Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läsning i alla ämnen

Ett fullspäckat program väntar!

Dags för referensgruppsträff! programmet är fullspäckat och superintressant. Vi ska förstås planera för 2017 men sedan träffar vi Läsdelegationen , pratar åtgärdsgarantin, och ska få en presentation av Annas besök Projekt Canada. I ställtiden delar vi erfarenheter, tips och reflektioner kring vårt gemensamma intresse, dvs språk-, läs- och skrivfrågor. Vi är nämligen alla läs-och språkutvecklare. Ser så mycket fram mot detta!

IMG_0874

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Två veckor kvar!

Vi har nu kommit överens om att jag tar bort filmen med Adrienne Gears föreläsning 27 maj. Det betyder att ni har två veckor på er att se föreläsningen. Du hittar föreläsningen i ett inlägg från 24e april.

Missa inte chansen!

Att våga välja nya vägar

En ny kurs där konceptet är berättande med utgångspunkt i:

att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Vi är några kollegor på jobbet som har tagit på oss att se vad vi kan göra för kurs utifrån ovanstående formulering i kursplanen för svenska. För någon vecka sedan träffades vi för att diskutera vidare samt höra vilka förslag vår kollega Kia har på bilderböcker vi kan använda. Ja, du undrar förstås vad kursen ska innehålla och hur upplägget är tänkt. Än så länge finns kursen bara i våra huvuden. Inget är bestämt för innehåll, omfattning, hur många moment som ska ingå, vilka av oss som ska genomföra osv. Det enda vi bestämt är att vi ska prova några moment på våra kollegor på Mediotekets Lära av varandra dag i maj.

I grova drag jobbar vi med att skapa några olika moment som exempelvis:

  • Bilderböcker: presentation av exempel på hur bild och text samspelar och förstärker varandra i bilderböcker
  • iMovie: att göra trailers med stöd i de bilderböcker som har i första momentet presenterats
  • Skapa en text i en app där jag kombinerar foton/bild med ord och ljud
  • Skriftligt berättande som också bygger på tidigare presenterade bilderböcker

Ja, vi kläcker idéer kring fler moment men som sagt är vi på idé- och utprövningsstadiet. En utgångspunkt är att använda ett halvdussin bilderböcker. Samma bilderböcker som presenteras i första momentet används sedan i övriga moment.

Hela kursen är en teaser för hur det skulle kunna gå till att arbeta med att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Kursen förutsätter att deltagarna deltar i samtliga moment. Upplägget blir att kursledarna ger minilektioner följt av hands-on arbete i par. Den här kursen är ett pröva och se vad man skulle kunna göra. Vill man bli en fena på något särskilt så får man fortsätta med att gå på någon av våra ordinarie kurser.

koncept berättande

Spännande att se vilka av Kias förslag på bilderböcker vi väljer, tycker inte ni det också!?

Förresten så ska vi nog också ha med exempel på faktaböcker.

Din söndag är räddad, eller hur!?

Varsågoda! Adrienne Gears föreläsning från onsdagen den 20/4. Detta är samma föreläsning som drygt  400 lyckligt lottade lärare från hela Sverige fick njuta av fredagen den 22/4 på Natur & Kulturs Läskonferens 2016. I onsdags utgjordes Adriennes publik av ett hundratal lärare från Stockholms kommunala grundskolor. Jag har i min tjänst det fantastiska nöjet att få arbeta med kompetensutveckling på olika sätt för grundskolans lärare. Jag leder själv kurser, föreläser, bloggar och mycket annat; t.ex. försöker jag hitta och bjuda in skickliga föreläsare för att ge oss lärare ny input, inspiration och idéer för att kunna förbättra den undervisning vi ger våra elever. Jag har förstått på alla jag mött både i onsdags och i fredags att det bästa var att få lyssna på Adrienne Gear. Hon arbetar själv efter sin uppmaning RFLECT – REFINE! Ett exempel på detta är följande citat från Adriennes föreläsning:

It is better now because I teach ”raise the quality” rather than just the content. (Adrienne Gear 160422)

Filmen med Adriennes föreläsning är nu borttagen enligt överenskommelse.

Andra delen motsvarar tiden efter pausen, dvs. andra halvan av Adriennes föreläsning.

Adriennes avslutande citat var:

If you are teaching and not learning you are not teaching. (Frank McCourt)

PS. Jag vill också tacka mina två kollegor från Medioteket, Magnus Mählkvist och Robert Broman, som är proffsen bakom denna film. Utan dem vore det inte möjligt att sprida kunskap på detta sättet! De är till ovärderlig nytta i mitt uppdrag.

Det blev en ”teaser”!

Förra veckan hade vi sista träffen på kursen ”Att undervisa i läsförståelse”; en kurs som jag arbetat med i många år  nu. Kursen är oerhört uppskattad av alla som deltar trots att detta med läsförståelsestrategier inte har nyhetens behag jämfört med hur det var för  några år sedan. De flesta har hört talas om strategier som att förutspå, arbeta med frågor, sammanfatta osv. Här ska  man komma i håg att bara för att man  har hört termerna och begreppen så betyder inte det att man har klart för sig hur man kan arbeta med olika strategier.

Den här kursomgången fick ett nytt innehåll sjätte och sista tillfället. Jag förberedde deltagarna på att det var första gången jag provade upplägget och att de med andra ord var mina försökskaniner. Nu var det dags för att pröva några strategier för att läsa faktatexter och jag valde att utgå från Adrienne Gears bok med samma titel (Att läsa faktatexter, 2015). Förresten, på förlagets webb hittar du nästan 40 så kallade formulär som du laddar ner kostnadsfritt. Du ser på bildens rödmarkering var fliken formulär finns.

Mitt upplägg gav deltagarna en resa genom boken med stöd i Adrienne Gears bild på hjärnan indelad i de fem bitarna:

  1. Zooma in
  2. Ställa frågor och göra inferenser
  3. Avgöra vad som är viktigt
  4. Göra kopplingar
  5. Transformera

Boken innehåller både teori och praktiska undervisningsexempel. Jag gick igenom teoridelen med avstamp i David Pearsons punkter på sidan 19 i boken. Sedan blev det att jobba praktiskt. Deltagarna hade med sig faktaböcker från sina respektive skolor och det första vi gjorde var att leta särdrag. Först eget parvis arbete och sedan fram med formuläret Leta särdrag i faktaböcker. Jag presenterade författarens skiss på läsaren som tänkare och utvecklingen, eller ska vi säga resan, från en bokstavlig till en tolkande läsning. Mellanstationen på den resan är den interaktiva läsningen.

I den bokstavliga fasen av läsningen ingår att hitta särdrag, sammanfatta, avgöra vad som är viktigt, återberätta och klara strukturen med början-mitten-slutet. I den interaktiva fasen arbetar läsaren med att ställa frågor, göra kopplingar, visualisera och göra inferenser. I den tolkande fasen arbetar läsaren med att transformera, syntetisera och tänka kritiskt.

Praktiskt provade vi på exempelvis lektioner för att arbeta med snabba frågor och frågor som kräver djuptänkande. Vi prövade att avgöra vad som är viktigt med uppgiften att först lista 15 saker man vill ta med till en öde ö för att sedan i etapper banta listan till det bara finns 3 föremål kvar. Vi bekantade oss med TITT (för lågstadiet), BRSV (för mellanstadiet); dessa två modeller är varianter på THIEVES (som jag har skrivit om i tidigare inlägg). BRSV står för Bilder, Rubriker, Slutet och Vad jag vet. Det avslutande nedslaget bland alla förslag och undervisningsexempel i boken gällde transformering. Här gick  vi igenom och provade exempel till de fyra formulär som finns om att transformera sitt tänkande.

Som du förstår hann vi faktiskt riktigt mycket på 2,5 timmar. Finalen blev att alla skrev exit tickets i Padlet och det här är några exempel på vad deltagarna tyckte.

Suverän och mycket kunnig kursledare!

Dagens upplägg var bra och att presentationen låg nu vid sista tillfället. Den funkar också som en liten teaser för en annan cirkel.

Vi blev sugna på att använda oss av boken i undervisningen.

Bra genomgång av vikten av att eleverna måste känna igen olika texttyper för att kunna ta till sig dem och därmed komma vidare i lärandet.

Bra att få en genomgång av boken om faktatexter. Vi har fått en förståelse för att se olika texters särdrag. Bra att få ett verktyg i undervisning av faktatexter.

Bra upplägg, speciellt ”leta efter särdrag” som känns som att vi kan använda direkt.

Många bra tips att använda i undervisningen – direkt!

Jag ska säga er att det är alldeles fantastiskt roligt att få planera och leda dessa kurser. Att vara lärare för lärare är världens roligaste och tacksammast jobb!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: N & K.

Natur & Kultur, Adrienne Gears bild på hjärnan hittar du HÄR (du hittar den under fliken Formulär och den har filnamnet Förståelsestrategier för faktatexter).

formulär

Läsundervisningens grunder

är titeln på en ny bok från Gleerups Utbildning AB.

Bokens titel kan låta som att det här handlar om den mest grundläggande kunskapen om läsundervisning. Fel! Att läsa boken har gett mig ny kunskap trots att jag har läst en hel del andra böcker inom ämnet.

Som den vana läsare jag är så börjar jag med att läsa baksidestext, innehållsförteckning, titta lite snabbt på författarpresentationerna samt en snabb titt på referenslistan.

Baksidestexten presenterar vad jag som läsare kommer att få. Den anger utgångspunkten som jag tycker beskrivs bra i den här meningen.

[…] Läsundervisningen behöver vara balanserad, det vill säga utgår från både god läsmiljö och systematisk undervisning, för att läslärandet ska fungera bra.

Vidare ser jag att boken kommer att ta upp barns läsförberedande kunskaper och färdigheter, avkodning, läsflyt, läsförståelse och textrörlighet för barns första skolår, dvs. F-klass till och med årskurs 3. Texterna kommer att diskutera läsundervisning, didaktiska val och diagnostiska arbetssätt.

[…] Till varje kapitel finns förslag på hur läsaren på ett enkelt sätt kan knyta ihop kapitlets teoretiska innehåll med praktiska uppdrag i klassrummet för att öka förståelsen av det lästa och få forskningsgrundade verktyg till sin undervisning.

Ansatsen att knyta ihop teori och praktik tycker jag är det viktigaste i den här sortens bok. Jag kan läsa hur mycket forskning som helst men kan jag inte översätta vad jag läser till något jag gör i klassrummet så är den läsningen bortslängd tid. Syftet med att läsa facklitteratur är ju inte att jag ska bli klokare i största allmänhet utan att jag ska få stöd i hur jag kan utveckla min undervisning. Så här långt ser boken ut att kvala in ur den aspekten.

Boken Läsundervisningens grunder har 14 kapitel med olika fokus och skrivna av lika många författare. De flesta författarna är disputerade och forskare och tre är lärare. Forskaren Tarja Alatalo är bokens redaktör. Här vill jag påminna om att Tarja Alatalos avhandling är värd att läsas. Titeln är Skicklig läs- och skrivundervisning och du hittar den på Skolportens webb tillsammans med en intervju.

Det första jag blev riktigt nyfiken på när jag bläddrat klart i Läsundervisningens grunder var kapitlet om läsförståelse i matematik. Det blev också det första kapitlet jag läste. Förra inlägget tog upp detta.

lasundervisningens-grunder1

Referenser:

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3. Om lärares möjligheter och hinder (Skolporten om avhandlingen som också går att ladda ner). Avhandling framlagd vid Göteborgs universitet.

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Läsning i matematik

Det är rubriken på kapitel 9 i Läsundervisningens grunder. Boken tar upp så många viktiga aspekter på just läsundervisning så jag kommer att skriva flera inlägg utifrån olika kapitel. Detta är definitivt en ”måste läsas” bok!

Kapitlet Läsning i matematik är skrivet av Cecilia Segerby som är doktorand i matematikdidaktik vid Malmö högskola och har fokus på hur elevers förståelse i matematik kan främjas av skrivövningar kopplade till lässtrategier. Spännande, eller hur!?

Även om jag inte undervisar en klass så minns jag hur matteböckernas texter ser ut. Korta texter med få ledtrådar. I texterna hittar eleverna siffror, symboler, bilder och ibland också grafer och diagram. Att texterna är så korta och siffrorna integrerade har gett en del roliga exempel genom åren. Jag minns exempel på texter som bestod av tecken på ett främmande, för eleverna okänt språk med siffror integrerade. Ändå kunde eleverna se hur de förväntades räkna ut uppgiften. Tyvärr hittar jag inte exemplet just nu. Har du kvar det? Mejla mig i så fall gärna!

Lässtrategier nämns endast i ämnena modersmål, svenska och svenska som andraspråk. Cecilia menar att läsningen i matematik skiljer sig åt jämfört med läsning av andra sorters läsning vad gäller avkodning och läsförståelse.

Läsriktning

Till att börja med visar Cecilia hur avkodningen inte alltid sker från vänster till höger som är vår gängse läsriktning. I matematik kan vi behöva läsa från höger till vänster som på en tallinje. I en tabell kan läsningen förväntas ske nedifrån och upp eller diagonalt som i grafer.

Läsförståelse

Alla ämnen har sina ämnesspecifika ord och begrepp, så ock matematikämnet. De matematiska begreppen är ofta mer abstrakta i matematik än i andra ämnen med få beskrivningar av betydelse. Det finns många ord, termer, där betydelsen skiljer sig från när man använder samma ord i vardagsspråket.

Termer
Cecilia ger oss exempel på sådan begrepp där betydelsen skiljer sig åt. Här återger jag några exempel.

Betydelsen i matematiken
Ord i vardaglig betydelse
rymmer = får plats flyr
volym = hur mycket något rymmer t.ex. ljudvolym eller hårvolym
axel = axel i diagram kroppsdel
tal = en uppgift i matematiken, ett räkneexempel anförande, yttrande

Ord kan även ha olika betydelse i ämnet matematik. En tabell kan vara en förteckning över t.ex. antal  eller exempel. en tabell kan också syfta på en multiplikationstabell som exempelvis 4:ans tabell, 1×4=4, 2×4=8 osv.

Symboler
Symboler används flitigt i matematiken. Symbolerna kan vara numeriska och icke-numeriska. De förra är exempelvis 1,2 och 3. De senare är exempelvis tecken som + och -. Cecilia fann i en studie av elever i årskurs 3 och 4 att flertalet av eleverna hade utvecklat en speciell lässtrategi när de läste texter som innehöll symboler. Ofta fokuserade eleverna symbolerna i stället för innehållet i texterna och drog felaktiga slutsatser.

Cecilia ger oss exempel på hur symboler kan ha olika meningsskapande funktion i matematik och i text. Additionsteckenet är ett sådant exempel där hon tar upp exemplen med sammansatta ord. Hund + valp = hundvalp kan jämföras med 1 + 2 = 3.

Illustrationer
Nästa område gäller illustrationers betydelse. Illustrationer kan vara dekorativa, relaterade men inte väsentliga men de kan också vara väsentliga.

  • De dekorativa har som uppgift att vara just dekorativa och lätta upp en sida.
  • En illustration som är relaterad men inte väsentlig upprepar idén som ges i texten utan att eleven egentligen behöver använda informationen som illustrationen ger.
  • Väsentliga illustrationer kräver att eleven behöver förstå både innehållet i texten och i illustrationen annars kan denne inte lösa uppgiften.

Det här innebär att en matematisk text är multimodal!

Lässtrategier
Cecilia presenterar hur hon har arbetat med RT, reciprocal teaching, i sin undervisning för att lära sina elever att använda lässtrategier på ett effektivt sätt i matematikämnet. Detta ingår också i hennes interventionsstudie i åk 4. Hon matchar de fyra strategierna i RT med de fem förmågor som matematikundervisningen ska bidra till att utveckla enligt läroplanen (Skolverket 2011, sid. 63).

Cecilia beskriver hur hon använder lässtrategierna för olika moment i matematikundervisningen. Hon rekommenderar att vi bygger upp en ordlista som successivt utvecklas. Hon lyfter att en siffra också kan vara ett tal precis som en bokstav kan vara ett ord. Hon föreslår att vi tillsammans med eleverna bygger tankekartor för att aktivera förförståelsen, utveckla ord- och begreppsförrådet samt övervaka den egna förståelsen. Du kan läsa mycket mer ingående om hur man som lärare kan arbeta i åk 1-3 med att förutspå, klargöra och reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta.

Sammanfattningsvis fångar Cecilia Segerby något mycket väsentligt när hon studerar läsning i matematik. När jag läst hennes text vill jag genast läsa mer om detta! Mitt förslag till dig som undervisar i åk 1-3 är att läsa kapitel 9, låta dig inspireras till nytt tänk och sedan börja arbeta med läsning och läsförståelsestrategier i matematik. Sedan måste du bara mejla mig och berätta om dina erfarenheter!

lasundervisningens-grunder1

Referenser:

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Det kom ett mejl från Skolinspektionen med ett tips

Är du sysslolös imorgon mellan kl. 15-16? I så fall kan du delta i Skolverkets webinarium om Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6. Det var detta tipset gällde.

Webinariet genomförs imorgon torsdag den 25 februari kl. 15:00-16:00.

Vad är då ett webinarium? Ett webinarium är ett seminarium som hålls via webben, där det finns möjlighet att ställa frågor och få svar och också ta del av andra deltagares frågor och funderingar. Skolinspektionens inbjudan riktar sig till alla som är intresserade av ämnet.

Om granskningen

Bakgrunden till webinariet är att Skolinspektionen har granskat läs- och skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6 på 34 grundskolor.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att lära sig lässtrategier för att kunna urskilja texters budskap, både det som uttalas och det som står mellan raderna. Eleverna ska också lära sig skrivstrategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Skolinspektionens granskning visar att arbetet med läs- och skrivstrategier har fått en något mer framskjuten position jämfört med vad som framkommit i tidigare granskningar. Dock varierar kvaliteten på undervisningen i hög grad mellan skolor, men också mellan lärare på en och samma skolor. Här avses det aktiva lärarstödet. Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras. Några skolor har kommit långt i arbetet med detta medan det för andra utgör ett stort och viktigt utvecklingsområde.

Monica Axelsson från Skolinspektionen, som har varit projektledare för granskningen, och Anna Wide, biträdande projektledare, berättar om resultaten. Alla som deltar i webinariet får möjlighet att ställa frågor till och få svar från Monica Axelsson, Anna Wide och Pia Kangas från Skolverket.

Du hittar mer information om granskningen samt rapporten här: Svenska/svenska som andraspråk åk 4-6

 Förberedelser och förutsättningar för att delta:

För att delta:
Torsdagen den 25 februari klickar du på länken: http://skolinspektionen.adobeconnect.com/skolinspektionen/  cirka tio minuter innan start, det vill säga kl. 14:50. Där ska du välja Enter as Guest, och därefter skiva in ditt namn och ort, exempelvis: Bertil Hansson, Sollefteå

100 första kan chatta
De 100 första som loggar in kan ställa frågor och diskutera över en chat. Övriga kan följa hela sändningen och chatten live, men inte själva delta i chatten. Kommer du inte in direkt, läs anvisningarna och klicka på den nya länken som visas.

Förutsättningar:
En dator med stabil internetuppkoppling och Flash player version 10.1 eller högre (på iPad kan du använda webbläsaren Photon), högtalare eller hörlurar för att kunna lyssna.

Du kan i förväg kontrollera dina förutsättningar genom att klicka på denna testlänk: https://skolinspektionen.adobeconnect.com/common/help/en/support/meeting_test.htm

PS. för er som inte kan delta i realtid så blir det möjligt att lyssna på en inspelning av webinariet i efterhand. Skolinspektionens webinarier hittar du här: Webinarier

Tänk inte på en rosa elefant!

Ja, ni vet resten!? För mig är den rosa elefanten bilderböcker. Bilderböckerna dyker upp lite överallt. I Barbro Westlunds böcker både ALK för mellanstadiet (s 186-196) men också i ALK för högstadiet (s 166-178) hittar jag runt 10 sidor som handlar om hur läraren kan använda bilderböcker i arbetet med textsamtal. Westlund (2015) ger oss 10 skäl för att arbeta med bilderböcker. Bland dessa hittar jag t ex skäl som att olika illustratörer kan återge samma tema på olika sätt, texterna i en bilderbok ofta är korta samtidigt som de har ett komplext innehåll, läsaren behöver göra inferenser utöver det som skrivs ut i texten, bilderboken ger tillfälle att diskutera hur bild och text kontrasterar och samverkar (berättar text och bild samma historia?), parallellhandlingar mm.

Westlund (2015) understryker att bilderböcker har en stor potential för att arbeta med att förstå komplexa samband, göra inferenser, lära oss fakta med stöd av bilder och bli berörda. Författaren beskriver detaljerat, till ett halvdussin namngivna bilderböcker, hur jag som lärare kan arbeta med dessa i min undervisning. Frågan är om man inte ska skynda sig att köpa några av förslagen innan de är slutsålda!? Det går förstå lika bra att läsa in sig på någon av Westlunds förslag på arbetsgång och sedan applicera den på en annan bok som passar in i min undervisning just nu.

En bok jag själv är sugen på är nyutgåvan av Allrakäraste syster av Astrid Lindgren. Westlund påminner oss om att forskare idag beskriver bilderboken som åldersöverskridande och kan läsas ur olika perspektiv. Hon kopplar också detta till Rosenblatts teori, transaktionsteorin. Minns du inte riktigt vad den handlar om så kan du antingen läsa de runt fem sidorna i någon av Westlunds ALK-böcker eller gå till källan och läsa Rosenblatts Litteraturläsning – som utforskning och upptäcksresa. Kanske återkommer jag längre fram med ett inlägg om detta!?

I samma nummer av The Reading Teacher som jag refererade i blogginlägget om bilderböcker (från den 15/12) hittade jag också en kort glimt från ett klassrum. Tidskriften har alltid en sida som de kallar View From the Chalkboard. Här får läsaren ta del av ett utvecklingsarbete som någon lärare har arbetat med. I detta nummer av tidningen råkar det handla om att arbeta med bilderböcker tillsammans med third-graders, dvs. 9-åringar. Läraren, Stephanie Hager,  använder sedan tidigare bildböcker för att stärka läsförståelsen men så en dag börjar hon utgå från bilderböcker i skrivundervisningen. Hager lyfte i sin högläsning av bilderböcker olika författargrepp som att använda onomapoetiska uttryck (ord som är ljudhärmande), teckenstorlek, typsnitt, olika drag och karaktäristika o.likn. Det gemensamma arbetet med bilderböcker ledde till att eleverna började ta efter författarna till de bilderböcker de hade studerat. Eleverna började själva skriva och illustrera med hänvisning till de verktyg och grepp de lärt sig att se i bilderböcker. Som grädde på moset förvandlades skrivtimmarna till deras favoritstunder i skolan. Ja, eleverna började till och med att tjata om extra skrivtid. Hager avslutar med att arbetet med bilderböcker fått en transfereffekt och att hon nu använder strategin inom andra skrivgenrer också.

Referenser:

Lindgren, A. (2015). Allrakäraste syster. Stockholm: Rabén Sjögren.

Rosenblatt, (2002). Litteraturläsning – som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur  AB.

Villarreal, A., Minton, S. & Martinez, M. (2015). View from the Chalkboard. I The Reading Teacher Nov/Dec 2015, Vol. 69, No. 3, p. 297.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse (en ALK riktar sig till mellanstadiet och en till högstadiet). Stockholm: NoK.