Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
LegiLexi

Vår fördjupningsträff utifrån analyser i LegiLexi

Häromdagen, tisdag 5/3, var Sofia Norén, verksamhetschef LegiLexi, inbjuden att hålla en workshop, ett fördjupningstillfälle, utifrån de analyser av elevernas färdigheter som programmet LegiLexi ger läraren. Sofia hade laddat upp med utskrifter av olika elevexempel som vi under workshopdelen av fördjupningstillfället fick arbeta med.

FF6C6F28-5CBE-4E42-956D-EFDC6C85E53C

LegiLexi har en stor mängd statistik från klasser som gjort kartläggningen. Vi fick höra några exempel på data från höstterminen 2018, dvs. data från höstmätningen som görs senast 30 november. Grunden utgjordes av de 8 % av Sveriges samtliga elever – som testats med LegiLexi – och som då gick i åk 1, 2 och 3. Hur stor andel gissar du kan bokstäverna vid höstmätningen? Jag blev förvånad! Det visade sig att hela 73 % kunde alla bokstäver. Inget dåligt resultat! Samtidigt väcker det frågor kring hur jag som lärare planerar min undervisning. Knappt en tredjedel behöver förstås en väl strukturerad bokstavsundervisning men övriga behöver utmanas så de kommer vidare i sin läsning. Att kunna bokstäverna är inte samma sak som att ha knäckt läskoden. Något färre hade knäckt läskoden till höstmätningen, 60 %. Det betyder att sex av tio hade knäckt läskoden och tekniskt kunde läsa redan i början av ettan. Uppgiften är baserad på statistik från LegiLexis avkodningstester Ord på en minut och nonsensord på en minut. Dessa 60 % behöver förstås en fortsatt strukturerad läsundervisning för att kunna nå läsflyt. Du undrar säkert hur stod det till med förmågan att läsa med förståelse!? Till höstmätningen visade det sig att hela 30 % kunde läsa med förståelse.

Sofia inledde med en snabb repetition.

3EA7BF88-9D78-4AA7-AFB8-200D0BA9B7B4

Sofia lyfte skillnaden på att arbeta i testportalen och i appen. Tydligen är LegiLexi på väg att lämna appversionen. Skillnaden är att i appen rullar testningen på och i testportalen kan läraren ställa in hur långt de kan fortsätta, vilket kan ibland vara en fördel.

Sofia visade en av deltagarnas klassresultat och hur man kan sortera för att få fram hur eleverna fördelar sig över de olika färdighetsnivåerna. Olika sorteringar ger läraren olika underlag för det vidare analysarbetet.

141D0D1B-FB14-4D16-9D9C-C826EFC86975

XB9D91647-6B55-4704-A689-D27BF3D0EE0D

I testportalen kan läraren sortera klassen efter kategorierna avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Detta ger läraren en snabb överblick över elevernas svaga och starka sidor. Likaså om det är något specifikt område som många i klassen har behov av att arbeta mer med.

Efter en tidig kafferast med semlor dagen till ära var det dags för att arbeta praktiskt med att analysera och fundera på hur jag som lärare kan arbeta med elevernas fortsatta undervisning utifrån elevresultaten.

legilexi_190305

Intensiva samtal i alla grupper! På det här sättet, dvs. när lärare ges utrymme för gemensamma diskussioner och reflektioner kring centrala frågor kommer deras erfarenheter fram. Mycket tyst kunskap delades denna eftermiddag! Det som också blev tydligt denna eftermiddag var lärarnas stor sug efter att få arbeta med analyser med tillhörande pedagogiska diskussioner.

Avslutningsvis ledde Sofia ledde en sammanfattning där deltagarna fick presentera sina förslag utifrån de underlag med elevprofiler de arbetat med. Det handlade om vad eleven förväntas kunna och vad eleven behöver fortsätta arbeta med i undervisningen.  Elevens starka och svaga sidor och hur läraren kan anpassa, stödja och utmana eleverna i undervisningen.

Vad säger utvärderingen? Jo, bland annat:

  • bra att samtal i grupper om tolkningar av resultat
  • hur man kan använda resultaten
  • att det är ett test där det inte är meningen att eleverna ska nå taket
  • bra föreläsare, bra upplägg med gruppsamtal och tid för samtal med andra skolor
  • fortsätt och ge många möjlighet att få samtala om analyserna för det är där man behöver jobba och kolla för att se vad som måste göras på elevnivå.

Ja, något rätt gjorde vi denna eftermiddag! Att få arbeta med analyser och diskutera resultat och vad man gör sedan är vad många lärare efterfrågar.

Snart sportlov och dags för ”quiz!?

Läsa måste man annars …. eller hur!? På sportlovet ska man sporta men glöm inte att läsa. Passande nog så bjuder LegiLexis lässtimulerande sajt jagharläst.se på ett quiz, dvs. en frågesport. Temat för quizen är sant eller falskt. Bästa tänkbara val, eller hur!? Dels har årets tävling En bok i världen inom Barn och böcker temat sanning. Dels är källkritisk förhållningssätt något som finns i kursplanerna.

Alla som deltar i tävlingen  erbjuds ett antal bok-afterworks, som är en form av inspirationsseminarier för lärarna. Måndag kväll den 4e februari arrangerade Lena Fontin ett sådant bok-afterwork med verksamhetschefen för LegiLexi Sofia Norén som föreläsare. Mycket uppskattat och så fick vi en påminnelse om sportlovsläsningen.

Informationen kring sportlovs-quizet lyder:

Under sportlovet utmanar vi till ett fakta-quiz varje dag. Svara på tre ”Sant eller Falskt” frågor och tävla gärna mot kompisar eller familjemedlemmar om vem som vet mest med våra kluriga frågor!

Det här är vad du möter. En härligt sportlovsinspirerad sajt. Snöflingor som man kan undra om de är små sant/falsk virusfigurer. Klicka på rutan med veckodag och lös dagens fråga!

sportlovs quiz

Du kan ladda ner information till eleverna i pdf-form: HÄR 

Diplom till eleverna laddar du ner HÄR.

För dig som har erfarenhet av att arbeta med LegiLexi i din undervisning ordnar vi en fördjupningseftermiddag med fokus på hur jag som lärare kan utveckla mitt sätt att arbeta med analys och planering av fortsatt undervisning utifrån resultaten. Du som anmäler dig får gärna ta med egna elevexempel ur LegiLexi analyserna. Sofa Norén kommer också att låta oss skärskåda avidentifierade analysexempel som hon har med sig och utifrån olika frågeställningar. Vi ser att du helst har hunnit genomföra två testomgångar med dina elever. Låter det spännande!? Du kan fortfarande anmäla dig till detta fördjupningstillfälle! Läs mer och anmäl dig här: anmälan till 5/3. Som alltid hittar du förstås information samt anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm!

Jag mejlar ut bekräftelser senast under vecka 9.

Referenser:

Jag har läst: https://www.jagharläst.se

LegiLexi: https://www.legilexi.org

Mer om AT och RTI

4604FA63-8B1D-4E3F-93DF-667F564B0846

Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag 15e  november lyssnade jag också på Thomas Nordström. Han presenterade den avhandling som han har disputerat på  idag 30e november. Avhandlingen handlar om individanpassningar.  Målet med avhandlingen var att finna och beforska metoder för utvecklandet av en god läs- och (skriv)förmåga och han undersöker två metoder för att förbättra elevers läs- och skrivfärdigheter. Avhandlingens titel är Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Thomas är en av flera forskare som har varit med och på olika sätt bidragit till Legilexi under de senaste åren. Legilexi ingår i Thomas studie med en effektstudie kring vad som är skillnaden mellan att arbeta Legilexi och inte. Studierna bygger på pilotåret och mycket har hänt sedan dess. Avhandlingen innehåller också en förstudie samt en andra delstudie. Jag ser fram mot att läsa vad som framkommit i avhandlingsstudiens del kring Legilexi! Thomas talade mycket positivt om Legilexi utifrån vad han funnit i sitt avhandlingsarbete.

Vill du läsa mer om RTI så läs ett annat av inläggen jag har skrivit, nämligen Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI. Vill du gå vidare och läsa mer om RTI kan du läsa på Reading Rockets webb, RTI and Reading: Response to Intervention in a Nutshell. Författare till den texten är Emerson Dickman, tidigare ordförande (president) för The International Dyslexia Association.

Thomas Nordström presenterade modellen RTI med en triangel där basen är bredast. Första lagret handlar om betydelsen av läsförmåga. Andra lagret är en effektiv läsundervisning för alla. Tredje lagret, topplagret, utgörs av kompensatoriska insatser för elever som trots åtgärder har fortsatt svårt med läsning.

Forskningsfrågorna i Thomas avhandling är inlemmade i RTI modellen. Thomas presenterade design och resultat, varav en del preliminära, från delstudierna som ingår i avhandlingen.

I första delstudien gjordes kontinuerliga kartläggningar av läsfärdigheter. Fokus ligger på hur  återkommande digitala tester och bedömningar av samtliga elevers läs- och skrivfärdigheter underlättar för läraren att individanpassa undervisningen. Syftet med interventionen var att undersöka effekten av kontinuerliga kartläggningar samt effekterna av de anpassningar av undervisningen som gjordes. Eleverna fick träna på de färdigheter de hade svårt med. Thomas pekade på att han funnit en preliminär evidens för att använda kartläggning och riktad undervisning i syfte att förbättra elevers läsutveckling. Läraren kunde följa elevernas progression men också utvärdera sin undervisning vilket stärkte lärarrollen. Läraren fick underlag för att planera en differentierad undervisning. Det som visade sig var svårt var att få till stånd en riktad undervisning för varje enskild elev.

I sin andra delstudie fann han också evidens för att använda teknik som ett sätt att ta till sig/förmedla text via kompensation för funktionell läsning och skrivande som är inkluderande. Målgruppen i den andra studien var elever i läs- och skrivsvårigheter som fick en intervention med assisterad  teknik/AT. AT användes som ett sätt att kompensera, för att ta till sig och/eller förmedla text. Här handlade det om text-till-tal samt tal-till-text. Det visade sig vara viktigt med lärarstöd och träning av AT-funktioner tillsammans med fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70 % av eleverna fortsatte använda tekniken efter att interventionen avslutats. AT-läsning (text-till-tal) ökade elevernas läshastighet jämfört med traditionell läsning men hade mindre påverkan på läsförståelsen. De elever som endast använde AT utvecklade sin läsfärdigheter i samma utsträckning som kontrolleleverna i traditionell läsning.

Thomas menade att gränserna för vad som betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga är oklara. Detta behöver beforskas vidare.

Även AT/assisterande teknik är relativt obeforskat. Följande bild är ett utsnitt ur en av presentationsbilderna i Thomas föreläsning som lyfter detta.

AT ej utforskat_delbild

Thomas underströk att det är viktigt att inte bara screena utan tänka framåt; vad kommer efter screeningen? Läraren bör fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Just detta finner jag mycket intressant. Det ligger ju helt i linje med Läsa – skriva – räkna garantin och de nationella kartläggnings- och bedömningsstöd som är och/eller blir obligatoriska i förskoleklass och årskurs 1. Garantin är en garanti för tidiga stödinsatser, för att säkra rätten till tidigt stöd.

Avslutningsvis fick vi resultaten presenterade i följande sammanfattning:

Rekommendationer för AT-användning

  • Pedagogisk personal behöver goda kunskaper, och till vad tekniken kan användas
  • Elever behöver relativt mycket träning för att kunna lära sig tekniken och dessa olika användningsområden
  • Träningsinsatser relativt långt före användning i ”skarpt läge” (ex från andra terminen av år 3, för att kunna användas i år 4)
  • Fortsatt stöd och kontinuerlig inpassning
  • Integrering i undervisningen

En spännande avhandling! Också intressant att mer i detalj ta del av hur lärarna använde LegiLexi, i undervisningen, för bedömning och för att arbeta vidare med analyserna som verktyget erbjuder.

AT/assisterande teknik är ett viktigt utvecklingsområde för många av oss lärare. Det passar också bra in tidsmässigt nu när vi har fokus på digitalisering i skolan.

Referenser

Thomas Nordström. Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology. Disputation 30/11 -18 vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Webbadresser

forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen, 181130.

LegiLexi, https://www.legilexi.org 181130.

Reading Rockets, http://www.readingrockets.org 181130.

Svenska Dyslexiföreningen, https://www.dyslexiforeningen.se, 181130.

Metoder för läsinlärning – vilka ger bäst resultat och hur vet vi det?

Sista föreläsningen den här dagen. Jag tar inte mina inlägg från utbildningsdagen (Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag) i kronologisk ordning utan nu kommer Inger Fridolfssons avslutande föreläsning. Det har varit mycket information, många forskningsstudier. mycket jag redan vet och kan men också mycket nytt! Jag är stimulerad, inspirerad men också trött!

Inger Fridolfsson fokuserar på fungerande metoder och hur vi kan avgöra vad som fungerar bättre än andra metoder. En mycket viktig ingång!

F4EFB23A-13E5-4579-9D4A-8D168D108F02

Vi fick också veta att delar av Ingers föreläsning kommer som artikel i marsnumret i tidningen Dyslexi. Förresten  du är väl medlem i Svenska Dyslexiföreningen!? Annars rekommenderar jag dig på det varmaste att bli det!

Inger Fridolfsson är speciallärare med en magisterexamen i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter. Inger är med i styrelsen för Svenska Dyslexiföreningen.  Hon har också varit engagerad av LegiLexi i samband med att de låtit forskare och läsexperter skriva olika kapitel för boken Lära barn att läsa (2018).

Inger tar avstamp i the Simple View of Reading – som får utgöra både början och avslutningen på denna utbildningsdag.

9AEC6F72-F45E-4659-AA15-FB179FAB249D

Läsning är en färdighet som ska läras in. All inlärning är tyngre i uppstarten men går lättare efter en tid.

Inger visualiserade läsutvecklingen med läsbacken. Först kommer ordbildsmetoden (logografiska läsningen), sedan följer arbete med den syntetiska metoden (alfabetisk-fonemisk läsning) för att till slut komma fram till ortografisk läsning med läsflyt.

Kodknäckarstadiet är kort och därför sårbar. Läsförståelse utvecklas däremot under hela livet.

Motivationen bestäms inte av vilken sorts aktivitet eller material som används. Det är framstegen och upplevelsen av att man lär sig och börjar behärska något nytt som ger motivation. Vi behöver göra övningar som leder till framgång varför planeringen och genomförandet av läsundervisningen har stor betydelse för elevens lärande. Det är viktigt att snabbt bli en självständig läsare. Det stärker självförtroendet. Det utvecklar ordförrådet. Läsningen ska vara tillräckligt god i slutet av åk 1 för att bära för egen läsning. Sommarlovet mellan åk 1 och 2 ska kunna användas för egen självständig läsning och eleven ska nu känna att hen kan läsa.

Inger presenterade Vallmomodellen som vilar på vetenskaplig grund. Lärarens kompetens är avgörande för elevens läsinlärning. Vallmomodellen presenterar en balanserad syn på den tidiga läs-och skrivinlärningen där såväl den tekniska sidan som den språkliga förståelsen har sina givna platser. Vallmomodellens fyra huvudområden är: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Vallmomodellen er läraren en tydlig vägledning men också ett redskap för att tidigt fånga upp de elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. Som hjälp i kartläggningen använder Inger bilden med olika trösklar som eleverna ska uppnå. I trösklarna finns angivet  de olika grundmål som eleverna bör ha tillägnat sig. Läraren får även förslag på övningar.

Vi fick en dos med phonics. Hel kort kan man säga att phonics är läsundervisning som bygger på en strukturerad fonem-grafem-koppling. Forskning är i dag överens om att phonics är den undervisningsmodell som det finns vetenskapligt belägg för att lärare bör använda. För ett antal år sedan pågick vad som då kallades läskriget och där ställdes phonics mot whole language. Whole language-rörelsen är kritisk till systematiserad läsundervisning och menar att barn lär sig läsa helt naturligt och av sig själva. Kontexten är överordnad avkodning och man utgår från texter från barnens erfarenhetsvärld. Det tas eller finns inte någon hänsyn till progression. Fonologisk medvetenhet är en effekt av läsningen.

Anna Eva Hallin, logoped och fil.dr, skriver i sin blogg språkforskning.se om läskriget, phonics och whole language. Läs hennes tre inlägg om detta! De är mycket bra skrivna och fulla av intressanta fakta. Du hittar länkarna till dessa inlägg under referenser. Inläggen bygger på en vetenskaplig artikel Ending the Reading Wars skriven av Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018).

Att lära ut denna kod systematiskt och strukturerat (som i phonics/den syntetiska metoden) stöttar alltså den tidiga läsutvecklingen, och detta finns det enormt mycket forskning och stora forskningssammanställningar som visar (t.ex. National Reading Panel, 2000; Rose, 2006; Rowe, 2005). Det finns också evidens för att effekten på avkodning, stavning och läsförståelse är större om denna typ av undervisning börjar tidigt (i förskoleklass/första klass) än senare (efter första klass) (Ehri et al., 2001). (Anna Eva Halling, blogginlägg 180619)

Inger understryker att det är avgörande för eleven att hen får en systematisk och strukturerad läsundervisning därför att eleven får ingen ny chans. Sammanfattningsvis framhöll Inger att en god läsinlärningspedagogik bör omfatta följande komponenter :

  1. Öva på en sak i taget
  2. Repetition!
  3. Välj ut aktiviteter som leder till framgång
  4. En tydlig progression – utgå från det enkla.

Lärarens kompetens och kunskaper om val av fungerande metoder har en avgörande betydelse för det enskilda barnet! Även detta underströk Idor Svensson i sin inledande föreläsning idag.

Att låta forskare ur samma forskningsgrupp från samma universitet avlösa varandra med sina olika föreläsningar var ett mycket bra grepp då det gjorde att de olika föreläsningarna knöt an till och gick i varandra på ett utmärkt sätt. Stort tack till alla er i Svenska Dyslexiföreningen som ordnade den här utbildningsdagen!

Referenser

Anna Eva Hallin. Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! Blogginlägg i tre delar, alla tre med samma rubrik.

  1. del 1, 180619.
  2. del 2, 180625.
  3. del 3, 180704.

Inger Fridolfsson (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärningLund: Studentlitteratur.

Inger Fridolfsson (2016). Vallmomodellen. Lund: Studentlitteratur.

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the Reading Wars: Reading Acquisition From Novice to Expert. Psychological Science in the Public Interest, 19(1), 5–51. Nedladdat från: https://doi.org/10.1177/1529100618772271, 181116.

LegiLexi nu i Programbanken!

Under förra läsåret hade vi besök vid flera tillfällen av Sofia Norén verksamhetschef på LegiLexi som presenterade programmet. Intresset var stort vid alla dessa presentationer och nu vill jag bara informera om att LegiLexi finns i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda. Skriv in LegiLexi i sökordet så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet. Du får upp en vy som ser ut så här:

LegiLexi i Programbanken

Informationstexten om LegiLexi i Programbanken lyder så här:

LegiLexi
LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling. Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer.
Teknisk rekommendation
För bästa användarupplevelse och effektivitet rekommenderas att använda de digitala testerna via LegiLexis webbportal: test.legilexi.org.
Detta förutsätter stabil internetuppkoppling vid användning. Portalen är en plattformsoberoende lösning där valfri hårdvara (PC, Mac, Chromebook, iPad etc.) kan användas. Alternativt finns en app för iPad som kräver iOS v10 eller nyare samt tillgång till iPads.
Du kan läsa, ladda ner och använda en Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp som stöd för att komma igång med din användning av programmet.

Du hittar dessutom hela 13 korta instruktionsvideos till din hjälp. Med korta menas här att de är runt 1-4 minuter långa. Du hittar också dessa instruktionsvideos via LegiLexis webbsida.

Under hösten ges det ett nytt tillfälle att träffa och lyssna på Sofia Norén när hon presenterar LegiLexi då hon deltar i ett av Mediotekets Pedagogiska caféer. Närmare bestämt 3e oktober. Du kan läsa mer samt anmäla dig HÄR.

Referenser:

LegiLexi: Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp, 180830.

LegiLexi: Instruktionsfilmer, 180830.

Stockholm stad: Programbanken, 180830.

Ett sista ryck med tips på sommarläsning!

Inte många dagar kvar! Letar du idéer till att locka dina elever att läsa under sommarledigeten så hittar du sådana på flera ställen.

LegiLexi har lagt upp nya utmaningar till oss alla. Besök https://www.jagharläst.se! Här får du bland annat boktips.  Under fliken Sommarlov hittar du intressanta läsning om sommarslovstappet. Besöker du fliken Fun Facts så får du som rubriken anger en mängd fakta om exempelvis hur många böcker som lästs, hur många klasser som deltagit och vad som angetts som bästa boken. För att komma till ett boktips är det bara att klicka på en av böckerna på bilden.

jagharläst

Du bjuds på lite fakta kring läsning. Läsning är som kondition, dvs. det är färskvara. Vi måste läsa, ja helst varje dag!

Sommarlov – läslust eller färdighetsförlust?

Du känner säkert till att många av dina elever kommer tillbaka till sommaren i augusti med sämre läsfärdigheter än de hade när de lämnade skolan i juni. Studier visar på att hela 45% av eleverna i lågstadiet tappar i avkodningsfärdighet och 25% tappar i läsflyt; och det är de redan svaga eleverna som tappar mest. På bara ett sommarlov kan gapet mellan en läsande och en inte läsande elev öka med motsvarande 3 månaders undervisningstid – och detta ackumuleras ifrån år till år. (Källa: Summer Reading Loss, Maryann Mraz & Timothy V. Rasinski(2007)) (jagharläst.se, 180608)

Du kan också ta del av de boktips som sju barn- och ungdomsbloggare fick  när de ställde frågan till barn och ungdomar. Dessa boktips hittar du på tidningen Svd, Svenska Dagbladet.

Så har vi sist men inte minst den lista för sommarläsning som mina kollegor bibliotekarierna Clarisa, Anja och IngalillMedioteket, Utbildningsförvaltningen, har tagit fram. Varsågoda att låta dig inspireras: Sommarläsning 2018.

Referenser:

Cirkbibl läslista: här som pdf – ladda ner och sprid: Sommarläsning 2018.

Jagharläst.sehttps://www.legilexi.org/jagharlast

Legilexi: https://www.legilexi.org

Svd: Sommarläsning – 7 boktips för unga. Det är bilagan Läs & Skriv som ställde frågan om lästips inför sommarlovet till sju barn- och ungdomsboksbloggare.

Lärarreflektioner kring LegiLexi

tankebubblor_180221

Jag har besökt flera lärare på olika skolor under tiden deras elever har arbetat med LegiLexi. Vi har samtalat om deras erfarenheter och lärarna har delat med sig av sina reflektioner. Många råd, tips och bra iakttagelser har lyfts. För att avstämningarna med stöd i LegiLexi ska flyta så smidigt som möjligt är det viktigt att läraren har förberett arbetet. Att vara väl förberedd är ju alltid viktigt i undervisning! Lärplattorna behöver vara iordningsställda. Hörlurarna ska ha kollats före allt tas in i klassen.

collage på genomgång

Här följer läraren med i läsningen med sitt finger. Många av våra yngsta läsare kan ha svårt att följa en rad med blicken och då är läslinjaler och/eller ett finger till stor hjälp.

collage ord på 1 minut

När eleven läst en minut så markerar läraren sista ordet genom att dra ner en flagga.

resultaten2_IMG_1293_180221

På bilden har jag dolt elevernas namn under en vit ruta. Klassens alla elever finns i en lista till vänster. När jag markerar ett namn så syns till höger vilka delavstämningar som är gjorda.

En styrka i kartläggningsmaterialet är de både översiktliga och detaljerade resultatredovisningar som presenteras. En vy visar klassens elever i en klasslista tillsammans med elevens resultat på de olika deltesten avkodning, språkförståelse samt läsförståelse. I sista kolumnen anges kort ett förslag på fokus för nästa steg. Markeringarna orange, gult och grönt anger har klarat kravnivån. Orange ruta till vänster i bild är för att dölja elevernas namn.

2 resultatöversikt

En vy i klassresultatet anger elevernas prestationer på de olika deltesten. Till vänster återfinns elevens namn och sedan följer siffran för den målnivå som eleven klarat respektive deltest på.

1 detaljerade klasslista

En vy i klassresultatet visar hur många elever som klarat de olika deltesten. Nedanstående bild är en kopiering av den vyn. I de tomma fälten skriver programmet in namnen på alla de elever som klarat respektive deltest på de olika målnivåerna. På så sätt får läraren en mycket tydlig bild av vilka som har mycket god färdighet inom vilka områden osv. Det underlättar den pedagogiska planeringen för vilka elever som behöver ytterligare utmaningar och vilka som behöver anpassningar och särskilt stöd.

3 tabell

En vy i klassresultatet visar resultaten för den enskilda eleven tillsammans med en kortfattad individuell rekommendation för den fortsatta undervisningen. Fokusområdet för eleven är angivet till Bokstäver och ljud. Under den individuell rekommendation finns också två länkar som leder till fördjupad kunskap för läraren. I nedanstående bild gäller länkarna Här kan du läsa fördjupande artiklar om avkodning respektive Här kan du läsa fördjupande artiklar om språkförståelse.

4 enskild elev

En av lärarna jag har besökt vid ett screeningtillfälle lyfte att en del av bilderna i läsförståelsetesten är väldigt små. Detta leder ibland till att läsförståelsen hänger på små detaljer som kan vara lätta att missa. Har någon av klassens elever nedsatt syn så kan det bli problem. Enligt uppgift arbetar man med att se över just den aspekten för att öka tillgängligheten för alla elever.

Screeningen görs vid tre tillfällen under läsåret. Första gången i september, andra tillfället under december-januari och det avslutande screeningtillfället genomförs i maj inför läsårets slut.

Ett tips till lärare som börjar använda LegiLexi är att när testen väl är nedladdade behövs inte någon uppkoppling till nätet. Eleverna klarar fint att arbeta självständigt med screeningmaterialet. Texterna i deltesten för läsning och läsförståelse blir ganska snabbt längre och svårare. Alla elever kanske inte har kommit så långt och då får de eleverna vänta med just de deltesten till senare.

Ett förtydligande är att LegiLexi är ett screeningmaterial och inget träningsprogram. Jag fick en fråga om LegiLexi jämfört med Lexia Provia. En aspekt är att Lexia Provia i första hand är ett program för elever med dyslexi och andra språkliga betingade inlärningssvårigheter (Sanoma Utbildning, 180426).  Lexia Provia kan användas både i skolan och hemma. Det är gjort för elever i förskoleklass upp till årskurs 9. Innehållet anpassas av läraren för varje enskild elev så att det blir individuellt och möter den enskilda elevens behov. En strävan är att öka elevens självkänsla inför det fortsatta skolarbetet. Du kan läsa mer om Lexia ProviaSanoma Utbildning där du hittar en omfattande information med bland annat användarmanual, webbinarier och filmer om programmet.

LegiLexi används för screening av samtliga elever i klassen och är tänkt att stötta ett formativt arbetssätt. En annan strävan är att fungera kompetensutvecklande och stödjande för läraren. Alla delar i LegiLexi är helt kostnadsfria och ligger fritt att använda för alla intresserade lärare.

Använder du både LegiLexi och Lexia Provia i din undervisning så dela gärna med dig av dina erfarenheter!

Lär dig mer om LegiLexi i tre korta filmer

Vi har filmat de presentationer vi har ordnat av LegiLexi för att även du som inte hade tillfälle att delta ska få ta del av vad vi andra fick veta. Vi valde att redigera filmerna så att de delades in i tre olika delar. Varje del är ungefär 10 minuter. Den första är en introduktion. Den andra delen handlar om formativ bedömning och RTI (Respons to Intervention). Den tredje delen presenterar The Simple View of Reading samt LegiLexis tester. Varsågoda!

Del 1

Del 2.

Del 3.

Boken ”Att lära barn att läsa” kan du antingen rekvirera genom att mejla Sofia Norén eller ladda ner kostnadsfritt från LegiLexis hemsida. Ja, jag skriver det igen. Alla delar i kartläggningsmaterialet är kostnadsfria!

LegiLexi står bakom och driver sidan jagharläst.se. En webbsida med olika läsuppdrag och läsutmaningar för läsårets olika lov. Det är ett kostnadsfritt verktyg som vänder lovens färdighetsförlust till läslust! Ja, åtskilliga studier visar att många av våra elever går tillbaka i sin läsning när de är lediga. Läsning är som kondition – den måste underhållas och utmanas hela tiden. Vi talar ibland om läskondition! Bakom fliken Boktips hittar du boken Dexter Olssons Adventures. Morfars hemlighet. av författaren Michael Wiander. En bok i 10 kapitel i lika många pdf-filer. En bok som passar elever i åldern 9-10 år. Du kan läsa mer om boken på adlibris webbsida.

Vill du välja att läsa andra böcker så gör det! Tänk på att:

  • Välja texter som intresserar.
  • Läs alltid och överallt.
  • Läs för ditt barn.
  • Läs tillsammans.
  • Läs själv och var en läsande förebild.

Hur lyder nu utmaningen? Jo, under sportlovet är utmaningen för oss:

Läs lite tillsammans varje dag!

Du kan läsa mina tidigare inlägg om LegiLexi HÄR. De har handlat om sommar- och jullovsläsning och lite om själva kartläggningsmaterialet.

Referenser:

LegiLexi: https://www.legilexi.org, 180225.

Reading Rockets om The Simple View of Reading, 1802025.

Har du sett LegiLexis julgåtor!

Repetitio est mater studiorum. Latin för ordspråket som lyder repetition är kunskapens moder. Idag är det tredje gången jag får en genomgång av Sofia Norén, verksamhetschef på LegiLexi. Första gången fick jag en första introducerande presentation vid ett möte. Den gav mersmak och jag kände att LegiLexi kan vara användbart för lärare och elever ute i klasserna. Andra gången var presentationen under höstlovet då det, tyvärr, visade sig att många inte kunde delta pga andra olika satsningar på skolorna.

Intresset har varit stort inför dagens presentation varför alla som anmält sig inte fick en plats. Troligtvis blir det ett nytt tillfälle under våren 2018. Vi har  bara ännu inte hunnit komma överens om datum.

All deltagare fick boken Lära barn att läsa. Vill du också läsa boken så finns den att ladda ner från från LegiLexis webbsida. Boken finns i två versioner, en mindre med färre sidor och en mer omfattande. Du kan läsa mer om detta i ett tidigare blogginlägg från 19e november.

legilexi 2 bilder

Sofia delade upp eftermiddagen i två delar. Före kaffepausen fick vi en övergripande presentation av bedömningsverktyget och tankarna bakom, dvs. vad det bygger på för teori. Som du säkert gissar utifrån bilden så var min kollega Magnus på plats och filmade. När vi hunnit se och redigera filmen så kommer den upp i den här bloggen. Bra, eller hur!?

Exempelvis berättade Sofia om RTI (Responsen to intervention). RTI är inte en metod utan handlar om på vilket sätt och i vilken utsträckning eleverna svarar på en insats, dvs. undervisningen. Med andra ord – har eleven lärt sig det min undervisning syftade till att eleven skulle lära sig. Vi kan ju inte förvänta oss eller bedöma kunskaper vi ännu inte gett våra elever möjligheter att förvärva! Först undervisning, dvs. en intervention, sedan kan vi undersöka huruvida och i vilken utsträckning eleven lärt sig det/de nya momenten. Du kan läsa mer om RTI på Reading Rockets.

Efter pausen visade Sofia administrationen, hur testningarna går till,  hur analyserna ser ut osv. Genomgången var utförlig med alla steg från att ladda ner appen till hur läraren gör vid genomförandet med klassen.

IMG_1015

I genomgången av alla steg fick vi också tips och moment att tänka på för att underlätta genomförandet i klassen. Väldigt bra tips! Tack för dem, Sofia!

IMG_1018

I skärmbilden ser du hur resultat för en klass kan se ut, helt översiktligt. Grönt betyder att eleven har nått målen för sin årskurs, gult betyder att de är nära att nå målen för sin årkurs och orange färgkodning betyder att de har långt kvar för att nå målen i årskursen.

Sofia visade elevexempel för analyser för specifika elever på olika nivåer. Mycket intressant! Säkert också mycket användbart för klassläraren. Ett bra stöd för fortsatt planering av läsundervisningen.

LegiLexi strävar efter att ordna olika läsfrämjande aktiviteter via sin webb. Målet är mer läsning! I somras var det läsuppdrag. Till jul kommer det nya utmaningar på LegiLexis webb jagharläst.se. Utmaningarna är julgåtor som ska knäckas.

Varje dag så publicerar vi en ny julgåta där uppdraget till eleverna är att läsa mellan raderna och tillämpa sin bakgrundskunskap för att lista ut vad som döljer sig bakom julklappspappret eller som svar på gåtan.
För varje knäckt gåta skickar man in sitt svar till läraren, och klassen samlar därmed poäng. Klasserna med flest poäng i slutet av jullovet vinner presentkort på böcker till sin klass. (jagharläst.se, 171203)

Den första finns redan att knäcka så visa dina elever hur de ska göra och börja knäck! 

julgåta kombibild

Stort intresse för LegiLexi!

Först – tack Sofia Norén för en ypperlig presentation av LegiLexi. Också stort tack för att deltagarna fick LegiLexi bok  ”Lära alla barn att läsa”! Boken är en kortversion av en längre version som finns på LegiLexis sajt där den kan laddas ner kostnadsfritt. Du kan skicka efter den genom att fylla i formuläret HÄR (171101).

IMG_0792

Sofia gav oss bakgrunden till satsningen LegiLexi. Vi fick en presentation av forskningsbakgrunden. Delar av denna finns beskriven under fliken Inspirationsbibliotek. Grunden är The Simple View of Reading. Du kan läsa mer om The Simple View of Reading of Reading Rockets sajt.

IMG_0796

Givetvis en snabb glimt från resultaten i NP åk 3 och PISA och våra barns och ungdomars brister i sin läskompetens.

Här är LegiLexis egna argument för att använda deras läsfärdighetstester.

LegiLexi registrera dig

Utgångspunkten för materialet är att läraren ska använda mindre tid för att testa & kartlägga. I stället ska fokus ligga på att analysera och därefter anpassa undervisningen så den omfattar åtgärder för att hjälpa eleven vidare.

Man arbetar inte formativt om man genomför en aktivitet (t.ex. ett test) en eller flera gånger och sedan fortsätter som vanligt utan hänsyn till testresultaten. (Sofias presentation 171101).

Sofia lyfte och jämförde formativ bedömning och RTI. Sofia förklarade ingående RTI, Respons to Intervention. Du hittar och kan läsa en utförlig beskrivning av RTI på Reading Rockets sajt.

Efter kaffepausen var det dags för visning av HUR läraren. Eleverna gör själva testet i appen på iPaden. Läraren administrerar testet också i appen på iPaden. I inloggat läge på datorn arbetar läraren med analysresultatet. Styrkan i LegiLexi ligger i analysunderlaget. Elevernas resultat presenteras färgkodat. Grön färgkod betyder att eleven har nått målen för sin årskurs. Gul färgkodat betyder att eleven ligger nära att nå målen. Röd färgkod betyder att eleven har långt kvar till att nå målen. Läraren kan gå in och se hur varje deltest har gått och hur eleven ligger till i förhållande till klassen. Läraren kan också ta fram en felrapport för varje elev. Förutsatt att läraren har iPads till alla elever så kan testen göras i helklass, samtidigt med samtliga elever.

Läs mer om LegiLexi i mitt tidigare inlägg om LegiLexi (17/9 -17).

För dig som var förhindrad att delta så kommer det en andra chans! Torsdagen den 30e november kommer Sofia tillbaka och presenterar LegiLexi för alla er som var förhindrade att delta.  Anmäl dig här: anmälan till presentation av LegiLexi (glöm inte att klicka på ”skicka in” knappen!)

Välkommen att anmäla dig så att även du får boken!

IMG_0804