Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läsinlärning

Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Forskaren Jens Dietrichson presenterade, igår måndag 21 oktober, dels resultatet från tre systematiska forskningsöversikter om insatser förelever i riskgrupper, dels resultat från den så kallade Läsklar-studien. Jens menade att det finns få effektutvärderingar av tidiga läsinsatser (F-klass och åk 1) riktade mot riskgrupper i de nordiska länderna. Likaså finns det få studier av kostnadseffektivitet. Den optimala kombinationen av olika insatser är inte heller känd.

Läsklar är ett exempel på tidig intervention med stöd i en arbetsmodell. Utmärkande för arbetssättet med Läsklar är:

  • Fokus på fonemisk medvetenhet och kopplingen mellan ljud och bokstäver.
  • Intensivundervisning i smågrupper (tutoring).
  • Multisensoriska inlärningsmetoder.

Det rent praktiska arbetet med eleven omfattar bokstav-ljudlek med lerfigurer som som representerar ljud, en låda med ”hus” som representerar bokstäverna i alfabetet och handalfabetet. Det är avkodningsträning med hjälp av bild-ordkort samt träning med stavelsekort för att öva upp snabbheten i avkodningen.

Vi fick också se en filmsekvens som visade hur en lärare, Anna som har tagit fram Läsklar, arbetade med en elev utifrån materialet.

C7FF458C-8541-4CA6-95BB-A4C4AD198CEA

Den tredje typen av session har fokus på att öka hastigheten och flytet i avkodningen. Detta sker genom att öva med stavelsekort. Övningen handlar om att avkoda så många stavelser som möjligt under en minut. Läraren registrerar elevens resultat i ett diagram varefter de repeterar samma stavelser två gånger till under samma session. Oftast ser läraren en tydlig förbättring mellan gångerna. Eleven kan se sin förbättrade läsning i diagrammet. Att läraren synliggör elevens läsutveckling och läsförbättringar motiverar eleverna och får dem ofta att öva mera.

Skolorna valde själva ut de elever som skulle delta i Läsklar-studien. Deltagande elever var elever som skolan ansåg hade störst risk och låg i farosonen att utveckla lässvårigheter. Eleverna förtestades och elever med störst svårigheter var de som sedan också deltog. Av de deltagande eleverna var ca 45% flickor, 20% gick i åk 1, ca 60% hade ett annat modersmål än svenska och 24 % hade en mer specifik anledning än låga resultat för att ha risk för lässvårigheter ( t ex ADHD, språkstörning, nyanländ, eller misstänkt dyslexi).

Läsklar-studien visade positiva effekter för de elever som visade indikation på att få svårt med sin läsinlärning. ARbetsmodellen med Läsklar visade sig kostnadseffektivt jämfört med andra framgångsrika interventioner. Eleverna som deltog i Läsklar-studien fortsatte att utvecklas även efter att de avslutat träningen med Läsklar.

Efter kaffe/terast var det dags för Jens presentation av resultaten från tre olika systematiska forskningsöversikter.

Vi fick veta mer om effekter per interventionstyp och Läsklars effekter i olika perspektiv. Jens presenterade några gemensamma nämnare för effektiva insatser och dessa är:

starkast evidens2

Resultat från översikter kan tjäna som inspiration till vilka insatser som kan vara effektiva på en viss skola.

Jens underströk att vi behöver lära oss mer om:

  • Effekter av insatsers (mindre) beståndsdelar och kombinationer av dessa.
  • De långsiktiga effekterna.
  • Kostnadseffektivitet.

En spännande föreläsning som knöt ihop en praktisk arbetsmodell med forskningsöversikter. Inga enkla svar om någon hade hoppats på det! Många tänkvärda aspekter att ta med sig till det egna elevarbetet. Jens skickade med oss att det finns gott om interventioner som har stora effekter för elever i riskgrupper. Vi ska också tänka att det finns få eller inga anledningar att tro att de interventionstyper som fungerar väl i andra länder inte skulle fungera i Sverige!

Vill du läsa mer så kan du läsa IFAUs rapport om Läsklar-studien. IFAU är förkortning för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. IFAU ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljningar och utvärderingar.

Korta fakta om Läsklar-studien:

  • Bøg, M., Dietrichson, J., & Isaksson, A. A. (2019). A multi-sensory tutoring program for students at-risk of Reading difficulties: Evidence from a randomized field experiment. IFAU Working Paper 2019:7.
  • Studien fick forskningsmedel från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiskutvärdering (IFAU).
  • Skolor rekryterades sekventiellt med start i november 2016.
  • Totalt har 161 elever i 12 skolor och 7 kommuner i västra Skåne deltagit i studien. 130 i F-klass och 31 i åk 1.

Stort tack till Jens Dietrichson!

1D7F455D-BD7E-4E94-B05F-636CBF8175BC

8e Språkpaketet!

JA! Nu kör vi Språkpaketet för 8e gången!

7 skolor är utvalda från de som anmält sig. 7 skolor som har ett mycket lärorikt år framför sig. 7 skolor som kommer att få jobba hårt med att ”tänka om”, lära nytt, prova nya förhållningssätt, samarbeta, arbeta digitalt i undervisningen och mycket annat.

Ansvariga för upplägg, planering och genomförande är jag, Toura Hägnesten, och min kollega Carola Rehn-Lindberg.

190331_collage språkpaketet

Att delta i Språkpaketet  betyder att deltagarna får lyssna på föreläsningar om exempelvis ASL (Att skriva sig till läsning), flerspråkiga elevers väg in i skolspråket, aktuell forskning om språk-, läs- och skrivundervisning. Deltagarna får också handledning i att utveckla och förändra sitt arbetssätt och sin undervisning. De får tillfälle att diskutera den litteratur som ingår att läsa, vilket är tre böcker! Exempelvis blir det textsamtal kring Lära barn att läsa (Legilexi 2018). Vi har vikt platser åt deltagarna på vår studiedag om Läsa-, skriva-, räkna- garantin och Hitta språket/Hitta matematiken samt erbjuder en halvdag kring Nationellt Bedömningsstöd, åk 1-3. Deltagarna möter en forskare i en av föreläsningarna och de får göra studiebesök hos lärare som bjuder på inblickar i sin undervisning och visar sitt klassrum som en inspirationsplats. Deltagarna får ett bokpaket tillsammans med en inspirerande presentation av böckerna som vår duktiga kollega Maria Ronnås står för.

I och med att iPads används i undervisningen och digitala verktyg integreras i olika undervisningsmoment får både lärare och elever en ökad digital kompetens. I Språkpaketet  strävar vi efter att ge deltagarna kunskaper både med fokus på digitala verktyg och att bredda och fördjupa lärarnas kunskaper inom läs-, skriv- och språkundervisning.

När man bjuds på så mycket som jag listade så tar det tid, mycket tid. Det tar tid att läsa litteraturen. Deltagarna måste räkna med att delta i olika aktiviteter i stort sett var tredje vecka. Sist men inte minst så tar det både tid och energi att utveckla och förändra sin undervisning!

Grattis till er skolor som anmälde intresse och blev uttagna att delta! Ni har ett inspirerande, lärorikt, utvecklande men också ansträngande läsår framför er.

Vilka är då årets utvalda skolor? Det är Engelbrektsskolan, Kvarnbyskolan, Norra Ängby skola, Nya Elementar, Skarpatorpsskolan, Sätraskolan och Örbyskolan.

Metoder för läsinlärning – vilka ger bäst resultat och hur vet vi det?

Sista föreläsningen den här dagen. Jag tar inte mina inlägg från utbildningsdagen (Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag) i kronologisk ordning utan nu kommer Inger Fridolfssons avslutande föreläsning. Det har varit mycket information, många forskningsstudier. mycket jag redan vet och kan men också mycket nytt! Jag är stimulerad, inspirerad men också trött!

Inger Fridolfsson fokuserar på fungerande metoder och hur vi kan avgöra vad som fungerar bättre än andra metoder. En mycket viktig ingång!

F4EFB23A-13E5-4579-9D4A-8D168D108F02

Vi fick också veta att delar av Ingers föreläsning kommer som artikel i marsnumret i tidningen Dyslexi. Förresten  du är väl medlem i Svenska Dyslexiföreningen!? Annars rekommenderar jag dig på det varmaste att bli det!

Inger Fridolfsson är speciallärare med en magisterexamen i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter. Inger är med i styrelsen för Svenska Dyslexiföreningen.  Hon har också varit engagerad av LegiLexi i samband med att de låtit forskare och läsexperter skriva olika kapitel för boken Lära barn att läsa (2018).

Inger tar avstamp i the Simple View of Reading – som får utgöra både början och avslutningen på denna utbildningsdag.

9AEC6F72-F45E-4659-AA15-FB179FAB249D

Läsning är en färdighet som ska läras in. All inlärning är tyngre i uppstarten men går lättare efter en tid.

Inger visualiserade läsutvecklingen med läsbacken. Först kommer ordbildsmetoden (logografiska läsningen), sedan följer arbete med den syntetiska metoden (alfabetisk-fonemisk läsning) för att till slut komma fram till ortografisk läsning med läsflyt.

Kodknäckarstadiet är kort och därför sårbar. Läsförståelse utvecklas däremot under hela livet.

Motivationen bestäms inte av vilken sorts aktivitet eller material som används. Det är framstegen och upplevelsen av att man lär sig och börjar behärska något nytt som ger motivation. Vi behöver göra övningar som leder till framgång varför planeringen och genomförandet av läsundervisningen har stor betydelse för elevens lärande. Det är viktigt att snabbt bli en självständig läsare. Det stärker självförtroendet. Det utvecklar ordförrådet. Läsningen ska vara tillräckligt god i slutet av åk 1 för att bära för egen läsning. Sommarlovet mellan åk 1 och 2 ska kunna användas för egen självständig läsning och eleven ska nu känna att hen kan läsa.

Inger presenterade Vallmomodellen som vilar på vetenskaplig grund. Lärarens kompetens är avgörande för elevens läsinlärning. Vallmomodellen presenterar en balanserad syn på den tidiga läs-och skrivinlärningen där såväl den tekniska sidan som den språkliga förståelsen har sina givna platser. Vallmomodellens fyra huvudområden är: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Vallmomodellen er läraren en tydlig vägledning men också ett redskap för att tidigt fånga upp de elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. Som hjälp i kartläggningen använder Inger bilden med olika trösklar som eleverna ska uppnå. I trösklarna finns angivet  de olika grundmål som eleverna bör ha tillägnat sig. Läraren får även förslag på övningar.

Vi fick en dos med phonics. Hel kort kan man säga att phonics är läsundervisning som bygger på en strukturerad fonem-grafem-koppling. Forskning är i dag överens om att phonics är den undervisningsmodell som det finns vetenskapligt belägg för att lärare bör använda. För ett antal år sedan pågick vad som då kallades läskriget och där ställdes phonics mot whole language. Whole language-rörelsen är kritisk till systematiserad läsundervisning och menar att barn lär sig läsa helt naturligt och av sig själva. Kontexten är överordnad avkodning och man utgår från texter från barnens erfarenhetsvärld. Det tas eller finns inte någon hänsyn till progression. Fonologisk medvetenhet är en effekt av läsningen.

Anna Eva Hallin, logoped och fil.dr, skriver i sin blogg språkforskning.se om läskriget, phonics och whole language. Läs hennes tre inlägg om detta! De är mycket bra skrivna och fulla av intressanta fakta. Du hittar länkarna till dessa inlägg under referenser. Inläggen bygger på en vetenskaplig artikel Ending the Reading Wars skriven av Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018).

Att lära ut denna kod systematiskt och strukturerat (som i phonics/den syntetiska metoden) stöttar alltså den tidiga läsutvecklingen, och detta finns det enormt mycket forskning och stora forskningssammanställningar som visar (t.ex. National Reading Panel, 2000; Rose, 2006; Rowe, 2005). Det finns också evidens för att effekten på avkodning, stavning och läsförståelse är större om denna typ av undervisning börjar tidigt (i förskoleklass/första klass) än senare (efter första klass) (Ehri et al., 2001). (Anna Eva Halling, blogginlägg 180619)

Inger understryker att det är avgörande för eleven att hen får en systematisk och strukturerad läsundervisning därför att eleven får ingen ny chans. Sammanfattningsvis framhöll Inger att en god läsinlärningspedagogik bör omfatta följande komponenter :

  1. Öva på en sak i taget
  2. Repetition!
  3. Välj ut aktiviteter som leder till framgång
  4. En tydlig progression – utgå från det enkla.

Lärarens kompetens och kunskaper om val av fungerande metoder har en avgörande betydelse för det enskilda barnet! Även detta underströk Idor Svensson i sin inledande föreläsning idag.

Att låta forskare ur samma forskningsgrupp från samma universitet avlösa varandra med sina olika föreläsningar var ett mycket bra grepp då det gjorde att de olika föreläsningarna knöt an till och gick i varandra på ett utmärkt sätt. Stort tack till alla er i Svenska Dyslexiföreningen som ordnade den här utbildningsdagen!

Referenser

Anna Eva Hallin. Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! Blogginlägg i tre delar, alla tre med samma rubrik.

  1. del 1, 180619.
  2. del 2, 180625.
  3. del 3, 180704.

Inger Fridolfsson (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärningLund: Studentlitteratur.

Inger Fridolfsson (2016). Vallmomodellen. Lund: Studentlitteratur.

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the Reading Wars: Reading Acquisition From Novice to Expert. Psychological Science in the Public Interest, 19(1), 5–51. Nedladdat från: https://doi.org/10.1177/1529100618772271, 181116.

Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende

Svenska Dyslexiföreningen ordnar idag 15e november en utbildningsdag som tar upp forskningsbaserade insatser för elever som har läs- och skrivsvårigheter och det för elever från F-klass till och med gymnasiet. Dagens rubrik är just Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende.

3762951E-878A-4309-AA90-F74952CAC842

Christina Hellman, ordförande i Svenska Dyslexiföreningen, inledde dagen med en kort presentation av Svenska Dyslexiföreningen samt tips om fler utbildningstillfällen.

73179101-3C88-47E9-A5B0-D3241F5D5258

Först ut var Idor Svensson med föreläsningen Assisterande teknik för personer med läs- och skrivsvårigheter; vilka förutsättningar är nödvändiga och vad fungerar? 

D3C830A0-7C0A-464F-8172-A02F37A4B7EA

Idor sparkade igång med en presentation av några olika interventionsstudier och forskarmiljön. Han använder begreppet assisterande teknik och gav oss följande definition. Under föreläsningen förtkortade han assisterande teknik med AT.

0D28A8BC-330F-468D-8759-A01361F03525

Idor gick in på hur lång tid vi kan se som acceptabelt att det tar mellan stegen att lära sig läsa till den funktionella läsningen i  att läsa för att lära.

Vi fick en introduktion i de senaste 20 årens forskning kring assisterande teknik. Idor började arbeta med att undervisa om assisterande teknik redan 1969. Det var datorer, lärplattor och smarta telefoner. Förändringen kom 2011 med billigare och mer lättanvänd teknik och appar.

För att bli självgående krävs en viss nivå av läsförmåga. Idor talade om  tre grupper: slow starters, slumrare och dyslexi. Har man en åk 3 nivå i läsförmåga klarar man sig hjälpligt på egen hand. När individen inte nått en åk 6 klarar man inte att själv gå vidare i och utveckla  sin läs- och skrivförmåga. Det är viktigt att kunna ta till sig och kunna förmedla text. AT kan här vara en hjälp:

  • till att läsa på traditionellt sätt
  • som ett stöd, dvs. en kombination av traditionell läsning och AT
  • AT som alternativ och då passar inte negrep0 som avkodning och läsförståelse utan kanske hör/lyssna- förståelse och textförståelse.

För de som har svårt att komma igång med sin läsning är det viktigt att träna relationen ljud och bokstav med fokuserad klassrumsundervisning i åk 1, undervisning i mindre grupper i åk 2 och enskild undervisning i åk 3. En systematiserad undervisning i intensivperioder är det som enligt foskning ger efffekt. Exempel på fungerande träningsprogram är Lexia, Bravo, Flashcard och Animega och dessa kommer forskarna att titta närmare på framöver. Vissa program som Skolstil 3 erbjuder kombinationer. I senare delen i åk 3 är det viktigt att sätta in intensivträning därför att det inte hjälper att göra mer av samma . Detta förutsatt att man gått igenom tidigare insatser med systematisk klassrumsundervisning.

Idor gav oss exempel på några program som i dagsläget fungerar hyfsat.

CACE6119-B34D-48D1-A680-A8CB79C76B60

Han delade in programmen i de som ger teknisk kompensation och de som ger språkstimulering och stödjer motivationen.

Idor presenterade ett nytt begrepp för läsning och att ta till sig text nämligen funktionsvariation.

Idor presenterade  Också resultaten av en enskild studie. När  vi arbetar med undervisning och AT ska vi utgå från:

  • individens personlighet
  • aktiviteten i sig
  • AT
  • omgivningen

Läraren måste kunna tekniken men också vara beredd på att utbilda eleven!

Talsyntes fungerar, rättstavning fungerar, talböcker fungerar jättebra, taligenkänning fungerar ganska bra och översättning fungerar, allt enligt Idor. 

Följande bild sammanfattar Idors föreläsning.

FD906147-C2BB-4E4F-A3A3-826A0C837567

Vi fick också med oss några frågor att fundera vidare över.

B3903A60-D52A-411E-A0A1-128D4D0209F2En informationstät föreläsning i högt tempo. Hoppas jag fick med huvdinnehållet! Hoppas också min paddas smarta tangentbord inte gett mig alltför många siffror i stället för bokstäver!

Referenser:

Utbildningsdag med Svenska Dyslexiföreningen  15/11 2018. Läsinlärning, assisterande teknik och självförtroende.

Att våga prova ett nytt förhållningssätt

Mod och öppenhet är den gemensamma nämnaren för deltagarna i Språkpaketet.
Idag, onsdagen den 31a maj, möttes vi som deltagit i  Språkpaketet 2016-2017 för ett gemensamt erfarenhetsutbyte. Lärare från 8 skolor har gjort en gemensam resa i arbetet med att utveckla sin undervisning i den första läs- och skrivinlärningen. Arbetssättet kallas ASL, Att skriva sig till läsning. Det betyder att eleverna lär sig läsa genom att börja skriva. Inget nytt i och för sig. Det som är nytt är att arbetet utgår från att eleverna skriver på Ipads eller datorer redan från allra första början. Skrivandet stöds av talsyntes. Det är spökskrift, bokstavräckor, ord och berättelser. Det är upptäckarskrivande, dvs. orden skrivs som de låter då eleven utforskar och analyserar förhållandet mellan ljud och bokstav. Symbolhanteringen utgörs av tidig form av upptäckarskrivande, avancerad form av upptäckarskrivande och helordsskrivande.

Först ut var kollegorna på Askebyskolan. Du ser här några glimtar från deras redovisning.

Askeby_collage2

Lärarna presenterar i sin resultatredovisning att de ser en tydlig utveckling. Alla elever har gynnats av arbetssättet. Du ser i bilden ovan ett elevexempel från åk 1. Den vänstra texten, två rader under elevteckningen, skrev eleven tidigt på höstterminen och den högra texten skrev samma elev i slutet av vårterminen. Utveckling kallas det!

Lillholms- och Ekholmsskolan berättade om en del tekniska problem de hade i början. Vid terminsstart hittade man inte paddorna! Lillholmsskolans förskoleklasser mötte också andra hinder under läsårets gång. Periodvis krånglade deras iPads och de fanns inte heller alltid på plats. De brottades med brist på personal. Barngrupperna visade sig vara språksvaga vilket krävde mycket förskolepedagogik varför de valde att arbeta mer medvetet med språket och finmotoriska övningar. Lärarna presenterade både fördelar och svårigheter vilket är bra. Svårigheter behöver problematiseras och ska användas för att lära sig av inför fortsatt arbete.

Lillholm o Ekholm resultat åk 1

Många av deltagarna underströk att det parvisa arbetet på iPads ledde till förbättrat samarbete mellan eleverna. Detta var också något som eleverna själva tagit upp och kommenterat. Östbergaskolan bjöd oss på små korta filmer som visade hur eleverna samarbetade i sitt skrivande. Både roligt och spännande att få se!

Lillholm o Ekholm barnhänder

Hedvig Eleonora skola presenterade hur de arbeter i fyrgruppssystem mot bland annat idrotten. De utgår från fasta skrivarpar. Likaså görs mycket av bokstavsarbetet parvis. Deras erfarenhet är att motoriskt svagare elever skriver mer och orkar arbeta längre pass när de arbetar med ASL. De berättade att de har nöjda och glada elever som vill vara i skolan.

Sjöviksskolan fick sina iPads framåt jul vilket var alldeles för sent! De berättade om olika finmotoriskt övningar och hur de arbetat med veckans bokstav i olika material som t.ex. lera.

Långbrodalsskolan berättade om hur de inspirerar sin elever att skriva. Det handlade om springsagor, programmering, olika temauppgifter som tid, egna sagor, sekvenskort. ASL satsningen har get entusiastiska barn som blivit bra på att samarbeta i skrivarpar. Vi fick se exempel på långa texter.  lång text Det var roliga skrivuppgifter som kunde handla om när jag är hundra år.  100 år

Utmaningar inför hösten var för flera av deltagarna att få tillgång till fler paddor, inspirera nya kollegorna som ännu inte har arbetat med ASL och många önskade också fler appar till sina iPads.

Långbrodalsskolan arbetade med små paddor, iPad mini, vilket inte fungerade lika bra som den vanliga storleken. iPad mini bjuder in elever att vilja arbeta själva för det är helt enkelt svårt att få plats två stycken när man ska skriva.

Östbergaskolan visade filmer med elever som skrev och samarbetade jättefint runt sina skrivarbeten. När man arbetar med iPads så är det lätt att också filma korta sekvenser som visar hur eleverna arbetar, hur de resonerar och hur de samarbetar för att lista ut hur ord stavas och vad deras texter ska handla om.

Fler skolor som deltog var Loviselundskolan, Mälarhöjdens skola och Örbyskolan. Under erfarenhetsutbytet visades många härliga, inspirerande foton från klassrummen.

klädnypor

Jag avslutar med eleven som älskar skolan. Nog är det en härligt framsida till Min textbok!älska skolan2

Referenser:

Skolverket. Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk

Språkpaketet på Mediotekets webb: Läs- och språkpaketet.