Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läslust

Hur skapar vi intresse för läsning?

Bästa kollegorna Lotta Metcalfe och Emelie Kellnberger hade bjudit in Jenny Edvardsson att föreläsa i september 2018 om hur hon får sina elever att läsa. Även om det är ett år sedan så är ämnet alltid lika aktuellt! Varje dag brottas lärare med frågan Hur skapar vi intresse för läsning?

Jenny arbetar som lärare (lärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet, Kristianstad), föreläsare och författare. Hon driver en FB grupp  kring läsning. Ja, du måste förstås också lyssna på podden som hon driver tillsammans med bibliotekarien Marit Hammarland. Podden ligger som en blogg och heter Sånt vi läser. Jenny har förstås en alldeles vanlig blogg också! Den har titeln Jenny på Wendes. Jenny bjuder på erfarenheter, tankar, kunskaper och mängder av inspiration!

bild Jenny

Jenny undervisar på gymnasiet och hon beskriver kort sina elever. De är:

  • pojkar
  • ovana läsare
  • ointresserade läsare
  • långsamma läsare

Med andra ord inga ivriga storläsare. Det är förstås viktigt hur hon som lärare möter sina elever för att skapa förtroende och väcka lust för läsning, som är en viktig del i ämnet svenska. Jenny presenterade hur hon öppnar ett läsår med samtal om läsning och böcker. Det är presentationer av böcker genom att duka upp dem. Hon samarbetar nära med skolbibliotekarien och övrig skolpersonal. Forskning och internationella studier understryker vikten av läsande förebilder. Det kan vara en bror eller en förälder som läser.

Jenny arbetar också med att visualisera läsningen med Google maps där böckerna som eleverna har läst markeras med små markörer. Nu blev upplösningen dålig på min skärmbild så jag föreslår att du klickar på bilden så du kan se den i original. Spännande att kunna arbeta på det här sättet!

bild Jenny 3

Hon lyssnar också på texter med eleverna. Ett tips är Sveriges radios radionovellen.

Jenny lägger stor vikt vid att fundera över valet av litteratur och refererar till litteraturkritikern Rita Felski.  Felski har funnit att följande fyra faktorer är viktiga för att läsaren ska läsa vidare i en bok:

  1. igenkänning
  2. förtrollning/hänförelse
  3. kunskap
  4. chock

Det är viktigt att ha koll på och utgå från elevernas intressen och möjlighet till igenkänning för att skapa engagemangs för läsning. Vissa egenskaper är extra viktiga att ta hänsyn till när vi väljer litteratur. Exempelvis är det viktigt att komma ihåg att välja:

  • litteratur med manliga huvudpersoner (Karin Taube)
  • litteratur som knyter an till elevernas egna erfarenheter och världar (Christina Olin-scheller; Pat Thompson)
  • litteratur som blir elevernas ”entry point texts”  (William G Bronzo)

bild jenny 2

Jenny arbetar och undervisar utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt vilket hon förklarade närmare. Förhållningssättet omfattar en strukturerad läsundervisning; Jenny modellerar olika moment och aspekter och för löpande samtal med sina elever. De som behöver får stöd i inlästa böcker från inläsningstjänst. De använder Legimus, Spotify och talsyntes. Högläsning är också något Jenny rekommenderar.

Tyvärr kunde jag inte delta i den sista delen av föreläsningen varför jag bara kan återge ovanstående glimtar från Jennys föreläsning. Som ni ser och förstår av bilderna filmades föreläsningen. Dock låg filmen ute en kortare tid och finns inte kvar att se. Följ gärna mina kollegor via Skolbiblioteksbloggen så har du spännande läsning att vänta.

Nyanlända och språkutveckling

Kollegan Maria Ronnås hade bjudit in skolbibliotekspersonal och pedagoger i Stockholms kommunala grundskolor till dagens föreläsning med Sara Persson. Aktuella frågor var exempelvis ”Vilken roll kan skolbiblioteket ha för nyanländas språk- och kunskapsutveckling? Hur används elevernas modersmål?”

Först fick vi höra lite allmänt om hur arbetet ser ut i Saras klass Hjärtat. Elevantal, rutiner, ämnen, åldersindelning och personal. Eleverna går i klass Hjärtat under fyra veckor och sedan går de ut i klasserna.

Vi i publiken kom från hela grundskolan. Givetvis även skolbibliotekarier. Det var många möten och samtal.

IMG_0073

Sara belyste några myter om flerspråkighet. Exempelvis att tvåspråkighet är ett entydigt begrepp – stämmer inte. Barn lär sig inte andraspråk automatiskt. En tredje myt handlar om att språk bör hållas isär och användas ett i taget.

IMG_0069

VI fick med oss några saker som är viktigt för nyanlända. Saker som borde vara självklara. Saker som ALLA elever gynnas av! IMG_0071

Det var nya begrepp som additiv och subtraktiv tvåspråkighet. En subtraktiv tvåspråkighet innebär det att den lärande har en negativ inställning till sitt förstaspråk vilket leder till att hen byter ut förstaspråket till det nya språket. Med additiv tvåspråkighet menas att inläraren tycker om båda språken och är intresserad av att använda sig av de båda. Detta leder till en mer balanserad inlärning.

Sara Persson är lärare, har skrivit boken Nyanlända elever och bloggar. Hon berättade om hur själv arbetar. I sin undervisning växlar hon mellan digitala och andra verktyg och försöker hela tiden hitta nya sätt för att utveckla elevernas lärande och språkutveckling. Sara delade med sig av sina erfarenheter, gav oss rikligt med tips på VAD och HUR vi kan göra.  En del kan du läsa om i Saras blogg Hjärtat. Sammanfattningsvis en inspirerande eftermiddag.

Referenser:

Sara Persson (2016): Nyanlända elever. Stockholm: Natur och Kultur.

Saras blogg: Hjärtat hos @frksarapersson