Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Läsning

Att våga välja nya vägar

En ny kurs där konceptet är berättande med utgångspunkt i:

att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Vi är några kollegor på jobbet som har tagit på oss att se vad vi kan göra för kurs utifrån ovanstående formulering i kursplanen för svenska. För någon vecka sedan träffades vi för att diskutera vidare samt höra vilka förslag vår kollega Kia har på bilderböcker vi kan använda. Ja, du undrar förstås vad kursen ska innehålla och hur upplägget är tänkt. Än så länge finns kursen bara i våra huvuden. Inget är bestämt för innehåll, omfattning, hur många moment som ska ingå, vilka av oss som ska genomföra osv. Det enda vi bestämt är att vi ska prova några moment på våra kollegor på Mediotekets Lära av varandra dag i maj.

I grova drag jobbar vi med att skapa några olika moment som exempelvis:

  • Bilderböcker: presentation av exempel på hur bild och text samspelar och förstärker varandra i bilderböcker
  • iMovie: att göra trailers med stöd i de bilderböcker som har i första momentet presenterats
  • Skapa en text i en app där jag kombinerar foton/bild med ord och ljud
  • Skriftligt berättande som också bygger på tidigare presenterade bilderböcker

Ja, vi kläcker idéer kring fler moment men som sagt är vi på idé- och utprövningsstadiet. En utgångspunkt är att använda ett halvdussin bilderböcker. Samma bilderböcker som presenteras i första momentet används sedan i övriga moment.

Hela kursen är en teaser för hur det skulle kunna gå till att arbeta med att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Kursen förutsätter att deltagarna deltar i samtliga moment. Upplägget blir att kursledarna ger minilektioner följt av hands-on arbete i par. Den här kursen är ett pröva och se vad man skulle kunna göra. Vill man bli en fena på något särskilt så får man fortsätta med att gå på någon av våra ordinarie kurser.

koncept berättande

Spännande att se vilka av Kias förslag på bilderböcker vi väljer, tycker inte ni det också!?

Förresten så ska vi nog också ha med exempel på faktaböcker.

Adrienne Gear filmades i Höganäs också!

En del av er som var med hörde Adrienne Gear berätta om sitt besök i Höganäs. Där föreläste hon för skolledare och lärare men gjorde också flera skolbesök. Höganäs kommun filmade hennes föreläsning hos dem. Filmen ligger på Facebook i gruppen Höganäs kommun och inlägget med filmen är från den 25e april. Klicka på bilden så kommer du till inlägget med filmen (som är drygt 5 min.). Du behöver scrolla ner en liten bit!

Höganäs kommun

Du har väl inte missat att se den föreläsning vi filmade 20/4 med Adrienne Gear (förra inlägget från i söndags den 24e april)? Passar bra som utgångspunkt för diskussioner i arbetslaget runt undervisning i att läsa och skriva faktatexter! Filmen ligger uppe till vecka 21; sedan raderas den enligt överenskommelse med Adrienne.

Din söndag är räddad, eller hur!?

Varsågoda! Adrienne Gears föreläsning från onsdagen den 20/4. Detta är samma föreläsning som drygt  400 lyckligt lottade lärare från hela Sverige fick njuta av fredagen den 22/4 på Natur & Kulturs Läskonferens 2016. I onsdags utgjordes Adriennes publik av ett hundratal lärare från Stockholms kommunala grundskolor. Jag har i min tjänst det fantastiska nöjet att få arbeta med kompetensutveckling på olika sätt för grundskolans lärare. Jag leder själv kurser, föreläser, bloggar och mycket annat; t.ex. försöker jag hitta och bjuda in skickliga föreläsare för att ge oss lärare ny input, inspiration och idéer för att kunna förbättra den undervisning vi ger våra elever. Jag har förstått på alla jag mött både i onsdags och i fredags att det bästa var att få lyssna på Adrienne Gear. Hon arbetar själv efter sin uppmaning RFLECT – REFINE! Ett exempel på detta är följande citat från Adriennes föreläsning:

It is better now because I teach ”raise the quality” rather than just the content. (Adrienne Gear 160422)

Filmen med Adriennes föreläsning är nu borttagen enligt överenskommelse.

Andra delen motsvarar tiden efter pausen, dvs. andra halvan av Adriennes föreläsning.

Adriennes avslutande citat var:

If you are teaching and not learning you are not teaching. (Frank McCourt)

PS. Jag vill också tacka mina två kollegor från Medioteket, Magnus Mählkvist och Robert Broman, som är proffsen bakom denna film. Utan dem vore det inte möjligt att sprida kunskap på detta sättet! De är till ovärderlig nytta i mitt uppdrag.

Glimtar från Läskonferensen

I går fredag 22/4 deltog jag i Natur & Kulturs Läskonferens 2016. Det var många möten. Möten med kända och okända; med kollegor, lärare, förlagsfolk och experter. En konferens bjuder på möten som är väntade och möten som är oväntade. Det är mingel och nätverkande. Allvarliga samtal men också många glada skratt.

Läskonferens1

En läskonferens innebär förstås föreläsningar och ny kunskap.

Huvudtalare var Adrienne Gear, lärare, författare och lärarutbildare från Vancouver, Kanada. Titeln på hennes föreläsning var Nonfiction Writing Power vilket också är titeln på hennes bok om att undervisa i att skriva faktatexter.

Sara Persson, lärare i Västervik, presenterade hur hon arbetar med läs- och skrivinlärning ur ett SVA-perspektiv. Sara Persson har skrivit en bok om sitt arbete och den heter Nyanlända.  Carolin Heyer och Ingeborg Hull, lärare i Stockholm, presenterade sitt arbete med formativ bedömning, vilket också är titeln på deras bok. Sista föreläsningen med Elaine Eksvärd, som också blev pricken över i  under denna fullmatade konferensdag, bjöd oss på hennes kunskaper och erfarenheter om retorik. Vi lärde oss att det finns ett språk,  journalistiska. Vi lärde oss också att det inte bara handlar om att få våra budskap att nå ut utan att de ska nå in. Vi fick prova praktiskt på olika kroppshållningar och olika sätt att säga saker för att få det vi vill få sagt att nå in. Elaine Eksvärd har bland annat skrivit böckerna Härskartekniker och Snacka snyggt!

Läskonferens2

Sista programpunkten var utdelningen av Ingvar Lundberg priset. I år gick priset till Katarina Herrlin, fil.dr. och universitetslektor i didaktik med inriktning läs och skriv, Kalmar högskola. Katarina fotades förstås och jag kunde inte låta bli att själv fota några som fotade….

Läskonferens3

De flesta av oss känner igen namnet Katarina Herrlin från boken God Läsutveckling! Då förstår man också motiveringen till att just Katarina Herrlin fick priset. Motiveringen lyder:

Katarina Herrlin tilldelas Ingvar Lundberg-priset 2016 för sitt mångsidiga arbete för att utveckla barns språk-, läs- och skrivfärdigheter. Hon kombinerar engagemang och kreativitet med systematisk kartläggning och uppföljning, både i klassrummet och som lärarutbildare och läromedelsförfattare. Med sin kvalificerade praktiska kompetens och förtrogenhet med det vetenskapliga kunskapsläget lyfter och utvecklar Katarina Herrlin lärarens roll och betydelse i barns läsutveckling.

PS. Kanske hinner jag lägga upp filmen med Adriennes föreläsning i morgon. Som någon sa: Den som väntar på något gott…

Det blev en ”teaser”!

Förra veckan hade vi sista träffen på kursen ”Att undervisa i läsförståelse”; en kurs som jag arbetat med i många år  nu. Kursen är oerhört uppskattad av alla som deltar trots att detta med läsförståelsestrategier inte har nyhetens behag jämfört med hur det var för  några år sedan. De flesta har hört talas om strategier som att förutspå, arbeta med frågor, sammanfatta osv. Här ska  man komma i håg att bara för att man  har hört termerna och begreppen så betyder inte det att man har klart för sig hur man kan arbeta med olika strategier.

Den här kursomgången fick ett nytt innehåll sjätte och sista tillfället. Jag förberedde deltagarna på att det var första gången jag provade upplägget och att de med andra ord var mina försökskaniner. Nu var det dags för att pröva några strategier för att läsa faktatexter och jag valde att utgå från Adrienne Gears bok med samma titel (Att läsa faktatexter, 2015). Förresten, på förlagets webb hittar du nästan 40 så kallade formulär som du laddar ner kostnadsfritt. Du ser på bildens rödmarkering var fliken formulär finns.

Mitt upplägg gav deltagarna en resa genom boken med stöd i Adrienne Gears bild på hjärnan indelad i de fem bitarna:

  1. Zooma in
  2. Ställa frågor och göra inferenser
  3. Avgöra vad som är viktigt
  4. Göra kopplingar
  5. Transformera

Boken innehåller både teori och praktiska undervisningsexempel. Jag gick igenom teoridelen med avstamp i David Pearsons punkter på sidan 19 i boken. Sedan blev det att jobba praktiskt. Deltagarna hade med sig faktaböcker från sina respektive skolor och det första vi gjorde var att leta särdrag. Först eget parvis arbete och sedan fram med formuläret Leta särdrag i faktaböcker. Jag presenterade författarens skiss på läsaren som tänkare och utvecklingen, eller ska vi säga resan, från en bokstavlig till en tolkande läsning. Mellanstationen på den resan är den interaktiva läsningen.

I den bokstavliga fasen av läsningen ingår att hitta särdrag, sammanfatta, avgöra vad som är viktigt, återberätta och klara strukturen med början-mitten-slutet. I den interaktiva fasen arbetar läsaren med att ställa frågor, göra kopplingar, visualisera och göra inferenser. I den tolkande fasen arbetar läsaren med att transformera, syntetisera och tänka kritiskt.

Praktiskt provade vi på exempelvis lektioner för att arbeta med snabba frågor och frågor som kräver djuptänkande. Vi prövade att avgöra vad som är viktigt med uppgiften att först lista 15 saker man vill ta med till en öde ö för att sedan i etapper banta listan till det bara finns 3 föremål kvar. Vi bekantade oss med TITT (för lågstadiet), BRSV (för mellanstadiet); dessa två modeller är varianter på THIEVES (som jag har skrivit om i tidigare inlägg). BRSV står för Bilder, Rubriker, Slutet och Vad jag vet. Det avslutande nedslaget bland alla förslag och undervisningsexempel i boken gällde transformering. Här gick  vi igenom och provade exempel till de fyra formulär som finns om att transformera sitt tänkande.

Som du förstår hann vi faktiskt riktigt mycket på 2,5 timmar. Finalen blev att alla skrev exit tickets i Padlet och det här är några exempel på vad deltagarna tyckte.

Suverän och mycket kunnig kursledare!

Dagens upplägg var bra och att presentationen låg nu vid sista tillfället. Den funkar också som en liten teaser för en annan cirkel.

Vi blev sugna på att använda oss av boken i undervisningen.

Bra genomgång av vikten av att eleverna måste känna igen olika texttyper för att kunna ta till sig dem och därmed komma vidare i lärandet.

Bra att få en genomgång av boken om faktatexter. Vi har fått en förståelse för att se olika texters särdrag. Bra att få ett verktyg i undervisning av faktatexter.

Bra upplägg, speciellt ”leta efter särdrag” som känns som att vi kan använda direkt.

Många bra tips att använda i undervisningen – direkt!

Jag ska säga er att det är alldeles fantastiskt roligt att få planera och leda dessa kurser. Att vara lärare för lärare är världens roligaste och tacksammast jobb!

Referenser:

Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Stockholm: N & K.

Natur & Kultur, Adrienne Gears bild på hjärnan hittar du HÄR (du hittar den under fliken Formulär och den har filnamnet Förståelsestrategier för faktatexter).

formulär

Test eller ett diagnostiskt synsätt?

När barnen kommer till skolan är skriftspråksutvecklingen i full gång… (Alatalo 2016: 17)

Då är det viktigt att jag som lärare har ett diagnostiserande pedagogiskt förhållningssätt. Det medverkar nämligen till en effektiv undervisning.

Jag har läst nu läst hela boken och har kommit till att skriva om kapitel 1 av Carina Bååth i Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016). Författaren skriver om bl.a. framgångs- och riskfaktorer, förhållningssätt, effektiv undervisning och begynnande läsning och skrivning. Kapitlets titel anger att vi kommer att få läsa om innebörden i ett diagnostiskt synsätt och vi får på sidan 24 förslag på några frågor att ställa oss i stället för att testa. Förresten vet du att det finns ungefär 40 svenska tester inom läs- och skrivområdet för skolår F-3? Vill du veta mer om dessa test kan du läsa den systematiska litteraturstudie som gjordes av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) 2014. Bland annat visar studien att det inte finns tester som är både reliabla och valida varför det är viktigt att ha tänkt igenom varför man vill använda testen innan man börjar testa sina elever. Reliabelitet syftar på tillförlitligheten och validitet handlar om huruvida ett test, en forskningsstudie, en forskare eller liknande mäter det detta/han/hon avser att mäta.

Tillbaka till frågorna som författarna använder i ett konkret exempel som återges i kapitlet. Jag har tidigare när jag arbetat som speciallärare/specialpedagog arbetat utifrån liknande frågeställningar och oftast tyckt att de har räckt för att kunna planera för vilket stöd eleven behöver. Bååth använder följande frågeställningar:

  • Vad vet du om hans språkliga medvetenhet? Är han fonologiskt medveten?
  • Hur läser Viktor? Beskriv så noggrant du kan!
  • Hur ser skrivsvårigheterna ut?
  • Blir det någon skillnad då han skriver på dator?
  • Hur är hans motivation att läsa och skriva?
  • När han får lyssna på en berättelse/text har han förståelse för innehållet?
  • Vad vet du om hans ordförråd?
  • Finn det någon närstående som har liknande svårigheter, kanske dyslexi? (Alatalo 2016: 24)

Du ser att tredje frågan använder termen skrivsvårigheter. Det är en term som problematiseras i texten. Bååth frågar oss läsare om vi lägger olika betydelse och värderingar i begreppet läs- och skrivhinder jämfört med läs- och skrivsvårigheter. Författaren ger oss också konkreta exempel på vilka hinder som kan finnas. Vad säger du? Vad betyder det för dig om vi säger att eleven hindras i sin läsning och skrivning? Ställ det mot om du säger att eleven har läs- och skrivsvårigheter. Blir det någon betydelseskillnad?

Bååth nämner också Ulrika Wolffs forskningsstudie om lästräning. Titeln är RAFT-träning (Reading and Fluency Training). Forskningsstudien pågick under tre år. Syftet med projektet var att utforma ett teoretiskt väl förankrat undervisningsprogram för nioåringar. Detta genomfördes i en till-en-undervisning för barn med allvarliga läs- och skrivsvårigheter. Drygt 100 barn deltog. Hälften fick en-till-en-undervisning, en strukturerad och individuellt planerad stödundervisning, utifrån sina behov och den nivå de befann sig på. Denna undervisning skedde tillsammans med en specialutbildad pedagog under 12 veckor och 30 minuter per dag. Hälften utgjorde kontrollgrupp och deltog i den ordinarie specialundervisning som skolan erbjöd; i grupp eller individuellt. Resultatet blev att eleverna i interventionsgruppen förbättrade sina resultat signifikant (ett resultat som är statistiskt säkerställt).

Här har du en liten broschyr om forskningsstudien: RAFT – Reading and Fluency Training.

Vi läser på SBU:s webbsida vad Ulrika Wolff svarar på frågan ”Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Att strukturerad träning av kopplingen mellan fonem och grafem kan förbättra stavning, ordavkodning, läshastighet och läsförståelse hos barn och ungdomar med dyslexi, och att man med sådan träning även kan se långsiktiga effekter på läsförståelsen. Det är också ett viktigt resultat att mått på fonologisk medvetenhet, snabb benämningsförmåga och bokstavskunskap i förskoleåldern till viss del kan förutsäga dyslexi. (SBU:s webb)

Bååth beskriver också några olika arbetssätt under följande underrubriker: Influenser från Nya Zeeland; Portfolio; Anteckningar i farten – Running Records (RR); Ordboxar samt SAV (Sinnesintryck – Analys – Värdering): arbetsgång.

Att läsa bokens första kapitel Läsundervisning utifrån ett diagnostiskt synsätt ger både förslag och idéer för hur jag som lärare kan gå vidare. En del känner jag igen och en del är nytt. Det mesta är konkret beskrivet med elev- och/eller lektionsexempel.

Referenser:

SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 225.

SBU. Du kan se en kort film där rapporten sammanfattas på SBU:s webb: Dyslexi hos barn och ungdomar – SBU sammanfattar rapporten.

Wolff, U. (2011). Effects of a randomised Reading intervention study: An application of structural equation modelling. Dyslexia, 17, 295-311.

Specialpedagogik, 2011-11-14. Daglig intensiv träning bäst för lässvaga. Tidningsartikel om Ulrika Wolffs forskningsstudie.

Läsundervisningens grunder

är titeln på en ny bok från Gleerups Utbildning AB.

Bokens titel kan låta som att det här handlar om den mest grundläggande kunskapen om läsundervisning. Fel! Att läsa boken har gett mig ny kunskap trots att jag har läst en hel del andra böcker inom ämnet.

Som den vana läsare jag är så börjar jag med att läsa baksidestext, innehållsförteckning, titta lite snabbt på författarpresentationerna samt en snabb titt på referenslistan.

Baksidestexten presenterar vad jag som läsare kommer att få. Den anger utgångspunkten som jag tycker beskrivs bra i den här meningen.

[…] Läsundervisningen behöver vara balanserad, det vill säga utgår från både god läsmiljö och systematisk undervisning, för att läslärandet ska fungera bra.

Vidare ser jag att boken kommer att ta upp barns läsförberedande kunskaper och färdigheter, avkodning, läsflyt, läsförståelse och textrörlighet för barns första skolår, dvs. F-klass till och med årskurs 3. Texterna kommer att diskutera läsundervisning, didaktiska val och diagnostiska arbetssätt.

[…] Till varje kapitel finns förslag på hur läsaren på ett enkelt sätt kan knyta ihop kapitlets teoretiska innehåll med praktiska uppdrag i klassrummet för att öka förståelsen av det lästa och få forskningsgrundade verktyg till sin undervisning.

Ansatsen att knyta ihop teori och praktik tycker jag är det viktigaste i den här sortens bok. Jag kan läsa hur mycket forskning som helst men kan jag inte översätta vad jag läser till något jag gör i klassrummet så är den läsningen bortslängd tid. Syftet med att läsa facklitteratur är ju inte att jag ska bli klokare i största allmänhet utan att jag ska få stöd i hur jag kan utveckla min undervisning. Så här långt ser boken ut att kvala in ur den aspekten.

Boken Läsundervisningens grunder har 14 kapitel med olika fokus och skrivna av lika många författare. De flesta författarna är disputerade och forskare och tre är lärare. Forskaren Tarja Alatalo är bokens redaktör. Här vill jag påminna om att Tarja Alatalos avhandling är värd att läsas. Titeln är Skicklig läs- och skrivundervisning och du hittar den på Skolportens webb tillsammans med en intervju.

Det första jag blev riktigt nyfiken på när jag bläddrat klart i Läsundervisningens grunder var kapitlet om läsförståelse i matematik. Det blev också det första kapitlet jag läste. Förra inlägget tog upp detta.

lasundervisningens-grunder1

Referenser:

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3. Om lärares möjligheter och hinder (Skolporten om avhandlingen som också går att ladda ner). Avhandling framlagd vid Göteborgs universitet.

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Läsning i matematik

Det är rubriken på kapitel 9 i Läsundervisningens grunder. Boken tar upp så många viktiga aspekter på just läsundervisning så jag kommer att skriva flera inlägg utifrån olika kapitel. Detta är definitivt en ”måste läsas” bok!

Kapitlet Läsning i matematik är skrivet av Cecilia Segerby som är doktorand i matematikdidaktik vid Malmö högskola och har fokus på hur elevers förståelse i matematik kan främjas av skrivövningar kopplade till lässtrategier. Spännande, eller hur!?

Även om jag inte undervisar en klass så minns jag hur matteböckernas texter ser ut. Korta texter med få ledtrådar. I texterna hittar eleverna siffror, symboler, bilder och ibland också grafer och diagram. Att texterna är så korta och siffrorna integrerade har gett en del roliga exempel genom åren. Jag minns exempel på texter som bestod av tecken på ett främmande, för eleverna okänt språk med siffror integrerade. Ändå kunde eleverna se hur de förväntades räkna ut uppgiften. Tyvärr hittar jag inte exemplet just nu. Har du kvar det? Mejla mig i så fall gärna!

Lässtrategier nämns endast i ämnena modersmål, svenska och svenska som andraspråk. Cecilia menar att läsningen i matematik skiljer sig åt jämfört med läsning av andra sorters läsning vad gäller avkodning och läsförståelse.

Läsriktning

Till att börja med visar Cecilia hur avkodningen inte alltid sker från vänster till höger som är vår gängse läsriktning. I matematik kan vi behöva läsa från höger till vänster som på en tallinje. I en tabell kan läsningen förväntas ske nedifrån och upp eller diagonalt som i grafer.

Läsförståelse

Alla ämnen har sina ämnesspecifika ord och begrepp, så ock matematikämnet. De matematiska begreppen är ofta mer abstrakta i matematik än i andra ämnen med få beskrivningar av betydelse. Det finns många ord, termer, där betydelsen skiljer sig från när man använder samma ord i vardagsspråket.

Termer
Cecilia ger oss exempel på sådan begrepp där betydelsen skiljer sig åt. Här återger jag några exempel.

Betydelsen i matematiken
Ord i vardaglig betydelse
rymmer = får plats flyr
volym = hur mycket något rymmer t.ex. ljudvolym eller hårvolym
axel = axel i diagram kroppsdel
tal = en uppgift i matematiken, ett räkneexempel anförande, yttrande

Ord kan även ha olika betydelse i ämnet matematik. En tabell kan vara en förteckning över t.ex. antal  eller exempel. en tabell kan också syfta på en multiplikationstabell som exempelvis 4:ans tabell, 1×4=4, 2×4=8 osv.

Symboler
Symboler används flitigt i matematiken. Symbolerna kan vara numeriska och icke-numeriska. De förra är exempelvis 1,2 och 3. De senare är exempelvis tecken som + och -. Cecilia fann i en studie av elever i årskurs 3 och 4 att flertalet av eleverna hade utvecklat en speciell lässtrategi när de läste texter som innehöll symboler. Ofta fokuserade eleverna symbolerna i stället för innehållet i texterna och drog felaktiga slutsatser.

Cecilia ger oss exempel på hur symboler kan ha olika meningsskapande funktion i matematik och i text. Additionsteckenet är ett sådant exempel där hon tar upp exemplen med sammansatta ord. Hund + valp = hundvalp kan jämföras med 1 + 2 = 3.

Illustrationer
Nästa område gäller illustrationers betydelse. Illustrationer kan vara dekorativa, relaterade men inte väsentliga men de kan också vara väsentliga.

  • De dekorativa har som uppgift att vara just dekorativa och lätta upp en sida.
  • En illustration som är relaterad men inte väsentlig upprepar idén som ges i texten utan att eleven egentligen behöver använda informationen som illustrationen ger.
  • Väsentliga illustrationer kräver att eleven behöver förstå både innehållet i texten och i illustrationen annars kan denne inte lösa uppgiften.

Det här innebär att en matematisk text är multimodal!

Lässtrategier
Cecilia presenterar hur hon har arbetat med RT, reciprocal teaching, i sin undervisning för att lära sina elever att använda lässtrategier på ett effektivt sätt i matematikämnet. Detta ingår också i hennes interventionsstudie i åk 4. Hon matchar de fyra strategierna i RT med de fem förmågor som matematikundervisningen ska bidra till att utveckla enligt läroplanen (Skolverket 2011, sid. 63).

Cecilia beskriver hur hon använder lässtrategierna för olika moment i matematikundervisningen. Hon rekommenderar att vi bygger upp en ordlista som successivt utvecklas. Hon lyfter att en siffra också kan vara ett tal precis som en bokstav kan vara ett ord. Hon föreslår att vi tillsammans med eleverna bygger tankekartor för att aktivera förförståelsen, utveckla ord- och begreppsförrådet samt övervaka den egna förståelsen. Du kan läsa mycket mer ingående om hur man som lärare kan arbeta i åk 1-3 med att förutspå, klargöra och reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta.

Sammanfattningsvis fångar Cecilia Segerby något mycket väsentligt när hon studerar läsning i matematik. När jag läst hennes text vill jag genast läsa mer om detta! Mitt förslag till dig som undervisar i åk 1-3 är att läsa kapitel 9, låta dig inspireras till nytt tänk och sedan börja arbeta med läsning och läsförståelsestrategier i matematik. Sedan måste du bara mejla mig och berätta om dina erfarenheter!

lasundervisningens-grunder1

Referenser:

Alatalo, T. (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Läsfakta som biter!?

Forskning visar att :

  • 80 % av vårt ordförråd kommer från tryckt text
  • En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000 – 7000 ord.
  • En sjuttonåring som har läst och/eller lyssnat regelbundet på texter har ca 50 000 – 70 000 ord i sitt ordförråd.
  • En sjuttonåring som inte läst och/eller lyssnat till texter har bara ca 15 000 – 17 000 ord i sitt ordförråd

Så visst gör läsningen skillnad!

För att klara sitt dagliga liv som vuxen behöver man ha ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna klara sitt dagliga liv, kunna hänga med i nyhetssändningar och förstå normal tidningstext, instruktioner och anvisningar vi stöter på i livet.

(Källa: Ingvar Lundberg, Professor i psykologi, Göteborgs universitet
Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet)

1a mars gav programledare och författaren Ola Lindholm oss en mycket pedagogisk förklaring för varför vi ska läsa själva och läsa för våra barn. Med hjälp av klossar förklarade han skillnaden i läsförståelse mellan barn som läser och blir lästa för och de som inte gör det. Journalisten Susanne Delastacia har lagt upp klippet som du kan se på Aftonbladets webb.

klossar_varför det är viktigt att läsa

Länk till Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22362166.ab

4 timmar och 31 anmälda

Adrienne Gear drar!

Nu har jag mejlat anmälningslänk till läs- och språkutvecklarna som har första tjing på att få delta. I och med att vi denna gången är i Bolindersalen så finns det plats för 100 deltagare så det kommer att finnas plats för några som bara är intresserade. Jag har gjort inställningarna så att flera kan anmäla sig än vad som får plats. Detta bara för att jag ska ha reserver om några får förhinder.

Jag har skrivit om Adrienne och hennes böcker i tidigare inlägg, t.ex. 1a mars – Adrienne Gear!?, 26e februariAtt skriva faktatexter, 29e januari - Bilderböcker, 28e januari - Den som väntar på något gott…

Riktigt häftigt att vi får tillfälle att lyssna på Adrienne Gear. Riktigt häftigt att vi är så många som är så intresserade!