Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
leken

Leken som pedagogiskt verktyg

Är det viktigt för barn att leka? Vad gör barn egentligen när de leker? Kan jag som lärare arbeta pedagogiskt med barns lek och i så fall hur?

Torsdag den 13e februari föreläser fritidspedagogerna Marie Ekeroth Mahrs och Eva Svärd under rubriken ”Att utveckla leken som pedagogiskt verktyg”. Marie och Eva kommer att presentera hur de inom sitt aktionsforskningsprojekt har lärt sig att göra leken till ett lärtillfälle. Projektet genomfördes med stöd av forskare från Linköpings universitet.

Så här beskriver de själva sin föreläsning:

Vårt arbetslag fick för några år sedan förmånen att delta i ett aktionsforskningsprojekt i ett samarbete mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Vi fick då möjlighet att identifiera och samverka kring ett utvecklingsområde med rubriken ”Leken som pedagogiskt verktyg”. Under ett år arbetade vi tillsammans mot gemensamt formulerade mål. I föreläsningen får du veta mer om den processen och vad den ledde till för oss, våra elever, arbetslaget och hela enheten.

Du får i föreläsningen också ta del av många praktiska exempel från Maries och Evas arbete.

I föreläsningen får du exempelvis veta mer om:

  • Lekens lotteri
  • Hur de lär barnen att leka i nya konstellationer
  • Leklådor
  • Hur de lärt sig stödja eleverna på olika sätt
  • Hur de gått från görande till lärande

Marie och Eva arbetar både i fritidshem och i skolan, närmare bestämt på Grebyskolan som är en F-3 skola. Marie tjänstgör även en dag i veckan som kursmentor på lärarutbildningen på LiU, Linköpings Universitet.

Visste du förresten att den nya yrkestiteln för fritidspedagog lyder grundlärare med inriktning mot fritidshem?

Vill du veta mer? I så fall kan du läsa en artikel i Tidningen Grundskolan från 18e maj 2018: Ny syn på leken.

Vill du veta ännu mer!? Anmäl dig i så fall här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=128545 (föreläsningen är öppen för lärare anställda i Stockholm stads grundskolor).

Skriftspråksstimulering genom lek

Idag fick vi förmånen att lyssna på forskaren Ewa Skantz Åberg och hennes föreläsning Skriftspråksstimulering genom lek.

Ewa öppnade med frågan Hur ser den skriftspråkliga praktiken ut i förskoleklassen?

Forskning visar att skriftspråkliga lärarledda aktiviteter oftast organiseras skilt från sådan lek som barnen själva tagit initiativ till. Ett vanligt inslag i undervisningen redan i förskoleklass är traditionell bokstavsinlärning. Samtalsmönstret präglas många gånger av IRE-mönster vilket betyder att läraren använder sig av korta kontrollfrågor eller fråga-svarsmönster. IRE är en förkortning av Initiering, Respons och Evaluering. Här är det alltså läraren som initierar, eleven som svarar och läraren som tar ställning till elevens svar och ger respons på detta. Ewa visade oss några transkriptioner av lärar-elev samtal enligt IRE med utgångspunkt i barnens bokstavsarbete med fokus på fonologisk medvetenhet efter att ha sett Livet i bokstavslandet.  Ett mönster i detta arbete var att lekinnehållet utgjorde ett yttre ramverk för de aktiviteter som utspelade sig i undervisningen. Barnens delaktighet var genomgående begränsad.

Mycket undervisning i förskoleklass är samma som sedan upprepas i årskurs 1. Bokstavsarbetet kryper ner i åldrarna. Risken för en skolifiering efter ett traditionellt mönster är överhängande.

Leken är central i lärandet, särskilt då det gäller våra yngsta elever. Lärare är medvetna om detta och lägger in lek i skolarbetet. Samtidigt är det viktigt att vi frågar oss vems lek vi pratar om. Leken måste utgå från barnet.

Ewa SÅ leken

Leken stimulerar skriftspråkandet då den är en social och kommunikativ aktivitet. Att skriva är att kommunicera. Det stimulerar det abstrakta tänkandet och ger en ökad symbolförståelse. Barn upplever det också lustfyllt att skriva redan från det första lekskrivandet. Lekläsande och lekskrivande är ett härmande av vuxnas beteende. Barnet leker att det läser och skriver och ser sig som att de kan; att de är läsare och skrivare.

Vi fick en snabbgenomgång med praktiska exempel på skrivutvecklingens faser.

BDAAB83A-64ED-4B56-BA99-3FE5ED714015

Nästa fråga Ewa lyfte var hur vi kan skapa inspirerande lekmiljöer.

Lekmiljön kan jämföras med en tavla som visar en förgrund och en bakgrund. I förgrunden lägger vi färdigheter och förmågor som vi vill att barnen ska erövra. Frågan här är vilka färdigheter och förmågor vi talar om?

Bakgrunden innehåller sådant som kan stötta det som är förgrunden. När vi etablerar en bakgrund så handlar det om att göra material tillgängligt för barnen i miljön. Skriften ska in på ett naturligt sätt i ett meningsfullt sammanhang.

När vi tar utgångspunkt i barnens intressen och behov så skapar vi goda förutsättningar för barnets lärande. Det är också av stor betydelse för barnets lärande att läraren aktivt engagerar sig i leken och inte bara ser på. När läraren deltar aktivt kommer denne samtidigt att modellera hur man gör. Läraren visar hur man gör genom att rikta fokus mot varför man behöver skriva och hur man kan göra. Lekfullt!

Det finns många miljöer som passar att använda i undervisningen i förskoleklass. Exempel på miljöer är en affär – kanske en blomsterhandel, en restaurang och ett sjukhus. Det är extra bra när lekmiljön kan expanderas. Detta betyder att den kan utgöra grunden för att gå vidare till nästa lekmiljö. Lek kring sjukhus kan i sin tur leda till att man skapar ett apotek som nästa lekmiljö. Styrkan i att expandera lekmiljöer är att varje lekmiljö har sina begrepp och sina ämnesspecifika ord.

Avslutningsvis underströk Ewa vikten av att vi metaspråkar med barnen för att göra dem medvetna om sitt eget lärande.