Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läskunnighet

SIUP, dag 2

Det är förkortningen för Skriftliga individuella utvecklingsplanen. Den har två delar. Dels omdömen, dels en framåtsyftande planering för elevens arbete med att nå kunskapskraven och att utvecklas mot läroplanens mål.

Dagens program bjuder på moment om kunskapskraven åk 1, obligatoriska Bedömningsstöden, SIUP, samt elevens kunskapsrätt och skolans ansvar.

Inte heller detta inlägg försöker ge en heltäckande bild av dagens konferens utan det är glimtar jag fångat i stunden. Därför kan vissa avsnitt upplevas som lite korthuggna!

Läsförståelse är en delkomponent i läsning. Bedömningsstödet i läs-och skrivutveckling presenterar ett kunskapskrav för läsförståelse med fokus på två delar:

  1. Vad kan eleven?
  2. Hur visar eleven det?

Föreläsarna påminde oss om att läskunnighet är en av de mänskliga rättigheterna! Samtidigt ska vi komma ihåg att läskunnighet betyder olika saker i olika sammanhang. Det finns en internationell läskunnighetsdag som firas 8 september varje år sedan drygt 50 år.

Idag finns det 758 miljoner vuxna världen över som inte är läs- eller skrivkunniga, två tredjedelar av dessa är kvinnor. Detta är en siffra som inte minskar och är oroväckande hög. Även i Europa är denna siffra hög, bara i Frankrike och Tyskland finns det tio miljoner människor som inte är läs- eller skrivkunniga. (UNESCO, 180130)

Ja, att lära våra elever att läsa är centralt för deras utveckling och grunden för allt lärande.

Vikten av att vi arbetar med systematiskt kvalitetsarbete återkom som en röd tråd under båda dagarna. Det systematiska kvalitetsarbetet belystes ur olika perspektiv. Det jag nappade på var när föreläsarna påminde oss om att:

Använd det systematiska kvalitetsarbete till att upptäcka allt som fungerar och allt som är bra.

Under mina egna år som lärare har jag lärt mig vikten av att göra mer av det som fungerar och mindre av att lappa och laga. Det ger positiv energi till fortsatt utvecklingsarbete och fortsatt lärande för både lärare och elever.

Det är vad som står i regelverket som gäller. Regelverkets skrivningar går före vad Skolverket skriver. Rektor har rätten att besluta på den enskilda skolan förutsatt att regelverkets skrivningar följs.

Bakgrunden till att Bedömningsstöden togs fram ligger i Martin Ingvars utredning En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Kort handlar det om att skapa en bedömarkultur för åk 1-3, ett metodneutralt kunskapskrav samt att pröva effekterna av betyg i åk 4.

Åsa Nyberg föreläste om SIUP och hur den kan utformas. Hon diskuterade bland annat begreppet förmåga. Åsa underströk att förmåga i bedömningen inte syftar på något medfött utan något som eleven ska få möjlighet att utveckla med hjälp av lärarens undervisning.

IMG_1183

För att kunna utveckla en förmåga behöver eleven få undervisning i hur denna förmåga kan utvecklas. Forskare är idag överens om att läraren och dennes undervisning har en avgörande betydelse för huruvida eleven utvecklar sina förmågor i olika ämnen.

Läraren anpassar undervisningen så att enskilda elever utvecklas på bästa sätt. Extra anpassningar kräver inga formella beslut utan de är olika sätt som läraren stödjer elever i deras lärande. Skolverket ger exempel på extra anpassningar HÄR. Pågående extra anpassningar, som fungerar för eleven, sammanfattas och dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen (IUP).

Bo Sundblad underströk med emfas att undantagsbestämmelsen inte används i åk 1-3!

IMG_1186

Undantagsbestämmelsen används endast av betygsättande lärare. Det ska INTE framgå av betygsdokument att läraren tagit hänsyn till undantagsbestämmelsen vid betygssättningen. Skolverket redovisar hur undantagsbestämmelsen ska användas i filmen:

IMG_1188

På tal om rättssäkerhet gäller följande:

IMG_1189

Lärare som förstått grunderna för rättssäkra omdömen sparar inte bara tid utan kan också känna sig trygga med att ha formulerat rättssäkra omdömen. Omdömen och betyg formuleras och sätts i förhållande till elevens kunskaper, inget annat.

En diagnos kan aldrig ge en bild av vilket särskilt stöd en enskild elev är i behov av.” (Skolverket 2016, sid 33)

Eftermiddagens föreläsning avslutades med tre sammanfattande punkter:

  1. Elevens kunskapsrätt får inte sättas ur spel.
  2. Undantagsbestämmelsen gäller endast den betygssättande läraren i samband med sammanvägning av kunskapsomdömen i ett ämne.
  3. Vad som menas med inte är av tillfällig natur är problematiskt.

Avslutningsvis fick vi med oss uppmaningen att hålla isär beskrivning och förklaring.

Det var två intressanta dagar som Skolportens konferens Bedömningsprocessen i åk 1-3. bjöd oss på. Särskilt tyckte jag att Anna Karlefjärd var duktig på att problematisera och vrida och vända på olika frågor. Stort tack för det, Anna!

Logistiken runt pauser med fika och luncher fungerade bra och nästan alla åhörarkopior hade skickats ut i förväg vilket var utmärkt. På så vis kunde jag som åhörare ha föreläsarens presentation öppen på min iPad och bläddra lite fram och tillbaka allt eftersom föreläsaren fortsatte föreläsa. Hann man inte med så var det bara att bläddra tillbaka.

Dagens föreläsare var, 180130:

Anna Karlefjärd: http://annakarlefjard.se

Bo Sundblad: http://www.sundbladsenskilda.se

Åsa Nyberg: BoU- enheten, Jönköping

Referenser:

Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Skolverket (2016). Bedömningsstöden i läs- och skrivutveckling. I Bedömningsportalen hittar du materialet under fliken Prov & Material med flera uppgifter.

Skolporten: konferenser, 180130.

UNESCO: Internationella läskunnighetsdagen, 180130.