lära Barn att läsa. Ordförrådskapitlet tar upp innebörden i at erövra ord, hur jag som lärare mäter elevers ordförråd samt hur jag kan arbeta för att stärka elevernas ordförråd. Författare till ordförrådskapitlet är Astrid Frylmark och hon understryker att ett bra ordförråd har stor betydelse för läsförmågan. Att kunna och förstå ord fungerar som en brygga mellan ordavkodning och läsförståelse. Kapitlet ger en kort introduktion till fonem, stavelser och morfem samt hur ordens byggstenar underlättar ordavkodningen. Vi påminns om vikten av att arbeta strukturerat med ordkunskap. I undervisningen ska vi fokusera på nivå två och tre i den uppdelning på tre nivåer som används för hur ordförrådet kan delas upp. Nivå två utgörs av ord som förekommer i många sammanhang. En del av dessa är ämnesneutrala, som motsvara och översikt, andra är ämnesspecifika, som volym och karta. Ord på nivå tre är mer ovanliga och lågfrekventa men som behövs för att bygga kunskap och förståelse inom olika ämnen. Med andra ord handlar det på nivå tre om facktermer. Författaren rekommenderar läraren att i förväg välja ut ord ur texter som ingår i undervisningen och arbeta med dessa. Avslutningsvis varnas för ineffektiva strategier i arbetet med ordförråd. Följande exempel ges på strategier vi ska undvika att arbete med:

  • att enbart hänvisa till ordböcker
  • att ordförrådsuppgifter kombineras med tidspress
  • fylleriövningar där hela ord eller orddelar saknas
  • att lära ut nya svåra ord och ny ämneskunskap samtidigt
  • att enbart lägga energi på stavning
  • att tro att det räcker med sammanhanget för att förstå. (Lära barn att läsa, 2017:49)

En reflektion jag gör är att tidspress aldrig är något vi ska lägga in. Det underlättar inte något lärande. Lärande gynnas av tid för eftertanke och utmanande samtal. Fylleriövningar motsvaras oftast av övningar tagna ur sitt sammanhang vilket inte heller gynnar lärande. Att lära nya ord samtidigt som man lär sig ett nytt fenomen, moment, blir för mycket för de flesta. Även oss vuxna. Förkunskaper är viktigt och förkunskaper omfattar också kännedom om de ord och begrepp som används. Ja, det här vara bara ett litet exempel från av bokens kapitel

Kortversionen kan vara riktigt bra att läsa för dig som utbildar dig till lärare i de tidigare skolåren. Du som tillhör den utdöende skaran av läsexperter, dvs. du som på 70- och 80-talet utbildade dig till lågstadielärare, känner säkert att du redan kan det mesta som boken Lära Barn att läsa tar upp. I och med 1991 års förändring av lärarutbildning där lärare började utbilda sig till åk 1-7 lärare minskades tiden för undervisning i läs- och skrivinlärning. För några år sedan mötte jag en 1-7 lärare som hade en åk 1 klass och den läraren sa sig endast haft två (2!) timmars utbildning kring läs- och skrivinlärning! Hur ska läraren då kunna lära sina elever läsa och skriva? Tillhör du de som känner att du behöver mer kunskaper om barns första läs- och skrivinlärning så läs Lära Barn att läsa!

I nästa inlägg planerar jag att skriva mer ingående om de kapitel som behandlar läsflyt, läsförståelse och läsförmåga. Kanske blir det några andra aspekter också. Jag planerar också att försöka mig på en jämförelse av innehållet med den kunskapsöversikt som Barbro Westlund har skrivit med titeln Att lära och förstå (Skolverket 2016).

Referenser:

LegiLexi: https://www.legilexi.org 

LegiLexi (2017). Lära Barn att Läsa.

Appositioner

Vad är då appositioner? Ja, det är fokus i mitt tredje och sista inlägg utifrån artikeln  A Closer Look at Close Reading.

Författarna, Mesmer och Rose-McCully, börjar med ett elevexempel. Flickan läser följande text:

Den tropiska ön var täckt med rik vegetation, frukter, blommor, träd, och många olika sorters djur. Geologer, människor som studerar jorden, hade till och med upptäckt lager av rik vulkanisk jord som göder den rika vegetationen.

Läraren frågar flickan vad en geolog är men hon förstår inte. Flickan ser inte sambandet mellan människor som studerar jorden (appositionen) och geologer.

Ett annat exempel är det här: Vår korrespondent, Olle, har åkt hem. Här är Olle apposition

En apposition är enligt författarna en substantiv, en substantiv fras eller ett substantivsats som avgränsas med kommatecken och som följer direkt på ett substantiv. En apposition måste inte ramas in av kommatecken utan kan stå direkt efter substantivet det representerar vilket kan förändra betydelsen. Ett exempel på detta är:

  1. Min syster, Jenny, tycker om röda äpplen.
  2. Min syster Jenny tycker om röda äpplen.

Jenny är ett appositiv i båda meningarna. Dock kan de förstås på två olika sätt. I den första meningen har jag en syster som heter Jenny och som tycker om röda äpplen. I den andra meningen kan jag ha flera systrar varav en är Jenny och hon tycker om röda äpplen.

Författarna ger tre exempel på hur vi lärare kan arbeta med appositioner i vår undervisning.

Block it out

Utelämna appositionen och låt eleven läsa meningen som i exemplet: Hans, Grandma´s feisty pet dachshund who always barked, sounded off ferociously at the mailman, Herb. Utelämna kan man göra genom att antingen lägga över det som är överstruket i exemplet eller genom att arbeta med sönderklippta meningar. Först läser eleven grundmeningen och samtalar med läraren om innebörden. Sedan lägger läraren in eller tar fram det överstrukna, eleven läser meningen igen och lärare och elev samtalar om vad meningen betyder.

Different Names for Me

Här är idén att eleverna får hitta på appositioner som definierar dem själva. Läraren modellerar i en minilektion och utgår från sig själv när denne visar hur det är tänkt att alla ska göra. Det kan bli något i stil med: Magister Knut, tidigare landslagsspelare i handboll, visade hur en anfallsspelare ska ta sig förbi motståndslagets spelare.

Eleverna får i uppgift att skriva ner sina namn samt lista smeknamn, syster/bror, medlemskap, egenskaper, förmågor osv. Sedan får de skriva meningar där de väver in vad de har listat.

Dikter

Läraren modellerar ett exempel. Det kan se ut så här.

Vinden

Vinden,
en kall och isig varning för en kommande storm,
en ovänlig granne i natten,
rev genom träden

Efter att ha arbetat tillsammans med att skriva sådana här fyrradiga dikter med appositioner får eleverna antingen parvis eller på egen hand skriva egna. Ett nästa steg kan vara att när alla har skrivit en dikt med appositioner skickar man sin dikt vidare till grannen som skriver till en andra vers på fyra nya rader.

För den som brukar använda Wikipedia så förklaras termen apposition så här:

Apposition är ett nominalt attribut där två element, oftast nominalfraser, placeras sida vid sida, och där ett av elementen definierar eller bestämmer den andra. Appositionen kan placeras både före och efter det som den definierar.

Författarna ger tre råd:

  1. Leta efter och använd exempel från texter som eleverna läser, gärna också exempel från NO och SO texter.
  2. Leta efter exempel i de tester eleverna själva skriver. Dela dessa med klassen.
  3. Låt eleverna skriva meddelanden direkt på morgonen. Låt dem vara kreativa och  dela tankar och förslag.

Har du arbetat med den här typen av bestämningar i läs- och skrivundervisningen? Hur gjorde du då? Har du kunnat utgå från och bygga på exempel ur litteratur som klassen läser? Jag vill gärna höra mer från undervisning i våra egna klassrum här i Sverige!

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.

Sambandsord

Nu fortsätter jag på artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017). Den är verkligen innehållstät. När författarna, Mesmer och Rose-McCully, kommer till sambandsord/sambandsmarkörer börjar de med att dels ringa in att de i artikeln syftar på ord som länkar ett avsnitt till ett annat eller binder ihop två intilliggande meningar. Dels understryker de vikten av att eleverna förstår hur dessa ord används. Författarna refererar till forskning som säger att en tredjedel av den text som läses i fourth grade (åk 3 hos oss) innehåller sambandsord/markörer.

Olika sambandsord är olika svåra att ta till sig och förstå. De presenterar olika typer av sambandsord i en stigande svårighetsgrad i en figur som ser ut så här (min översättning): Figur 7. Sambandsmarkörer.

fig7 sambandsmarkörer

Författarna, Mesmer och Rose-McCully, menar att vi har ett par olika tillvägagångssätt för att undervisa om sambandsord. Modellerna är välkända hos lärare. Det första är meningar som ska fyllas i, luckmeningar. Det andra är ett spel där eleverna använder kort med meningar skrivna på dessa samt kort med sambandsord. Varje mening klipps isär och färgkodas så det framgår vilka meningar som hör ihop. Uppgiften är att välja kort med rätt sambandsord för att knyta ihop två halva meningar. Egentligen är det här spelet en variation på luckmeningar med skillnaden att det genomförs som ett spel. Det kan se ut så här. anaforer

Eleverna turas om att läsa två kort i samma färg och välja kort med rätt sambandsord. Parkamraten lyssnar och avgör om det låter rätt. Uppgiften med att läsa och välja kort som passar ihop låter eleverna syntetisera, kombinera ihop, sin kunskap om sambandsord. För en del meningar finns det flera sätt att kombinera rätt och här behöver läraren låta eleverna reflektera över vad olika kombinationer betyder. Några exempel som ges i texten är:

  • Eftersom Jenny tyckte om att sjunga, var hon med i en kör.
  • Jenny tyckte om att sjunga, så därför var hon med i en kör.
  • När Jenny var med i kören, tyckte hon om att sjunga.
  • Så länge Jenny var med i kören, tyckte hon om att sjunga.
  • Efter att Jenny var med i kören, tyckte hon om att sjunga.

Jag tycker att det skulle vara intressant att få ta del av hur du arbetar med t.ex. sambandsord i din läsundervisning. Har du lagt märke till att eleverna ibland har svårt för att förstå vad de läser beroende på sambandsord? Hur gör du då?

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.

Små ord som gör stor skillnad

I förrförra inlägget nämnde jag tre språkliga begrepp, anaforer, sambandsord och appositioner. Innebörden och förståelsen av dessa begrepp gör stor skillnad i vår läsförståelse. I artikeln  A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) undersöktes 10-åringars läsförståelse och många hade problem med förståelse av texter där dessa språkliga konstruktioner användes. Syftningar ställer till problem! Syftningar kan göras inom en mening, mellan meningar likaväl som från en mening till ett helt annat textstycke. I artikeln får vi flera praktiska exempel. Jag börjar med…

Anaforer

Anaforen refererar till det som korrelatet refererar till. En anafor är en tillbakasyftning. Ett exempel på en sådan syftning har vi i meningen:

Pojken log stort för han kände sig glad.

I meningen är han anafor och pojken korrelat.  Här finns en relation mellan pojken och han; de refererar till samma enhet. Anaforen måste inte vara placerad i samma mening utan kan lika gärna återfinnas i en annan mening och då blir det svårare för läsaren att förstå syftningen.

Tusentals träd var planterade i parker och längs flodbanker. När de blommade, blev träden till moln av rosa blommor. När kronbladen föll av, var det som ett rosa snöfall. Japanerna älskade körsbärsträden som deras nationella symbol. Folkmassor samlades för picknick under träden. Människor skrev dikter och målade bilder för att hedra dessa sakura. (min översättning ur Eliza´s Cherry Trees av Andrea Zimmerman, 2011:10)
För att förstå kopplingen mellan körsbärsträd och sakura krävs att läsaren lägger märke till ordet dessa; det ordet är nämligen det enda som kopplar ihop körsbärsträd och Sakura (som är det japanska ordet för körsbärsträd).
Två andra exempel är:
  1. Jim gick till biblioteket. Han ville låna några böcker.
  2. Jim gick till biblioteket för att låna några böcker. Den fokuserade läsaren sökte mer information om korallrev.
Den andra meningen kräver mer av läsaren än den första. Författare använder anaforer för att göra beskrivningar mer målande, använda färre upprepningar vilket gör en text mer omväxlande. Dock ställer användningen av anaforer större krav på läsaren. Är denne inte van vid anaforer så kan texten bli svår att förstå. Här krävs det att läraren i sin undervisning arbetar med anaforer så att eleverna lär sig hur denne kan packa upp texten.

Thread

Författarna föreslår en arbetsmodell som de kallar Thread. Arbetsmodellen passar utmärkt som minilektion där läraren utgår från en exempeltext i vilken denne markerar syftningarna med markeringspennor. Det kan se ut så här:
fig2
Läraren diskuterar utifrån texten vad olika ord ersätter: Vad syfter t.ex. They och them på i ovanstående stycke? Likaså får eleverna reflektera kring vad process syftar på i texten. Här gäller syftningen alla de steg i Damian och Marias förberedelser inför konstutställningen som beskrivs i den föregående mening. Det tydliggör hur författaren slipper upprepningar genom att använda ett ord som täcker in flera steg.

Anaphora Mad Libs

Ett annat arbetssätt som beskrivs är Mad Libs. Mad i betydelsen tokiga, lustiga och /eller märkliga. Här får eleverna byta ut pronomen mot substantiv som är spännande, roliga, annorlunda eller på något sätt fångar läsarens uppmärksamhet. Läraren sätter upp meningar där de pronomen som ska bytas ut är understrukna. Eleverna arbetar parvis eller gruppvis med att hitta på fångande ersättningar. Dessa skriver de upp på papper som sedan placeras in under/över respektive pronomen. Det kan se ut så här:
fig6
I exemplet utgår eleverna från meningen:
Sheila körde nerför motorvägen. Hon log över det vackra vädret. Det fick henne att le.
Hon och det kan varieras i det oändliga; mer eller mindre tokiga ersättningar. Hon kan bli den hänsynslösa föraren, den fina damen eller den snabba läraren. Det kan bli Det varma solskenet, den glittrande snön eller den blå himmelen. Eleverna läser de nya meningarna de har skapat när de ersätt pronomenen med andra uttryck.
Genom att både arbeta med exempelmeningar i texter de läser och genom att skapa egna variationer blir de medvetna om hur en författare kan skapa variation, spänning, mystiska inslag osv. i sina texter.
Som alltid är det bra att arbeta med den här typen av språkligt medvetandegörande inslag i autentiska texter. Samtidigt är det inte alltid lätt att hitta sådana. Ibland måste jag arbeta med uppgifter lösryckta ur ett autentiskt sammanhang. I det här fallet blir det till en lek med ord och språk.
En reflektion är att det här borde vara en utmärkt övning att göra på våra smartboards, eller hur!?

Referenser:

Mesmer och Rose-McCully (2017). I A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences. I The Reading Teacher, Vol 71, Issue 2, September 2017.

Färdigheter som krävs men ”flyger under radarn”

Här syftar jag på läsfärdigheter som påverkar förståelsen. Det finns fenomen i texter som ställer till det för våra elever. Ibland är det svårt att få syn på dessa fenomen även för mig som lärare. Jag märker att eleverna inte förstår men jag vet inte varför de inte förstår. Texten kan synas ligga på rätt nivå för eleven men ändå förstår de inte.

När jag läste en artikel  i det senaste numret av the Reading Teacher så belyses just detta. Artikeln A Closer Look at Close Reading: Three Under-the-Radar Skills Needed to Comprehend Sentences (Mesmer och Rose-McCully, 2017) tar upp exempel på när sambandsord, olika syftningar, leder till att läsaren vare sig ser eller förstår syftningarna i texten. Riktigt intressant och lärorikt. Eleverna i artikeln går i fifth-grade, dvs. de är runt 10 år. Deras lärare arbetar i sin undervisning med att låta eleverna analysera sina ordval, sammanfatta textpartier men också att relatera meningar till olika delar i texten. Läraren upptäcker att eleverna inte kan koppla en mening till en annan del i texten. De ser inte och förstår inte hur olika ord, meningar eller textpartier kan syfta på varandra.

Själv har jag lärt mig tre nya begrepp: anafor referens, sambands- och appositiva referenser.

I artikeln får vi följa på vilket sätt dessa tre begrepp gör att eleverna inte förstår de texter de läser. I nästa inlägg kommer jag att gå in på dessa tre begrepp och vad de innebär i praktiken.

Sammanfattningsvis menar Mesmer och Rose-McCully, artikelförfattarna, att vi lärare tar för givet att eleverna klarar att läsa texter som innehåller olika sorters syftningar mellan ord, meningar och olika partier i texten. Vi missar att vi måste lära ut hur texter kan vara uppbyggda, strukturerade, vilket utgör grunden för läsarens referenser. Det är med andra ord viktigt att lära ut, undervisa om, hur meningar, stycken men också mer omfattande textsektioner kan relatera till varandra och/eller till texten i sin helhet.

Close Reading requires unpacking the implicit relationships within and across sentences. (Mesmer och Rose-McCully, 2017:2)

Det handlar återigen om närläsning av texter. Något jag skrivit flera blogginlägg om tidigare. I den här artikeln med fokus på hur författare arbetar med textstrukturer för att skapa en intressant text, skapa beskrivningar eller en stramare, mer återhållsam text. Styrkan i den här artikeln är att alla språkliga exempel åtföljs av konkreta exempel på hur vi kan arbeta i vår undervisningen med dessa tre referenser. Artikeln ger mig också inspiration till att leta efter fler exempel i olika texter. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga in nya moment i min läsförståelseundervisning. Nu vill du förstås veta HUR du ska göra i din läsförståelseundervisning! Som sagt arbetar jag med att skriva fler inlägg om detta och utifrån denna artikel. Fortsatt trevlig söndag!

Går lässvårigheter över?

Tyvärr inte. Oftast följer lässvårigheterna med upp genom skolåren. Karin Stenlund, fil.dr., disputerade i april med en avhandling med titeln Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Karin Stenlund fann att elever som har lässvårigheter i början av mellanstadiet har ofta kvar svårigheter i årskurs 9. Stenlund undersökte läsfärdigheterna hos en grupp elever med och en grupp utan läs- och skrivsvårigheter och hur läsfärdigheterna utvecklades från början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. De aspekter som undersöktes var hur de grundläggande läsfärdigheterna avkodning samt ord- och läsförståelses utvecklades början av mellanstadiet till slutet av högstadiet. Vad gäller avkodningen så undersöktes både korrekt avläsning och läshastighet. På mellanstadiet undersökte hon också vilka förutsättningar eleverna fick för att kunna utveckla sin läsförmåga i klassrummet. Stenlund beskriver också hur eleverna använder olika strategier i årskurs 9.

Resultatet visar att utvecklingen av läsfärdigheterna var liten. Hur olika lässtrategier användes av eleverna varierade. Det är främst de skickliga läsarna som använder strategier på ett varierat sätt. Stenlund fann också att höga resultat på läsförståelsetest inte per automatik innebar en hög användning av lässtrategier.  Det är en mängd faktorer som påverkar elevers läsförståelse.

Resultatet visade också att många elever har svårt att tolka faktatexter i åldersadekvata läroböcker. Texterna är ofta komprimerade  och eleverna är ovana vid och/eller har brister i de ämnesspecifika språken. Här vill jag göra en utvikning och påminna om Adrienne Gears bok om Att läsa faktatexter. Det är en bok som helt handlar om hur jag som lärare kan undervisa om läsförståelse av faktatexter. En bra bok med mängder av förslag till undervisningen kring läsning av faktatexter för grundskolans alla årskurser. Vill du läsa lite mer om Adrienne Gear så hittar du tidigare inlägg jag har skrivit här: Att läsa faktatexter.

En av intervjufrågorna löd: Hur vet du att det är en faktatext som du läser? Elevens svar på frågan började med Gud vad svår fråga! Ett svar som pekar på att eleven säkerligen inte haft någon undervisning kring olika texttypiska drag. Jag tycker att det var spännande och tankeväckande att läsa bilagan (Bilaga 8) med frågor och elevsvar. Förresten så är det förstås intressant att se alla frågor som användes. Blir du fundersam över begrepp som centripetal- och centrifugalläsning så har jag skrivit ett inlägg om detta när Carina Hermansson föreläste om e-boken i klassrummet.

Har du svårt att hinna läsa hela avhandlingen så läs delar av den. Jag föreslår att du läser kapitel 2 Bakgrund med bland annat samt kapitel 5 som är diskussionsdelen med metod- och resultatdiskussion samt avslutande reflektioner. Följ min länk under referenser så kan du läsa avhandlingen digitalt eller kanske ladda ner just de delar du vill läsa.

Vill du läsa lite mer om Karin Stenlund så hittar du en intervju med henne på Specialpedagogiska institutionens webbsida, Stockholms universitet. Själv skulle jag gärna se henne som föreläsare. Hennes avhandling är intressant och det vore roligt att få höra mer, eller hur!?

Stenlund avslutar med att understryka vikten av textsamtal och att lärare undervisar i läsförståelsestrategier i skolan.

Referenser:

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Avhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Bedömningsstödet – några bra frågor

Jag fortsätter arbeta med implementeringen av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling här i Stockholm. Nya lärare anställs, gamla lärare börjar med en ny etta och en del har helt enkelt ännu inte hunnit sätta sig in i bedömningsstödet. Det finns många aspekter till varför det är bra att använda Bedömningsstödet. Exempelvis handlar det om att vi alla använder samma bedömningsstöd i åk 1, det handlar om likvärdighet i bedömningar och det handlar om att vi nu får lättare att ta emot elever från andra skolor när de har med sig den här avstämningen utifrån Bedömningsstödet.

I mina kontakter med alla er som använder Bedömningsstödet så dyker det hela tiden upp nya frågor. Här är några frågor som jag fått under maj.

En fråga gällde hur vi som lärare ska tänka utifrån avstämningarna i Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling och vad de innebär för den summativa bedömning i Stockholms skolwebb. Vad krävs för att vi ska anse att eleven har mer än godtagbara kunskaper. Mer precist gällde frågan elever i åk 1 som klarar både avstämningspunkterna på nivå A och B. Kan vi för dessa säga att de har mer än godtagbara kunskaper? Personligen anser jag det. Vad anser du?

En annan fråga gällde elever som läser bra men endast kan svara på hälften av läsförståelsefrågorna i läsdelen. Har dessa otillräckliga kunskaper i läsförståelse? Om de kan läsa samt svara på frågor på texten men inte kan jämföra med sitt eget liv – har de då otillräckliga kunskaper? Var går gränserna? Jag anser att de för att bli godkända på läsdelen ska kunna svara på läsförståelsefrågorna. Vi har ju idag ett specifikt kunskapskrav för läsförståelse. Detta kunskapskrav ska förstås uppfyllas för att eleven ska räknas som godkänd. Hur tänker du kring läsförståelsen?

En tredje fråga berörde informationen till föräldrar och huruvida vi lärare ska informera föräldrarna om vilken nivå deras barn uppnått vid bedömningen med Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. Här är mitt förslag att vi lärare använder de formuleringar som vi har i avstämningspunkterna och informerar om att eleven exempelvis kan namnge i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter, att eleven urskiljer ord i meningar osv. Givetvis kan vi sedan informera föräldrarna om att dessa avstämningspunkter anger om eleven klarat vad som förväntas när eleven lämnar första årskursen.

Det är fantastiskt bra att få frågor som de här. Det lyfter sådant vi behöver diskutera och visar på var det kan finnas oklarheter i vår bedömning enligt Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling men också i hur vi talar om kunskapskraven och hur vi informerar föräldrar.

PS. jag ser fram mot att få fler frågor från alla er som läser min blogg! Glöm inte att också dela dina erfarenheter och hur du resonerar.

Läsförståelsen i PISA

Anna Lyngfelt, docent och forskare vid Göteborgs universitet, besökte oss 25/4 -17 och föreläste om vad som mäts i PISA-testerna och varför. Hon diskuterade resultaten av Pisa 2015, läsförståelse, och tänkbar påverkan av PISA-resultaten på undervisningen i grundskolan.

Anna Lyngfelts forskning rör literacyutveckling och då främst med inriktning mot läsförståelse och flerspråkighet. Anna är bland annat medförfattare till Läslyftets modul Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Anna har också arbetat med PISA på olika sätt som exempelvis med provkonstruktion samt formulerings- och översättningsarbete (2016), testomgång (2017) och med nästa riktiga PISA 2018.

I PISA-mätningar tas ingen hänsyn till de enskilda ländernas styrdokument. PISA utgör ett internationellt ramverk med läsexperter som tillsammans sitter i ett board. I Sverige ansvarar Skolverket för vår medverkan i PISA, Skolverket äger frågan,  medan det i andra länder är universiteten som har det ansvaret.

PISA prövar i läsförståelseprovet elevers reading literacy. I rapporten inleds kapitel 3 som handlar om resultatet i läsförståelse med:

Läsförståelse i PISA avser att mäta elevers förmåga att förstå, använda, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället. (Skolverket 2016: 20)

PISA testar ett huvudområde varje gång. Även elevernas attityder undersöks. Provet består av flervalsfrågor och öppna frågor i ett datorbaserat prov samt en enkät. PISA är en urvalsundersökning vilket innebär att det föreligger en viss statistisk osäkerhet kring resultaten. Det är också svårt att jämföra resultat från olika år i och med att det är olika kunskapsområden som står i fokus.

PISA/läsförståelse har fem prestationsnivåer. Skolverket har reducerat  dessa till tre i Sverige.

Vi har stora skillnader mellan av elevers läsförståelse. Andelen behöriga lärare ligger på OECD nivå. Elever som är utlandsfödda är underrepresenterade på fristående skolor. En glädjande nyhet är att våra elevers provmotivation har ökat sedan förra PISA-test.

Vi har ingen diskussion om resultatet i förhållande till vad som testas i läsförståelseproven i och med att provet är hemligt. Detta gör att det är svårt att dra lärdomar av resultaten för svensklärare.

Otydlighet råder kring vad som menas med avancerad läsförmåga. PISA boarden har en ganska framsynt syn på läsning. Idag frågar vi oss exempelvis: Vad är läsning i en digital värld? Hur påverkar elevers tidiga läsundervisning deras läsutveckling?

När man tittar på resultaten  har man inte alla uppgifter varför det är svårt att veta om vi drar rätt slutsatser. Det viktigaste för oss att fundera över är vad PISA betyder. Vi vet att det våra elever lär i skolan inte säkert kan användas av eleverna i andra sammanhang och i andra texter utanför skolan. Anna underströk också att vi är påverkade av den lärarutbildning vi en gång gick och att detta tydligt syns i vår undervisning. Därför är det viktigt för oss lärare att hela tiden fortbilda oss, ta del av forskning och nya rön.

I slutet av föreläsningen fick vi diskutera olika frågeställningar i smågrupper. En fråga gällde var skulden ligger för våra elevers försämrade läsförmåga. Vems fel är det? Ska vi skylla på läraren, på fritids, på hemmen, på skolan som helhet eller på politikerna. Frågan är också om det finns strukturella hinder. En annan fråga vi kom in på gällde när nationella prov tas fram som prövar samma som PISA – är provet då till för att öva inför PISA eller är det till för att ge lärarna underlag i sin kartläggning av vad eleverna kan och behöver?

Sammanfattningsvis är kärnfrågan vad vi gör med PISA resultaten!?

Ja, det här var några snabb nerskrivna och korta rader från en mycket intressant föreläsning! Inga bilder för jag rensade min iPad häromdagen och råkade radera alla bilder från föreläsningen. Solen skiner ute och nu ska jag njuta av en härlig söndag med barn och barnbarn!

Vill du läsa mer om PISA så hittar du information och rapporter på Skolverkets webb. Rapporten heter PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.