Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Minneslek

Minneslekar

Läsning utmanar vår förmåga att processa, samla in och bearbeta information i en process där allt sker simultant. Vi kräver av vår hjärna att den känner igen ord, skapar mening från lästa ord och text, känner igen meningsstrukturer, innehåll och kan ta ställning till varje dels relevans för läsningen och läsförståelsen. Detta kan vara nog så svårt för våra nybörjarläsare som kämpar med avkodningen. Det blir helt enkelt ingen energi eller utrymme kvar för själva meningsskapandet. Det är också svårt för de av våra elever som har brister i sin minneskapacitet. Problem med minnet kan ha många orsaker som exempelvis biologiska, dvs. individen har helt enkelt dåligt minne. Problem med minnet kan också bli ett resultat av en uppmärksamhetsproblematik eller av mer tillfälliga orsaker som sjukdom, att individen befinner sig i en svår livssituation eller är stressad. Hur man ger stöd för att minska konsekvenserna av problem med att minnas styrs förstås av orsakerna. Som alltid finns det inte en one size fits all.

Under de år jag arbetade som speciallärare/specialpedagog arbetade jag med en programvara som hette RoboMemo. Det här var i början av 2000 talet och RoboMemo föddes ur forskning som leddes av bland annat Torkel Klingberg. Forskning som visade att arbetsminnet kunde övas upp genom systematisk träning. Minnesträningen skedde under en femveckors period med ett träningspass varje dag. Det skrevs och talades mycket om minnesträning vid den tiden och snart följde andra upp med mer lekbaserade minnesträningsprogram. Diskussionerna gällde huruvida denna minnesträning hade stöd i forskning eller inte.

Minnesträning var något som jag sysslade med redan som klasslärare; fast jag inte var medveten om detta på den tiden. Här talar jag om 1980-talet. Det kunde handla om lekar som att öva på veckans läxord i engelska genom att jag skrev upp orden på tavlan. Klassen körläste orden varefter jag suddade ut ett ord i taget och de fortsatte körläsa tills alla ord var utsuddade. Det här var något de gillade att göra! Ja, kanske var eleverna mer lättroade på den tiden!?

En annan minneslek var att fem elever fick sitta på var sin stol framför klassen. De valde själva hur de skulle sitta. En elev gick ut ur klassen och de fem sittande eleverna gjorde någon liten ändring i hur de satt. Sedan kom kamraten in och uppgiften var att lista ut hur de fem sittande kamraterna hade ändrat i hur de satt. Också en mycket populär lek!

Häromdagen läste jag ett nummer av Literacy Today som blivit liggande hemma. En artikel hade titeln Working with memory deficits och handlade om just minneslekar. Förslagen var indelade i tre grupper:

  1. lek minneslekar
  2. övning ger färdighet
  3. gör två saker samtidigt.

Den första gruppen ger exempel på tre minneslekar som inte kräver läsning. Den försa minnesleken heter jag ska på picknick. Den första eleven säger något som denne vill ta med sig på picknicken. Nästa elev upprepar vad den första ville ta med sig samt lägger till något eget. Så fortsätter man tills alla har bidragit med något de vill ta med. Utmaningen är att se hur lång listan på saker kan bli utan att eleverna glömmer något som en tidigare kamrat har nämnt.

Den andra leken är djurläten. En lekfull lek som bjuder in i sin egen tokighet. Läraren ger exempel på flera djurläten som eleverna ska upprepa. Även här kan man gå rundor och låta eleverna komma med djurläten som sedan upprepas.

Den tredje leken är den raderade bilden. Läraren ritar upp en enkel bild på tavlan/smartboarden. Eleverna tittar på bilden en kort stund varefter läraren släcker ner den samt raderar något. Eleven får sedan se bilden igen och ska nu se vad som fattas. Den här övningen kan också göras med ett antal föremål på en bricka som visas en kort stund varefter en duk läggs över. Läraren tar bort ett föremål varefter brickan visas igen och eleverna ska kunna tala om vad som fattas.

I den andra gruppen övning ger färdighet ligger fokus på att läsa och du känner säkert igen den som upprepad läsning. Eleven läser ett stycke eller en kort text. Sedan får eleven läsa stycket flera gånger och tiden det tar skrivs upp varje gång. Tanken här är att eleven kommer att bli motiverad av att jämföra sina olika läsningar då de blir snabbare och säkrare för varje gång. Det har visat sig att upprepad läsning har bäst effekt om texten inte är helt lätt för eleven. Detta innebär att eleven inte endast skall läsa texter på bekvämlighetsnivå.

I den tredje gruppen gör två saker samtidigt utmanas elevens förmåga att göra flera saker samtidigt. Detta är något som brukar kallas för multitasking; vilket i sig är omdiskuterat. Lekarna som föreslås är först en klapp och rytmlek. Eleverna upprepar ett rim, en dikt eller kanske en kort sång samtidigt som de klappar och/eller stampar takten. Här tvingas hjärnan att hålla reda på det som sägs samtidigt som kroppen gör rörelser. Det andra exemplet på minneslek är läsa, gå och fråga. Eleven läser högt samtidigt som denne går. I slutet av varje stycke ska eleven ställa en fråga kring stycket som denne just läst. Den här sista leken är faktiskt något som en del använder. Jag träffade i ett sammanhang en psykolog som berättade om sina erfarenheter av att ha ADHD och hur hen hade läst in sin psykologexamen genom att just läsa högt samtidigt som hen gick fram och tillbaka på sitt rum och också ofta samtidigt klappade takten. Att läsa högt, röra sig och klappa takten hade varit det enda sättet för hen att läsa och komma ihåg kurslitteraturen.

Det som är viktigt att komma ihåg – som alltid – är att alla arbetssätt, alla lekar osv. inte passar alla. Det finns ingen one size fits all. Som lärare måste jag vara öppen och nyfiken på varje elev för att kunna hitta de arbetssätt som passar just denne.

Referenser:

Lukimat, Träna läsflyt i skolan, 170329.

Nordman, J. (2017). Working with memory deficits. In Literacy Today, July/August 2016, Vol 34, Issue 1.