Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
literacy coach

Skapa kontakt

Kontakt med elever handlar om att bry sig! Att visa intresse och att vara nyfiken på sina elever. Att visa att jag som lärare tycker om mina elever oavsett deras resultat i skolarbetet. Det handlar också om att kunna ge respons och feedback på ett konstruktivt sätt som uppmuntrar och stärker. När en elev har ansträngt sig med en uppgift så kan jag som lärare berömma eleven för att denne har lagt möda på sitt arbete, detta även om resultatet inte är vad jag hade hoppats på. Får jag in en skrivuppgift så kanske jag kan ge respons på hur eleven organiserat  och utvecklat sina tankar och idéer, varierat språket, använt spännande ord och synonymer och kanske lagt ner mycket möda på skrivuppgiften.

I en kort artikel av Helman (2017) beskrivs vad som hjälper elever att knyta an till läraren. Denne:

  1. tar sig tid att ta reda på elevens intressen och förkunskaper.
  2. tar reda på vad eleven är bra på och utgå från detta i undervisningen.
  3. har en positiv inställning till eleven och höga förväntningar och tar för givet att eleven vill lära sig.
  4. involverar och håller familjen informerad om hur det går för deras barn i skolan.

Det här påminner mig om när jag själv hade en klass med ovanligt många oroliga elever. Det blev många tuffa telefonsamtal och jag ändrade helt enkelt mitt upplägg från att ringa när det hade hänt något till att ha regelbunden kontakt med familjerna. Det ändrade i sin tur kontakten mellan mig och hemmen radikalt. Skolan förvandlades från något negativt till något som hemmet samarbetade med. Helman (2017) noterade att lärare i första hand intresserade sig för elevers utveckling över ett läsår och inte följde elevernas långsiktiga utveckling. Genom att följa elevers mer långsiktiga utveckling i deras lärande blir det också möjligt att i större utsträckning utmana eleverna i deras lärande.

Gravity Goldberg (2017) beskriver ingående hur lärare kan arbeta med feedback och återkoppling för att den ska hjälpa eleven framåt. Goldberg skriver att feedback är undervisning och för att den ska fungera som sådan har den följande fem egenskaper.

  1. feedback ska vara specifik och sätta ord på vad läsaren gjorde.
  2. den utgår från elevens tillgångar och fokuserar på vad läsaren redan gör som hjälper.
  3. den bygger på en dynamisk inställning och beskriver den ansträngning och det arbete läsaren gör, inte bara slutprodukten.
  4. den kan överföras från en läserfarenhet till en annan. Något som också benämns som transfereffekt.
  5. den är icke-dömande och består av neutrala omdömen om vad läsaren gjorde. Fokus ligger på läsaren.  (Goldberg 2017:135)

Goldberg utvecklar varje egenskap och ger konkreta förslag och exempel på hur läraren kan formulera sig för att ge feedback som är undervisning. Läraren agerar spegel och visar eleven vad som finns där och vad denne gör. Allt ur ett styrke- och tillgångsperspektiv. De praktiska exemplen är i sig en styrka i Goldbergs bok.

En klasslärare kan behöva stöd i sitt arbete med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. I en ILA-rapport från 2015 är förslagen och rekommendationen att skolor, rektorsområden och kommuner, allt beroende på storlek och elevunderlag, ska ha vad de kallar läs-/literacy specialister, literacy coacher samt literacy koordinatorer/handledare (Reading/Literacy Specialist; Literacy Coach; Literacy Coordinator/Supervisor). Dessa specialister har kunskap och uppdrag att handleda lärarna på skolan i undervisning och inom språk-, läs- och skrivfrågor. I rapporten The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals förklaras och beskrivs hur dessa specialister kan arbeta för att stärka lärare och skolor.

Mot bakgrund av fredagens händelse i Stockholm känns frågan om att se eleven och skapa en bärande, konstruktiv kontakt väldigt viktig. Att se varandra utifrån ett dynamiskt mindset och att ha ett språk för att skapa kontakt är grunden för mänsklig samvaro. Både i och utanför skolan. Både mellan lärare och elev, mellan vuxna och barn likväl som mellan människor generellt. Ja, sköt om er alla ni som läser min blogg!

Referenser:

Goldberg, G. (2017).  Att utveckla självständiga läsare – dynamiskt mindset och undervisningsstrategier. Stockholm: Natur och Kultur.

Helman, L. (2017). Why we need to track progress.  I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 10-11.

ILA (2015). Research Brief. The Multiple Roles of School-Based Specialized Literacy Professionals. International Literacy Association.

Sanacore, J. (2017). The Root of Connection. I Literacy Today, Jan/Feb 2017, Vol. 34, Issue 4, sid. 8-9.

Literacy Today jan o feb 17 goldberg