Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läsning i alla ämnen

Kan det vara sant!?

Det är rubriken på en eftermiddag om sakprosa och gestaltning; om att skriva och läsa. Det är Gläfs som arrangerar. Undrar du över Gläfs? Det är förkortning för gruppen för läsning av facklitteratur i skolan.

Temat för denna eftermiddag måndagen den 27e april speglas i frågorna: Hur gestaltar man det svåra: krig, människors flykt, raspolitik och folkmord? Det som inte får hända. Hur gör man det begripligt för elever i ett klassrum i ett demokratiskt samhälle?

Du möter kända namn bland föreläsarna som Peter Englund, Mikael Persson och Barbro Westlund. Bland föreläsarna hittar du också flera lärare och skolbibliotekarier som presenterar hur de arbetar med sakprosa. Bland annat är ”vår egen” Snösätraskolan representerad genom Marianne Bloch, lärare, och Elisabeth Ljungdahl, skolbibliotekarie.

Jag har hört att det fortfarande finns platser kvar. Hade jag inte själv haft kurs denna eftermiddag hade jag alldeles säkert anmält mig! En spännande fortbildningseftermiddag, kostnadsfritt, i Börssalen – det är inte fy skam!

Programmet hittar du HÄR (pdf-fil)! Uppgifter om hur du anmäler dig hittar du på Gläfs hemsida.

Gläfs är ett nätverk inom Sveriges Författarförbund. Gläfs finns också som grupp på Facebook för dig som vill följa deras arbete.

Gläfs

Hört talas om Reading Power?

Om inte så är det dags att möta begreppet Reading Power! Det innebär också ett möte med Adrienne Gear. Adrienne talar om fem Reading powers. När det gäller skönlitteratur är dessa:

  1. Connect/ göra kopplingar
  2. Question/fråga
  3. Visualize/visualisera
  4. Infer/göra inferenser
  5. Transform/förändra (i betydelsen att förändra läsarens syn på något)

Fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Adrienne ställer sig frågor som: Vad är det skickliga läsare och skribenter gör? Vilka tankeprocesser och strategier använder de sig av? Hur kan lärare planera och utforma sin undervisning för att utveckla eleverna till aktiva och reflekterande textbearbetare?

Vem är då Adrienne Gear? Jo, hon är lärare, författare och ”school literacy developer” i British Columbia, Canada.

Adrienne Gear har skrivit flera böcker, bl.a. ”Nonfiction Reading Power: Linking Thinking to Reading and Writing Instruction”. Några andra exempel är: Reading Power; Nonfiction Reading Power; Nonfiction Writing Power; Comprehension Connections: Bridges to Strategic Reading. Som framgår av titlarna skriver Adrienne Gear om att läsa och skriva både skönlitterärt och inom fackämnen.

I samband med NoK:s Läskonferens 24/4 (som erbjuder ett riktigt bra program för den som kan delta) ger förlaget NoK ut en översättning av en av hennes böcker. Du kan läsa om boken i NoK:s katalog för 2015 (se sidan 14). Förordet är skrivet av Barbro Westlund. Boktiteln är Att läsa faktatexter. Undervisning i kritisk och reflekterande läsning. Så här skriver Adrienne själv i sin blogg om att boken ges ut översatt till svenska.

Adrienne Gear

Det bästa av allt är att jag kan erbjuda er en föreläsning med Adrienne! Fokus för denna föreläsning ligger på att läsa faktatexter ur ett helhetsperspektiv på läsa-skriva. För dig som är intresserad så hittar du information om lokal, datum, tid mm. i anmälan och du anmäler dig här: Anmälningslänk

Föreläsningen, som genomförs på engelska, är öppen för alla lärare i Stockholms kommunala grundskolor som är intresserade av ämnet.

Här kommer återigen länkarna till:

PS. Ett litet förtydligande behövs. Vad gäller faktatexter är de fem Reading Powers inte helt identiska utan två är annorlunda. De fem är:

  1. Connect
  2. Question/infer
  3. Transform
  4. Zoom-in
  5. Determine importance

Detta får du lära mer om i föreläsningen!

Ordfattigdom

Lästa texter blir impulser som leder vidare. Har du hört den där uppmaningen om ”Tänk inte på en rosa elefant!”? Vilket leder till att man inte kan låta bli att tänk på just en rosa elefant. Efter att ha läst Åsa Elwérs avhandling om elever som läser utmärkt utan förståelse och slutsatsen att ordförrådets omfattning och djup är av mycket stor betydelse för vår läsförståelse så ser jag artiklar om ordförråd överallt. Ordförråd och undervisning kring det har blivit min rosa elefant. Det finns överallt oavsett vad jag läser. Att skriva blogginlägg blir mitt sätt att få någon ordning i tankarna och allt läst.

Skolresultaten kan stå och falla med hur pass brett och djupt ordförråd en elev har. Man skulle kunna tala om ordfattigdom.

Först lite om barns utveckling av ordförråd. Har du hört talas om SPRINT-projektet (SPRåkINTerventionsprojekt)? Det studerar hur barns tidiga språkmiljö påverkar språkutvecklingen och hur språkmiljön är relaterad till den kommande läs- och skrivinlärningen. Ett stort antal familjer med barn från 18 månaders ålder upp till de första skolåren deltar. Jag har en kollega som deltog med sin familj och hon har berättat om enkäter och videofilmning i hemmet av samtal föräldrar – barn. Familjens språkmiljö, dvs. hur man samtalar och om vad, vilket vokabulär som används etc. leder till stora skillnader mellan barns språkutveckling. I en av de refererade artiklarna understryker forskaren Christine Cox Eriksson (Högskolan Dalarna) att ingenting går upp mot mänsklig kontakt de första åren och att man som förälder ska läsa och samtala mycket med barnet.

Tillbaka till begreppet ordfattigdom. Enligt artikelförfattaren, Overturf, fann forskarna Hart och Risley att förskolebarn från högutbildade hem hör omkring 1 500 fler ord per timme än barn från socio-ekonomiskt mer utsatta familjer. Ett hissnande resultat som förklarar mycket av effekterna av den socio-ekonomiska bakgrundens påverkan. Ordfattigdom påverkar hela skolgången för ett barn. Vikten av undervisning i ord och begrepp men också hur man tar reda på okända ord blir tydlig mot bakgrund av detta. Artikeln refererar till Michael Graves (professor i Literacy Education, University of Minnesota, Minneapolis) och hans forskning som pekar ut tre strategier för att bestämma betydelsen för okända ord:

  1. Använda innehållsbetydelse på menings- och/eller avsnittsnivå för att ringa in ords betydelse.
  2. Använda prefix, suffix och/eller utgå från ordets rot
  3. Använda ordbok, synonymlexikon och liknande

Artikeln framhåller också vikten av att inte bara lära sig ords betydelse. Säkra läsare vet nämligen att bygga hela nätverk runt ords betydelse, dvs. att känna till synonymer, motsatsord, homofona ord (likalydande ord men med olika betydelse som t.ex. jul-hjul, ägg-egg) och ord med flerfaldig betydelse (t.ex. vass-vass, den förra i betydelsen vass som motsats till trubbig, den senare i betydelsen en växt).

Overturf presenterar ännu en indelning som hon benämner Tier 1, 2 och 3 och som refererar till att orden ligger på olika nivåer. Tier 1 syftar på ord som eleven redan kan. Tier 2 syftar på generella skolspecifika ord vilket betyder ord som elever ofta möter i olika ämnen. Exempel på sådan är analysera och specifik. Tier 3 är ord som är ämnesspecifika och som elever bara möter när de läser ett visst ämne. Särskilt viktigt är det att undervisa i ordkunskap kring ord i grupperna Tier 1 och 2 då dessa har mycket stor betydelse för skolarbetet. Orden presenteras förslagsvis så att de används i flera, olika ämnen och sammanhang för att underlätta för elever att bygga hela nätverk där enskilda ord ingår i förhållande och i jämförelse med andra ord.

Hur var det nu med att inte tänka på den rosa elefanten? Ja, jag har snöat in på strategier för att arbeta med ord- och begrepp. Tror nog det blir tre fyra inlägg till i ämnet. Texterna ligger på hög och väntar!

Referens:

Hart, B. & Risley, T.R. (2003). The Early Catastrophe: The 30 Million Word Gap by Age 3. I American Educator, pp. 4-9.
Läs mer om studien här: The Early Catastrophe.

Overturf, B. J. (2014). Interrupting the Cycle of Word Poverty. I Reading Today. Vol 32, N 3, Nov/Dec 2014, pp. 22-23.

SPRINT, http://sprint.ling.su.se/index.php?meny=hem, 150118.

Anmäl dig till 24 nov!

Varför då? Vad gäller det?

Språkutvecklande arbetssätt kan gestalta sig på många sätt beroende på en mängd faktorer som exempelvis åldersgrupp och språklig bakgrund. 24 nov har du chansen att lyssna på två lärare från Skarpatorp som har fokus på Språkutvecklande arbetssätt.

Marie-Louise, åk 1, utgår från elevernas egna berättelsestrukturer och det talspråk som eleverna redan har innan de kommer till skolan. Hon arbetar med PhotoStory, formativ bedömning samt använder bloggen för att utveckla barnens språk-, läs- och skrivförmåga.

Susanna, Sva-lärare åk 7-9, presenterar hur hon och hennes kollegor arbetar med att utveckla olika former för språkutvecklande arbetssätt i SO och NO i senare skolår (åk 7-9).

Nyfiken på att få veta mer!? Då är du, som är lärare i Stockholms kommunala grundskolor, välkommen att anmäla dig. Du hittar också detaljerad information i anmälan.

Anmälningslänken är: Språkutvecklande arbetssätt

Här kan du läsa mer om: Skarpatorpsskolan.

Filmtajm med Kristina

och ”multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”. En föreläsning som bara måste ses!

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit sammanfattande anteckningar om centrala ord och begrepp som används i föreläsningen. I och med att jag skrev en del inlägg under SETT mässan igår så har inlägget hamnat lite längre bak i flödet på min blogg. Här får du därför direktlänken: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/06/korta-anteckningar-fran-kristinas-forelasning/

Här har jag skrivit lite mer allmänt om bakgrunden till Kristina och hennes föreläsning: http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten/2014/05/04/dags-for-multimodala-texter-i-amnesdidaktiskt-arbete/

Enligt överenskommelse från början tog vi bort filmen till Kristi Himmelfärdshelgen. Av olika anledningar har vi kommit överens om att lägga upp den igen, dvs. nu kommer filmen upp här för andra gången. En anledning är att en del av oss som arbetar på Medioteket ska se Kristinas filmade föreläsning som en del i en utbildning kring mulitmodala texter i ämnesdidaktiskt arbete som vi kommer att ha under hösten. Filmen är nu raderad.

Jag är väldigt intresserad av att få dela dina tankar om läsförståelse och lässtrategier i förhållande till föreläsningen om  multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Kommentera och/eller reflektera gärna! Här eller på FB.

PS. För er som vill läsa och lära mer om analysmodellen som Kristina presenterar i föreläsningen så finns den närmare beskriven i den bok som Kristina skrivit tillsammans med Staffan Selander. Boken kom ut häromdagen och titeln är: Se texten! – multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete (Gleerups)

Dags för multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete

Imorgon är det måndagen den 5/5 och det betyder att Kristina Danielsson föreläser i vår forskarstödda seminarieserie. I föreläsningen kommer Kristina bland annat att presentera hur man kan analysera multimodala texter och hur man kan underlätta för elever att bättre förstå såväl textens utformning som ämnesinnehållet. Deltagarna har haft möjligheter att mejla över skannade uppslag ur läroböcker de använder och det ska bli spännande att se vad Kristina säger om dessa.

Vi filmar föreläsningen och så fort mina kollegor Hans och Magnus lättredigerat och lagt upp den så kommer den upp här i min blogg. Det tar någon dag eller två. Filmen kommer att ligga här för alla intresserade att se fram till om ca två veckor då den raderas.

Kristina är professor vid Institutionen för Språkdidaktik vid Stockholms universitet. Hon har en gedigen bakgrund och är från början ämneslärare i ämnena svenska, engelska och svenska som andraspråk (1988). Kristina är  filosofie doktor i Nordiska språk (2003),  docent i språkdidaktik (2011) och nu professor i läs- och skrivutveckling (2014).

För dig som vill lära mer om analys av multimodala texter så kommer Kristina Danielsson, tillsammans med professor Staffan Selander, när som helst ut med en ny bok i ämnet. Bokens titel är: Se texten! – multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Jag har förstås inte läst den än men planerar att göra det så snart den går att få tag på. Sedan återkommer jag med mina reflektioner kring boken.

THIEVES – informationstjuvar vill vi vara allihop!

Många förkortningar och begrepp blir det! RU, TSI, CORI, kritisk läsning, Expeditionary Learning och nu THIEVES. Lugn bara lugn. För de av er som har följt mina inlägg så har ni säkert märkt att de har mycket gemensamt. Ja, mer gemensamt än vad som skiljer dem åt. THIEVES kvalar också in i samma gäng av läsförståelseundervisningsmodeller. Oops! Vilka strategier använde du för att läsa ordet läsförståelseundervisningsmodeller? Din förförståelse om läsundervisning, din vana att läsa om långa ord eller kanske bara läsa långsamt eller din förmåga att dela upp långa ord i kortare som du känner igen? Ett litet sidospår…

THIEVES är en strategi du använder före du börjar läsa. Ordet är en akronym för Title, Headings, Introduction, Every first sentence/paragraph, Visuals and Vocabulary, End-of-chapter questions samt Summary. Läraren börjar med så kallad guide practice, dvs. modellerar hur man kan närma sig en text eller en bok. Sedan prövar eleverna, gärna i par, för att sedan diskutera tillsammans vad/vilken information de lyckades att ”stjäla” ur texten/boken och hur strategin leder till en bättre förståelse för läsaren. Som alltid är det viktigt att eleverna vet, inte bara HUR, utan också VARFÖR och NÄR de använder strategin.

Som för det mesta finns det en film på youtube, dryga 4 minuter, som visar THIEVES i lightversion. En skolklass sjunger och spexar sig genom lässtrategin. Här är den:

Kan den vara något för engelskundervisningen?

Responsarbete med yngre elever

Ibland känns det som om det är jag som lär mig mest på mina kurser! I måndags på ”Nya Språket lyfter”-kursen  fick jag några riktigt bra tips. Ett heter Austins butterfly och handlar om hur responsarbete med de yngsta eleverna kan ge fantastiska resultat. En liten video på runt sex minuter visar hur Austin med hjälp av sina kamraters respons utvecklar sin teckning av en fjäril till ett riktigt litet mästerverk. Här ser du stegen i Austins teckningsprocess.

Tack Lotta för tipset om filmen!

Det jag funderar över är hur vi kan arbeta med ett likartat processinriktat responsarbete runt våra elevers läsande och/eller skrivande?! Har du provat? Jag kommer nu att försöka lägga in detta i min nästa ”Nya Språket lyfter”-kurs. NSL är ju ett bedömningsmateril som Skolverket har tagit fram som stöd för oss lärare som också ger möjligheter till att arbeta med elevrespons. En riktigt spännande uppgift!

Här kan du se hela filmen om Austins butterfly.

 Dags att skynda iväg till Hässelbygårdsskolan som börjat titta på Nya Språket lyfter. Få se vad jag lär mig idag!

Yes! De är här.

Jag tänker på böckerna om critical literacy som jag beställde för ett tag sedan. Den ena boken är ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö 2012) och den andra är ”Doing critical literacy” (Janks m.fl. 2013). Enligt baksidestexten för ”Glädjen i …” så ligger fokus på ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor för yngre barn. Barnen undersöker olika typer av texter med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Utgångspunkten är intersektionell. Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

I ”Doing critical literacy” utlovas konkreta didaktiska tips på hur jag kan omsätta teori till praktik i undervisningen. Boken utgår från ett socio-kulturellt perspektiv där frågan om makt utforskas. Relationen mellan språk och makt leder oss till frågor runt hur texter påverkar oss socialt.

Leigh Hall, forskare och lärarutbildare, har utforskat ämnet critical literacy. En av hennes artiklar, ”Critical Reading Texts, What Students Do and How Teachers Can Help”  har ingressen

 ”Using the classroom as a space to consider and test out changes in beliefs, gender roles, and power structures can provide students with an opportunity to take control over how they shape their own and one another’s lives in a safe environment.”

Artikeln avslutas med förslag på hur lärare kan modellera arbetet med critical literacy via texter som är provocerande och/eller skrivna utifrån olika synsätt. Genom att lärare ”tänker högt” under sin högläsning kan eleverna få syn på och uppmuntras till samtal runt frågor som tar upp exempelvis könsroller och maktstrukturer.

Lät detta främmande och svårt? Börja då med att läsa boken ”Glädjen i att förstå”. I och för sig har jag bara kommit till sidan 32 men det har redan gett mig nya infallsvinklar och tankar. I artikeln av Hall hittar du också förslag på ett antal böcker som vänder sig till lärare och syftar till att introducera förhållningssätt och tankar runt critical literacy.

 En fördel med att pendla dryga timman till och från jobbet varje dag är att jag hinner läsa en hel del!

5 platser kvar till torsdag 14/11

Är du intresserad av att höra hur man som klasslärare kan arbeta med lässtrategiundervisning i t.ex. geografi? Nu har du chansen! På grund av några återbud finns det fem platser kvar till torsdag 14/11.

Emma , klasslärare Adolf Fredrik, presenterar hur hon arbetar med en begreppsorienterad läsundervisning i faktaämnen.

Linda och Elin, skolbibliotekskonsulenter, ger dig konkreta tips på hur du som pedagog gör spetsade sökningar i Google och hur du kan arbeta med informationskompetens och källkritik i åk 4-6. Informationssökning, källgranskning och källkritik är viktiga moment i kursplanerna. Likaså i läsundervisning enligt CORI.

Många lärare ställer frågan: ”Hur gör jag?”  – på torsdag räknar vi med att få svar på den frågan!

Vill du komma så anmäl dig snabbt: här är länken till anmälan

Plats: Insikten, Hantverkargatan 2F
Tid: kl. 15-17 torsdag den 14e november.

Välkommen!