Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läskompetens

1344 visningar!

Nu har vi kommit till sista veckan och filmen är borttagen! Barbro Westlund föreläser om den kunskapsöversikt hon har skrivit på uppdrag av Skolverket. Titeln på kunskapsöversikten är ”Att läsa och förstå”.

Tre veckor kvar!

Missa inte chansen att se Barbro Westlunds föreläsning om kunskapsöversikten ”Att läsa och förstå”.

I månadsskiftet tar jag ner filmen. Föreläsningen ger en bra översiktlig bild av kunskapsöversikten. Tänk så bra för alla er som föredrar att se och höra framför att läsa! Är du i första hand en läsare så rekommenderar jag varmt kunskapsöversikten! Den är lätt att läsa och ta till sig, klart och stringent språk, alla centrala begrepp och termer utvecklas och förklaras och den lämpar sig utmärkt att diskutera i ett arbetslag. Ja, enligt min åsikt borde kunskapsöversikten vara ett självklart inslag i skolors kvalitetsarbete och i lärares kompetensutveckling.

Jag har skrivit om kunskapsöversikten i tidigare inlägg från 29/1011/11 samt 26/11. Läs dessa tre inlägg och du vet en hel del! Filmen är nu borttagen!

Nycklar till förståelse

 Att samtala strukturerat om text på djupet är det som också påverkar läsförståelsen (Barbro Westlund i Lärarlabbet, 161207).

Citatet matchar perfekt en artikel jag nyss läst i the Reading Teacher. Artikeln, Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds (Witte 2016) handlar om first graders, dvs. 6-åringar, och en modell för att lära dem förstå komplexa texter genom att arbeta med högläsning tillsammans med textsamtal. I artikeln används förkortningen CTA och den står för complex text analyses. Läraren modellerar hur läsare kan använda bevis i texten för att avgöra karaktärers handlingar och känslor samt budskapet som författaren försöker förmedla. Modelleringen tillsammans med höga förväntningar var grunden för hela arbetet som skedde i form av en aktionsstudie.

Första steget utgjordes av en definition av begreppet komplexa texter. Witte (artikelförfattaren) utarbetade en matris för de olika särdrag som komplexa texter kan ha. Dessa särdrag gällde:

  • lexikal nivå
  • berättelsestruktur
  • illustrationer
  • utgångspunkter/synvinkel
  • ordförråd
  • språk
  • teman och
  • krav på förkunskaper.

På tal om lexikal nivå så är detta något som tidigare var vanligt att vi mätte och angav. Här talar vi om texters LIX-värde och då  utifrån följande:

LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent (lix.se).

En kritik av Lix-värden har handlat om att även korta ord kan vara svåra.

Den matris Witte utarbetade såg ut som på bilden. För att kunna se och läsa matrisen klickar du på länken så kommer du till matrisen där den ligger på sidan 31 i artikeln. Du har den även här i PDF-format:  Wittes matris.

Wittes matris

Witte använde matrisen för att analysera böcker hon läste för sina elever och för att fastställa komplexiteten hos dessa texter. Hon började med mindre komplexa texter för att successivt höja kravnivån. Detta textarbete pågick en lektion i veckan (30-40 minuter) under ett helt läsår. I början ledde Witte arbetet med textanalyserna för att sedan allteftersom låta ansvaret gå över till eleverna själva.

Upplägget för undervisningen var indelat i sex steg:

  1. Ledtrådar: Witte lärde sina elever att författare alltid använder ledtrådar i texten som läsaren kan använda för att lista ut hur karaktärerna reagerar på olika händelser i texten.
  2. Högläsning: Witte läste texten högt för eleverna samt förklarade matrisen och hur de skulle arbeta med matrisen. Matrisen skulle hjälpa läsaren att förstå de viktiga händelserna i texten, karaktärernas handlingar och att relatera detta till andra texter.
  3. Rättfärdiga ståndpunkter: Witte modellerade också hur läsaren kan hitta nycklar till sin förståelse i texten. Dessa används som bevis på vad läsaren anser om händelser i texten och karaktärernas sätt att reagera på dessa händelser.
  4. Central tanke/budskap: Nästa steg var att förklara hur författaren använder ledtrådar från flera olika händelser i texten för att förklara textens centrala budskap.
  5. Modellering: Witte modellerade samma arbetsgång för de första sex texterna för att vara säker på att eleverna förstod arbetsgången och tankarna bakom den.
  6. Ansvaret förs över till eleverna: Efter de första sex tillfällena med texter började Witte att successivt lägga över ansvaret för diskussionerna och textarbetet på eleverna.

Arbetet utgår hela tiden konsekvent från texter med stegrande komplexitet och svårighetsgrad. Det är också detta som är unikt för Wittes arbetsmodell. Varje lektion bygger på samma matris och de frågor som är relaterade till matrisen. Tanken bakom detta är att matris och frågor fungerar som stöd till elevernas arbete med att analysera och finna händelser som är avgörande för att bestämma textens centrala tanke och/eller centrala budskap.

Det jag själv tycker är riktigt spännande med Wittes arbetsgång är att arbetet görs tillsammans med så unga elever, 6-åringar. Med andra ord så ska vi förvänta oss att även våra yngsta elever med rätt guidning och modellering kan bemöta och analysera komplexa texter. Det är ju självklart att arbetet hela tiden skedde muntligt då 6-åringarna ännu inte själva kunde läsa tillräckligt bra för att läsa texterna de fick arbeta med.

I nästa inlägg går jag in på hur Witte bedömer elevernas färdigheter i CTA, dvs. deras färdigheter i att göra analyser av komplexa texter, samt vad arbetet med CTA ledde till.

Referenser:

Lexile: https://www.lexile.com

LIX: http://www.lix.se

SPSM om lättläst: Lättläst

Witte, P. G. (2016). Teaching First Graders to Comprehend  Complex Texts Through Read-Alouds. The Reading Teacher. July/August 2016. Volume 70, Numer 1.

Witte, P.G. (2016): Teaching First Graders to Comprehend Complex Texts Through Read-Alouds. Artikeln som pdf-fil.

Ett fullspäckat program väntar!

Dags för referensgruppsträff! programmet är fullspäckat och superintressant. Vi ska förstås planera för 2017 men sedan träffar vi Läsdelegationen , pratar åtgärdsgarantin, och ska få en presentation av Annas besök Projekt Canada. I ställtiden delar vi erfarenheter, tips och reflektioner kring vårt gemensamma intresse, dvs språk-, läs- och skrivfrågor. Vi är nämligen alla läs-och språkutvecklare. Ser så mycket fram mot detta!

IMG_0874

Voilà! Varsågoda!

Här är det många väntat på sedan 9e november! Barbro Westlunds föreläsning och presentation av kunskapsöversikten Att läsa och förstå. Det är bara att ta fram popcornen och bänka sig.

Barbro Westlund och jag har diskuterat hur länge den ska ligga uppe och tillgänglig att se. I och med att terminen snart är slut och vi vet att alla lärare har fullt upp så här de sista tre veckorna före jul så har vi bestämt att filmen får ligga uppe januari månad ut.

Här i Stockholm har alla läs- och språkutvecklare erbjudits kunskapsöversikten vilket betyder att den finns på alla våra kommunala grundskolor. Alla lärare som deltar med sina klasser i tävlingen Barn och böcker får ett alldeles eget exemplar av kunskapsöversikten!

Dela gärna dina reflektioner! Likaså är du välkommen med frågor!

Enligt överenskommelse så är nu filmen borttagen.

Frågor och kommentarer kring ”Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling”

Vilka hjälpmedel får eleverna använda (161120)

Enklast är att utgå från samma förhållningssätt som vid nationella ämnesproven. Läsdelen och läsförståelseprovet i åk 1 (svenska och svenska som andraspråk) prövar avkodning, den första läsningen och förståelse av text. Då måste eleven själv läsa för att det ska bli en prövning av detta. Vi har ju också hjälpmedel som läslinjaler för att eleven lättare ska kunna följa raden och det ser jag inget hinder i att använda även vid själva avstämningen. Så här skriver Skolverket på sin webb.

Proven måste dock fortfarande pröva det som de är avsedda för. Vanliga anpassningar är förlängd provtid eller uppdelning av provet på flera tillfällen. (Skolverket, 161120)

Det här med att dela upp en avstämning på flera tillfällen är ett bra sätt att ge våra yngsta elever bästa möjliga förutsättningar att komma till sin rätt. Att läsa är för nybörjarläsaren en mycket ansträngande och tröttsam aktivitet. Därför kan det vara bra för några elever att vi delar upp och gör bokstavskännedomen vid ett tillfälle och själva läsningen vid ett annat.

Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling skiljer sig från nationella ämnesprov. Resultatet av avstämningarna används av läraren för att: anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar samt tidigt identifiera de elever som är i behov av extra anpassningar men också de som behöver utmaningar. Avstämningarna görs inte vid ett och samma tillfälle utan läraren väljer själv när de görs med vilka elever. Avstämningarna följs upp av läraren. Syftet är att alla elever ska nå de mål som prövas och för det krävs undervisning. Undervisningen är ju det verktyg läraren använder för att eleverna ska lära sig de saker som beskrivs i kursplanerna i de olika ämnena.

På Skolverkets webb finns ett avsnitt om att Anpassa för elever med funktionsnedsättning. Genom att läsa de frågor och svar som finns där så får jag veta mycket.

Bedöma mot flera avstämningar (161018)

En fråga jag har fått gäller om läraren kan bedöma en berättande text som eleven skrivit mot flera avstämningar. Svaret är – ja. Du hittar information om detta i analyserna till Avstämning A, elevtext 1 – Alfred (sidan 3) och till Avstämning B, elevtext 5 ­– Boris, svenska (sidan 11). I sammanfattningarna till respektive elevexempel står det att texterna även kan prövas mot Avstämning B respektive Avstämning C. Det betyder att en elevtext kan prövas mot även nästa avstämning. Detta förstås under förutsättning att läraren bedömer att elevens text har den kvaliteten att detta är aktuellt.

Allmänt (161012)

Jag tänkte prova ett nytt upplägg för det här inlägget. Min intention är att kommentera frågor som kommer upp i de genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling som jag erbjuder lärarna. Nya frågor lägger jag överst i inlägget och sedan uppdaterar jag datum. Det betyder att sådant jag skrivit om tidigare kommer att finnas kvar längre ner i inlägget.

Först vill jag bara säga att det är fantastiskt roligt och lärorikt att möta alla er som deltar i mina genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. När vi tillsammans tittar på och provar att använda Bedömningsstödet så märker jag att ingenting är självklart. Många formuleringar kan förstås på lite olika sätt. Ibland vill lärare bara vara säkra på att de har förstått allt full ut. Allteftersom vi arbetar med Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling uppstår nya frågor.

Dokumentation och registrering

De senaste frågorna jag har mött gäller dokumentation och registrering av resultat. Skolverket kräver ingen registrering och samlar inte in några resultat från lärarnas bedömning av sina elever utifrån Bedömningsstödet. I förordet på s 1 hittar du följande information:

Huvudmannen har enligt skolförordningen (2011:185) skyldighet att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I ett systematiskt kvalitetsarbete ingår att huvudmannen följer upp att bedömningsstöden används på skolenheterna och har rutiner för uppföljning av vad genomförandet har visat. Bedömningsstöden kan bidra till att ge huvudman och rektor ökade möjligheter att planera och följa upp resursfördelningen mellan skolenheter i syfte att alla elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det kan vara underlag för åtgärder för att stärka elevernas kunskapsutveckling och att adekvat stöd sätts in vid behov. (s 1, förordet; fetstil på vissa ord är mitt val)

I Stockholm stad finns i dagsläget (oktober 2016) inte heller några krav eller möjligheter till att registrera elevernas resultat från lärarens bedömning. Dokumentationen sköts av läraren lokalt på skolan och i samråd med skolledning. Rektor beslutar lokalt på vilket sätt denne tar del av resultat och lärarens kunskaper om elevernas språk-, läs- och skrivutveckling.

Summativ respektive formativ bedöm

Den bedömning vi gör med Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling kan ses som både summativ och formativ. Så här beskrivs den aspekten i materialet.

För att kunna följa elevens utveckling rekommenderas att sammanställningarna följer eleven genom årskurserna 1–3 respektive 1–4. De kan dels användas som stöd för en summativ bedömning om var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling vid en viss tidpunkt, dels som en formativ bedömning vilken kan ligga till grund för lärarens fortsatta undervisning. Sammanställningsblanketterna kan även användas vid återkoppling till elever och vårdnadshavare. (s 5 i ”Lärarinformation Läs och Skriv”)

Detta är det enda ställe i Bedömningsstödet där termerna summativ respektive formativ används. Bedömningarna vi gör av elevernas färdigheter är en bedömning som är till för att läraren ska få underlag till planeringen av sin undervisning.

Kommande frågor

Andra frågor som lärare har tagit upp handlar om:

  • lärarens val av text för högläsning
  • skrivuppgiften och vilken valfrihet som finns att välja uppgift
  • hur vi gör vid bedömning av de elever som redan läser när de börjar åk 1
  • kritiska punkter i elevernas språk-, läs- och skrivutveckling
  • sva-elever och bedömning med Bedömningsstödet

Frågorna kommer säkert att fyllas på allteftersom. Parallellt kommer jag att skriva och fylla på detta inlägg med tankar, reflektioner och ibland svar på frågorna. Har du frågor, kommentarer eller vill dela med dig av reflektioner och/eller erfarenheter så skriv en kommentar eller hör av dig!

TH kurs_sept16

Reflektioner över kunskapsöversikten

Det har varit en läsande helg! Kunskapsöversikten Att läsa och förstå (Westlund 2016) är läst och jag tänkte dela några snabba reflektioner.

Kunskapsöversikten är kortfattad, tydlig och lättläst. Figurer, tabeller och faktarutor utgör bra stöd och är bra att kunna gå tillbaka till. Kunskapsöversikten har 7 figurer som åskådliggör och förtydligar begrepp men också deras relationer. Det finns också 7 små rosafärgade faktarutor som lyfter tänkvärda sammanfattningar. En sådan faktaruta kan se ut så här:

Med färdighet menas att visa att man uppnått viss kompetens inom ett område. Med strategier menas de mentala verktyg som används för att uppnå en färdighet. Det finns ett reciprokt samband mellan utveckling av färdigheter och användning av strategier. När det handlar om läsförståelse används begreppet läsförståelsestrategier. (Skolverket 2016:65)

Barbro Westlund tar upp väsentliga begrepp inom lästeori och beskriver dessa. Vi får också en genomgång av olika läsforskare, vilka modeller de är kända för och vad de står för. Den som har läst Barbro Westlunds avhandling och/eller hennes böcker känner igen mycket. Samtidigt fungerar kunskapsöversikten som en bra repetition.

Figur 1 som visar relationen mellan literacy, läskompetens, läsförmåga och lässtrategier kommer jag att få nytta av. Figuren tillsammans med texten klargör både begreppen och hur de samspelar. Ett avsnitt som jag gillar särskilt mycket hittar du på sidan 37, Betydelsen av olika läsförmågor förändras med åldern. Vi glömmer ibland att elevens ålder och var denne befinner sig i sin läs- och skrivutveckling styr vad som är väsentligt att iaktta och observera.

Barbro Westlund lyfter vikten av att göra läsprofiler och att det inte finns ett enskilt läsförståelsetest som kan räcker för att ge en heltäckande bild av en elevs läsförståelse. När vi arbetar med läsprofiler så behövs både en kognitiv och en affektiv läsprofil. Den förra handlar om förmågan av förstå och tolka text. Den senare ”visar elevens intresse, motivation och engagemang för att läa och diskutera texter med andra” (Skolverket 2016:90).

Jag avslutar med ett intressant påstående som absolut kan vara värt en diskussion i arbetslaget!? Det gäller följande rader:

Efter 4-7 år i skolan har flera elever blivit kompetenta läsare, trots att alla inte lärt sig läsa flytande. Men de har fått mycket undervisning i läsförståelsestrategier, som kompenserar deras bristande läsflyt. (Skolverket 2016:39)

Det var lite kort om kunskapsöversikten för dig som väntar på att få ”sätta ögonen i den”!

Referenser

Westlund, B. (2016). Att läsa och förstå. Skolverket.

Att läsa och förstå1

Att läsa och förstå

Trots snökaoset 9/11 var vi en stor grupp lärare som satt på plats i K-aulan, Konradsberg, för att höra Barbro Westlund presentera den kunskapsöversikt hon skrivit på uppdrag av Skolverket. Titeln är Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? (Skolverket 2016)

IMG_0613

Barbro lyfte vikten av att ha kunskap om teoretiska utgångspunkter i den egna läsundervisning. Svaga läsare läser utan att veta varför, de aktiverar inte tidigare kunskap, de läser snabbt för att bli klara, de är inte medvetna om när de inte förstår och de slutar snabbt att tänka på texten när de läst klart. Svaga läsare har inte strategier för läsning. Strategierna är våra mentala verktyg och det är viktigt att veta när man använder vilken strategi.

Det är en myt att alla elever förstår vad de läser – men de vet vad de ska göra när de inte förstår.

Här syftar Barbro på de starka läsarna.

Nytt för mig är begrepp i rörelse. Modellen på bilden är nyskapad och Barbro utvecklade tankarna bakom (Skolverket 2016, s 16-21). Mycket kort så handlar det om att innehållet i begrepp som literacy förändras över tid.

IMG_0616

En viktig fråga gäller relationen mellan begrepp som literacy, läskompetens och läsförmåga. Här möter vi olika förståelse och det är viktigt att ta del av forskningens definitioner.

Kunskapsöversikten har inte bara den sedvanliga innehållsförteckningen utan också ett index med centrala begrepp längst bak. Personligen är jag mycket förtjust i den här sortens index för det underlättar när jag vill hitta och läsa om specifika begrepp.

IMG_0619

Närläsning med textnära frågor. Närläsning kan användas i stället för att ge elever lättlästa texter. I närläsning rör frågorna flera aspekter av texten. Frågorna kan gälla texten som helhet, detaljer, vilka inferenser som behöver göras, struktur, författarens avsikt samt hur texten kommunicerar med läsaren. Barbro Westlund bjöd på oss på ett praktiskt exempel på närläsning (Skolverket 2016, s 71-72). Exemplet är Astrid Lindgrens Märit och kommer från novellsamlingen Kajsa Kavat. Läraren arbetar med vägledande textsamtal utifrån fem meningar. Meningarna visas en i taget tillsammans med det vägledande textsamtalet. På sidan 72  får du kan du läsa hur samtalet utvecklade sig. Texten, meningarna, var:

  • Det var en prinsessa som var död.
  • Åtta år bara var hon när hon dog.
  • Och  nu skulle hon begravas, denna heta, soliga majsöndag.
  • Hennes små kamrater skulle sjunga vid graven.
  • ”Blommande sköna dalar, hem för mitt hjärtas ro” skulle de sjunga. för den sången hade de övat i skolan hel vårterminen. Märit också.

Exemplet stimulerade oss lyssnare att vilja pröva. Ja, så till den grad att en av deltagarna skrev ut meningarna i exemplet och använde dem direkt nästa morgon. Jag träffade Sara dagen efter på min Nya Språket lyfter kurs och då hade Sara varit uppe tidigt och skrivit ut och förberett exemplet kvart i sex på morgonen! Barbro skulle bara veta vad hon sätter igång… – Tack Sara för att du delade filen med kursdeltagarna!

Pressley har visat att det finns elever som aldrig kommer att läsa flytande men de kan lära sig förstå vad de läser. Att använda effektiva läsförståelsestrategier kan kompensera för bristande läsflyt.

Barbro avslutade med att understryka:

  • Det finns inte ett enskilt läsförståelsetest som kan bedöma hela komplexiteten av läsförståelse.
  • Om bedömning integreras som en naturlig del i undervisningen kan den fungera som ett didaktiskt redskap.

I dessa tider då lärare förväntas använda allt fler bedömningsverktyg är detta två viktiga punkter att ta med sig. Du som läser min blogg minns nog bilden med de blinda männen och elefanten (19/10), eller hur!? Varje bedömning har en inneboende begränsning som vi måste förhålla oss till. Bedömningar vinner på att utgöra en naturlig del i vår dagliga undervisning även om det är enklare med ett traditionellt test som ger resultat i poäng och antal rätt. Låt oss arbeta vidare med att använda bedömningar som didaktiska redskap!

För dig som fastnade i snön och inte kunde ta dig fram så är den glada nyheten att vi filmade föreläsningen. Filmen kommer upp i min blogg under nästa vecka. Håll utkik!

Jag tog mig hem i trafikkaoset. Fick dock en timslång friskvårdspromenad på slutet då inga bussar gick. Nu väntar läsning av kunskapsöversikten för det har jag inte hunnit än.

Trevlig helg på er alla!

Referenser

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Att läsa och förstå1

Att läsa för att förstå

Ja, varför skulle man annars läsa om inte för att förstå texten!? Nog läser jag för att jag förväntar mig att texten ska säga mig något!? Det är också en central fråga i undervisning, oavsett ämne. Skolans lärande bygger i hög grad på att vi lär när vi läser. Det är endast i de allra första årskurserna vi arbetar med att lära oss läsa. Mycket snart övergår vårt läsande i att läsa för att lära.

Rubriken är början på en titel på en ny kunskapsöversikt som inte har kommit ut än. Den lär komma 7e november. Hela titeln är Att läsa för att förstå. Läsförståelse av vad och för vad? och denna kunskapsöversikt är skriven av Barbro Westlund.

Eftersom den ännu inte är tryckt så har jag inte läst den men lite förhandsinformation har jag fått. Kunskapsöversikten inleds med ett avsnitt om ”Begrepp i rörelse”. Här tas den förvirring upp som ofta sker när forskare och praktiker använder samma uttryck men menar olika. Det gäller exempelvis läsförmåga, läskompetens, läsförståelse eller literacy. I översikten presenteras hur flera sådana begrepp förändras över tid och därmed också i betydelse. Hur vi tolkar olika begrepp får nämligen betydelse för också vad vi bedömer, hur, när och varför.

Det här med hur vi tolkar och i förlängningen vad vi bedömer, hur, när och varför är något jag ser fram mot att få utvecklat och problematiserat. Det är mycket kring bedömning nu. Nya Språket lyfter har reviderats under 2016, sedan den 1a juli i år är det obligatoriskt att bedöma våra elever redan i åk 1 i läs- och skrivutveckling och taluppfattning och i dagarna kom regeringen med ett förslag om bedömning i förskoleklass (som jag har skrivit om i mina två senaste inlägg).

Kunskapsöversikten innehåller flera förslag på evidensbaserade undervisningsmodeller som sätts in i ett ämnesdidaktiskt sammanhang. Detta skiljer den från andra översikter.

Det jag är riktigt glad att kunna berätta är att Barbro Westlund presenterar sin kunskapsöversikt för oss! Det sker onsdagen den 9e november kl. 15-17. Från början var planeringen att hon endast skulle presentera den för de läs- och språkutvecklare som deltar i höstens seminarieserie med olika forskare. Intresset var förstås mycket stort när nyheten läckte ut så jag har bytt lokal till K-aulan, Konradsberg. Där får vi plats med 400 åhörare så nu finns det nästan 100 platser kvar. Jag har lagt upp anmälningslänken i kalendariet här i PS, PedagogStockholm. Vill du också komma så är det bara att du anmäler dig. Dock förutsatt att du är lärare i någon av Stockholms kommunala grundskolor.

För dig som inte kan eller får komma så kan jag trösta dig med att vi filmar föreläsningen. Förhoppningsvis kan jag lägga upp filmen under vecka 46.

Som extra grädde på moset så få alla som kommer ett eget exemplar av kunskapsöversikten!

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!