Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
LegiLexi

Thomas Nordström

Ibland tar det lite längre tid! Vissa uppgifter blir liggande. Ja, i maj, närmare bestämt 20e maj, föreläste Thomas Nordström för oss lärare i Stockholm. Föreläsningen hade fokus på funktionell läsning och skrivande och du kan läsa mitt tidigare blogginlägg här: Funktionell läsning och skrivande.

Min kollega Magnus filmade Thomas Nordströms föreläsning och här kan du också de dem. Varsågoda!

Del 1

 

Del 2

 

Analysera mera!

14 oktober har du möjlighet att arbeta med att utveckla dina analyser av elevresultat i LegiLexi. Detta är en fördjupningsträff kring att använda LegiLexi för bedömning av elevers läsfärdigheter. För att delta ska du ha erfarenhet av att använda LegiLexi med dina elever. Vi har även våren 2019 haft en sådan här fördjupningsträff och den var mycket uppskattad av deltagarna. Du kan läsa mer om det fördjupningstillfället HÄR.

LegiLexi finns nu även i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda för oss som undervisar i Stockholm stad. Skriv in LegiLexi i sökrutan på Programbanken så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet.

LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.

Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling.

Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer. (Programbanken, 190925)

Är det inte just det här som jag som lärare behöver!? Jag syftar på att tillsammans med kollegor få arbeta med att analysera elevresultat från kartläggningar och bedömningar samt arbeta med att ta fram förslag på den klassiska frågan ”Vad gör jag sen? Vad är nästa steg att arbeta med för eleven?”. När jag som lärare har gjort den här analysen är förstås nästa uppgift att involvera eleven. Det är ett grannlaga arbete att ge eleverna tillfälle att utveckla medvetenhet om sitt eget lärande och arbeta med att utveckla sin metakognitiva förmåga.

Ny presentation av Legilexi

Idag var det dags för en ny presentation med Sofia Norén av LegiLexi. Som tidigare var det många intresserade lärare som anmält sig!

Sofia

Den första läsinlärningen kan gå till på en mängd olika sätt. Dock är ljudningsmetoden den enda läsinlärningsmetod som har forskningsstöd vilket betyder att den har vetenskapligt bevisad effekt. En felaktig föreställning är att det bara är svaga läsare  som ljudar. Faktum är att vi alla ljudar när vi läser men när vi knäckt läskoden sker ljudningen utan att vi märker den.

LegiLexi är en kostnadsfri screening av elevers läsfärdighet som är anpassat för att användas under årskurs 1 – 3. Efter genomförd screening får läraren tillgång till resultat och en övningsbank för elevernas läsfärdigheter på olika nivåer. LegiLexi fungerar som en plattformsoberoende portallösning.

Under våren testades runt var 10e elev i årskurs 1, 2 och 3 med LegiLexi. Ja, LegiLexi är konstruerat för att användas i åk 1-3. Sofia menade att det går bra att börja redan i förskoleklass men då gör barnen endast del A. I förskoleklass passar det bäst att göra LegiLexi under våren och då får läraren en bra uppföljning på sina elevers läsutveckling.

LegiLexi tester är utvecklade i nära samarbete med forskare från Linköpings universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Sofia refererade också några forskningsstudier om LegiLexi.

Vikten av högläsning underströks. LegiLexi har gjort en undersökning av högläsningsvanorna i hemmet och ett resultat visar att man slutar läsa högt i och med att barnen kan läsa själva. Detta är synd då högläsning kan utgå från böcker som är för svåra för eleven att läsa själv. Högläsning är ett utmärkt sätt att utmana elever. Högläsning är det säkraste sättet att stärka elevers ordförråd.

Sofia knöt också ihop LegiLexi med de obligatoriska kartläggnings- och bedömningsverktygen.

LegiLexis tester kartlägger alla dina elevers läsfärdigheter och vid regelbunden användning ser du som lärare tydligt elevernas individuella progression och hur de ligger till i förhållande till årskursens mål. Du kan tidigt identifiera elever som visar indikation på eller befaras inte nå målen och sätta in relevanta insatser och åtgärder därefter. Du kommer även snabbt kunna identifiera elever som behöver extra utmaningar för att fortsätta utvecklas. (LegiLexi 190902)

LegiLexi genomförs vid tre totalt tillfällen under läsåret; höst, vinter och vår.

testperioder

Rekommendationen är att testerna genomförs i september, dec/jan och maj för att på bästa sätt fånga upp elevernas utveckling. Dock kan varje enskild elev  endast genomföra testet en gång varje testperiod. Tanken är att skapa kontinuitet. Deltesterna behöver inte genomföras vid ett och samma tillfälle. När läraren delar upp testerna på flera olika testtillfällen är det dock viktigt att alla elever är färdiga med alla deltester innan testperioden stänger.

Sofia gjorde förstås en genomgång av hur man kommer igång som ny användare. Det var pin-koder, skapa klasser, vad som händer om jag byter jobb och liknande frågor.

Du som inte kunde delta kan se Sofia föreläsa från ett tidigare tillfälle. Du hittar det HÄR.

Arbetar du redan med LegiLexi!? I så fall finns det fortfarande plats på fördjupnings- och fortsättningstillfället måndag 14 oktober: LegiLexi fördjupning: Analysera mera och utveckla din undervisning. Du hittar information och anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm. Välkommen att anmäla dig!

PS. Nämnas bör också att LegiLexi har ett så kallat PUB-avtal (Personuppgiftsbiträdesavtal) med Stockholm stad!

Har du läst?

jagharläst.se?

Annars är det dags! Målet är att undvika det så kallade sommarlovstappet. Läsning är som kondition! Det kräver regelbunden träning annars tappar man i flyt och läsningen blir återigen mer mödosam och energikrävande.

Tanken är enkel – när eleven läst klart en bok så går hen in på jagharläst.se och fyller i en recension om boken, ger den ett betyg och tar en bild (frivilligt). Bokrecensionen skickas sedan som ett digitalt vykort till dig som lärare och efter sommarlovet har ni tillsammans skapat en lång lista med boktips. 

Samtidigt kan klassen vara med och tävla om ett bokpaket genom att läsa så många böcker som möjligt under sommaren. (LegiLexi, 190610)

Uppdraget den här sommaren är med andra ord och uppdelat i punktform att:

  • eleven läser en bok
  • sedan går hen in på jagharläst.se och
    • fyller i en recension om boken
    • ger boken ett betyg
    • tar en bild som passar
  • bokrecensionen skickas som ett digital vykort till elevens lärare

När läraren möter sina elever igen i augusti så har eleverna tillsammans skapat sin egen lista med boktips. Bra, eller hur!?

Berätta för dina elever att forskare har funnit att en del elever läser mycket bättre efter sommarlovet och låt dem fundera över varför det är så! En riktigt bra kluring, eller hur! Frågan kan bli:

Hur kan jag bli en bättre läsare när jag har sommarlov?

Många av våra elever i Stockholm har avslutning i  morgon tisdag 11e juni. Det här får bli din sista utmaning till eleverna innan de alla går på ledighet.

jagharläst.se hittar du också vykorten, bokmärken och diplom till eleverna.

jagharläst

Hur vi med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation får en funktionell läsning och skrivande som är inkluderande

Måndagen den 20e maj har du chans att lära dig mer om hur lärare med stöd i systematiserad kartläggning och kompensation kan hjälpa sina elever till en funktionell läsning och skrivande som dessutom är inkluderande! Nog är det något du har funderat över!? Nog vill du veta mer!? Nog vill du veta hur man gör!? Det är forskaren Thomas Nordström som har gått på djupet med dessa frågor.

Thomas disputerade i höstas, 2018, med en avhandling som bland annat undersöker betydelsen för elevers lärande när läraren arbetar med kartläggning och bedömning följt av en riktad och väl strukturerad undervisning. Thomas går också in på när digital teknik bör sättas in som stöd för de elever som inte utvecklar sina kunskaper som förväntat. Han lägger stor vikt vid att det är viktigt att inte bara kartlägga och screena utan att tänka framåt, dvs. vad kommer efter screeningen? Läraren bör, enligt Thomas, fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov.

Extra spännande tycker jag är att lärarna i hans studie använt LegiLexi! Jag har tidigare ordnat flera presentationer av LegiLexi med Sofia Norén, verksamhetschef. Nu senast i början av mars erbjöd vi en fördjupningsträff där deltagarna efter en kort introduktion och repetition av LegiLexi fick arbeta gruppvis med analyser av de resultat som läraren kan ta ut när eleverna gjort sina uppgifter.

Dag och tid: Måndag 20/5 kl. 14-16.30

Adress: Medioteket

Föreläsningen kommer att behandla följande:

God läsförmåga är en grund för att lyckas i skolan. Att tidigt kartlägga och sätta in anpassade undervisningsinsatser utifrån elevens utvecklingsbehov är därför av stor vikt för att lyckas få så många elever som möjligt att utveckla en god läsförmåga.

Men hur kan man tänka kring tidiga insatser och hur vet man om eleven utvecklas i tillräcklig bra utsträckning? En allt mer aktuell fråga är också när traditionella insatser bör minska till förmån för användandet av så kallad assistive technology (dvs, teknikanvändning i syfte att assistera eller kompensera för funktionsnedsättning).

Föreläsningen utgår från Thomas Nordströms avhandling och annan aktuell forskning så som stärkt klassrumsundervisning med kartläggning, anpassad undervisning, behov av kartläggningspraktiker för att kunna ta pedagogiska beslut samt teknikanvändning för elever som trots goda åtgärder inte utvecklar en tillräckligt god läsförmåga.

Föreläsningen är indelad i följande tre delmoment:

  1. Skapa ordning – om betydelsen av bedömnings- och kartläggningspraktiker
  2. Efter kartläggning – riktad undervisning och lärdomar från LegiLexi
  3. När traditionella insatser inte räcker – om potentialen av digital teknik

Thomas Nordström är universitetslektor vid Linnéuniversitetet.

Anmäl dig här: Thomas Nordström om kartläggning, kompensation, funktionella läsning och skrivande i ett inkluderande sammanhang

PS. jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om en annan föreläsning jag hade förmånen att höra med Thomas Nordström. Du kan läsa den här: Mer om AT och RTI (30/11 -18).

Skolporten gjorde en intervju i samband med disputationen och den kan du läsa här: Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling, Skolporten december 2018.

Vår fördjupningsträff utifrån analyser i LegiLexi

Häromdagen, tisdag 5/3, var Sofia Norén, verksamhetschef LegiLexi, inbjuden att hålla en workshop, ett fördjupningstillfälle, utifrån de analyser av elevernas färdigheter som programmet LegiLexi ger läraren. Sofia hade laddat upp med utskrifter av olika elevexempel som vi under workshopdelen av fördjupningstillfället fick arbeta med.

FF6C6F28-5CBE-4E42-956D-EFDC6C85E53C

LegiLexi har en stor mängd statistik från klasser som gjort kartläggningen. Vi fick höra några exempel på data från höstterminen 2018, dvs. data från höstmätningen som görs senast 30 november. Grunden utgjordes av de 8 % av Sveriges samtliga elever – som testats med LegiLexi – och som då gick i åk 1, 2 och 3. Hur stor andel gissar du kan bokstäverna vid höstmätningen? Jag blev förvånad! Det visade sig att hela 73 % kunde alla bokstäver. Inget dåligt resultat! Samtidigt väcker det frågor kring hur jag som lärare planerar min undervisning. Knappt en tredjedel behöver förstås en väl strukturerad bokstavsundervisning men övriga behöver utmanas så de kommer vidare i sin läsning. Att kunna bokstäverna är inte samma sak som att ha knäckt läskoden. Något färre hade knäckt läskoden till höstmätningen, 60 %. Det betyder att sex av tio hade knäckt läskoden och tekniskt kunde läsa redan i början av ettan. Uppgiften är baserad på statistik från LegiLexis avkodningstester Ord på en minut och nonsensord på en minut. Dessa 60 % behöver förstås en fortsatt strukturerad läsundervisning för att kunna nå läsflyt. Du undrar säkert hur stod det till med förmågan att läsa med förståelse!? Till höstmätningen visade det sig att hela 30 % kunde läsa med förståelse.

Sofia inledde med en snabb repetition.

3EA7BF88-9D78-4AA7-AFB8-200D0BA9B7B4

Sofia lyfte skillnaden på att arbeta i testportalen och i appen. Tydligen är LegiLexi på väg att lämna appversionen. Skillnaden är att i appen rullar testningen på och i testportalen kan läraren ställa in hur långt de kan fortsätta, vilket kan ibland vara en fördel.

Sofia visade en av deltagarnas klassresultat och hur man kan sortera för att få fram hur eleverna fördelar sig över de olika färdighetsnivåerna. Olika sorteringar ger läraren olika underlag för det vidare analysarbetet.

141D0D1B-FB14-4D16-9D9C-C826EFC86975

XB9D91647-6B55-4704-A689-D27BF3D0EE0D

I testportalen kan läraren sortera klassen efter kategorierna avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Detta ger läraren en snabb överblick över elevernas svaga och starka sidor. Likaså om det är något specifikt område som många i klassen har behov av att arbeta mer med.

Efter en tidig kafferast med semlor dagen till ära var det dags för att arbeta praktiskt med att analysera och fundera på hur jag som lärare kan arbeta med elevernas fortsatta undervisning utifrån elevresultaten.

legilexi_190305

Intensiva samtal i alla grupper! På det här sättet, dvs. när lärare ges utrymme för gemensamma diskussioner och reflektioner kring centrala frågor kommer deras erfarenheter fram. Mycket tyst kunskap delades denna eftermiddag! Det som också blev tydligt denna eftermiddag var lärarnas stor sug efter att få arbeta med analyser med tillhörande pedagogiska diskussioner.

Avslutningsvis ledde Sofia ledde en sammanfattning där deltagarna fick presentera sina förslag utifrån de underlag med elevprofiler de arbetat med. Det handlade om vad eleven förväntas kunna och vad eleven behöver fortsätta arbeta med i undervisningen.  Elevens starka och svaga sidor och hur läraren kan anpassa, stödja och utmana eleverna i undervisningen.

Vad säger utvärderingen? Jo, bland annat:

  • bra att samtal i grupper om tolkningar av resultat
  • hur man kan använda resultaten
  • att det är ett test där det inte är meningen att eleverna ska nå taket
  • bra föreläsare, bra upplägg med gruppsamtal och tid för samtal med andra skolor
  • fortsätt och ge många möjlighet att få samtala om analyserna för det är där man behöver jobba och kolla för att se vad som måste göras på elevnivå.

Ja, något rätt gjorde vi denna eftermiddag! Att få arbeta med analyser och diskutera resultat och vad man gör sedan är vad många lärare efterfrågar.

Snart sportlov och dags för ”quiz!?

Läsa måste man annars …. eller hur!? På sportlovet ska man sporta men glöm inte att läsa. Passande nog så bjuder LegiLexis lässtimulerande sajt jagharläst.se på ett quiz, dvs. en frågesport. Temat för quizen är sant eller falskt. Bästa tänkbara val, eller hur!? Dels har årets tävling En bok i världen inom Barn och böcker temat sanning. Dels är källkritisk förhållningssätt något som finns i kursplanerna.

Alla som deltar i tävlingen  erbjuds ett antal bok-afterworks, som är en form av inspirationsseminarier för lärarna. Måndag kväll den 4e februari arrangerade Lena Fontin ett sådant bok-afterwork med verksamhetschefen för LegiLexi Sofia Norén som föreläsare. Mycket uppskattat och så fick vi en påminnelse om sportlovsläsningen.

Informationen kring sportlovs-quizet lyder:

Under sportlovet utmanar vi till ett fakta-quiz varje dag. Svara på tre ”Sant eller Falskt” frågor och tävla gärna mot kompisar eller familjemedlemmar om vem som vet mest med våra kluriga frågor!

Det här är vad du möter. En härligt sportlovsinspirerad sajt. Snöflingor som man kan undra om de är små sant/falsk virusfigurer. Klicka på rutan med veckodag och lös dagens fråga!

sportlovs quiz

Du kan ladda ner information till eleverna i pdf-form: HÄR 

Diplom till eleverna laddar du ner HÄR.

För dig som har erfarenhet av att arbeta med LegiLexi i din undervisning ordnar vi en fördjupningseftermiddag med fokus på hur jag som lärare kan utveckla mitt sätt att arbeta med analys och planering av fortsatt undervisning utifrån resultaten. Du som anmäler dig får gärna ta med egna elevexempel ur LegiLexi analyserna. Sofa Norén kommer också att låta oss skärskåda avidentifierade analysexempel som hon har med sig och utifrån olika frågeställningar. Vi ser att du helst har hunnit genomföra två testomgångar med dina elever. Låter det spännande!? Du kan fortfarande anmäla dig till detta fördjupningstillfälle! Läs mer och anmäl dig här: anmälan till 5/3. Som alltid hittar du förstås information samt anmälningslänk i kalendariet på PedagogStockholm!

Jag mejlar ut bekräftelser senast under vecka 9.

Referenser:

Jag har läst: https://www.jagharläst.se

LegiLexi: https://www.legilexi.org

Mer om AT och RTI

4604FA63-8B1D-4E3F-93DF-667F564B0846

Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag 15e  november lyssnade jag också på Thomas Nordström. Han presenterade den avhandling som han har disputerat på  idag 30e november. Avhandlingen handlar om individanpassningar.  Målet med avhandlingen var att finna och beforska metoder för utvecklandet av en god läs- och (skriv)förmåga och han undersöker två metoder för att förbättra elevers läs- och skrivfärdigheter. Avhandlingens titel är Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Thomas är en av flera forskare som har varit med och på olika sätt bidragit till Legilexi under de senaste åren. Legilexi ingår i Thomas studie med en effektstudie kring vad som är skillnaden mellan att arbeta Legilexi och inte. Studierna bygger på pilotåret och mycket har hänt sedan dess. Avhandlingen innehåller också en förstudie samt en andra delstudie. Jag ser fram mot att läsa vad som framkommit i avhandlingsstudiens del kring Legilexi! Thomas talade mycket positivt om Legilexi utifrån vad han funnit i sitt avhandlingsarbete.

Vill du läsa mer om RTI så läs ett annat av inläggen jag har skrivit, nämligen Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI. Vill du gå vidare och läsa mer om RTI kan du läsa på Reading Rockets webb, RTI and Reading: Response to Intervention in a Nutshell. Författare till den texten är Emerson Dickman, tidigare ordförande (president) för The International Dyslexia Association.

Thomas Nordström presenterade modellen RTI med en triangel där basen är bredast. Första lagret handlar om betydelsen av läsförmåga. Andra lagret är en effektiv läsundervisning för alla. Tredje lagret, topplagret, utgörs av kompensatoriska insatser för elever som trots åtgärder har fortsatt svårt med läsning.

Forskningsfrågorna i Thomas avhandling är inlemmade i RTI modellen. Thomas presenterade design och resultat, varav en del preliminära, från delstudierna som ingår i avhandlingen.

I första delstudien gjordes kontinuerliga kartläggningar av läsfärdigheter. Fokus ligger på hur  återkommande digitala tester och bedömningar av samtliga elevers läs- och skrivfärdigheter underlättar för läraren att individanpassa undervisningen. Syftet med interventionen var att undersöka effekten av kontinuerliga kartläggningar samt effekterna av de anpassningar av undervisningen som gjordes. Eleverna fick träna på de färdigheter de hade svårt med. Thomas pekade på att han funnit en preliminär evidens för att använda kartläggning och riktad undervisning i syfte att förbättra elevers läsutveckling. Läraren kunde följa elevernas progression men också utvärdera sin undervisning vilket stärkte lärarrollen. Läraren fick underlag för att planera en differentierad undervisning. Det som visade sig var svårt var att få till stånd en riktad undervisning för varje enskild elev.

I sin andra delstudie fann han också evidens för att använda teknik som ett sätt att ta till sig/förmedla text via kompensation för funktionell läsning och skrivande som är inkluderande. Målgruppen i den andra studien var elever i läs- och skrivsvårigheter som fick en intervention med assisterad  teknik/AT. AT användes som ett sätt att kompensera, för att ta till sig och/eller förmedla text. Här handlade det om text-till-tal samt tal-till-text. Det visade sig vara viktigt med lärarstöd och träning av AT-funktioner tillsammans med fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70 % av eleverna fortsatte använda tekniken efter att interventionen avslutats. AT-läsning (text-till-tal) ökade elevernas läshastighet jämfört med traditionell läsning men hade mindre påverkan på läsförståelsen. De elever som endast använde AT utvecklade sin läsfärdigheter i samma utsträckning som kontrolleleverna i traditionell läsning.

Thomas menade att gränserna för vad som betecknar tillräckligt god läs- och skrivförmåga är oklara. Detta behöver beforskas vidare.

Även AT/assisterande teknik är relativt obeforskat. Följande bild är ett utsnitt ur en av presentationsbilderna i Thomas föreläsning som lyfter detta.

AT ej utforskat_delbild

Thomas underströk att det är viktigt att inte bara screena utan tänka framåt; vad kommer efter screeningen? Läraren bör fokusera på att kartlägga med syftet att anpassa sin undervisning efter elevernas behov. Just detta finner jag mycket intressant. Det ligger ju helt i linje med Läsa – skriva – räkna garantin och de nationella kartläggnings- och bedömningsstöd som är och/eller blir obligatoriska i förskoleklass och årskurs 1. Garantin är en garanti för tidiga stödinsatser, för att säkra rätten till tidigt stöd.

Avslutningsvis fick vi resultaten presenterade i följande sammanfattning:

Rekommendationer för AT-användning

  • Pedagogisk personal behöver goda kunskaper, och till vad tekniken kan användas
  • Elever behöver relativt mycket träning för att kunna lära sig tekniken och dessa olika användningsområden
  • Träningsinsatser relativt långt före användning i ”skarpt läge” (ex från andra terminen av år 3, för att kunna användas i år 4)
  • Fortsatt stöd och kontinuerlig inpassning
  • Integrering i undervisningen

En spännande avhandling! Också intressant att mer i detalj ta del av hur lärarna använde LegiLexi, i undervisningen, för bedömning och för att arbeta vidare med analyserna som verktyget erbjuder.

AT/assisterande teknik är ett viktigt utvecklingsområde för många av oss lärare. Det passar också bra in tidsmässigt nu när vi har fokus på digitalisering i skolan.

Referenser

Thomas Nordström. Measures that matter: facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology. Disputation 30/11 -18 vid Linnéuniversitetet, Växjö.

Webbadresser

forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen, 181130.

LegiLexi, https://www.legilexi.org 181130.

Reading Rockets, http://www.readingrockets.org 181130.

Svenska Dyslexiföreningen, https://www.dyslexiforeningen.se, 181130.

Metoder för läsinlärning – vilka ger bäst resultat och hur vet vi det?

Sista föreläsningen den här dagen. Jag tar inte mina inlägg från utbildningsdagen (Svenska Dyslexiföreningens utbildningsdag) i kronologisk ordning utan nu kommer Inger Fridolfssons avslutande föreläsning. Det har varit mycket information, många forskningsstudier. mycket jag redan vet och kan men också mycket nytt! Jag är stimulerad, inspirerad men också trött!

Inger Fridolfsson fokuserar på fungerande metoder och hur vi kan avgöra vad som fungerar bättre än andra metoder. En mycket viktig ingång!

F4EFB23A-13E5-4579-9D4A-8D168D108F02

Vi fick också veta att delar av Ingers föreläsning kommer som artikel i marsnumret i tidningen Dyslexi. Förresten  du är väl medlem i Svenska Dyslexiföreningen!? Annars rekommenderar jag dig på det varmaste att bli det!

Inger Fridolfsson är speciallärare med en magisterexamen i specialpedagogik med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter. Inger är med i styrelsen för Svenska Dyslexiföreningen.  Hon har också varit engagerad av LegiLexi i samband med att de låtit forskare och läsexperter skriva olika kapitel för boken Lära barn att läsa (2018).

Inger tar avstamp i the Simple View of Reading – som får utgöra både början och avslutningen på denna utbildningsdag.

9AEC6F72-F45E-4659-AA15-FB179FAB249D

Läsning är en färdighet som ska läras in. All inlärning är tyngre i uppstarten men går lättare efter en tid.

Inger visualiserade läsutvecklingen med läsbacken. Först kommer ordbildsmetoden (logografiska läsningen), sedan följer arbete med den syntetiska metoden (alfabetisk-fonemisk läsning) för att till slut komma fram till ortografisk läsning med läsflyt.

Kodknäckarstadiet är kort och därför sårbar. Läsförståelse utvecklas däremot under hela livet.

Motivationen bestäms inte av vilken sorts aktivitet eller material som används. Det är framstegen och upplevelsen av att man lär sig och börjar behärska något nytt som ger motivation. Vi behöver göra övningar som leder till framgång varför planeringen och genomförandet av läsundervisningen har stor betydelse för elevens lärande. Det är viktigt att snabbt bli en självständig läsare. Det stärker självförtroendet. Det utvecklar ordförrådet. Läsningen ska vara tillräckligt god i slutet av åk 1 för att bära för egen läsning. Sommarlovet mellan åk 1 och 2 ska kunna användas för egen självständig läsning och eleven ska nu känna att hen kan läsa.

Inger presenterade Vallmomodellen som vilar på vetenskaplig grund. Lärarens kompetens är avgörande för elevens läsinlärning. Vallmomodellen presenterar en balanserad syn på den tidiga läs-och skrivinlärningen där såväl den tekniska sidan som den språkliga förståelsen har sina givna platser. Vallmomodellens fyra huvudområden är: avkodning, inkodning, förståelse samt kreativt skrivande. Vallmomodellen er läraren en tydlig vägledning men också ett redskap för att tidigt fånga upp de elever som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. Som hjälp i kartläggningen använder Inger bilden med olika trösklar som eleverna ska uppnå. I trösklarna finns angivet  de olika grundmål som eleverna bör ha tillägnat sig. Läraren får även förslag på övningar.

Vi fick en dos med phonics. Hel kort kan man säga att phonics är läsundervisning som bygger på en strukturerad fonem-grafem-koppling. Forskning är i dag överens om att phonics är den undervisningsmodell som det finns vetenskapligt belägg för att lärare bör använda. För ett antal år sedan pågick vad som då kallades läskriget och där ställdes phonics mot whole language. Whole language-rörelsen är kritisk till systematiserad läsundervisning och menar att barn lär sig läsa helt naturligt och av sig själva. Kontexten är överordnad avkodning och man utgår från texter från barnens erfarenhetsvärld. Det tas eller finns inte någon hänsyn till progression. Fonologisk medvetenhet är en effekt av läsningen.

Anna Eva Hallin, logoped och fil.dr, skriver i sin blogg språkforskning.se om läskriget, phonics och whole language. Läs hennes tre inlägg om detta! De är mycket bra skrivna och fulla av intressanta fakta. Du hittar länkarna till dessa inlägg under referenser. Inläggen bygger på en vetenskaplig artikel Ending the Reading Wars skriven av Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018).

Att lära ut denna kod systematiskt och strukturerat (som i phonics/den syntetiska metoden) stöttar alltså den tidiga läsutvecklingen, och detta finns det enormt mycket forskning och stora forskningssammanställningar som visar (t.ex. National Reading Panel, 2000; Rose, 2006; Rowe, 2005). Det finns också evidens för att effekten på avkodning, stavning och läsförståelse är större om denna typ av undervisning börjar tidigt (i förskoleklass/första klass) än senare (efter första klass) (Ehri et al., 2001). (Anna Eva Halling, blogginlägg 180619)

Inger understryker att det är avgörande för eleven att hen får en systematisk och strukturerad läsundervisning därför att eleven får ingen ny chans. Sammanfattningsvis framhöll Inger att en god läsinlärningspedagogik bör omfatta följande komponenter :

  1. Öva på en sak i taget
  2. Repetition!
  3. Välj ut aktiviteter som leder till framgång
  4. En tydlig progression – utgå från det enkla.

Lärarens kompetens och kunskaper om val av fungerande metoder har en avgörande betydelse för det enskilda barnet! Även detta underströk Idor Svensson i sin inledande föreläsning idag.

Att låta forskare ur samma forskningsgrupp från samma universitet avlösa varandra med sina olika föreläsningar var ett mycket bra grepp då det gjorde att de olika föreläsningarna knöt an till och gick i varandra på ett utmärkt sätt. Stort tack till alla er i Svenska Dyslexiföreningen som ordnade den här utbildningsdagen!

Referenser

Anna Eva Hallin. Slutet på läskrigen? Dessa forskare menar det! Blogginlägg i tre delar, alla tre med samma rubrik.

  1. del 1, 180619.
  2. del 2, 180625.
  3. del 3, 180704.

Inger Fridolfsson (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärningLund: Studentlitteratur.

Inger Fridolfsson (2016). Vallmomodellen. Lund: Studentlitteratur.

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the Reading Wars: Reading Acquisition From Novice to Expert. Psychological Science in the Public Interest, 19(1), 5–51. Nedladdat från: https://doi.org/10.1177/1529100618772271, 181116.

LegiLexi nu i Programbanken!

Under förra läsåret hade vi besök vid flera tillfällen av Sofia Norén verksamhetschef på LegiLexi som presenterade programmet. Intresset var stort vid alla dessa presentationer och nu vill jag bara informera om att LegiLexi finns i Programbanken. På Programbankens webbplats hittar du de pedagogiska program, appar och webbtjänster som finns tillgängliga och som är godkända att använda. Skriv in LegiLexi i sökordet så får du upp information, instruktionsmanual och videos till programmet. Du får upp en vy som ser ut så här:

LegiLexi i Programbanken

Informationstexten om LegiLexi i Programbanken lyder så här:

LegiLexi
LegiLexi har i samarbete med svenska läsforskare utvecklat och kvalitetssäkrat ett heltäckande testverktyg som mäter och kartlägger främst lågstadieelevers läsförmåga.Vid användning av LegiLexis testverktyg kan lärare testa sina elever i nio olika läsfärdighetstester för att via dessa tester kartlägga elevens individuella läsförmåga, utveckling över tid samt se klassens/gruppens sammansättning och utveckling. Resultatredovisningen inkluderar utöver diagram och olika sammanställningar även en individuell elevanalys och rekommendationer.
Teknisk rekommendation
För bästa användarupplevelse och effektivitet rekommenderas att använda de digitala testerna via LegiLexis webbportal: test.legilexi.org.
Detta förutsätter stabil internetuppkoppling vid användning. Portalen är en plattformsoberoende lösning där valfri hårdvara (PC, Mac, Chromebook, iPad etc.) kan användas. Alternativt finns en app för iPad som kräver iOS v10 eller nyare samt tillgång till iPads.
Du kan läsa, ladda ner och använda en Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp som stöd för att komma igång med din användning av programmet.

Du hittar dessutom hela 13 korta instruktionsvideos till din hjälp. Med korta menas här att de är runt 1-4 minuter långa. Du hittar också dessa instruktionsvideos via LegiLexis webbsida.

Under hösten ges det ett nytt tillfälle att träffa och lyssna på Sofia Norén när hon presenterar LegiLexi då hon deltar i ett av Mediotekets Pedagogiska caféer. Närmare bestämt 3e oktober. Du kan läsa mer samt anmäla dig HÄR.

Referenser:

LegiLexi: Instruktionsmanual: Testa med LegiLexis webbapp, 180830.

LegiLexi: Instruktionsfilmer, 180830.

Stockholm stad: Programbanken, 180830.