Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läsning i alla ämnen

Attityd och motivation

Ja, attityd och motivation hänger ihop. En positiv läsattityd innebär vanligtvis att individen har motivation att ge sig i kast med läsande. Jag håller fortfarande på och smälter Kulturrådets rapport Med läsning som mål, nu lusläser jag kapitlet om attityd och  motivation. I kapitel 2 som också handlade om lustläsning och läslust tar författaren upp och jämför forskaren Gambrells forskning om motivation med Skolverkets rapport Vad händer med läsningen? (2007). Andersson finner i läsningen av dessa två skrifter att läsundervisningen i svensk skola står i strid med vad forskning säger om läsmotivation på nästan varje punkt. Intressant men också chockerande. Du hittar jämförelsen i matrisform som den ser ut på bilden på sidan 26 i rapporten.

kulturrådet_151016
(Kulturrådet 2015:26)

Vi får jämförelser presenterade i sju punkter som helt kort och översiktligt diskuterar följande områden:

  1. läsningens relevans för egna erfarenheter
  2. bred och variation i läsmaterial
  3. lästid
  4. valmöjlighet
  5. textsamtal
  6. utmanande texter med stöd från undervisningen
  7. värdet och vikten med att läsa

Jag ser när jag läser spalten för Skolverkets rapport att det som tas upp stämmer väl överens med de påpekanden som Skolinspektionen gör i flera av sina rapporter över granskningar av läsning. De granskningar jag tänker på hittar du under Referenser. Monica Axelsson sammanfattar dessa i kunskapsöversikten till Skolinspektionens pågående granskning (av svenska/svenska som andra språk åk 4-6) så här:

Språklig utveckling sker i flera olika parallella sammanhang och läs- och skrivutvecklingen bör därför betraktas utifrån ett brett perspektiv. Eleverna ska utveckla kunskap om språkbruk och uttryck för såväl olika typer av texter som olika typer av medier och uttrycksformer. De ska lära sig förstå, tolka, analysera, uttrycka och kommunicera dessa olika texttyper med användandet av olika medier och uttryck.

Detta ställer krav på svenskundervisningen. Krav som tidigare granskningar visat brister utifrån flera perspektiv. Eleverna möter inte olika typer av texter i tillräcklig utsträckning, texterna är inte anpassade till eleverna, eleverna har för litet inflytande över de texter som används i undervisningen, undervisningsmetoderna vad gäller läs- och skrivstrategier brister i flera avseenden, användningen av digitala medel är alltför begränsad, målsättningarna är okända, biblioteken används för lite, lärarnas kompetens brister, liksom rektorns pedagogiska ledarskap. Skolinspektionen (2015b:10)

Hon sammanfattar avslutningsvis i kunskapsöversikten vad forskning rekommenderar.

Skolor behöver utveckla sin läs- och skrivundervisning och erbjuda mer variation i de texter som används i undervisningen. Elevernas bör ha större inflytande över val av texter så att de kan kopplas till intressen, behov och erfarenheter, samtidigt som elevernas val av textaktiviteter, genres och uttrycksformer också bör utmanas och utvidgas. Eleverna behöver utveckla sin kunskap i att arbeta med textaktiviteter och genrer. Skolorna behöver utveckla de metoder för bearbetning av texter som används och större möjligheter bör ges till att, både enskilt och i grupp, utveckla och kommunicera tankar och åsikter om texterna. Matchningen mellan elever och undervisningsmetoder bör utvecklas till både innehåll och form. Fler välfungerande och bemannade skolbibliotek med gemensamma strategier för hur biblioteket ska kunna vara en del i undervisningen är förutsättningar som bidrar till att utveckla undervisningen. (2015b:11)

När flera källor säger samma sak ökar trovärdigheten och tyngden i det som skrivs. Det är bara att instämma med det som Jonas Andersson skriver i kapitel 2 i Kulturrådets rapport. Man skulle också kunna säga ”att vi har en del att göra” och då tänker jag på oss alla som är lärare och undervisar. Samtidigt vet jag av erfarenhet från alla mina möten med lärare att oerhört mycket bra görs i undervisningen. Många lärare är mycket yrkesskickliga och engagerade i elevernas lärande. Det händer till och med att lärare mejlar mig på helgen för att fråga om råd eller bara för att dela en tanke och få respons!

Referenser:

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål. Stockholm: Kulturrådet

Skolverket (2007). Vad händer med läsningen?

De av Skolinspektionens granskningar jag hänvisar till i texten är:

  1. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6  (2010)
  2. Vi har inte satt ord på det. En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans åk 1-3 (2012)
  3. Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 (2012)
  4. Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse (2015a).
  5. Svenska/svenska som andra språk årskurs 4-6 (pågående granskning, 2015b)

Att skapa läsintresse!

Jag fortsätter med att utveckla tråden i mitt förra inlägg på temat att skapa läsintresse. Det är också rubriken på en av modulerna i Läslyftet. Passar ju riktigt bra in just nu, eller hur!? Biblioteksmässan, idén om Läslov och så har vi modulen om att skapa läsintresse. Som ”hand i handske” tror jag man kan säga.

Modulen omfattar nedanstående delområden. Jag gillar den breda ingången. Här handlar det om att stimulera och att vi gör det tillsammans, läsning som en social aktivitet, men också tvärprofessionellt. Det är läsning ur olika perspektiv.  I den här modulen behandlas exempelvis frågor som rör vad våra elever läser och i vilka medier.

stimulera läsintresse stor

Vi vuxna som läsande förebilder lyfts fram. Mot bakgrund av att det är en av de faktorer som brukar lyftas fram av forskare när det kommer till att förklara varför våra barn läser mindre och dessutom läser sämre än tidigare. Du kan läsa mer om det i den nordiska analysen av PIRLS 2009, Northern Lights on PISA 2009 – focus on reading.

En annan förklaring till de försämrade resultaten är att vi läser mindre än tidigare. I Northern Lights rapporten ser vi att det är viktigare att de läser 30 minuter varje dag, dvs. att de läser alls,  än att de läser den längre tiden två timmar. Tidsangivelserna kommer från PIRLS frågorna. Det som gör skillnad är att eleven läser varje dag. Den läsning som efterfrågas här är läsning på fritiden och de som läser mellan 30 minuter och två timmar varje dag har bäst resultat.

Mot bakgrund av att barn som har föräldrar som själva läser och som på olika sätt stöttar sina barns läsning läser mer och blir bättre läsare så är uppgiften att skapa läsintresse central. Barn som har tillgång till böcker och vars läsintresse uppmuntras av föräldrarna läser mer och därmed blir bättre läsare. Att få ta del av högläsning samt textsamtal där man delar tankar och upplevelser med andra är ett sätt att stötta våra läsande barn.

Ni är många som snart sitter på tåget hem efter era besök på Biblioteksmässan. Det här med att skapa läsintresse kan vara något att diskutera! Kom ihåg – det finns inte någon metod som passar alla. I stället måste vi hitta många olika sätt för att skapa läsintresse.

Referenser:

Skolverket. Läs- och skrivportalen.

Norden. Northern Lights on PISA 2009 – focus on Reading (2014).

Norden: http://www.norden.org/sv

Ett tankefrö!

En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Svensk skola blir inte starkare än sin svagaste länk. Vad är då den svagaste länken?

Senaste veckan har jag haft förmånen att delta i NCS nätverksträff med drygt ett dussin mycket kompetenta, erfarna och engagerade språk-, läs- och skrivutvecklare. En intensiv och mycket stimulerande heldag. Därtill kom det två utbildningsdagar för Läslyftets språk-, läs- och skrivutvecklare. En central fråga under den första dagen var ”Hur ändrar man på lärares arbetssätt?”. Tankarna rörde sig kring hur vi utvecklar de pedagogiska samtalen, kopplar på evidensbaserad forskning till praktiken på klassrumsgolvet och fördjupar vårt pedagogiska ämnesspråk. Ann Pihlgren är alltid mycket intressant att lyssna till. Frågan kvarstår om det är detta som är skolans svagaste länk!?

Tidningsrubriker flaggar för att det fattas tusentals lärare vid kursstart. Svd publicerade i augusti en artikel med rubriken ”Skoldramat – 70 000 lärare saknas de närmaste fem åren”. SvD:s nya utbildningsreporter Karin Thurfjell kommenterar i intervjun den växande lärarbristen. Siffrorna 70 000 kommer från en Skolverksrapport.

Vilken är då den svagaste länken? Att våra behöriga lärare behöver ändra och utveckla sitt ”tänk” och sina arbetssätt eller att det ser ut att fattas 70 000 lärare om några år?

I fredags mötte jag en kollega på väg hem och fick ta del av något hon funderar över, nämligen: ”Vad gör vi för alla de som arbetar som lärare, oftast tillfälligt under kortare tidsperioder, och som inte har lärarutbildning?”. Vad gör vi för att säkra kvaliteten i undervisningen när icke lärarutbildade lärare har ansvaret? Vad behöver dessa för att kunna ge en undervisning som är ”good enough”? Lämnar vi dem åt sitt öde så drabbar det i förlängningen våra elever.

Kollegan funderar kring olika stödstrukturer för den icke lärarutbildades undervisning. Ett viktigt verktyg är läromedlen. Läromedel som är tydliga, väl strukturerade och vilar på kunskapskraven i läroplanen. Läromedel som en icke lärarutbildad kollega, som står där med ansvaret för undervisningen, kan följa och känna sig trygg med att ha använt. Läromedel som är granskade av en panel med exempelvis erfarna lärare.

Borde vi (förvaltningar, förlag, politiker) titta närmare på de läromedel som finns? Kvalitetsgranska dem? Genomlysa läromedel utifrån huruvida de är ett bra stöd för en icke utbildad lärare?

Ett tankefrö en regnig söndag som jag gärna skulle vilja höra dina tankar om.

Om inte – vad gör vi för att säkerställa kvaliteten i den undervisning våra barn får av de 70 000 icke utbildade lärarna?

Läs, återberätta, sammanfatta, förutse, läs… (PALS)

Ett evidensbaserat arbetssätt med läsning. PALS i praktiken.

Vad gör man egentligen när man arbetar med PALS?

De färdigheter som tränas är förväntat läsflyt och textförståelse med fokus på att kunna återberätta händelser ur texten i rätt ordning, förmågan att hitta grundtankarna i texten samt kunna göra förutsägelser. PALS (Peer-Assisted Learning Strategies) är ett läsprogram framtaget för att möta mångfalden i klassrummen och det är också avstämt med den amerikanska kursplanen CCSS (Common Core State Standards). Det är utformat för att användas i förskoleklass till och med årskurs 5/6 men har vidareutvecklats för att passa undervisning av äldre elever och vuxna.

Eleverna ska arbeta på sin kunskaps- och färdighetsnivå och man arbetar i par. Varje par består av en starkare respektive en svagare läsare. Tillvägagångssättet för att bilda dessa läspar är lite speciellt. Läraren listar alla elever enligt deras läskompetens från den starkaste till den svagaste. Sedan parar läraren ihop den som är bäst bland de starkare läsarna med den som är bäst bland de svagare läsarna hela listan igenom. Tanken är att paren ska varje heterogena men inte utgöra ytterpolerna.

Texterna väljs så att de inte är för lätta för den starkare läsaren men inte heller för svåra för den svagare läsaren. Eleverna turas om att ta uppgiften som coach och läsare. Den starkare läsaren är alltid den som börjar läsa för att modellera för kamraten. Coachens roll är att först lyssna, sedan ge respons samt ta upp frågor kring text och lässtrategier. Texterna som läses kan vara både skönlitterära och sakprosa. Alla par behöver inte läsa samma text.

Arbetet med PALS sker tre gånger i veckan. Varje tillfälle är cirka 35 minuter. Läraren börjar alltid med 12 lärarstyrda övningslektioner för att modellera arbetsgången för eleverna. Paren som läser för varandra arbetar alltid med samma fyra moment:

  • Högläsning för parkamraten
  • Återberätta texten
  • Identifiera huvudtanken i texten
  • Stämma av gjorda förutsägelser och göra nya

Det fjärde arbetsmomentet, att stämma av förutsägelser och göra nya, benämner artikelförfattarna prediction relay. Innebörden är att förutsägelser kontinuerligt stäms av och nya görs. Ett relä är en elektrisk apparat som slår till och från strömmen för att styra en annan elektrisk apparat. På samma sätt stämmer läsaren av gjorda förutsägelser för att direkt göra nya förutsägelser.

PALS tabell svenska

Tabellen som PDF-fil.

Det finns också filmer som visar de olika momenten i elevernas parläsning.

PALS 3 filmer

Filmerna som visar hur det kan gå till när eleverna arbetar med att göra sammanfattningar och återberättar hittar du HÄR (grade 2-5 vilket motsvarar åldrarna 8-12 år) och för elever på high-school (åldrarna 13-18 år) ser du hur de arbetar med samma moment, dvs. att göra sammanfattninga och återberätta,  HÄR.

Vill du se hur läraren modellerar hur parläsningen går till i förskoleklass? Det gör du HÄR. En film visar hur läraren först modellerar varefter barnen själva får prova att leda arbetet. Läsningen handlar för de yngsta om att ljuda enskilda bokstäver, dvs. bokstav-ljud kopplingen, ordavkodning, fonologisk medvetenhet och ordbilder. Den andra filmen visar barnen när de arbetar med parläsningen enligt PALS.

PALS är som undervisningsmodell mycket väl genomlyst. Det finns rikligt med forskning som visar att arbetsgången ger goda effekter på läsförmågan. Denna forskning finns refererad i artikeln. Du kan också läsa mer om PALS på WWC  (What Works Clearinghouse), the Best Evidence Encyclopedia samt Blueprints. Jag kanske skriver ett inlägg med fokus på evidensen för PALS.

PALS är riktigt intressant. Överväger om jag inte ska planera för en fortsättningskurs kring ”att undervisa i läsförståelse” och här lägga in PALS. Kanske tillsammans med Adrienne Gears Reading Power modell för faktatexter. Bidra gärna med förslag på vad du tycker skulle kunna utgöra ett nästa steg!

Referenser:

Kristen L. McMaster. (2014). Customizing a Research-Based Reading Practice: Balancing the Importance of Implementation Fidelity With Professional Judgment. The Reading Teacher, 68(3), 173183.

Du kan få en förhandstitt på artikeln HÄR.

Fyra stödstrategier vid närläsning

Som framgick av förra inlägget så presenterar och beskriver artikelförfattarna fyra sätt för läraren att ge stöd. Det som var speciellt för studien, som artikeln bygger på, är att stödet läggs in under olika faser av närläsningen; de distribueras. Stödstrategierna som författarna talar om benämns distributed scaffolds  och de inkluderar:

  • Upprepad läsning
  • Textanknutna frågor
  • Samverkande konversationer och samarbete
  • Annotationer; anteckningar som eleven för i marginalen under läsningen

Upprepad läsning (Repeated Reading)

Begreppet upprepad läsning är alldeles säkert bekant för de flesta av er läsare. upprepad läsning rekommenderas för att hjälpa elever att träna upp ordigenkänning och läsflyt. Läser man God läsutveckling (Lundberg, 2007) så beskrivs upprepad läsning enbart som att ”Eleven får läsa ett stycke sammanhängande text, inte bara en gång utan många gånger” (s. 61). Här handlar det om att registrera antal felläsningar och sedan göra diagram för varje läsning. Diagrammen används för att visa eleven hur läsningen förbättras för varje ny läsning.

Artikeln ger begreppet upprepad läsning en annan innebörd. Här refereras till forskaren Samuels (1979) som fann att elever som hade arbetat med upprepad läsning även förbättrade sin läsning av nya, okända texter. Upprepad läsning innebär här att eleverna läser om texten men utifrån nya frågeställningar; formulerade antingen av eleven själv eller läraren. Strategin användes när ett nytt syfte introducerades varpå eleverna läste om texten i sökandet efter argument för sina svar. Omläsningen användes för att fördjupa textsamtalen.

Textanknutna frågor (Text-Dependent Questions)

Arbetet med frågor visade sig vara en kritisk del i undervisningen. Frågor styr in eleverna på vissa delar, aspekter och/eller bara ord som kan vara till hjälp för att förstå innebörden i texten. Författarna fann att frågorna kunde delas upp i tre nivåer utifrån komplexitet:

  1. Vad säger texten? (What does the text say?)
  2. Hur fungerar texten? (How does the text work?)
  3. Vad betyder texten? (What does the text mean?)

I läsarbetet innebär detta att läraren tillsammans med klassen börjar med en mer bokstavlig textförståelse för att sedan gå vidare med att formulera uppfattningar och omdömen samt söka ledtrådar som visar hur författaren skriver fram sina idéer i texten. Avslutningsvis jämför eleverna texten med andra texter de har läst samt analyserar texten i sökandet efter t.ex. underliggande teman. I detta läsarbete krävs det omläsning av texten för varje ny läsansats läraren leder eleverna in i. Artikeln presenterar förslag på frågor till en angiven exempeltext. Du ser frågorna i figur 1 (bild från s. 280 i artikeln). För mig påminner frågeförslagen om frågor på, mellan och bortom raden.

Figure 1_mindre_150417

Samverkande samtal (Collaborative conversations)

Närläsning var inte en tyst eller självständig läsning under författarnas klasrumsobservationer. I stället var närläsning interaktiv och utgick från gemensamma samtal och diskussioner. Lärarna stöttade eleverna i detta med hjälp av anslag med exempel på frågor och strukturer som eleverna kunde använda som stöd i sina textsamtal och diskussioner. Lärarna talade om kooperativt lärande utifrån komplexa texter.

Annotationer (Annotations)

Eleverna lärde sig göra anteckningar parallellt med sin läsning. Dessa anteckningar görs för svårförsstådda stycken och svåra ord och uttryck. Anteckningarna kan också gälla textens centrala budskap. Anteckningarna omfattade enklare marginalanteckningar, frågor, sammanfattningar och inferenser. Allt uttryckt med elevens egna ord. Karaktäristiskt var att alla elever interagerade med texterna; de markerade avsnitt som de tänkte återkomma till eller använda för fortsatta diskussioner eller för något de skrev. Att arbeta med anteckningar på det här viset ledde till ett mer fokuserat arbete och att man arbetade i en lugnare takt. Att tänka tar tid! Författarna fann att strategin med att göra anteckningar ledde till att eleverna använde förståelsestrategier som:

  1. övervakning av sin egen förståelse (monitoring)
  2. frågor (questioning)
  3. förtydliganden (clarifying)
  4. förutspå (predicting)

Du känner igen strategierna?! Tre av strategierna (strategi 2-4) är samma som RT, Reciprocal Teaching, använder. Många av oss arbetar här utifrån symbolerna Nicke Nyfiken, Detektiven och Spågumman.

Det här är fortfarande inte allt som togs upp i artikeln! Nästa inlägg kommer att handla om vad författarna kallar Contingency Teaching.

Referenser:

Brown, S., & Kappes, L. (2012). Implementing the Common Core State Standards: A primer on “close reading of text”. Washington, DC: The Aspen Institute.

Fisher, D. & Frey, N. (2014). Contingency teaching During Close Reading; The Reading Teacher, December 2014 / January 2015, Volume 68, Issue 4.

Lundberg, I. (2007). God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur.

Samuels, S. J. (1979). The method of repeated readings. The Reading Teacher, 32(4), p. 403-408.

Hjälp mig prioritera min läsning?

Säg mig vilken text jag ska läsa först och varför! Det är en förmån att i sitt arbete bl.a. ha i uppgift att hålla sig ajour, dvs. vara inläst på forskning och det senaste inom språk-, läs- och skrivområdet som är mitt arbetsområde. Det är en förmån att få gå på en konferens som den igår, NoK:s Läskonferens 2015. Vilka föreläsare! Vilken fantastisk dag! Egentligen känner jag behov av att få smälta allt tänkvärt men nej nu är det ”nya pilsner som gäller”.

Ibland växer läshögarna och där är jag just nu. I ”ska läsa snart” högen ligger nu Monica Reichenbergs Vägar till läsförståelse : Texten Läsaren Samtalet (2014), Barbro Westlunds Aktiv läskraft – högstadiet (2015), Lucy Calkins Färdplan för klassrummets läsundervisning (2015) och översatt av Britta Stensson, Jörgen Lindälvs Blogga tryggt – nya  medier i tjänsten (2015). Därtill ligger där ännu inte färdiglästa exemplar av tidskrifterna Reading Teacher, två stycken, och en Reading Research Quarterly . Inte att förglömma sista numret av Svenskläraren där jag absolut vill läsa artikeln Sitting drama som Åsa Edenfelt har skrivit tillsammans med Charlotta Aspelin.

Kära läsare – Säg mig vilken text jag ska läsa först och varför!

Adrienne – en succé!

Att läsa faktatexter är precis den bok vi alla väntat på. Bilden på besöksstatistiken från min blogg säger allt!

besöksstatistik

Du kan få en glimt av oss i publiken om du besöker Adriennes Facebookgrupp. Detta var en föreläsning där vi fotade varandra! FB-gruppen heter Reading Power Gear om du vill diskutera läsning med likasinnade.

Adrienne har en webbsida där du kan läsa mer: Reading Power Gear. På webbsidan finns en flik till Adriennes blogg. Du vill förstås följa henne på Twitter!? Det gör du med @AdrienneGear.

starten2

Adrienne presenterade sig själv med bilder från familj, fritidsintressen, familjens hund, foton från närmiljön och sist men inte minst sin egen klass. Så ville hon ta en bild på oss åhörare också för att kunna visa sina barn att det faktiskt kom ett gäng lärare för att lyssna på henne!

kombo

Vissa förkunskaper om Sverige ville hon visa att hon hade. Dessa förkunskaper sammanfattade hon i ovanstående bild my connections.

I föreläsningen diskuterade Adrienne ingående hela processen kring att tänka. Detta för att hon ville impregnera oss med synen på läsning med att läsning är att tänka. Frågan är bara hur vi synliggör tänkandet och hur vi lär ut hur man tänker. Vi fick själva rita vårt eget tänkande i våra hjärnor vilket också är en uppgift hennes elever brukar få. Rituppgifterna under föreläsningen följdes av samspråk med närmaste granne. I undervisningen använder Adrienne en affisch på ett barn där man kan sätta fast en eller flera av de fem förståelsestrategierna. Affischen finns med en pojke respektive en flicka med olika utseende.

5 strategier pojken2

 Varje förståelsestrategi är ett exempel på ett tänkande. Nyckelbegreppet i begreppet Reading Power är metakognition som i sig består av tre komponenter:

  1. Awareness of thinking (know it is there)
  2. Applying thinking (thinking about it)
  3. Articulating thinking (talk about it)

Det svåra är nr två och tre, att tänka om något och att prata om sitt tänkande. Det bjöds på många exempel på hur jag som lärare kan göra i min undervisning. Ett sådant där Adrienne lägger upp skönlitterära böcker och faktatexter bredvid varandra för att jämföra och leta särdrag. Särdragen identifieras och diskuteras och kan också skrivas in i en tabell. Ett annat exempel var där Adrienne visar en text om ett djur. En text utan bilder, rubriker, tabeller, siffror för sidorna. Ja, ingenting förutom texten. Sedan var uppgiften att tillsammans lägga till alla dessa särdrad som är typiska för faktatexter.

spiderman

Tycker du att bilderna är barnsliga? Adrienne utmanade vår fantasi med en spiderman bild där man också kan sätta på pusselbitarna för förståelsestrategierna. Varför inte!?

Läs boken och låt dig inspireras!

PS. På NoK:s webbsida har du nästan 40 formulär ur boken att ladda ner kostnadsfritt.

Fem strategier för läsning av faktatexter

Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov.

Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. Allteftersom jag som lärare undervisar i de fem olika lässtrategierna klipper jag ut pusselbitarna från mallen som finns att hämta på Natur och Kulturs webbsida. Aktuell pusselbit sätts upp på översiktsbilden med barnets huvud.

AD 5 strategier

AG 5 strategier

De fem strategierna är:

  1. Zooma in
  2. Ställa frågor och göra inferenser
  3. Avgöra vad som är viktigt
  4. Göra kopplingar
  5. Transformera

Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Det är mycket hands on och tillsammans med  översikter, sammanfattningar och tankerutor så lär jag mig som läsare varför jag ska göra som boken föreslår. Alla formulär som finns att ladda ner finns också i boken i anslutning till aktuellt avsnitt. Trots att jag har läst en ansenligt mängd facklitteratur på området läsning så får jag med mig nya tankar och lektionsupplägg.

Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det?; Grafisk modell; Frågor att ställa; Signalord samt Exempel. De grafiska modellerna ger mig en visuell bild av varje textstruktur som förtydligar. Personligen tycker jag att de grafiska modellerna förtydligar vad som är karakteristiskt för respektive textstruktur.

FKTB är en uppgift som behövs. Förkortningen betyder för kopplingen tillbaka till boken. Ja, många elever stannar vid att göra personliga kopplingar. De kommer inte vidare. Det stannar vid kopplingar som: mormor har en katt; i somras såg jag en orm; min hund har också brun päls. Författaren understryker vikten av att läsaren ska kunna förklara hur en koppling hjälpte denne att förstå den aktuella texten bättre. Kopplingar ska föras tillbaka till texten för en fördjupad förståelse.

Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? Jag gjorde det i alla fall inte men nu har jag blivit klokare. I boken presenteras skillnaden som att en förutsägelse är en inferens på nivå ett. Så här lyder hela beskrivningen:

[…] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det. Med en förutsägelse, som med en snabb fråga, slutar tänkandet. En verklig inferens ligger däremot på nivå två, djuptänkandet, eftersom det inte kommer någon bekräftelse efter avslutad läsning, och därför fortsätter tänkandet. (Gear 2015, s. 97)

Författaren understryker flera gånger vikten av att få eleverna att förstå att förståelsestrategierna utgör en helhet och att de inte är isolerade företeelser. Eleverna måste lära sig att kombinera strategierna för att utvecklas till oberoende tänkare och effektiva, strategiska läsare. Samtidigt anser författaren att förståelsestrategierna bör läras ut separat, en i taget, när läraren först presenterar strategierna för eleverna.

I slutet av boken presenteras en bedömningsmatris för läsning av faktatexter. Du hittar bedömningsmatrisen som det sista av alla formulär du kan ladda ner från NoK:s webb. Ta en titt! Jag skulle väldigt gärna höra vad du tycker om den!

Sammanfattningsvis genomsyras boken av att läsande handlar om tänkande.

Mitt första intryck

av boken Att läsa faktatexter  (Adrienne Gear). Idag har jag haft en läsa hela dagen dag. Härligt men tröttsamt! Jag är halvvägs igenom boken. Målet är att ha läst den före Adriennes föreläsning på onsdag. Få se om jag hinner. Mitt första intryck, så här långt, är att jag absolut rekommenderar den. Det jag uppskattar är:

  • sakregistret
  • alla kopieringsunderlag på NoK:s webbsida
  • lektionsförslagen
  • att det på många av lektionsförslagen står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det är så befriande skönt att kunna titta i sakregistret och se vilken sida jag kan läsa mer om t.ex. transformera, UI eller OUI (nya förkortningar!? lovar att återkomma). Det gör att jag kan återvända och använda boken längre fram när jag går och funderar över något begrepp, uttryck eller strategi.

Kopieringsunderlag som används i bokens exempelövningar finns att ladda ner från NoK:s webbsida. Det är nästan 40 olika kopieringsunderlag. Suveränt! De är layoutmässigt rena och lätta att använda oavsett årskurs.

Lektionsförslagen är anpassade till svenska förhållanden varför de är lätta att följa. Det som kan vara lite svårare kan bli att välja vilka jag som lärare vill prova. Lägga upp studiegången med hjälp av lektionsförslagen får jag göra själv. Förutsatt att jag inte får in för att arbeta med samtliga lektionsförslag så krävs det att jag skapar mig en överblick av hela materialet och sedan gör ett eget upplägg. Ett upplägg anpassat till mina elever, deras förkunskaper, behov och ålder. Men å andra sidan får läraren som läser den här boken många förslag och uppslag.

Jag tycker att det är bra att det på en del lektionsförslag står utskrivet vilken/a årskurser förslaget är lämpat för.

Det jag saknar är ett register över lektionsförslagen. Här måste jag bläddra fram och tillbaka när jag vill skapa min överblick och välja.

Det här var några reflektioner kring mitt första intryck av boken vid en punkt när jag är halvvägs igenom. Jag har sådan tur att jag kommer att möta Adrienne Gear både på onsdag och på fredag. Onsdag föreläser hon för våra lärare i Stockholm och på fredag möter jag henne på Läskonferensen som arrangeras av Natur och Kultur. Ja, jag får återkomma när jag har träffat Adrienne och hört hennes föreläsning också!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: Natur och Kultur.

Du hittar allt kopieringsunderlag till uppgifterna i boken på NoK:s webbsida om boken: Kopieringsunderlag (se under fliken Formulär)

Att läsa faktatexter

Är titeln på en rykande färsk bok av Adrienne Gear. Underrubriken är Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Jag har själv ännu inte hunnit läsa den – den låg i mitt fack för en timme sedan – men du ska veta att jag börjar läsa när jag tar pendeltåget hem i eftermiddag!

För dig som ännu inte noterat det – Adrienne föreläser för oss lärare i Stockholms kommunala grundskolor nästa onsdag den 22/4. På grund av ett halvdussin återbud så går det fortfarande att anmäla sig. Närmare information om innehåll, plats mm. hittar du i anmälningsformuläret. Anmäl dig här: Anmälningslänk

Boken är indelad i 8 kapitel. De är:

  1. Vad är Att läsa faktatexter?
  2. Komponenterna i boken Att läsa faktatexter
  3. Strategin att zooma in
  4. Strategin att ställa frågor och att göra inferenser
  5. Strategin att avgöra vad som är viktigt
  6. Strategin att göra kopplingar
  7. Strategin att transformera (eller syntetisera)
  8. Tillämpning och bedömning

Kapitelrubrikerna flaggar för att vi ska få fördjupa våra kunskaper om läsning av faktatexter samtidigt som de flesta av oss läsare säkert har förkunskaper som gör att vi kan tänka ett steg till. Boken är faktagranskad av en svensk adjunkt vid Stockholms universitet och en del lektionsförslag har bearbetats för att passa svenska förhållanden. Jag ser verkligen fram mot att få börja läsa!

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Stockholm: Natur och kultur.

Du kan också provläsa några sidor HÄR.

boken mindre