Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
MIK

Bilder i bloggen?

Vad gäller?

I går måndag 1/12 hade vi Linda Spolén som gästföreläsare på bloggkursen. Linda är expert på sökning och allt som har med detta att göra. Fokus igår var bildsök, vilka bilder får jag använda och hur , vad får jag fota och använda samt allmänt om effektiv sökning av bilder.

Linda brinner för MIK (Medie- och informationskunnighet), lärande och skolbibliotek. Hon är min kollega på Medioteket och har hunnit mycket under åren. Bland annat är hon författare till läromedlet Zick Zack: Sökrummet.

Linda är en outsinlig källa när det kommer till söktips. Detta tillfälle var det bildsökning som gällde. Öppna Google bildsök (bilder uppe i högre hörnet). Skriv in ditt ord. Jag provade med att skriva in läsa. Första bildern visar alla bilder som de kom upp i den första sökningen. Sedan valde jag att begränsa sökningen till bilder jag får ”Som får användas, men inte kommersiellt” och då ser det ut som på den andra bilden.

1a bildsökningen.

bildsök1 .

2a bildsökningen begränsad till bilder som får användas men inte kommersiellt.

bildsök2

Här under ser du vilka val du kan göra för hur du får använda bilden.

bildsök3

Bilder är ju en viktig fråga när vi bloggar med våra elever. De googlar gärna flitigt och hämtar bilder här och där, vilket vi inte alltid får. Därför är det viktigt att lära eleverna netikett och lagar och regler. Även om det enligt lag är fritt att fota och lägga upp bilder så kan det vara så att skolan har fotoförbud eller andra egna regler och då är det dessa som gäller på skolan.

Vi fick lära oss att bilder från t.ex. Fotofinnaren är fria att använda i skolan. Annat vi lärde oss var att det är fritt fram att använda Sveriges Radio, SVT Play, Youtube och UR i undervisningen. Upphovsrätten förbjuder inte det. Visste du att kommentarer i Facebook skyddas av upphovsrätten (förutsatt att de inte är alltför alldagliga och korta) men att du i och med att du har gått med i FB också har godkänt att det du skriver får delas? Likaså får foton delas på FB. När upphovsrättsmannen/kvinnan har varit död i 70 år så är det fritt fram att använda verket (t.ex. text, bild, fotografera konstverk och byggnader). Upphovsrätten uppstår i den stund jag skriver, fotar, målar något!

Undrar du något så besök webbsidan Creative Commons . Där hittar du allt om licenser och rätten att använda respektive inte använda olika verk. Du hittar också en bra översiktsbild på detta som heter Creative Commons – välj rätt licens!

Här är fyra viktiga symboler att kunna! Vill du veta vad de betyder så hittar du dem i den länkade filen Creative Commons – välj rätt licens!

bildsök5

Och kom ihåg att alltid skriva ut varifrån du har fått bilden.

Sist men inte minst – ett stort tack till dig Linda för en suverän genomgång!

Mer om guided practice!

Guided practice, modellering och stöttning är tre moment som ingick i forskningsstudien jag började skriva om i tidigare inlägg.  Guthrie & Klauda (2014) använder olika begrepp. Ett är exempelvis begreppet dedication, hängivenhet/engagemang. Detta används för att beskriva elevernas förmåga. Begreppet dedication har ungefär följande innebörd:

  • Commitment of time: tiden eleverna faktiskt ägnar åt en uppgift
  • Effort: inställning till ansträngning
  • Perseverance to reading acitivities: förmåga till uthållighet i läsningen

Förmågan att helhjärtat och engagerat ägna tid åt en uppgift tillsammans med ett visst mått av uthållighet är en framgångsfaktor för elevers lärande. Guthrie & Klauda (2014) definierar engagerat läsande av ämnestexter med att läsaren är aktiv i sin läsning och söker begreppsligt förstå svåra texter och ämnen. De understryker vid läsning av texter i ämnesundervisning vikten av följande förmågor och strategier:

  • Contextualizaion: Förmågan att sätta in information i ett sammanhang samt att perspektivisera, dvs. se ngt ur olika perspektiv. I denna studie grupperades de och fick de arbeta utifrån olika perspektiv (s. 390). Ett  ex. återges på s. 390 är formuleringen ”cellen gick inte att se då det var så mörkt” (cell som lövcell eller fångcell?)
  • Corroboration: bekräftelse
  • Sourcing: att hitta i olika källor
  • Text structure: uppfatta det typiska i ämnets textstrukturer. Kunskap byggd i hierarkiska strukturer. Hi. Och no delar denna textuppbyggnad i pyramidiska strukturer. I studien arbetade eleverna med att bygga begreppspyramider utifrån de centrala idéerna i texterna.
  • Graphic elephements: tankekartor, tabeller, bilder
  • Critique: kritisk granskning

Dessa är också de strategier som återfinns i den begreppsorienterade lässtrategimodellen CORI som har utarbetats av forskaren John Guthrie redan omkring 1990. Guthrie förordar att vi utvecklar ett metaspråk för att tala om läsning. Metaspråket behövs för att vi ska kunna diskutera vad läsare gör för att förstå och skapa mening i lästa texter. CORI-modellen beskrivs i Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse” och där presenteras följande moment som byggstenarna i CORI-modellen med följande punkter:

  • Aktivera elevens förkunskaper
  • Fråga
  • Informationssökning
  • Summera
  • Organisera/visa grafiskt
  • Strukturera berättelsen

I samband med en kurs förra veckan såg jag om de två filmer om CORI som jag har varit med om att ta fram och som ligger på PS, PedagogStockholm. Filmerna visar hur Emma, klassläraren, och hennes åk 6a arbetar med Europas geografi enligt CORI-modellen. Det som slog mig var att hon arbetar som den här forskningsstudien beskriver. Arbetet omfattar inte bara strategiundervisning utan också arbete med att stärka elevernas självförtroende, stor vikt läggs vid engagemang, eleverna får vara med och välja texter samt att de arbetar i olika konstellationer.

Du hittar filmerna om CORI i Emmas klass här:

  1. CORI 1 – filmen visar eleverna under två lektioner i början av arbetsprocessen. Eleverna påbörjar ett nytt område i geografi, Europas regioner. De börjar med att tillsammans aktivera sina förkunskaper, formulera frågor och söka information.
  2. CORI 2 – här får vi följa elevernas fortsatta arbete med Europas regioner. De har nu kommit till att bearbeta och strukturera den information och de fakta de har samlat in. De organiserar sitt material grafiskt med hjälp av t.ex. tabeller och tankekartor. Slutligen lägger de in sina nyvunna kunskaper i en PowerPoint-presentation som också utgör deras slutpresentation av ämnesområdet. Läraren reflekterar över bedömningen av elevernas arbeten och anknytningen till Lgr 11.

Det här var det 3e inlägget. Katalysatorn och inspirationen var artikeln Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents i Reading Research Quarterly. De andra två blogginläggen var Vet du hur du ska arbeta med lässtrategier i ämnesundervisning? och Vill du arbeta med guided practice?

Referenser:

Du kan läsa mer på webben om:

De två filmer om hur åk 6 på Adolf Fredriks musikklasser arbetar enligt CORI-modellen (i geografi) hittar du på PS, PedagogStockholm. Filmerna, som är nr 14 och 15, hittar du här: http://www.pedagogstockholm.se/film-om-skolan/?spellista=e00Yo9QCgtTa9sLLNRNc9jnWziT78TV4 ,  141123.

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Multimodalitet i en skolvärld av möjligheter; NCS 27e november

Några centrala termer på Skolverkets nationella konferens 27-28/11. Två dagar fyllda av möten, samtal, ny och gammal kunskap och mycket, mycket mer.

Först ut som föreläsare var Christina Olin-Scheller med en föreläsning om ”Ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap”. Jag lärde mig en ny term, prosument. Det är producent och konsument i samma person, dvs. du och jag i dagens medielandskap. Christina gjorde en snabböversikt av olika läsprojekt som är aktuella idag och menade att de har en förenklad syn på vad läsning är. Därmed har de också förenklade förslag på lösningar om hur vi ska stärka våra elevers läsfärdighet. Christina liknade läsning vid indiska elledningar. De är många, vi vet inte varifrån de kommer, vart de leder, vilken effekt de ger, om de fungerar osv. Tillsammans med en mycket talande bild av en härva elledningar mellan ett antal stolpar gav det en talande bild av hur komplicerad och svårbegriplig färdigheten läsning är.

Christina gav oss också en indelning av våra digitala användningsmönster. Vi kan vara besökare (visitors) eller bosatta (residents). I det förra fallet använder vi nätet som ett redskap. I det senare fallet är nätet en plats där vi ständigt är närvarande. Telefonen och paddan ligger alltid framför oss. Lika mycket som vi håller koll på personer omkring oss håller vi koll på eventuella digitala meddelanden. Tänk så bra att vi i vår forskningsbaserade seminarieserie får möta Christina i en föreläsning i januari! Ni som deltar i den har något att se fram mot!

Anna-Lena Godhe följde upp med bedömning av multimodala texter. Hon berättade om sin forskning på området.

Dagen erbjöd också ett antal pauser där jag hade tillfälle att möta många både bekanta och obekanta ansikten. Du kan tänka dig hur häftigt det är att möta lärare jag inte känner som säger saker som ”Är det inte du som bloggar på PedagogSTockholm?” följt av att de alltid läser vad jag skriver. Tack alla ni som gav mig sådan improviserad respons. Det värmer ska jag säga! Jag håller med dig Erica Löfgren när du skriver att NCS konferensen känns som en riktig branschträff med många kära möten.

På eftermiddagen följde två kortare seminarier i smågrupper. Anne Öhman guidade oss genom ett antal elevexempel från åk 3 där eleverna hade fått i uppgift att ta fram en reklamfilm för en resa till en planet. Anna-Lena guidade oss in i diskussioner kring bedömning av processen i elevarbetet. Det är lätt att fastna i att bara titta på produkten. Givande och tankeväckande.

Avslutningsvis lyssnade jag på Dan Åkerlunds översiktliga presentation av didaktiska grepp och konsekvenser av vår multimodala utveckling, om kommunikation, bedömning och att designa undervisning. Dan är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet och forskar kring vad digitaliseringen av skolan innebär för lärandet och minnandet under de första skolåren. Dan tog oss med på en färd från början vad gäller de tekniska finesserna i undervisningen mot det multimodala medielandskapet. Han bjöd oss på flera mycket talande bilder. Minns ni dessa fantastiska, på sin tid moderna, apparater? Jag har faktiskt, en gång för länge sedan, gått kurs där jag lärde mig att klippa i bandet till Tandbergbandspelaren. Rent fysiskt klippte och tejpade vi ihop bandinspelningar för att förändra budskap och skapa effekter. Det var tider det….

IMG_1184A

PS. Dan glömde blåstencilen. Minns du hur det var när läraren delade ut blåstenciler och alla barn satt och luktade på pappren?

Vill du arbeta med guided practice?

Osäker på vad det är? Inga konstigheter! Lägg upp undervisningen så den låter dina elever gå från enklare till mer komplexa texter, från kortare till längre texter. Arbeta själv med att modellera och stötta. Var noga med att utmana dina elever i deras textarbete samtidigt som du erbjuder stöttning. När du modellerar ett moment i undervisningen så visar du helt enkelt hur man gör. Detta gör du helst i korta pass, det kan räcka med fem minuter. Sedan får eleverna prova på själva vilket ställer större kognitiva krav. När du som lärare modellerar demonstrerar du alltså hur man förutspår, ställer frågor, reder ut oklarheter och sammanfattar det lästa. Stöttning kan se olika ut. Här är några förslag på stöttning i undervisningen:

  • Förklaringar
  • Frågor som ställs för att utveckla elevernas förståelse
  • Att läraren är en aktiv samtalspartner
  • Att demonstrera, visa och ge modeller
  • Att eleverna får tanketid
  • Visuellt stöd
  • Förbered aktiviteter
  • Att ge eleverna strategier
  • Att ge återkoppling som för lärandet framåt

Du kan lära dig mer om stöttning (scaffolding) i undervisningen i Skolverkets film ”Språkutvecklande arbete”.

Vill du arbeta specifikt med kognitiv stöttning så ska du inrikta dig på strategiundervisning kring följande färdigheter:

  • göra begreppskartor
  • göra inferenser
  • sammanfatta

Varför dessa 3 stöttningsområden och hur gör man?

Begreppskartor gör det möjligt och underlättar när man ska strukturera och omstrukturera textinformation och fylla denna med orsaks- och tidssamband. Dessa kan visas genom att satser binds samman med ord som ”eftersom”, ”därför” och ”sedan”.

Inferensträning är nödvändigt därför att fackämnestexter oftast är fyllda av diskussioner som är svåra för elever att ta till sig, förstå och koppla till egna erfarenheter eller annat de har läst. Inferensträning kan gå till på olika sätt. Exempelvis kan vi låta eleverna ta hjälp av rubrik och bilder för att förutspå vad de tror att texten kommer att handla om. Eleverna drar då slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information som dyker upp i texten. De gör inferenser; de drar slutsatser utifrån olika delar i texten och andra resurser. Vi kan också säga att vi läser mellan raderna.

Att göra en sammanfattning kräver att eleven kan bygga hierarkier av kunskap. En sammanfattning är inte en uppräkning av innehåll utan en identifiering av centrala begrepp och idéer/tankar.

I näsa inlägg återkommer jag till guided practice.

Referenser:

Skolverket. Språkutvecklande arbetssätt. Länken är: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt , 141123.

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur.

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Vet du hur du ska arbeta med lässtrategier i ämnesundervisning?

Tror du på att skapa en samverkan mellan motivation, begreppskunskap, strategianvändning och social interaktion? Då är du på rätt väg! En alldeles färsk forskningsstudie (Guthrie & Klauda 2014) har haft just denna samverkan som fokus i en studie av undervisning kring texter i historieundervisning. Eleverna i studien gick i middle school och var därmed i åldrarna 12-14 år.  Studien formulerade två hypoteser varav den ena var att elever som arbetar enligt CORI-modellen (som bygger på ovanstående samverkan) kommer att uppvisa en bättre textförståelse inom historieämnet. Antagandet är alltså att ovanstående samverkan är grunden för att nå en förbättrad textförståelse. I de fall som forskarna minskade arbetet med motivation och helt satsade på strategiundervisning så fick man inte alls samma positiva resultat.

Ingredienser i den undervisning som studien studerade var:

  • Competence support (stöttning av färdigheter)
  • Providing choice (möjlighet till egna val)
  • Emphasizing importance of reading (fokus på att vikten av att läsa)
  • Arranging collaboration (samarbete)

Vad omfattade då dessa fyra områden? Man kan beskriva innehållet så här:

  • Competence support: denna stöttning gavs genom att läraren gav eleverna för uppgiften lämpliga texter, gav respons och feedback på prestationer, hjälpte eleverna att sätta realistiska mål samt på olika sätt uppmärksammade elevernas kunskapsutveckling.
  • Providing choice: detta innebar att eleverna fick vara med och välja böcker/material, läraren efterfrågade elevernas åsikter kring val av område, eleverna fick välja samarbetskamrater.
  • Emphasizing importance of reading: läraren försökte se till att eleverna fick en konkret och tydlig upplevelse av att de lärde sig något nytt från att läsa texterna; eleverna fick förklara för kamrater på vilket sätt läsning kompletterar video/film och de fick koppla texter till egna kunskaper.
  • Arranging collaboration: läraren organiserade undervisningen så att eleverna kunde läsa och arbeta i par/smågrupper/ tillsammans; att eleverna fick utbyta idéer om texterna; de fick själva leda gruppdiskussioner och grupparbeten samt arbeta med elevrespons.

Sammanfattningsvis undersökte studien vilken effekt man fick på elevernas läsförståelse av historietexter genom att: stötta motivationen, kunna påverkan, belysa vikten och nyttan av att läsa samt att ge möjlighet att arbeta tillsammans.

Resultatet var positivt, dvs. de elever som deltog i CORI-undervisningen som studerades ökade sin läsförståelse av historietexterna de mötte och arbetade med i historieundervisningen.

Forskarna, dvs. artikelförfattarna, skriver så här om resultat: ”When students experienced relevance, personal meaning, competence in handling complex text, and shared interpersonal relationships, they were energized to process the structures and connections in informational texts relatively deeply.” (s. 405)

Nu är du förstås nyfiken och vill veta mer ingående detaljer om studien och om CORI-modellen!? Det tänkte jag återkomma till i nästa inlägg.

Referenser:

Guthrie, J.T. & Klauda, S., L. (2014).  Effects of Classroom Pracitices on Reading Comprehension, Engagement and Motivations for Adolescents, i Reading Research Quarterly, Vol. 49, No 4, Oktober/November/December 2014, sid. 387-416)

Här är lite information kring RRQ:

RRQ_141122

Hur hamnar jag på topp i statistiken!?

Vad ska jag skriva? Hur ska det se ut? Varför ser det ut som det gör i bloggstatistiken?

statistik_141119

OBS! Bilden visar inte mitt EKG en vanlig dag på jobbet! Även om det just idag var riktigt spännande. Det är bloggstatistik som det ser ut på Google Analytics.

Idag har jag träffat Albert Lannerstad, webbstrateg och organisationskonsult. Vi har diskuterat hur man når ut med sin blogg. Uttryckt med skolspråk kan man säga att jag idag har fått ”specialpedagogiskt stöd i liten grupp för elever i behov av särskilt stöd”. Jag har ställt alla mina frågor och analyserat varför vissa inlägg läses av många och andra av färre. Givetvis måste jag ställa detta mot vad jag vill nå ut med. I min programbeskrivning borde det stå (den jag ännu inte har skrivit) att jag vill sprida aktuella forskningsrön inom området för språk-, läs- och skrivundervisning. Jag vill också belysa och lyfta bra, inspirerande exempel från lärares undervisning samt ge lite glimtar från mitt arbete. Mina bloggläsare vill ha rejält med ”takeaway” (med Alberts ord). Det betyder att ni, mina kära och trogna läsare, vill få med er något när ni besökt och läst min blogg. Ett råd var att jag kan dela upp en del av mina inlägg och utveckla dem något mer. Ett exempel är mitt inlägg om Hjulstaskolans blogg från 21 oktober. Detta borde jag ha delat upp på ett inlägg om responsmodellen ”two stars and a wish” och ett om wikimini.

En annan av mina frågor rörde att hur kommer det sig att färre läser mina inlägg om multimodalitet än inlägg om avhandlingar och fackböcker? En hypotes var att just begreppet multimodal inte är helt bekvämt för alla. En bättre ingång hade varit en rubrik i stil med ”att arbeta med text, bild, ljud och film”. Det hade varit en tydligare tråd från mig till er. Många lärare arbetar med bild i kombination med text; från de yngsta till de äldsta. Bilderna kan ha många funktioner från ren utsmyckning, illustration av något, kompletterande budskap till att utgöra huvudbuskapet.

Om man söker hög besöksstatistik för sin blogg finns det ett antal knep. Man kan arbeta med namedropping, frågor som är aktuella i medier, frågor man fått in från sina bloggbesökare och sådant läsaren har direkt nytta av. Bra är också att skriva om saker som är på G redan innan de har skett.

Vi hann diskutera en hel del. Somt var bra och somt kan utvecklas och förbättras. Nu är det bara att kavla upp ärmarna och försöka använda allt jag har lärt mig idag. Ett stort tack till Albert!

AlbertL2_141119

Albert i full färd med att analysera min kursblogg i QB, quadbloggingkursen. Än så länge har bara kursdeltagarna länken till den i och med att jag själv inte är helt klar med hur jag vill att den ska se ut för att möta sitt syfte som en del i kursen.

Ett integrerat arbetssätt

är något som krävs även i arbetet med multimodala alster. Tisdag den 10e november hade vi sista omgången med multimodala texter. I alla fall inom vår forskarstödda seminarieserie. Vi fick använda modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter  på ett antal multimodala exempel. Vi arbetade med att bedöma olika aspekter på dessa i diskussionsform. Givetvis ramlade vi dit på att leta fel. Vi fick ta nya tag och göra nytt och göra rätt.  Kristina underströk att det inte går att diskutera bedömning utan att först tala om vilka förutsättningar som har getts. Vi leddes in på att tänka frågor kring hur de visade arbetena skulle kunna utvecklas och hur vi skulle kunna stötta eleven i det. Kristina underströk vikten av att vi arbetar med multimodala frågor utifrån ett integrerat arbetssätt. Detta för att ett fokus på specifika delar av multimodala alster inte ska leda till övningar som tas ur sitt sammanhang. Exempel på olika multimodala aspekter måste ingå i ett större sammanhang, en helhet. Vi kan inte bara träna på att använda ljud eller bild osv. utan ett multimodalt verk utgör alltid en helhet. Delarna måste bedömas utifrån givna förutsättningar och i sitt sammanhang.

Fina exempel på multimodala alster är exempelvis de sagofilmer vi kan se på Skarpatorpsskolans blogg åk 1-3. Kristina tyckte att de var ”stenduktiga”. Ett förslag på utvecklingsområde för den sagofilm vi tittade på och närdiskuterade var musiken. Ja, det är en konst att få alla delarna i ett multimodalt verk att samspela. Kristina formulerade det som att resurserna ska samspela; resurserna kan på olika sätt komplettera varandra.

Ja, det här är sista chansen att ta del av Kristinas föreläsning och workshop kring mulitmodala texter. Filmen raderas vecka 49 som är början av december.

Bloggar om Wikimini, forntiden, fritids, Stockholms slott …

Meeer bloggar att visa! Nästa blogg som står på tur att tipsa er om är åk 3:s blogg på Hjulsta grundskola (inte längre tillgängligt). Responsen börjar dyka upp. Den består än så länge enbart av positiva tillrop. Ett utvecklingsområde att arbeta med tillsammans med barnen är hur man skriver respons. En konkret och konstruktiv responsmodell är ”two stars and a wish”. I praktiken innebär det att responsgivaren lyfter två bra saker, som ska vara konkreta, kring det lästa. Sedan formulerar givaren också en wish, dvs. pekar på något som kan förbättras och beskriver också konkret en förbättring. Tanken med vår QB, quadbloggingkurs, är att bloggandet ska leda till att barnen skriver inlägg och ger respons på varandras inlägg. QB ska handla om skrivande och att utveckla elevernas skrivande men också om en möjlighet att låta skrivande och läsande gå hand i hand.

Det finns alltid en tendens när man börjar med något nytt att den första tiden går åt till hur-frågor. Hur skriver man ett inlägg, hur skapar jag en kategori, hur gör jag för att godkänna en kommentar, hur organiserar jag barnens skrivtillfällen och hur lär jag dem att formulera en respons på någon annans text osv.

Bloggarna ser olika ut, har olika inriktning och olika ambitionsnivå. Precis som sig bör! Ulla som leder bloggen har bloggat flera år med sina elever. Nu har de startat en ny blogg. De skriver om vad de gör i skolan. Jag vet t.ex. att de planerar att studera sin närmiljö och att de jobbar på att använda Stockholmskällan. Att få läsa deras inlägg om detta är något jag ser fram mot.

När åk 3 skriver inlägg så är det extra intressant att fundera över pojkars skrivande. På sikt vore det roligt att titta närmare på vad bloggskrivandet betyder för pojkarnas skrivande och om det betyder något särskilt eller om detta med skillnad på pojkars och flickors skrivande är något som mest finns i våra lärarhuvuden som spår efter alla debatter kring PIRLS och PISA.

Är du bekant med Wikimini? Denna 3a är det. Vi hittar ett inlägg om Abbamuseet. Hjulstabloggarna har skrivit ett eget bidrag om Abbamuseet. På Wikimini kan man också välja att jämföra sin egen text med andra informationskällor. Det är bara att trycka på knappen för Jämför den här artikeln med andra informationskällor. Wikimini är en utmärkt ingång för att diskutera källkritik. Det blir konkret och tydligt hur lätt det är att sprida felaktig information och att jag som läsare alltid måste undersöka varifrån informationen kommer och hur trovärdig den är.ugglan

För att guida användaren använder Wikimini en symbol i form av en klok uggla.

Den kloka ugglan har flera skepnader. Det finns till exempel en Wikiboodetektiv som letar efter artiklar,  och en Wikiboojournalist som hjälper dig att redigera artiklar. Ni som arbetar med läsfixarna och/eller En läsande klass känner igen er med detektiver, och reportrar, eller i det här fallet journalisten. Jag ser väldigt mycket fram mot att få höra klassens lärare berätta mer om hur de använder Wikimini i undervisningen, fördelar och eventuella svårigheter.

Wikimini

Länkadressen till Wikimini är: http://sv.wikimini.org/wiki/Huvudsida

PS. Det är underbart det här med elevernas bloggar. Nu när jag är klar med mitt blogginlägg märker jag att eleverna har skrivit ett antal inlägg varför jag plötsligt har svårt att hitta inlägget om Wikimini som skrevs förra veckan! Här gäller det sannerligen att vara ”på”!

Jag undrar om jag får någon kommentar från dem på detta inlägg!?

Barn behöver någon att berätta för!

Autentiska åhörare är en förutsättning för att vilja fortsätta berätta. Det är här bloggandet har en uppgift att fylla. De första bloggarna börjar komma igång. Jag syftar på det dussin som startat inom kursen QB, Att utveckla elevers skrivande med Quadblogging. Några av lärarna har lagt upp arbetet så att de själva lägger upp sina elevers inlägg och respons. Andra lägger in eleverna som användare så att eleverna själva kan skriva och redigera. Vilket man väljer är en smaksak. Har man yngre barn eller känner sig lite ovan i början så går det utmärkt att börja med att ha ”helkoll”, dvs. sköta publiceringen själv. Det är inga problem att allteftersom man kommer igång släppa på eleverna som självständiga användare.

Idag presenterar jag åk 1:s blogg på Skarpatorpsskolan. De har hunnit en hel del som du kan se om du besöker deras blogg. De har också hunnit få kommentarer. De bildar tillsammans med tre andra skolor en grupp. Uppgiften är att minst var fjärde vecka skriva inlägg och övriga veckor skriver de respons på varandras inlägg. Givetvis får man skriva inlägg varje vecka men man lovar att göra det de veckor gruppen har kommit överens om.

Hitintills har vi gått igenom hur man skapar kategorier, lägger upp dessa på menyraden, skriver inlägg, godkänner kommentarer och skriver respons. Vi börjar så smått lägga in bilder också. Det tar några gånger innan handgreppen sitter. Dessutom har vi upptäckt det som är så vanligt när man jobbar i olika program; det ser inte alltid likadant ut på olika enheter. Exempelvis har jag själv just upptäckt att det här med att lägga till widgets inte är så lätt på Stockholm stads datorer på grund av att vi där har Explorer 9. Widgets lägger man med fördel till på paddan eller på en privat dator med Explorer 10 eller senare. authors widget_141016

Vad är då en widget? Titta i bloggens högerkant. Där ser du fält; exempelvis ett fält med rubriken ”Vi som skriver går i årskurs 1.” – det är en widget. Den kallas ”authors widget” och den visar vem som skriver inläggen. Här kan man lägga upp klassens samtliga elever som användare. Namnen på användarna kan visas i en lista som fälls ut eller fast, på rad undervarandra. I exemplet med Skarpatorpsskolan är det klassens lärare som skriver in barnens inlägg och därför har de valt att det ska stå ”1b på Skarpatorpsskolan”. Parentesen (9) betyder att det just nu finns totalt 9 inlägg.

Det här är det första du ser när du besöker bloggen.

Skarpatorp hem

 

Under kategorin Texter vi skriver och sedan ASL på menyraden hittar du ett antal filmade sagor som barnen fått hjälp att arbeta fram. Så här presenterar klassens lärare Marie-Louise hur de gör: ”Vi har i svenska jobbat med att göra egna sagor tillsammans. Först har barnen hittat på sagan sen har de fått rita varsin bild och sist har de fått läsa in sagan i programmet PhotoStory. Det här är första gången eleverna i åk 1 läser.

Skarpatorp_141016

Nog blev du sugen på att titta och lyssna på några av sagorna? Bloggadressen är: Skarpatorpsskolan blogg åk 1-3

Fler bloggar finns det och jag kommer att tipsa om allihop!

Psst! Skriv gärna själv en kommentar när du besökt bloggen. Jag vet att barnen blir överlyckliga när de ser att någon har besökt deras blogg.

Ett dussin bloggar ligger i startblocken!

Här ser du ett litet axplock av bloggar från bloggkursen QB, Quadblogging. Några namn att lägga på minnet är Hägern, Orion Gröndal, Mellanbloggen, Skarpa, Kristallerna, Turkoserna, Hjulsta grundskola, 8DS bokblogg, Mellan raderna, Litteraturreflektioner. Ja, fler kommer upp mycket snart. Som sagt, vi har fortfarande fötterna kvar i startblocken! Läxan till vårt andra kurstillfälle är att alla ska ha skapat grundbloggen samt lagt upp några rader ”Om oss”. Ni minns säkert från tidigare blogginlägg att detta är bloggens programförklaring där de som skriver, syfte, mål och innehåll presenteras. Quadblogging är en kurs där vi skapar innehållet tillsammans. Eleverna kommer att skriva inlägg och ge varandra respons under respektive lärares ledning. Vilka moment jag kommer att gå igenom är inte helt bestämt för det beror på deltagarnas behov och önskemål. Jag räknar med att jag själv kommer att lära mig mycket genom att leda denna kurs. Tänk vilket drömjobb jag har! Jag LÄR NYTT varje dag i mitt arbete!

När vi kommit igång kommer även ni läsare av denna blogg att få namn och adresser till alla bloggande klasser i Quadblogging-kursen. Vi hoppas att även ni kommer att skriva respons på våra inlägg. Erkänn att du längtar efter att få se och läsa dessa bloggar!?

QB ex2_140927Ovanstående skärmdumpar från några av bloggarna som står på startlinjen till att börja blogga kommer med all säkerhet att se mycket annorlunda ut längre fram. Det är den förvandlingen från puppa > till larv > till fjärilar som flyger fritt som jag har som mål att dokumentera. Som en del i den processen kommer jag kontinuerligt att samla skärmdumpar och lägga upp som collage.