Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
multimodala texter

Analogt och digitalt

Efter lunch var det dags för kreativa övningar med syfte att bygga ut och utveckla några korta meningar ur bilderböckerna som utgör utgångspunkten för allt arbete idag. Efter en kort och intensiv stunds skrivande kopierade vi och klistrade on våra meningar i Padlet. Ett lätt sätt att se och dela det skrivna i en grupp. Texterna projiceras på duken allteftersom de blir inklistrade i Padlet.

IMG_0228

Fjärde arbetspasset utgjordes av animering i Puppet Pals. Tänk på att  ladda ner Puppet Pals HD Directors Pass. Det som skiljer är att du i den kan lägga in egna bakgrunder. Dessa bakgrunder kan vara egna foton eller fotade bilder som eleverna målat själva. Det ger frihet att berätta på ett helt annatt sätt jämfört med att vara styrd av de fasta bakgrunder som Puppet Pals 1 och 2 erbjuder.

IMG_0225

Kort instruktion och sedan jobba, jobba, jobba!

IMG_0233

Det skrivs, dras, skrattas, suckas och mjauas i alla hörn. Riktigt roligt!

Allra sist är det förstås filmpremiär för allas animeringar!

Trailerdax!

Vips var fikat slut och diskussionerna igång!

IMG_0191

Elisabeth lär oss nya grepp och begrepp. Det är storyboard, Ken Burns klipp, översikt och hur man ändrar och lägger till nytt. Man slänger in alla bilder… tittar på hur det blev, justerar igen. Det finns en klar-knapp längst till vänster. Sist måste jag förstås spara! Elisabeth rekommenderade oss att spara i den upplösning som benämns stor; HD storlek blir väl stort och tar därmed mycket plats. Jag får sån lust att göra egna trailers!

IMG_0205

Kaffet är slut!!!

Och vi som har en hel studiedag kring att skapa text där ord, bild och ljud samspelar… Säg inget men vi har fixat två termosar så vi och våra 10 deltagare klarar oss.

IMG_0185

Vi, Katrin, Kia, Elisabeth och jag genomför denna heldag i samarbete och bidrar med var sina delar. Kia introducerar bilderböcker som deltagarna först får bekanta sig med och sedan fota bilder ur. Bilder som används under resten av dagen som arbetsmaterial när vi arbetar vidare med Puppet Pals, gör trailers i iMovie samt arbetar med att utveckla text. Det analoga och digitala arbetet går i vartannat och är tänkt att avslutningsvis bilda en helhet. Jag ska försöka följa och visa lite dagens arbete.

Ljud, bild och ord i samspel!

Tillsammans ger de en multimodal text. På måndag 27/3 har vi en studiedag om hur ”jag” som lärare kan göra i klassrummet. Vill du också komma igång? Undrar du vad vi kommer att göra på måndag? Vill du delta?!

Läs mer i Kalendariet på PS, PedagogStockholm under 27e mars. Jag ser att anmälningslänken är stängd men du kan mejla min kollega Katrin Jäverbring om du vill anmäla dig. Undrar du över e-posten så har vi alla e-post efter mallen fornamn.efternamn@stockholm.se.

Jag har beskrivit den här heldagen i ett tidigare inlägg från i höstas som du hittar HÄR.

Vill du se det aktuella programbladet så hittar du det här: Programblad för 27/3.

Vi fortsätter skapa

Dagens tredje pass handlade om att skriva. Respektive par fick en mycket kort mening, 3-4 ord, ur sina respektive bilderböcker. Uppgiften var att prova på att utveckla meningen, bygga ut, justera berättarrösten osv. En fråga vi ställde oss var: Vad händer med en text när vi går in och ändrar? Inga individuella prestationer utan kreativt skapande i par. Textalstren kopierades och klipptes in i Padlet så att alla deltagare kunde läsa alla texter på skärmen. Så här såg det ut.

IMG_0563

Bensträckarpaus och sedan dags för dagens fjärde arbetspass, animering. Katrin visade hur vi planerar och gör en animering i Puppet Pals. Bilderna vi tog i morse återanvändes och fick bli bakgrund och karaktärer i våra animeringar. Vi provade förstås att lägga till inspelningar också. Teaterapan i oss släpptes lös! 

IMG_0567

En lärdom var att det är bra att ha ett manus klart innan man börjar skapa sin animering. Det finns storyboards att hämta på nätet.

Dagen tydliggjorde att alla momenten bygger på samarbete.

IMG_0571

PS. Vill du lära mer om upphovsrätt och fritt material så har vi en kurs, kostnadsfritt, om detta 15/11!  Du anmäler dig via kurser på Medioteket webb.

IMG_0570

Idag är det skarpt läge!

Skarpt läge för vår nya kurs. Det är en hel studiedag med fokus på ett kursplanemål som inte alla riktigt vet hur man kan arbeta med. Här tänker jag på ”skapa text där ord, bild och ljud samspelar”. Dagen är indelad i fyra programpunkter:

  1. Introduktion av bilderböcker
  2. Berättande i trailerform (iMovie)
  3. Skriftligt berättande
  4. Animera och omforma en berättelse (Puppet Pals)

Under första passet med Kia fick vi en introduktion till hur bild och text kan samspela. Vi fick också välja en bilderbok som vi arbetar med  under hela dagen. Första uppgiften var att fota bilder ur boken vi valt; bilder vi kommer att använda under de övriga programpunkterna.

IMG_0544

Full koncentration minsann!

IMG_0554

Elisabet lär oss göra trailers. Några få handgrepp och val och sedan är vi igång. Uppgiften är att skapa en trailer utifrån den bok respektive par valt.

IMG_0546

Alla jobbar! Även kollegorna.

Givetvis avslutade vi passet med att se några av våra nygjorda trailers!. Riktigt bra trailers!

IMG_0553

Här är det dags för lunch!

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Ja, så står det i kursplanen för svenska och svenska. Vi på Medioteket månar om att de kurser vi har i vårt program relaterar och lever upp till kursplanerna i läroplanen.

Rykande färskt är vårt pilotprojekt Berätta med ord, bild och ljud. Det utgörs av en hel studiedag som omfattar fyra olika moment som leds av fyra olika kursledare.

koncept berättande

Vi som leder dig genom studiedagen är:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film.

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske behöver du prova att kombinera det analoga med det digitala!?

För närmare detaljer – ladda ner och läs programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 nov

Vi erbjöd denna studiedag som en testdag 1/11 till en grupp lärare. Kostnadsfritt! Vi fick mycket snabbt fullbokat varför vi nu erbjuder ett nytt datum, nämligen måndagen den 28e november. Är du intresserad och kan komma – anmäl dig! Ni kan vara flera i en grupp eller ett helt arbetslag som anmäler er men du kan också anmäla enbart dig själv.  Det är först till kvarn som gäller.

Denna studiedag är öppen för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Anmälan sker via länken i programmet eller den här direktlänken (gäller nu 28/11): https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=100883

”Kom så går vi in i bilden!”

Det är från ett citat som vi bjöds på av Kjell Ivar Skjerdingstad (førsteamanuensis vid Högskolan i Oslo och Akershus) under konferensen Med bilden i fokus.

Hela citat lyder:

När Katia var två år fick hon se en bild med små killingar i en glänta. Hon tyckte mycket om bilden och drog mamma i ärmen: – ”Kom så går vi in i bilden till killingarna!” (Ur Kornej Turkovskij: från två till fem år) Hällberg 1982, s. 168).

Vad säger du om det? Nog är det en härlig kommentar!? Jag tycker det säger allt om läsningens natur. – Kom så går vi in i bilden…

Föreläsningen handlade om Fornemmelsen for stedet – et forsøk på å nærme seg bilebokens fenomeneologi. Fenomenologi är en utgångspunkt och metod för forskning där ”man behandlar observerade fenomen som de framträder för vårt medvetande utan att fråga efter deras orsaker” (enligt Egidius termlexikon). Det jag fastnade för var hans presentation av boken Var är min syster? (Nordqvist 2007). En helt underbar bok med helt underbara bilder. Den handlar om att den lilla musens storasyster försvinner och jakten för att hitta henne igen.

var är min syste

Letandet går genom luften i en luftballong som bärs av ett upp och nedvänt päron. Landskapen är fantasifulla och fyllda av detaljer; kor som dricker öl, en groda som spelar pingis med en gumma, en hög av älgar som sover i en soffa, indianer som rider på en snok och annat finurligt. Tittar man noga så kan man kanske se systerns gula kalufs lite här och där. (adlibris 160920)

Varje enskild bild är oerhört detaljrik! Man blir lätt sittande i evigheter när man läser den. Och nu kommer det bästa av allt! Jag har ett alldeles eget exemplar som är signerat av författaren Sven Nordqvist!!! Det var min allra käraste kollega Kia Knutsson-Norberg som fixade det och gav mig boken. Tusen tack, Kia! Detta är nu min favvobok.

grupperad Nordqvist

Jag håller med om att nordanvinden inte är helt korrekt. Kanske liknar hon lite en femme fatale!? Visst, det är kanske inte så lämpligt att hon röker cigarr men håll med om att hon är helt underbar!? Hon gestaltar, i alla fall för mig, nordanvinden på ett målande sätt.

Referenser

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Nordqvist, S. (2007). Var är min syster? Bromma: Opal förlag.

Bilderboken – tryckt eller som app?

Är det någon skillnad? Vad föredrar du? Vilka begränsningar respektive möjligheter erbjuder de?

Jag har personligen inte funderat över detta förrän jag häromdagen läste artikeln Picture Books in the Digital Age av Serrafini, KachorskyAguilera (2016). En bilderboksapp erbjuder förstås andra möjligheter än en tryckt text. Frågan är vilka skillanderna är och vilka för- respektive nackdelar de två formaten bjuder på?

Artikeln synar tre särdrag för bilderböcker som appar. De synar aspekter som rör bilduppslag, övergångar och bläddring samt interaktionen med läsaren (tableau, transitional, interactive). Författarna problematiserar och diskuterar hur olikheterna i tryckt respektive digital text påverkar läsupplevelsen. Vanligtvis gäller att

”[…] a type of software applicaton that consists of picture book content in a digital shape and is downloaded […] (Serrafini, Kachorsky &  Aguilera 2016:509).

Tillgängligheten är oftast större än för andra e-böcker i och med att bilderboksapparna inte är beroende av ett specifikt verktyg som exempelvis läsplattan Kindle. Däremot förutsätter de en digital plattform som en lärplatta. Utöver e-böckernas digitalt visade text, bilder och navigationsikoner erbjuder bilderboksappar möjligheter till en utveckla interaktion med hjälp av andra val och läsvägar.

Siduppslag (tableau). Bilder ändras när de ska användas och visas digitalt. Vid en första blick kanske det inte märks men titta exempelvis på ett dubbelsidigt uppslag. I ett digitalt format måste bilderna på något sätt anpassas till skärmbilden som visas. Bilduppslag kan i en app bara se ut på ett sätt. Antingen ser läsaren en sida eller flera. Visas flera siduppslag så minskar storleken och kan bli svårläst. Oftast visas en sida i taget. Bilder ligger på en sida och kan inte sprida sig (bleed) och flyta över (spread) på nästa sida på det sätt som de kan i bokform.

I en bokapp kan man lägga till klickbara länkar som leder vidare, länkar som sätter på alternativt stänger av ljudet eller som bara låter. Det kan handla om en bil som tutar, en fågel som kvittrar och liknande. En annan möjlighet är att kunna lyssna på en uppläsning av texten och här kan läsaren ofta välja på olika språk.

Övergångar och bläddring (transitional). När vi läser en tryckt bok vänder vi blad för att komma vidare. I samband med att vi vänder blad uppstår ett ljud när pappret prasslar. I appar är det vanligt att man lagt till ett bläddringsljud för att markera att läsaren vänder blad. Bläddringsljudet kan vara något som ska låta som att man bläddrar i papper men det kan också vara ett distinkt ljud som en signal.

Läsarinteraktion (interactive). I den tryckta boken utgörs interaktionen av läsarens tänkande och bläddrande. I en bokapp kan det finnas index som översiktligt visar boksidorna i en rullist där läsaren kan hoppa fritt mellan olika sidor. Där kan också finnas hot spots som är områden där läsaren kan klicka eller nypa ihop alternativt isär med fingrarna för att få en viss effekt. Det kan handla om att höra ljud, se animeringer och filmer eller läsa mer utförlig information. De interaktiva funktionerna kan också leda läsaren vidare ut på nätet eller till sociala medier. Här får vi fråga oss om interaktiviteten har ett mervärde eller bara utgör en distraktion för läsaren. Effekten kan förstås vara olika mellan olika individer. Kanske kan vi uppleva effekten av interaktivitet olika beroende på vår egen dagsform. När man är trött kan det vara svårare att hålla fokus och därmed lättare att glida vidare bort från det man började läsa.

Det finns förstås för- och nackdelar med allt. Bilder i tryckta böcker kan ha olika framtoning. De kan vara glansiga men också matta. I digital form är det svårt att få fram den matta yta som den tryckta formen kan erbjuda. Skärmen i sig ger bilder en glansig yta. Vissa funktioner som kan framstå som fördelaktiga och eftersträvansvärda kan för en del bli distraherande. Interaktiva funktioner kan bryta av läsarens läsning på ett sätt som stör själva läsningen. Tittar vi närmare på och jämför samma bilderbok i tryckt och i appformat kan vi se att justeringar och anpassningar mellan format kan leda till stora förändringar i själva berättandet.

Fördelar kan vara lättheten att slå upp ord, möjligheten att förstärka intryck med ljud, animeringar, videofilmer, komplettera med mer fakta och förstorade bilder så detaljerna syns bättre. Andra mervärden är möjligheten till uppläsning på olika språk, musik, ljudeffekter. Ja, det som kan ses som nackdelar kan i vissa sammanhang och för vissa läsare vara fördelar. Enligt artikelförfattarna är det ofta så att läsaren av den tryckte boken också gärna läser boken i appform vilket ger oss nyttan av upprepad läsning och därmed upprepad bearbetning av texten. För att öka medvetenheten hos läsarna är det bra att lägga in moment i undervisningen när eleverna får jämföra samma bok i tryckt format och i appformat. Kritisk läsning ökar medvetenheten hos läsarna. Det gäller när den kritiska läsningen synar innehåll likväl som yttre layoutmässiga och funktionella drag.

Referenser:

Serrafini, Kachorsky &  Aguilera (2016). Picture Books in the Digital Age. I The Reading Teacher. , Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 509-512.

Exempel på bilderböcker som appar:

Mulle Meck; författare George Johansson, illustratör Jens Ahlbom: Mulle Mecks första bok Bilar (kostnadsfri i appstore) och så har du Mulle Mecks hemsida.

När farfar blev ett spöke (30 kr i appstore). Du kan läsa om appen samt se och höra ett avsnitt ur boken på webbsidan Pappas appar.

Stina Wirsén. Vem bestämmer? (kostnadsfri i appstore) Appen innehåller möjligheter till köp inuti appen.

Glimtar

Glimtarna kommer ur apparna för Mulle Mecks första bok bilar, Vem bestämmer? och När farfar blev ett spöke.

Första bilden visar en sida ur När farfar blev ett spöke. Till vänster är bilden som den visas i appen. Texten blir uppläst sida för sida. Till höger ser du hur läsaren kan ta fram en översikt på sidorn i bokens app för att snabbt kunna bläddra fram till en annan sida.

farfar2bilder

I Stina Wirséns bokapp Vem bestämmer? blir texten uppläst om vi vill. Uppläsningen går att stänga av genom att klicka på figuren i övre högre hörnet. Någon annan interaktivitet finns inte.

Vem3

Mulle Meck första bok bilar finns ingen uppläsning utan vi får läsa själva. Det finns några ljud på ett par ställen. Det är allt.

mulle meck

Stort tack till mina kära kollegor Kia, Katrin och Elisabet som har bidragit med tankar, reflektioner och förslag! Dagliga samtal, med er nämnda men också alla er onämnda kamrater, gör min arbetsplats, Medioteket, till en fantastiskt kreativ och dynamisk arbetsplats där jag lär nytt varje dag.