Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Motivation

Elevers frågor kopplade till motivationsteori

Motivationsteorierna har inte ett egenvärde. De ska lyftas i förhållande till våra elever och vår undervisning. I bokens inledning ges exempel på frågor som elever kan tänkas ställa sig i lärsituationer. Frågorna kopplas också till den teori om motivation som har starkast anknytning till frågan. Författarna understryker att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera teorier (Skaalvik & Skaalvik, 2016).

Skaalvik o Skaalvik teorier om motivation (Skaalvik & Skaalvik, 2016:12)

När jag ser frågorna tänker jag att de passar utmärkt att arbeta med tillsammans med eleverna. Frågorna skulle kunna användas som utgångspunkt på lektioner och för gemensamma diskussioner. Jag tänker mig att eleverna skulle ha nytta av att läraren även lär ut lite om motivationsteori för att förklara hur vi kan reagera i lärprocesser. Det handlar om att medvetandegöra oss själva och våra elever. Jag tycker att det är ganska häftigt att jag i min roll som lärare faktiskt styrs av samma frågor och motivationsteorier som mina elever!

Boken avslutas med mer allmänna reflektioner och här skriver författarna att lärare med låga förväntningar på sin egen kompetens tenderar att motsätta sig förändringar och undvika utvecklingsarbete (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100). Något att diskutera med arbetslaget!? En oerhört viktig ledningsfråga blir att ha höga förväntningar på lärarna och arbeta för att skolan är den lärande organisation den måste vara. En lärande organisation där alla stöttar och lär av varandra. Författarna understryker också att det är viktigt att se till att lärarna har en stor handlingsfrihet.

Att planera undervisning innebär egentligen att man gör en grov plan som sedan måste kunna anpassas till olika situationer och justeras när det behövs. Undervisningsarbetet präglas av en hög grad av oförutsägbarhet (Skaalvik & Skaalvik, 2016:100).

Författarna är bekanta med skolmiljön samtidigt som de utmanar mina föreställningar som lärare. Här finns mycket som är värt att diskuteras!

Referenser:

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Motivation en förutsättning för lärande

Det som brukar kallas ”att motivera eleverna” handlar mycket om att skapa förutsättningar för skolarbetet på ett sätt som gör att eleverna blir motiverade. (Skaalvik & Skaalvik, 2016:7)

Detta är också det centrala i Motivation och lärande (Skaalvik & Skaalvik, 2015). Motivation handlar inte om att läraren ska vara rolig utan i stället behöver vi diskutera och lära oss hur man skapar förutsättningar för motivation med utgångspunkt i teori och forskning. I boken presenteras åtta forskningsanknutna motivationsteorier i åtta kapitel. Vi får också konkreta exempel på motivationshöjande aktiviteter.

Att tro på sin egen förmåga är avgörande för den enskilda individens motivation. För att kunna skapa en positiv uppfattning om sig själv behöver man få uppleva att man klarar de uppgifter man får att arbeta med. Detta i sin tur kräver anpassning av undervisningen utifrån enskilda elevers förutsättningar.

En likhet mellan de teorier som presenteras i boken är vikten av målorientering. En sådan innebär att läraren formulerar kunskapsorienterade mål, väljer lärostoff och uppgifter som utgör optimala utmaningar för den enskilda eleven, hjälper elever att sätta upp kortsiktiga, personliga och realistiska mål, kommunicerar till eleven när denne gör framsteg samt hanterar alla bedömningar med den enskilda eleven och inte inför gruppen.

Andra aspekter som behandlas är betydelsen av att eleverna ser värdet av de olika skolämnena, att de har möjlighet att göra egna val och kan påverka, att eleverna känner tillhörighet till skolan, att läraren hjälper dem att se prestationer som ett resultat av ansträngning och strategi. Det är också viktigt att inte jämföra sig med varandra.

Sambandet mellan motivation och skolresultat är något som jag tror att de flesta lärare känner igen. Det är också något som Hattie lyfter i sin metaanalys Visible Learning (2009). Anledningen kan tänkas vara att ju mer motiverad någon är, desto mer anstränger sig denne. Elever som ä motiverade engagerar sig mer i uppgifterna och är också  mer uthålliga när de arbetar med svårare uppgifter.

Boken har en bra bilaga med en tydlig översikt över hur teorierna i boken används i praktiken. Jag har skrivit av bilagan och du hittar den här dels i A4 format, dels i A3 format.

Hur teorierna i boken kan används i praktiken. (A3 format)

Hur teorierna i boken används i praktiken. (A4 format)

Bilagan om hur teorierna i boken används i praktiken är i sig ett utmärkt underlag för vidare lärardiskussioner. Det är inga iögonfallande nyheter samtidigt som den stora frågan är hur jag planerar och lägger upp min undervisning så att jag praktiserar förslagen. Mycket handlar om förhållningssätt. Ja, dessa förslag skulle jag gärna diskutera!

Boken använder en del lågfrekventa begrepp varför jag här förklarar några med hjälp av Henry Egidius Termlexikon.

Begrepp

attribut: verbform, tillskriva

attributionsteori: psykologisk och socialpsykologisk teori om människors olika sätt att tilldela sig själva eller yttre omständigheter orsaken till varför de lyckas eller misslyckas med något eller varför de överhuvudtaget reagerar som de gör i olika sammanhang; vanligen tillskriver man egna förtjänster de framgångar man har och yttre svårigheter de misslyckanden som man drabbas av.

holistisk: helhetssyn

Referenser

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2015). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

motivation och lärande stor

Torsdag 14/1 är det dags igen!

Att vara läskunnig är en sak, att vilja läsa en annan. (Svenskläraren, nr 4-2015, sid 12)

Jonas Andersson, fil.dr. i litteraturvetenskap, presenterar rapporten ”Med läsning som mål”. Det är också den sista föreläsningen för den här  föreläsningsserien. Syftet har varit att fördjupa våra reflektioner och kunskaper kring bedömning av läsning och skrivning med anknytning till Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.

Du som vill uppdatera dig och läsa på lite inför torsdagens föreläsning kan göra det antingen genom att läsa rapporten eller artikeln ”Ett systematiskt mord på läslusten” i tidningen Svenskläraren, nr 4-2015. Förresten, du är väl medlem i Svensklärarföreningen? I och för sig kan du läsa artikeln ändå men jag rekommenderar alla att bli medlem. Tidningen är mycket, mycket bra!

Ingressen till artikeln lyder:

Elevers förmåga att avkoda och förstå en text leder inte automatiskt till att de blir läsare. Den dominerande läsundervisningen i svensk skola riskerar tvärtom att döda all läslust. Därför måste skolan i högre grad fokusera på att skapa inre motivation. (Svenskläraren, nr 4-2015, sid 12)

Den mittersta meningen kan man kalla för att hälla bensin på brasan, eller hur!? Andersson argumenterar för motivationens betydelse och knyter an till forskning. Han skriver om vikten av att det lästa upplev s som relevant för läsaren, att det finns ett brett och varierat läsmaterial att välja från och att eleverna ges möjligheter att dela sina läsupplevelser med varandra. Likaså lyfter han vikten av TID.

Vill du läsa mer om motivationens betydelse så läs mitt förra inlägg Att läsa högt (6/1).

Har du inte anmält dig och är intresserad av att komma och lyssna på Jonas presentation så kan du hoppas på att det blir några platser lediga i sista stund. Du anmäler dig för en restplast HÄR. Influensan lär ha kommit till Stockholm!

PS. har du inte redan fått rapporten vid en av de tidigare föreläsningarna med Katharina Andersson i föreläsningsserien så får du den på torsdag.

Kulturrådet2

Det här gäller bara lärare som arbetar i någon av Stockholms kommunala grundskolor. Vi är lyckligt lottade, eller hur!?

Att läsa högt

Ja, det är den enskilt viktigaste aktiviteten för att bygga den kunskap som krävs för eventuell framgång i läsning (Kulturrådet 2015).  Högläsning breddar och fördjupar ordförrådet samt stärker barns och elevers språkliga förmåga i och med att skriftspråket är mer avancerat än vårt talade språk. I skriftspråket möter läsaren respektive lyssnaren lågfrekventa ord, skolrelaterade begrepp och mer komplexa grammatiska strukturer. Högläsning väcker intresse för böcker och läsning samtidigt som den ger modeller för hur olika typer av berättelser och texter kan byggas upp. När föräldrar läser högt för sina barn förmedlar de samtidigt en positiv attityd gentemot läsning och böcker.

Högläsning i förskola och skola är en språklig aktivitet och ska inte kombineras med fruktstunder, ritande eller användas till att få barnen att somna på förskolans vila. I stället ska högläsningen uppmuntra engagemang och innefatta samtal och dialog. Fokus måste ligga på att uppleva och tänka kring det upplästa. Att läsa med barnen och/eller eleverna brukar kallas för dialogisk högläsning. När pedagogen engagerar barnen/eleverna i samtal kring det lästa så stärks och förbättras förståelsen samtidigt som pedagogen upptäcker om det finns några i gruppen som inte förstår och uppfattar innehållet.

Ett boksamtal ska engagera och innehålla samtal som tillåter att frågor ställs, att hypoteser formuleras och att läsarna och lyssnarna får dela de kopplingar de gör. Genom att betona och skapa förutsättningar för att göra läsningen till en social aktivitet stärks intresset och engagemanget för läsning. Detta är en förutsättning för att redan läskunniga ska bli läsare. Hög motivation leder till mer läsning vilket i sin tur leder till förbättrad läsning. Det är detta som benämns Matteuseffekten (Stanovich 1986).

Läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt sju regler för att stärka läsmotivation. Det som motiverar är att:

  1. läsning och läsuppgifter har relevans för eleverna.
  2. det finns ett rikt och varierat urval av texter.
  3. att de får många tillfälle samt rikligt och tillräckligt med tid för sin läsning.
  4. att de får välja vad de vill läsa och hur de arbetar med läsningen.
  5. få dela läsupplevelser med andra. Det omfattar att få utrymme att samtala kring böcker, läsa tillsammans och dela boktips och läsa varandras texter om det lästa.
  6. få uppgifter till läsningen som ligger på rätt nivå. Att lyckas med utmanande uppgifter stöder motivationen.
  7. det ges incitament för att läsning är viktigt. Exempelvis ska belöningar vara läsrelaterade.

The seven rules of engagement provide key research-based practices for promoting students’ intrinsic motivation to read. (Gambrell 2011, sid. 177)

Vill du läsa mer om de sju regler som läsforskaren Linda B. Gambrell har sammanställt så kan du läsa hennes artikel som finns på nätet.

Referenser:

Gambrell, L. (2011). Seven Rules of Engagement. What’s Most Important to Know About Motivation to Read. I The Reading Teacher. 65, sid 172-178.

Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. I Reading Research Quarterly, XXI(4), 360-406.