Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
MIK

Att våga välja nya vägar

En ny kurs där konceptet är berättande med utgångspunkt i:

att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Vi är några kollegor på jobbet som har tagit på oss att se vad vi kan göra för kurs utifrån ovanstående formulering i kursplanen för svenska. För någon vecka sedan träffades vi för att diskutera vidare samt höra vilka förslag vår kollega Kia har på bilderböcker vi kan använda. Ja, du undrar förstås vad kursen ska innehålla och hur upplägget är tänkt. Än så länge finns kursen bara i våra huvuden. Inget är bestämt för innehåll, omfattning, hur många moment som ska ingå, vilka av oss som ska genomföra osv. Det enda vi bestämt är att vi ska prova några moment på våra kollegor på Mediotekets Lära av varandra dag i maj.

I grova drag jobbar vi med att skapa några olika moment som exempelvis:

  • Bilderböcker: presentation av exempel på hur bild och text samspelar och förstärker varandra i bilderböcker
  • iMovie: att göra trailers med stöd i de bilderböcker som har i första momentet presenterats
  • Skapa en text i en app där jag kombinerar foton/bild med ord och ljud
  • Skriftligt berättande som också bygger på tidigare presenterade bilderböcker

Ja, vi kläcker idéer kring fler moment men som sagt är vi på idé- och utprövningsstadiet. En utgångspunkt är att använda ett halvdussin bilderböcker. Samma bilderböcker som presenteras i första momentet används sedan i övriga moment.

Hela kursen är en teaser för hur det skulle kunna gå till att arbeta med att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Kursen förutsätter att deltagarna deltar i samtliga moment. Upplägget blir att kursledarna ger minilektioner följt av hands-on arbete i par. Den här kursen är ett pröva och se vad man skulle kunna göra. Vill man bli en fena på något särskilt så får man fortsätta med att gå på någon av våra ordinarie kurser.

koncept berättande

Spännande att se vilka av Kias förslag på bilderböcker vi väljer, tycker inte ni det också!?

Förresten så ska vi nog också ha med exempel på faktaböcker.

Sök och du ska finna

Förutsatt att du vet HUR du söker, förstås! I går måndag 9/11 var kollegan Linda Spolén gästföreläsare på min QB-kurs, dvs. bloggkursen. Linda vet allt om MIK men också om bildsökning; hur du söker bilder, vilka bilder vi får använda och hur jag hittar de bilder som jag får använda – viktigast av allt!

QB gruppen

Linda pratade upphovsrätt, Creative Commons, Tineye, Meme, operatorer, sökordsoptimering, sökrobotar, olika sökmotorer, synlig och osynlig webb och mycket mer. Det var full fart och vi hade gärna lyssnat en heldag på Linda för det är sååå mycket mer att kunna än att skriva ett ord och googla.

Har du fler frågor så besök webbsidan Creative Commons. Där hittar du allt om licenser och rätten att använda respektive inte använda olika verk. Du hittar också en bra översikt om detta i broschyren som heter Creative Commons – välj rätt licens!

Upphovsrätt är viktigt att vara insatt i. Linda sammanfattade vad vi bör känna till i följande powerpoint bild.

Upphovsrätt

Här är fyra viktiga symboler att kunna! Vill du läsa mer så gör du det i den länkade filen Creative Commons – välj rätt licens!

bildsök5

Har du svårt att hitta symbolerna och/eller tycker att det tar tid att ladda ner dem så kan du använda följande förkortningar:

  1. CC BY; Licensen Creative Commons erkännande
  2. CC BY-SA; Licensen Creative Commons erkännande, dela lika
  3. CC BY-ND; Licensen Creative Commons erkännande, inga bearbetningar
  4. CC BY-NC; Licensen Creative Commons erkännande icke-kommersiell
  5. CC BY-SA; Licensen Creative Commons erkännande, icke kommersiell, dela lika
  6. CC BY-NC-ND; Licensen Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar

Vill du läsa en detaljerad beskrivning av licenserna så hittar du det här: Om Creative Commons licenserna.

Linda tipsade oss också om hur vi söker så att vi finner det vi faktiskt söker utan att få massor av träffar.

pekar på and or not

En del av hemligheten är att lära sig använda kombinationer av AND, OR och NOT. Rätt kombinationer ger avsevärt färre träffar.

Du som vill bli riktigt duktig på det här med sökningar, operatorer, bildrättigheter och mycket annat rekommenderar jag att besöka Skolbiblioteksbloggens Googleskola. Mina kollegor skapade den som en julkalender 2014 med 24 luckor/länkar att öppna.

Liten ordlista:

  • Upphovsrätt, den som har skapat ett verk har också ensamrätt till sitt verk och bestämmer hur detta får användas. Verket förutsätts ha en viss s.k. verkshöjd.
  • Verkshöjd, ett verk har verkshöjd när det är unikt på så vis att inte vem som helst hade kunnat göra det.
  • Meme, en bild som blir viral, dvs. sprids till väldigt många via sociala medier.
  • Sökordsoptimering, detta handlar om att hamna överst bland träffarna när folk gör sökningar på nätet.
  • Sökrobotar är ett allmänt begrepp för program (som robotar och spindlar) som används för att hitta och söka igenom webbplatser automatiskt. Detta görs genom att följa länkar från en webbplats till en annan.

Läs mer: 

Skolbiblioteksbloggens Google-skola

Statens medieråd

Webbstjärnan om ”Hur får du använda bilder på webben?

Creative Commons

Sist men inte minst – ett riktigt stort TACK till dig Linda! Det är alltid lika inspirerande att lyssna på dina föreläsningar. Det var så läckert att få lära sig så mycket nytt – tyckte vi åhörare.

Tänk innan du klickar!

Den uppmaningen följer bland annat eleverna i Singapore. De presterar också bland de bästa på PISA-proven. Det handlar om att ha en riktigt avancerad surfskicklighet. I PISA in focus beskrivs det så här:

…is to be able to navigate easily and thoughtfully in digital environments.

On average, students in Singapore, followed by students in Australia, Korea, Canada, the United States and Ireland, rank the highest for the quality of their web-browsing behaviour. Students in these countries tend to be the most selective when navigating on line. They carefully assess which links to follow before clicking on them, and follow relevant links for as long as is needed to solve the task. As a result, in all of these countries, performance in digital reading is better than would be expected based solely on print-reading performance.

Skicklighet I att surfa handlar alltså om att värdera vilka länkar man ska följa innan man klickar på dem samt att bara klicka vidare så länge det är relevant och behövs för att lösa uppgiften. Förmågan kan också beskrivas med begrepp som förmåga att hålla fokus, inte ge efter för impulser, att med hjälp av en eftertänksam läsning bedöma och ta ställning till relevans samt kunna slutföra en uppgift. Det är precis sådant som goda läsare klarar.

I ett annat avsnitt i samma flygblad kan vi läsa följande:

The secret to reading well on line…

[…] this ranking mirrors print-reading performance, confirming that it is not possible for students to excel in online reading without being able to understand and draw correct inferences from print texts too.

PISA resultatet visar att det inte är möjligt att vara framstående i digitalt läsande utan att kunna förstå och göra korrekta inferenser från svarttext, dvs. tryckt text. Lässtrategin att göra inferenser är alltså central i allt läsande vilket betyder att vårt arbete med att undervisa i lässtrategier är helt nödvändigt.

OECD:s webb om den senaste rapporten om PISA resultaten finns resultaten också i en kortkort version på ett flygblad. Rubriken är Making the connection tillsammans med symbolen för en anslutning. Ett litet blad som säger mycket. En översättning skulle kunna vara Upprätta anslutningen. Vad kan vi då lägga in i de två orden? Jag tolkar det som en uppmaning att noggrant studera resultat av forskningsöversikter och internationella undersökningar samt att problematisera våra satsningar och vägval i undervisning.

När vi tar en närmare titt på flygbladet får vi exempelvis veta att det över de senaste 10 åren inte har skett någon märkbar förbättring i elevers resultat inom läsning, matematik och naturvetenskap. Detta gäller de länder som satsat kraftigt på IKT. I Korea som ligger bland de tre toppresterande länderna använder endast 42 % av eleverna datorer i skolan. Elever som ofta använder datorer i skolan presterar sämst i läsning. Detta även efter att man tagit hänsyn till deras socio-ekonomiska bakgrund.

Flygbladet Making the Connection avlutas med följande rader:

The bottom line: To be proficient in online reading, students must be able to plan and execute a search, evaluate the usefulness of information, and assess the credibility of sources. Most students cannot develop these skills through casual practice alone; they need explicit guidance from teachers and high-quality educational resources to master these increasingly important skills.

Eleverna behöver kunna klara av att söka, värdera användbarhet och relevans i informationen de har hittat samt kunna bedöma trovärdighet. Explicit undervisning i källkritisk granskning tillsammans med uppgifter som utmanar våra elever. Det räcker inte att de surfar runt på egen hand. Det är en myt att våra elever ”kan så mycket om datorer”.

Jag uppfattar att resultatet understryker vikten av explicit undervisning i lässtrategier. Elever utan en verktygslåda som är välfylld med olika lässtrategier står sig slätt. Detta är min uppgift som lärare. Jag som lärare har ansvar för att själv behärska olika lässtrategier och den teoretiska bakgrunden till dessa samt att lära mina elever använda dessa. Det är något jag arbetar med att sprida på mina kurser i exempelvis ”att undervisa i läsförståelse”.

Vill du själv läsa om allt detta så hittar du det på OECD:S webb. Länkarna hittar du här under referenser. Det är faktiskt spännande att läsa vidare!

Referenser:

OECD:s webb om PISA 2015, 150922. (här hittar du bl.a. rapporten, bladet Making the connection, PISA in focus, en PowerPoint presentation av Andreas Schleicher)

Making the connection, 150922.

OECD:s blogg, educationtoday blog

PISA in focus (September 2015)

Varför blogga med klassen?

Möjligheterna! Själv fångades jag av bloggandets möjligheter när jag deltog i ett seminarium om QuadBlogging på BETT 2014. Det ledde till att jag startade en bloggkurs för lärare förra året. Några deltagare hade bloggat tidigare och några var nya som bloggare. Vi har tillsammans lärt oss väldigt mycket under året som gått. Deltagarna är lärare i åk 1-9 och de har bildat smågrupper utifrån vilka årskurser de undervisar.

För att du ska kunna se lite hur det ser ut när de bloggar så får du här några bloggadresser.

  1. Skarpatorp (åk 1)
  2. Hjulsta grundskola (åk 3)
  3. Kristallerna (åk 3)
  4. Turkoserna (åk 3)
  5. Hägern (åk 5)
  6. Mellanblogg (åk 5)
  7. Litteratur (åk 5)
  8. Orion (åk 5)
  9. Betraktelser (åk 5)
  10. 8Ds bokblogg (åk 8)
  11. Litteraturreflektioner (åk 8)

Vi var fler när vi startade men några kände sig tvungna att hoppa av. En svårighet som några drabbades av var bristen och tillgängligheten på datorer/paddor. Tillgången skiljer sig åt mellan olika skolor!

Till hösten startar jag upp två nya grupper. Dels en bloggkurs för nybörjare där vi kommer att göra allt tillsammans, steg för steg. Denna grupp träffas vid 6 tillfällen. Dels en grupp för lärare som kan blogga. Här kommer jag att ordna tre IRL-träffar, dvs. vi träffas fysiskt vid uppstart, halvvägs och runt påsk. IRL betyder In Real Life och syftar på att man faktiskt träffas. Dessa tre träffar syftar till erfarenhetsutbyte, gemensamma samtal och diskussioner om bloggandet med tips och trix.

Som extra grädde på moset bjuds alla in till tre extra, frivilliga tillfällen med gästföreläsande kollegor. Jag arbetar för att kunna erbjuda följande:

  1. Ett tillfälle handlar om hur man söker bilder samt hur och vilka man får använda. Föreläsare är Linda Spolén.
  2. Elisabet Jonsved lär oss hur man gör en boktrailer i iMovie samt hur man skapar ett Youtube-konto.
  3. Kanske kan det bli kurs/workshop kring iMovie.

Nog vore det roligt och utvecklande för dina elever!?

Från traditionellt till kreativt med paddan i undervisningsprocessen

Karin Jönsson (lektor och forkare vid Malmö höskola) har studerat paddor i undervisningen. Karin började i ettan och följde eleverna under tre år i en skola i Malmö. När paddorna introducerades i klassen arbetade läraren fortfarande relativt traditionellt. Det var mest färdighetsinriktade appar som användes. Läraren utvecklade tillsammans med sina elever arbetet successivt mot eget skapande. Eleverna fick lära sig fotografera, filma och skriva på sina paddor. Spela spel gjorde de på helgerna. Arbetet utvecklades mot kunskapssökande, kommunikation och ett mer skapande lärande. Ett praktiskt exempel på detta var när eleverna fick i uppgift att välja den plats de tyckte bäst om på skolgården och sedan via bild och muntligt berättande skapa texter till uppgiften.

Lärdomar av projektet är att paddorna snabbt fylldes med personligt innehåll, dvs. arbeten som eleven gjort själv eller tillsammans med kamrater och dessa arbeten fanns på en specifik padda. Karin frågade oss retoriskt  hur många som ville dela padda.  En annan lärdom är att paddorna får alla eleverna att delta i samtal. Ingen sitter tyst. Eleverna arbetar mycket i smågrupper och lär tillsammans. Karin understryker att för de yngsta handlar skolans läs- och skrivundervisning inte bara om att knäcka läskoden utan att bli en god textbrukare, en god textskapare samt att kunna kritiskt granska och analysera texter.

Frågor som väcktes under studiens gång var exempelvis hur läraren och/eller forskaren fångar det eleverna lärt sig. Karin lyfter frågor som: Ger skolans test rättvisa till det eleverna lär? Hur mäter man allt det muntliga som pågår?

Du kan läsa mer om Karin Jönssons iPad studie på Skolverkes webb: Från traditionellt till kreativt när ettorna fick surfplattor

Studiens titel är: Ipad som digitalt verktyg i läs- och skrivundervisning i tidiga skolår.

Tyvärr, för alla oss otåliga nyfikna lärare, så är studiens rapport inte skriven än. Vi får tåla oss!

Dagens föreläsning riktade sig till deltagarna i Språkpaketet  och vi var många intresserade!

Några av er bloggläsare kanske tänker ”Men forskar inte Karin om critical literacy?” Du har helt rätt och Karin hann in lite kort på det också. För dig som missat mina tidigare inlägg om critical literacy och Karin Jönsson så hittar du detta i mina tidigare blogginlägg om just critical literacy.

Karin2

Hur går det för dem?

Mina bloggande lärare i QB-kursen, alltså.

Turkoserna är i full sving med att blogga. Jag såg att de börjat lägga upp e-pub böcker och filmer. Jätteroligt att se. Sist vi träffades i bloggkursen så var det just handgreppen för att lägga upp olika filer som stod på programmet. Som ”fröken” blir man alltid glad och stolt att se att ”eleverna” använder sina nyvunna färdigheter.

Turkoserna har gjort och lagt upp flera filmer som du kan titta på för att få inspiration. Du hittar filmerna under Youtube, i menyn, och den första e-boken under Bibliotek och sedan Våra egna böcker – e-pub format (för t.ex. iBooks)

turkoserna

Under Bibliotek, Våra egna böcker – e-pub format (för t.ex. iBook) hittar du deras första e-bok upplagd. Jag vet att det finns fler texter/böcker som väntar…

turkoserna2

Nog är det fantastiskt att vi med enkla medel kan publicera våra elevers texter!? I stället för skrynkliga pappersark som ibland, tyvärr, till och med hamnar i papperskorgen har eleverna nu fina böcker som publiceras så nära och kära kan läsa dem hemifrån.

Besök gärna Turkosernas webb och titta på deras arbeten! Även om de ingår i en blogg-grupp, en quad, tillsammans med Hjulsta grundskola, Kristallerna och Skarpatorpsskolan, så är det roligt att också få kommentarer från externa besökare.

Här kommer du till Turkosernas blogg: Turkoserna

PS. Jag startar en ny bloggkurs efter sommaren så vill du också börja blogga så är det bara att ”hänga på” när det är dags! Det är faktiskt möjligt att göra en intresseanmälan redan nu. Den är inte bindande men garanterar att du får ett mejl från mig när det är dags att anmäla sig. Bara så du inte missar chansen!
Gör din intresseanmälan här: INTRESSEANMÄLAN

Varje dag något nytt!

Igår torsdag 22/1 fick vi en duvning om ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap av Christina Olin-Scheller, professor vid Karlstads universitet.

Igår vidgade jag också mitt ordförråd med en del nya begrepp. Jag lärde mig inte bara betydelsen utan fick orden insatta i olika sammanhang. Orden ingår liksom i ett gigantiskt nätverk med andra ord och begrepp jag har mött i mitt arbete. En del har sin betydelse tydligt utmejslad och andra är fortfarande lite luddiga och diffusa.

Konvergenskultur handlar om en deltagarkultur då vi både läser och skriver i en sådan utsträckning att det i slutändan blir svårt att dra gränsen till vem som egentligen är upphovsmakare till ett alster. Den som läser och skriver här kan benämnas prosument och är någon som både själv producerar och konsumerar, i det här sammanhanget handlar det om att skriva och läsa texter. När man talar om konvergenskultur och prosumenter blir det intressant att utveckla begreppen plagiera, imitatio och intertextualitet. Jag är själv fortfarande osäker på var gränserna går i praktiken. Christina gav oss exempel från fanfiction. Dessa gällde när elever skriver alternativa fortsättningar och/eller nya avsnitt om Harry Potter. Det finns särskilda forum där skrivarna lägger upp sina texter men också diskuterar dessa i diskussionstrådar. På så vis får de respons men också en chans att utveckla hur de tänkte och varför. Spännande exempel som gjorde mig nyfiken på att börja googla fram sådana forum.

Ett annat nytt uttryck jag lärde mig var wikipetter. En wikipetter är någon som alltid tar reda på allt genom att snabbt googla fram svaret. Christina menade att en del av oss, i alla fall många av de yngre, har mobilen som en förlängning av armen. Då är det också lätt att söka svaren på nätet. Hur går det då med källkritiken för en wikipetter? Christina gav oss ett underbart exempel på en uppgift som utfördes av en grupp elever på ett byggprogram någonstans i Värmland. Titta på föreläsningen så får du höra den historien. Det är den värd!

OBS! filmen med Christina Olin-Schellers föreläsning togs bort 10/4 -15.

Christina visade under sin föreläsning två korta Youtube-filmer. I och med att Youtube-filmerna inte finns med i vår inspelning så lägger jag upp dem separat.

Den första har anknytning till våra yngsta. Titeln för denna är: This one works.

Den andra var avslutningen på Christinas föreläsning. Den visar ett exempel på elevers förmåga att berätta en historia. Eleverna som gjorde filmen ingår i en av hennes studier. När man ser antal visningar förstår man att eleverna ångrade att de lät skolan lägga upp den! Titeln för denna är: Late to school.

Christina har förstås skrivit flera böcker. Jag blev nyfiken på hennes bok om fanfiction med titeln Författande fans (2010, Studentlitteratur).

Författande fans

En annan bok som kommer ut om någon vecka är Svensk forskning om läsning och läsundervisning (2014, Gleerups). Christina är tillsammans med Michael Tengberg redaktörer för boken. I boken bidrar 17 svenska läsforskare med analyser och skolans läspraktiker och ungas läsning och tolkning. Den sägs erbjuda en fördjupning inom flera områden och det är något jag skulle uppskatta. Det måste ju vara något för mig! En måste läsa…, eller hur!?

Här hittar du Gleerups beställningsblad för boken.

sv forsk bokbild

 

Kan du de här orden?

Vill du vidga ditt ord- och begreppsförråd? Jag tänker på ord och begrepp som textrörlighet och tolkande läsförmåga. Var de för lätta för dig!? I så fall kan du fundera över prosument, konvergenskultur, fokalisator och imitatio!

Jag har ett fåtal restplatser till föreläsningen med Christina Olin-Scheller imorgon torsdag 22/1.

Föreläsningens rubrik är ”Barns och ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap”.

Lokal: Bolindersalen, Bolinders plan 1

Tid: 14:30-15:45 för föreläsningen i storgrupp

Anmälningslänk och mer info: Klicka här! 

Kan pojkar skriva?

Därom råder olika mening. Enligt resultat i nationella ämnesproven för åk 3 går det inte så bra: i alla fall inte jämfört med flickors skrivande. Samtidigt har vi nu Katharina Anderssons avhandling Visst kan pojkar skriva! som presenterar andra resultat.

På måndag 12/1 föreläser Katharina Andersson utifrån sin avhandling Visst kan pojkar skriva som bygger på hennes studier av pojkars skrivande. Katharina Andersson är fil.dr. och lektor vid Högskolan i Gävle där hon undervisar i läs- och skrivundervisning inom ämnesgruppen i Svenska språket.

Avhandlingen bygger på tioåriga pojkars texter i nationella ämnesprovet åk 3 och de skrivkompetenser som kan utläsas när inte läroplanens kursplaner styr bedömningen av textens innehåll. Pojkar sägs vara de som presterar sämst vid en jämförelse med flickor. För att visa några av pojkarnas skrivkompetenser används begrepp som intertextualitet, multimodalitet och mottagarmedvetenhet.

”Centrala resultat i avhandlingen är att pojkarna som skriver texter på ett nationellt prov kan skriva i minst två genrer utan att blanda dem eller göra mellanformer och att pojkarna har stor kunskap om andra texter och har stor rörlighet mellan olika slags texter, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter, till och med under ett så kulturellt kring gärdat tillfälle som ett prov. Texter som pojken har kunskap om från andra tillfällen kan helt implicit infogas i pojkens egen text, eller explicit skrivas med namn på huvudperson, titel eller annat utpekande. Dessa texter skrivs för att uttrycka och beskriva det provets rubriker anger.” (svenskt abstrakt, Skolporten 2014-08-29)

Intresserad? Det finns ett halvdussin platser lediga.

Datum och tid: 12/1 2015, Insikten 14.30-17.

Lokal: Hantverkargatan 2F (Insikten)

Anmälningslänk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=79927

Läs mer om avhandlingen på Skolporten: Visst kan pojkar skriva!

 

Critical literacy – critical response – digitala verktyg

Karin lärde oss att vi ska lära eleverna ”att läsa världen”. Jag börjar med att repetera att det finns fyra centrala frågor för critical literacy, nämligen att:

  • ifrågasätta det vardagliga
  • utforska olika perspektiv
  • fokusera olika samhälleliga frågor
  • ta ställning och främja social rättvisa

I Karins föreläsning lyftes frågor som ”Vems röst hörs?” och ”Vem röst hör vi inte?”. Förhållningssättet i critical literacy ger en röst till de som annars inte hörs, ger eleverna möjlighet till nya perspektiv och att söka nya vägar. Detta hjälper våra elever att, utöver att läsa för nöjes skull, börja utforska vad författaren vill säga, ifrågasätta och/eller tänka bredare. Läsning utifrån critical literacy perspektivet tränar läsaren i att packa upp texter samt läsa mellan och bortom raderna.

Till detta kan jag som lärare fråga mig hur jag integrerar IKT i critical literacy. Utgångspunkten för critical literacy är att visuella, muntliga, skriftliga och digitala multimodala texter sammantaget innebär olika sätt att beskriva världen. Dessa beskrivningar är möjliga att tolka, ifrågasätta och omforma. Under läsning kan digitala verktyg som talsyntes, länkade ordlistor och uppslagsverk fungera som som stöd för att utveckla strategiska och självständiga läsare. Digitala verktyg underlättar och möjliggör också responsearbete. Nätplatser ger oss möjlighet att samarbeta på nya sätt och dela arbeten.

I oktober numret av RT, Reading Teacher, presenterar Wood & Jocius (2014) i en artikel tre appar för critical response arbete. Dessa är Storybook Maker, croak.it och Fotobabble. I samtliga exempel gör eleverna analyser av skeenden och förhållanden. Analyserna ligger till grund för tolkningar och i nästa steg ställningstagningar som presenteras i elevarbetena.

När man arbetar med Storybook Maker kan man publicera sitt arbete som en pdf utan interaktivitet, multimedia bok eller en bok som läggs upp och delas i det öppna Storybook Maker biblioteket. Förslagsvis läser eleverna en bok med ett tema som t.ex. mobbning för att sedan göra en egen bok där tar ställning mot detta och presenterar sitt budskap multimodalt.

Croak.it är en enkel ljudinspelningsapp för kortare ljud; 30 sekunder. Det finns en knapp för inspelning och sedan är det bara att trycka, spela in och dela. Ljudet blir en länk som i sin tur går att dela till Facebook, Twitter eller maila direkt från appen. Man kan dela sina croaks på croak.it community. Eftersom det blir en länk är detta ett bra sätt att skapa QR-koder av ljud. Artikeln beskriver ett elevarbete där eleverna fick arbeta med att förbereda, planera och presentera sina tankar och åsikter om utanförskap, vikten av mångfald och att gynna olikheter.

I Fotobabble kombinerar du ditt foto med ett intalat meddelande. Du kan också lägga på en kort text. Ett elevarbete kan handla om att till ett foto/en bild presentera tankar, känslor och reflektioner hos personen på bilden vilket kräver ett genomtänkt inkännande för att bild och röst i budskapet ska stämma överens.

Författarna (Wood & Jocius, 2014) understryker att vi måste komma ihåg att digitala verktyg bara är verktyg precis som papper och penna och att det är det vi gör som är av betydelse. Karin Jönsson upprepade flera gånger i sin föreläsning att critical literacy inte är ett antal färdigheter utan en social handling. Det gör också att högläsning med tänka högt inslag och frågor kring ”Vem är det vi hör tala här?” och ”Vad vill den personen att vi ska tycka?” och ”Vad tycker vi egentligen och varför?” passar bra för det gemensamma utforskandet av texten.

Sammanfattningsvis ligger fokus alltid på innehållet!

Referenser
Wood & Jocius (2014). Beyond Fun and Games: Using an iPad as a Tool for Critical Response. I RT, Reading Teacher, October 2014, p 129-133,  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.68.issue-2/issuetoc

På webben för ReadWriteThink hittar du uppslag på lektioner ur ett critical literacy perspektiv, http://www.readwritethink.org

Läs mer om apparna på Skolappar.nu:
Storybook Makerhttp://www.skolappar.nu/my-story/
croak.ithttp://www.skolappar.nu/croak-it/
Fotobabblehttp://www.skolappar.nu/fotobabble/

Du hittar också instruktionsfilmer på Youtube för alla tre apparna.