Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
lässvårigheter

Effektiva insatser för yngre elever med risk för lässvårigheter

Forskaren Jens Dietrichson presenterade, igår måndag 21 oktober, dels resultatet från tre systematiska forskningsöversikter om insatser förelever i riskgrupper, dels resultat från den så kallade Läsklar-studien. Jens menade att det finns få effektutvärderingar av tidiga läsinsatser (F-klass och åk 1) riktade mot riskgrupper i de nordiska länderna. Likaså finns det få studier av kostnadseffektivitet. Den optimala kombinationen av olika insatser är inte heller känd.

Läsklar är ett exempel på tidig intervention med stöd i en arbetsmodell. Utmärkande för arbetssättet med Läsklar är:

  • Fokus på fonemisk medvetenhet och kopplingen mellan ljud och bokstäver.
  • Intensivundervisning i smågrupper (tutoring).
  • Multisensoriska inlärningsmetoder.

Det rent praktiska arbetet med eleven omfattar bokstav-ljudlek med lerfigurer som som representerar ljud, en låda med ”hus” som representerar bokstäverna i alfabetet och handalfabetet. Det är avkodningsträning med hjälp av bild-ordkort samt träning med stavelsekort för att öva upp snabbheten i avkodningen.

Vi fick också se en filmsekvens som visade hur en lärare, Anna som har tagit fram Läsklar, arbetade med en elev utifrån materialet.

C7FF458C-8541-4CA6-95BB-A4C4AD198CEA

Den tredje typen av session har fokus på att öka hastigheten och flytet i avkodningen. Detta sker genom att öva med stavelsekort. Övningen handlar om att avkoda så många stavelser som möjligt under en minut. Läraren registrerar elevens resultat i ett diagram varefter de repeterar samma stavelser två gånger till under samma session. Oftast ser läraren en tydlig förbättring mellan gångerna. Eleven kan se sin förbättrade läsning i diagrammet. Att läraren synliggör elevens läsutveckling och läsförbättringar motiverar eleverna och får dem ofta att öva mera.

Skolorna valde själva ut de elever som skulle delta i Läsklar-studien. Deltagande elever var elever som skolan ansåg hade störst risk och låg i farosonen att utveckla lässvårigheter. Eleverna förtestades och elever med störst svårigheter var de som sedan också deltog. Av de deltagande eleverna var ca 45% flickor, 20% gick i åk 1, ca 60% hade ett annat modersmål än svenska och 24 % hade en mer specifik anledning än låga resultat för att ha risk för lässvårigheter ( t ex ADHD, språkstörning, nyanländ, eller misstänkt dyslexi).

Läsklar-studien visade positiva effekter för de elever som visade indikation på att få svårt med sin läsinlärning. ARbetsmodellen med Läsklar visade sig kostnadseffektivt jämfört med andra framgångsrika interventioner. Eleverna som deltog i Läsklar-studien fortsatte att utvecklas även efter att de avslutat träningen med Läsklar.

Efter kaffe/terast var det dags för Jens presentation av resultaten från tre olika systematiska forskningsöversikter.

Vi fick veta mer om effekter per interventionstyp och Läsklars effekter i olika perspektiv. Jens presenterade några gemensamma nämnare för effektiva insatser och dessa är:

starkast evidens2

Resultat från översikter kan tjäna som inspiration till vilka insatser som kan vara effektiva på en viss skola.

Jens underströk att vi behöver lära oss mer om:

  • Effekter av insatsers (mindre) beståndsdelar och kombinationer av dessa.
  • De långsiktiga effekterna.
  • Kostnadseffektivitet.

En spännande föreläsning som knöt ihop en praktisk arbetsmodell med forskningsöversikter. Inga enkla svar om någon hade hoppats på det! Många tänkvärda aspekter att ta med sig till det egna elevarbetet. Jens skickade med oss att det finns gott om interventioner som har stora effekter för elever i riskgrupper. Vi ska också tänka att det finns få eller inga anledningar att tro att de interventionstyper som fungerar väl i andra länder inte skulle fungera i Sverige!

Vill du läsa mer så kan du läsa IFAUs rapport om Läsklar-studien. IFAU är förkortning för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. IFAU ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljningar och utvärderingar.

Korta fakta om Läsklar-studien:

  • Bøg, M., Dietrichson, J., & Isaksson, A. A. (2019). A multi-sensory tutoring program for students at-risk of Reading difficulties: Evidence from a randomized field experiment. IFAU Working Paper 2019:7.
  • Studien fick forskningsmedel från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiskutvärdering (IFAU).
  • Skolor rekryterades sekventiellt med start i november 2016.
  • Totalt har 161 elever i 12 skolor och 7 kommuner i västra Skåne deltagit i studien. 130 i F-klass och 31 i åk 1.

Stort tack till Jens Dietrichson!

1D7F455D-BD7E-4E94-B05F-636CBF8175BC

Läsutveckling från 4:an till 9:an

Hur utvecklas våra elevers läsning från årskurs 4 till årskurs 9? Blir de säkrare och bättre läsare? Detta är något som Karin Stenlund har undersökt och presenterar i sin avhandling Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter.

Vad är då de viktigaste resultaten?

Att utvecklingen av de testade läsfärdigheterna är liten från årskurs 4 till årskurs 9. Elever som har lässvårigheter i årskurs 4 har ofta kvarvarande lässvårigheter i slutet av högstadiet. (Skolportens intervju 170325)

Under senare år har undervisning i läsförståelse varit i fokus. Min erfarenhet är att lärare idag har goda kunskaper om hur de kan undervisa i läsförståelse. Samtidigt behöver vi fortsätta utveckla vår läsundervisning. Exempelvis behöver vi hitta modeller för lässtrategier vid läsning av faktatexter. Även digital läsförståelse behöver belysas närmare. Förhoppningsvis kommer undervisning i läsförståelse vara fortsatt centralt i olika kompetensutvecklingsinsatser även framöver. I min lärarroll är det nödvändigt att knyta teori till praktik. Forskning måste översättas till praktisk undervisning.

Ett intressant resultat i Stenlunds avhandling är att ett högt resultat på ett läsförståelsetest inte innebär att eleven med automatik använder olika strategier. Stenlunds resultat visar att även andra faktorer kan påverka elevers läsförståelse.

[…] en fortsatt läsundervisning är också nödvändig under hela mellanstadiet och högstadiet för att utveckla de mer avancerade läsfärdigheterna.  (Skolportens intervju 170325)

Under de första skolåren lär vi eleverna att läsa för att sedan gå vidare till att lära barnen strategier för att lära dem läsa för att lära. Det är här vi behöver arbeta vidare för att få verktyg för att utveckla just de mer avancerade läsfärdigheterna. Dessa förutsätter bland annat ett högre kognitivt tänkande som exempelvis innebär att läsaren har strukturerings-,  bearbetnings- och övervakningsstrategier. Redan 10-åring förväntas kunna lokalisera och explicit återge uttryckt information, göra enkla slutledningar, tolka och integrera tankar och information samt granska och bedöma olika textaspekter. Dessa förmågor bedöms i PIRLS.

Onsdagen den 7e februari kommer Karin Stenlund till oss på Medioteket. Hon presenterar resultaten, tänkbara bakomliggande orsaker till dessa samt diskuterar olika dilemman som lärare ställs inför samt hur undervisningen kan läggas upp. Vilken lärare har inte frågat sig ”Hur kan vi hjälpa elever med lässvårigheter att utvecklas som läsare även i de högre stadierna?”.

Intresserad? Du kan anmäla dig här: anmälan till 7/2.

Föreläsningen är intressant för lärare som undervisar från åk 4 till årskurs 9!

Referenser

Stenlund, K. (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: En longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter