Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
metakognitiva strategier

Hur ska vi ha´t?

Vad ska vi träna? Vem har rätt? Ska vi träna arbetsminne eller metakognitivt tänkande? Vart hör nu det  här med lässtrategier?

Vi möts av en mängd påståenden, forskningsrapporter, avhandlingar och kunskapsöversikter. Vi måste varje dag göra val. Vem ska vi tro på? Vad ska vi välja? Vilka moment i min undervisning ger effekt? Förresten, vilken/a effekt/er vill jag ha?

Nu senast har jag läst en artikel om Petri Partanens studie Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs  (Specialpedagogik 2016, nr 3). Partanen är fil.dr. i pedagogisk psykologi vid Mittuniversitetet och leg. psykolog. Partanens studie Metacognitive Strategy Training…  omfattar 64 barn i åk 2-3 och enligt honom är det viktigt att vi läser på innan vi startar upp nya satsningar och ny träning för våra elever. Arbetsminnesträning går inte att avfärda då forskning pekar åt olika håll, både för och emot. En viktig fråga är huruvida effekter av en insats är bestående eller avtar efter en tid. Partanens studie visar att de elever som fick en kombination av arbetsminnesträning och metakognitiv träning förbättrade sitt arbetsminne. Detta gjorde inte den grupp som enbart fick arbetsminnesträning. Metakognitiv träning innebär att eleven får träna på att reflektera över sitt tänkande och lärande. Mycket tänkvärt för mig som lärare. Det betyder att strategiträning som omfattar att öka medvetenheten kring samt träna metakognitivt tänkande är bra för att förbättra elevers läsning, skrivning och räkning. I senaste numret av Lära hittar jag två artiklar om tänkande. Dels Det ska vara kul att tänka (sidan 26-29), dels Faktatextens frontfigur (sidan 19-21). Den första handlar om en aktivitet på Adolf Fredriks musikklasser som de kallar Kreativ torsdag och som går ut på att eleverna får till synes enkla problem att lösa, problem som visar sig kräva både list och tänkande. Läs artikeln! Den beskriver en kreativ idé som fler borde prova!

Alla ska förstå problemet, men för att lösa det krävs list. Eleverna ska helt enkelt tycka att det är kul att tänka, säger Micke Hellström. (Lära 2016 #3, sid 29)

Den andra artikeln handlar om Adrienne Gear och det är slutklämmen jag vill lyfta fram.

Bara för att du stänger boken slutar inte tänkandet. En bra läsare fortsätter tänka när boken slutar. (Lära 2016 #3, sid 21)

Metakognitiv träning omfattar till exempel att träna på att planera, reflektera och analysera. Undervisning kring att reflektera och analysera ingår i  lässtrategiundervisning. Det gör också momenten att utvärdera arbetet med läsning samt de strategier läsaren har använt. Den riktiga godibiten är en annan artikel i The Reading Teacher som handlar om hur RT, Reciprocal Teaching, lär och hjälper unga läsare att övervaka sin egen läsning samt korrigera sig själva. Det får bli nästa inlägg!

Referenser:

Lära Stockholm, 2016 #3.

Partanen, P. (2016). Ifrågasätter värdet av minnesträning. I tidningen Specialpedagogik, 2016, nr 3, sidan 16.

Partanen, P.,  Jansson, B., Lisspers, J., Sundin, Ö. (2015). Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs. I International Journal of Psychological Studies7.3 (2015): 130-140.

Skolporten om Partanen och hans avhandling: ”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”, 2016.

Partanen, P. (2016). Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training. Skolporten, avhandling Mittuniversitetet, 2016-03-16.

Lära 2016_3

Få en extra veckodag för lärande

Det skulle betyda att de lär sig 20 % mer! Är det möjligt? Hur ordnar jag så att barnen får en extra skoldag för att lära? Enligt forskaren och professorn Stephen Heppell är det vad som händer när vi arbetar med metakognitiva strategier i undervisningen.

Metakognitiva strategier

Metakognitiva strategier handlar om att vi ska lära våra elever att fokusera på att de ska uppmärksamma sitt eget tänkande. På så vis kommer de att använda sina egna tankar, idéer, erfarenheter och förkunskaper för att se meningen i de texter de läser. Vi talar om vikten av att reflektera. Jag har själv som lärare haft reflektionstid inlagd i min arbetstid; men det handlar inte bara om det utan också om att sätta ord på mina egna tankar med stöd av ett metaspråk. Utan metaspråk är det svårare att tänka om sitt tänkande. Läsning, läsförståelse och metakognition hör ihop och är ömsesidigt relaterade till varandra.  Att bli metakognitiv är att bli medveten om sitt eget tänkande som ett verktyg. Läsförståelsestrategier är strategier för tänkande. (Gear 2015; Mitchell 2015; Westlund 2015).

Samband

Det finns ett samband mellan läsfärdighet, metakognition, självbedömning och läsframgång. En god läsare har kontroll över sin läsning; om och vad denne förstår respektive inte förstår. Självövervakning och självbedömning är en del i vår metakognition.(Westlund 2015:202, mellanstadiet).

Det finns många varianter av metakognitiva undervisningsstrategier, beroende på ämnesområdet och behoven hos olika kategorier av elever. Mitchell (2015:105)

Mitchell beskriver tre allmänna metakognitiva strategier som vi också känner igen från vårt arbete med lässtrategier, nämligen:

  1. fas 1: tänka framåt
  2. fas 2: tänka under arbetets gång
  3. fas 3. tänka tillbaka
Tre faser

Dessa tre faser påminner om indelningen i bokcirklar där läsaren tänker före, under samt efter läsningen. När vi tänker framåt eller före så förbereder vi vårt lärande genom att exempelvis aktivera förkunskaper, formulera hypoteser om vad som komma skall, förutspå, sätter upp mål och påminner oss själva om syftet och gör analyser. Under arbetets gång arbetar vi med att bekräfta våra förutsägelser och hypoteser, vi ställer frågor, försöker nå gram till insikter. Mitchell skriver vidare att vi använder metoder som att ställa frågor, att förutse, jämföra och sammanfatta. Avslutningsvis tänker vi tillbaka i vår strävan att förstå informationen vi fått, vi befäster, integrerar nya insikter med tidigare kunskaper, vi generaliserar kunskapen och vi sammanfattar.

Westlund (2015) beskriver detta som den tänkande läsarens hjul med exempel på frågor att ställa före, under och efter läsningen (Westlund 2015, högstadiet s. 140, mellanstadiet s. 160). Förslagen på frågor att ställa före, under och efter läsningen handlar om att läsaren ska komma ihåg vad denne kan om ämnet, att föreställa sig vad texten kommer att handla om, varför läsaren ska läsa just denna text, att skapa egna inre bilder av det jag läser, att stanna upp och läsa om sådant jag inte förstod, att fråga mig själv vad jag lärt mig och fundera över om detta stämmer överens med sådant jag redan vet.

Rekommendationer

Mitchell (2015) förordar att läraren prioriterar strategiutbildning, att vi modellerar strategier och låter våra elever använda dessa direkt i anslutning till att vi har modellerat dem, att vi integrerar metakognitiva strategier i all vår undervisning, att vi låter eleverna undervisa sina kamrater om kognitiva strategier och låter våra elever själva utvärdera sitt arbete.

Metakognitiva strategier får 3,5 stjärnor av fyra möjliga. ****, dvs. fyra stjärnor betyder att det finns övertygande eller starka bevis på effektivitet. Du kan läsa mer om graderingen på sidan 22 i boken.

Referenser:

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Stockholm: Natur & Kultur.

Klicka på bilden så kommer du till siten om Mitchell och den engelska versionen av boken.
Klicka på bilden så kommer du till siten om Mitchell och den engelska versionen av boken.