Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
multimodalitet

Digitalisering, literacy och multimodalitet

Fler glimtar från Skolverkets höstkonferens.

Efter lunch var det då dags för trion Jenny Edvardsson, Anna-Lena Godhe och Petra Magnusson att ge oss nya perspektiv på kunskapsområdet. De har tillsammans skrivit en bok med samma titel. Boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018) är utgiven på Studentlitteratur. Det är en bok som ligger väldigt rätt i tiden. De tre författarna har tillsammans skrivit boken med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efterlektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

3EC86DD5-67E1-4C9D-A16A-87B92CD7589D

Jenny Edvardsson är lärare , författare, föreläsare och praktiker.

Anna-Lena Godhe, fil.dr., är lektor vid Göteborgs och Malmö universitet och har disputerat i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap. Anna-Lena är också legitimerad gymnasielärare i engelska och svenska som andraspråk och har främst arbetat som lärare på yrkesförberedande gymnasieprogram. Hon har även arbetat med skolutveckling på kommunal nivå. 

Petra Magnusson är universitetslektor och filosofie doktor i svenska med didaktisk inriktning. Petra är verksam inom lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Hon är också legitimerad lärare i svenska och so-ämnen och har undervisat från årskurs fem till gymnasiet.

Att vara läs- och skrivkunnig idag är att kunna kommunicera. Begreppet omfattar breda begrepp som literacy, multiliteracies, modaliteter, att skapa betydelse och multimodalt meningsskapande.

Termen modaliteter används i betydelsen uttryckssätt. I boken beskriver de vad de kallar det multimodala hjulet. Varje modalitet har sina specifika resurser.

Nytt för mig var vad Jenny beskriver som samtalsgoogling. Jenny och hennes elever utgår från samma ord eller uttryck för att sökningarna ska bli desamma för alla och därmed möjliga att diskutera.

2E72507F-1037-442D-8AF6-B0C043E33604

Jenny beskriver hur en lektion kan se ut. Samtalet är centralt.

Anna-Lena Godhe pekade på att informationssökning sällan är föremål för undervisning trots att svenskämnet har huvudansvaret för denna förmåga (enligt Kommentermaterial till kursplanen i svenska, reviderad 2017). Informationssökning uppfattas som en mer individuell process. I undervisningen föreligger ett behov av ett kontextualiserat kritiskt förhållningssätt.

Det centrala innehållet i ämnet svenska är uppdelat i fem kunskapsområden varav ett är ”Informationssökning och källkritik”. Övriga kunskapsområden är Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosatexter samt Språkbruk. De fem kunskapsområdena är knutna till de långsiktiga mål som finns i den avslutande delen av syftestexten. Samma kunskapsområden återkommer genom alla årskurser.

Petra Magnusson talade om att den vanligaste användningen i kursplanerna är digital verktyg.

0A6937F5-B9D1-4E02-ADD7-6D596565FCA6

Här varnade Petra för att fokus läggs på den praktiska användningen av digitala verktyg och att andra aspekter glöms bort. Exempelvis är bedömning av digitala alster problematisk för lärare.

Anna-Lena problematiserade vad digitaliseringen kan komma att betyda i framtiden.

48C66C9A-E6D3-4CC5-8BED-625EA7A10DC0

Det var extra intressant att lyssna på denna föreläsning mot bakgrund att Anna-Lena Godhe kommer och föreläser för oss Stockholmslärare 29 november. Titeln på den föreläsningen är då:

Hur ska de digitala multimodala texter som elever skapar bedömas?

Föreläsningen kommer att handla om följande:

Vårt sätt att kommunicera med varandra har genomgått stora förändringar som hänger ihop med utvecklingen av digital teknik. Digitala multimodala texter, där t.ex. bilder, ljud och text samspelar, blir allt vanligare både i klassrummet och utanför. I och med revideringen av läroplanerna 2017 ställs också högre krav på skolan att utveckla elevernas digitala kompetens. Vad är det då som formuleras som digital kompetens i olika ämnen och i olika årskurser i läroplanerna? På vilket sätt tas digitala och multimodala texter upp i läroplanerna och vilket stöd finns för lärare vid bedömningen av dessa texter?

Vill du också höra Anna-Lena Godhe föreläsa 29/11? I så fall kan du anmäla dig här: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=115983

Referenser:

Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet . Lund: Studentlitteratur.

Godhe_181012

Då var det dags igen!

VI har sedan 1/7 en ny reviderad läroplan med fokus på digitalisering och vi är fyra kursledare på MedioteketStockholm, som låg i startgroparna inför dagens studiedag ”Berätta med ord, bild och ljud”. ”Vi” är Kia Knutsson-Norberg, Katrin Jäverbring, Elin Jönsson och jag, Toura Hägnesten. Upplägget består av fyra pass där vi leder var sitt.

Senast hade vi tre sådana studiedagar i juni med tre olika grupper. Vill du läsa om detaljerna kring dagen så kan du besöka min blogg. Jag beskrev dagarna i ett blogginlägg Tre studiedagar, tre olika lärargrupper – ett fokus!  (14/6 -18)

DC0FDAA3-0D5C-47A2-852F-D98DDDE04454

Nytt för den här gången är att vi köpt in hörlurar och grenkontakter till dessa. Det underlättar när deltagarna kan arbeta och lyssna parvis utan att störas av omgivningen eller varandra. Något att ta efter för dig som har klass. Så här ser våra ut.

hörlurar o grenkontakter

Denna studiedag har vid alla tillfällen genomsyrats av lust, arbetsglädje, inspiration och kreativitet. Avslutningsvis presenterar dagens arbetspar sina arbeten tillsammans med erfarenheter och tankar och diskuterar kring detta. Några arbeten brukar vi också titta på tillsammans. Fantastiskt roligt ska du veta!

berätta med ord bild ohc ljud 1

För tillfället har vi inte bestämt när nästa datum blir. Du som också vill delta gör bäst i att prenumerera på Mediotekets nyhetsbrev så håller du dig uppdaterad kring när olika kurser genomförs. Om du ännu inte prenumererar så gör du det lättast via Mediotekets webb: Nyhetsbrev.

Tre ”heta” begrepp är

digitalisering, literacy och multimodalitet. Tre separata begrepp som är mycket nära sammanlänkade. Vad betyder egentligen digital när vi talar om digital literacy och digital kompetens? Termerna literacy och multimodalitet är däremot mer definierade jämfört med digital; enligt min erfarenhet. I Skolverkets Att läsa och förstå definieras literacy som ett begrepp som är i ständig rörelse och i betydelsen …som ett vidare begrepp än både läskompetens, läsförmåga, läsfärdighet, läsförståelse och avkodning (Skolverket 2016:20).

Literacy används ofta i olika kombinationer som thoughtful literacy (eftertänksam läsning), critical literacy (kritisk läsning), biliteracy (litteracitet på två eller flera språk) och så förstås digital literacy.

Digital literacy innebär att skapa mening och sammanhang i och mellan nätbaserade texter där olika modaliteter används, t.ex. ord, bilder, symboler, länkar, filmer m.m. Digital literacy innebär också att kunna kommunicera och interagera kring olika innehåll via digitala plattformar. (Skolverket 2016:87)

Multimodalitet vävs in i olika definitioner av läsförståelse. Här är en skrivning som jag tycker ringar in begreppet multimodalitet väldigt bra.

Kunskapsöversikten kommer huvudsakligen att ta upp läsförståelse av skriven text, på papper eller på skärm, som också omfattar läsning av bilder, grafer eller andra grafiska framställningar. Samtidigt går det inte att bortse från att allt fler forskare kopplar läsförståelse till elevers kontakt med digital literacy eller multiliteracy, dvs. att elevers läsförståelse också påverkas av ljud, animationer och film. (Skolverket 2016:11)

Tidigare i år kom Studentlitteratur ut med boken Digitalisering, literacy och multimodalitet (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). En bok som ligger väldigt rätt i tiden. Tre författare har tillsammans skrivit en bok med stöd i varandras kunskaper inom områdena digitalisering, literacy, multimodalitet, multiliteracies. Innehållet är skrivet ur dels ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv, dels med stöd i forskning och dels utifrån en lärares klassrumspraktik. Den senare är uppdelad i lärarens arbete före, under och efter lektionen. Dessa områden motsvarar i stort sett ett kapitel var.

Författarna resonerar och problematiserar digitaliseringen av skolan. Termen literacy går som en röd tråd genom boken. Som jag började inlägget så utgör digitalisering, literacy och multimodalitet delar i en helhet och är nära relaterade till varandra. Författarna diskuterar också hur text, bild och ljud, dvs. olika modaliteter, kan samverka i klassrumsarbete och undervisning. Vad gäller multimodalitet är det viktigt att komma ihåg att även en papperstext kan vara multimodal.  

Läsaren av boken Digitalisering, literacy och multimodalitet får en bra översiktlig bild av titelns tre termer ur ett lärarperspektiv. Boken bjuder läsaren på drygt 100 lättlästa sidor. Personligen kände jag mig bekant med det mesta som togs upp. Boken är klassrumsnära skriven. Som lärare känner jag igen sammanhangen som beskrivs.

Ett problem med en bok inom just det här området är att området är under stark utveckling. Innebörden i termerna är i rörelse och förändras. När författarna beskriver hur de använder vissa program så är risken stor att det inom några år kommer att vara andra program som gäller. Samtidigt är jag säker på att lärare som läser boken kommer att notera förslagen för klassrumsarbetet och prova de program som beskrivs. Jag har själv anteckningar med namn på olika program som jag då och då kollar upp för att se om det är något jag vill använda.

Författarna möter med den här boken det behov som jag vet att många lärare har av att få begreppen digitalisering, literacy och multimodalitet genomlysta och utvecklade. Sedan behöver vi förstås fortsätta samtalen för att bredda och fördjupa vår förståelse av begreppen.

Referenser:

Edvardsson, Godhe & Magnusson (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Att läsa och förstå.

Vi fortsätter skapa

Dagens tredje pass handlade om att skriva. Respektive par fick en mycket kort mening, 3-4 ord, ur sina respektive bilderböcker. Uppgiften var att prova på att utveckla meningen, bygga ut, justera berättarrösten osv. En fråga vi ställde oss var: Vad händer med en text när vi går in och ändrar? Inga individuella prestationer utan kreativt skapande i par. Textalstren kopierades och klipptes in i Padlet så att alla deltagare kunde läsa alla texter på skärmen. Så här såg det ut.

IMG_0563

Bensträckarpaus och sedan dags för dagens fjärde arbetspass, animering. Katrin visade hur vi planerar och gör en animering i Puppet Pals. Bilderna vi tog i morse återanvändes och fick bli bakgrund och karaktärer i våra animeringar. Vi provade förstås att lägga till inspelningar också. Teaterapan i oss släpptes lös! 

IMG_0567

En lärdom var att det är bra att ha ett manus klart innan man börjar skapa sin animering. Det finns storyboards att hämta på nätet.

Dagen tydliggjorde att alla momenten bygger på samarbete.

IMG_0571

PS. Vill du lära mer om upphovsrätt och fritt material så har vi en kurs, kostnadsfritt, om detta 15/11!  Du anmäler dig via kurser på Medioteket webb.

IMG_0570

Idag är det skarpt läge!

Skarpt läge för vår nya kurs. Det är en hel studiedag med fokus på ett kursplanemål som inte alla riktigt vet hur man kan arbeta med. Här tänker jag på ”skapa text där ord, bild och ljud samspelar”. Dagen är indelad i fyra programpunkter:

  1. Introduktion av bilderböcker
  2. Berättande i trailerform (iMovie)
  3. Skriftligt berättande
  4. Animera och omforma en berättelse (Puppet Pals)

Under första passet med Kia fick vi en introduktion till hur bild och text kan samspela. Vi fick också välja en bilderbok som vi arbetar med  under hela dagen. Första uppgiften var att fota bilder ur boken vi valt; bilder vi kommer att använda under de övriga programpunkterna.

IMG_0544

Full koncentration minsann!

IMG_0554

Elisabet lär oss göra trailers. Några få handgrepp och val och sedan är vi igång. Uppgiften är att skapa en trailer utifrån den bok respektive par valt.

IMG_0546

Alla jobbar! Även kollegorna.

Givetvis avslutade vi passet med att se några av våra nygjorda trailers!. Riktigt bra trailers!

IMG_0553

Här är det dags för lunch!

Vi vässar vårt samarbete!

Jag har tidigare skrivit flera blogginlägg om hur vi på Medioteket har börjat bygga en hel studiedag utifrån ett specifikt kursplanemål, nämligen:

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar (kursplanen i sv)

På Pedagogiskt café onsdagen den 21a september gjorde vi en miniversion av det som utgör en hel studiedag. Det var mycket uppskattat. 1/11 tar vi emot 20 lärare för en hel studiedag för första gången. Helt kostnadsfritt. Den dagen blev mycket snabbt fullbokad så nu har vi lagt upp en dag till, nämligen  måndagen den 28/11.

Jag förstår att du blir nyfiken och vill veta mer! Läsa mer kan du göra i våra bloggar.

Länk för att anmäla sig till 28/11 finns i bloggarna. Direktlänken hittar du här: Anmälningslänk till 28/11
Du kan anmäla dig själv, tillsammans med kollegor eller med ditt arbetslag.

Du vill förstås läsa programmet, eller hur?
Varsågod! Här är programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 novkoncept berättande

Hoppas vi ses den 28e!

Skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Ja, så står det i kursplanen för svenska och svenska. Vi på Medioteket månar om att de kurser vi har i vårt program relaterar och lever upp till kursplanerna i läroplanen.

Rykande färskt är vårt pilotprojekt Berätta med ord, bild och ljud. Det utgörs av en hel studiedag som omfattar fyra olika moment som leds av fyra olika kursledare.

koncept berättande

Vi som leder dig genom studiedagen är:

  • Kia Knutsson Norberg talar om bildens betydelse för berättelsen.
  • Toura Hägnesten låter dig bearbeta och bygga ut text.
  • Katrin Jäverbring lär dig animera.
  • Elisabet Jonsved hjälper dig att göra om din berättelse till film.

Blir du nyfiken? Känner du att du behöver nya idéer för din undervisning där du lär dina elever att skapa texter där ord, bild och ljud samspelar? Kanske behöver du prova att kombinera det analoga med det digitala!?

För närmare detaljer – ladda ner och läs programmet: Berätta med ord bild och ljud 28 nov

Vi erbjöd denna studiedag som en testdag 1/11 till en grupp lärare. Kostnadsfritt! Vi fick mycket snabbt fullbokat varför vi nu erbjuder ett nytt datum, nämligen måndagen den 28e november. Är du intresserad och kan komma – anmäl dig! Ni kan vara flera i en grupp eller ett helt arbetslag som anmäler er men du kan också anmäla enbart dig själv.  Det är först till kvarn som gäller.

Denna studiedag är öppen för lärare i Stockholms kommunala skolor.

Anmälan sker via länken i programmet eller den här direktlänken (gäller nu 28/11): https://websurvey.textalk.se/se/answer/survey.php?surveyID=100883

”Kom så går vi in i bilden!”

Det är från ett citat som vi bjöds på av Kjell Ivar Skjerdingstad (førsteamanuensis vid Högskolan i Oslo och Akershus) under konferensen Med bilden i fokus.

Hela citat lyder:

När Katia var två år fick hon se en bild med små killingar i en glänta. Hon tyckte mycket om bilden och drog mamma i ärmen: – ”Kom så går vi in i bilden till killingarna!” (Ur Kornej Turkovskij: från två till fem år) Hällberg 1982, s. 168).

Vad säger du om det? Nog är det en härlig kommentar!? Jag tycker det säger allt om läsningens natur. – Kom så går vi in i bilden…

Föreläsningen handlade om Fornemmelsen for stedet – et forsøk på å nærme seg bilebokens fenomeneologi. Fenomenologi är en utgångspunkt och metod för forskning där ”man behandlar observerade fenomen som de framträder för vårt medvetande utan att fråga efter deras orsaker” (enligt Egidius termlexikon). Det jag fastnade för var hans presentation av boken Var är min syster? (Nordqvist 2007). En helt underbar bok med helt underbara bilder. Den handlar om att den lilla musens storasyster försvinner och jakten för att hitta henne igen.

var är min syste

Letandet går genom luften i en luftballong som bärs av ett upp och nedvänt päron. Landskapen är fantasifulla och fyllda av detaljer; kor som dricker öl, en groda som spelar pingis med en gumma, en hög av älgar som sover i en soffa, indianer som rider på en snok och annat finurligt. Tittar man noga så kan man kanske se systerns gula kalufs lite här och där. (adlibris 160920)

Varje enskild bild är oerhört detaljrik! Man blir lätt sittande i evigheter när man läser den. Och nu kommer det bästa av allt! Jag har ett alldeles eget exemplar som är signerat av författaren Sven Nordqvist!!! Det var min allra käraste kollega Kia Knutsson-Norberg som fixade det och gav mig boken. Tusen tack, Kia! Detta är nu min favvobok.

grupperad Nordqvist

Jag håller med om att nordanvinden inte är helt korrekt. Kanske liknar hon lite en femme fatale!? Visst, det är kanske inte så lämpligt att hon röker cigarr men håll med om att hon är helt underbar!? Hon gestaltar, i alla fall för mig, nordanvinden på ett målande sätt.

Referenser

Egidius, H. (2006). Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Nordqvist, S. (2007). Var är min syster? Bromma: Opal förlag.

Bilderboken – tryckt eller som app?

Är det någon skillnad? Vad föredrar du? Vilka begränsningar respektive möjligheter erbjuder de?

Jag har personligen inte funderat över detta förrän jag häromdagen läste artikeln Picture Books in the Digital Age av Serrafini, KachorskyAguilera (2016). En bilderboksapp erbjuder förstås andra möjligheter än en tryckt text. Frågan är vilka skillanderna är och vilka för- respektive nackdelar de två formaten bjuder på?

Artikeln synar tre särdrag för bilderböcker som appar. De synar aspekter som rör bilduppslag, övergångar och bläddring samt interaktionen med läsaren (tableau, transitional, interactive). Författarna problematiserar och diskuterar hur olikheterna i tryckt respektive digital text påverkar läsupplevelsen. Vanligtvis gäller att

”[…] a type of software applicaton that consists of picture book content in a digital shape and is downloaded […] (Serrafini, Kachorsky &  Aguilera 2016:509).

Tillgängligheten är oftast större än för andra e-böcker i och med att bilderboksapparna inte är beroende av ett specifikt verktyg som exempelvis läsplattan Kindle. Däremot förutsätter de en digital plattform som en lärplatta. Utöver e-böckernas digitalt visade text, bilder och navigationsikoner erbjuder bilderboksappar möjligheter till en utveckla interaktion med hjälp av andra val och läsvägar.

Siduppslag (tableau). Bilder ändras när de ska användas och visas digitalt. Vid en första blick kanske det inte märks men titta exempelvis på ett dubbelsidigt uppslag. I ett digitalt format måste bilderna på något sätt anpassas till skärmbilden som visas. Bilduppslag kan i en app bara se ut på ett sätt. Antingen ser läsaren en sida eller flera. Visas flera siduppslag så minskar storleken och kan bli svårläst. Oftast visas en sida i taget. Bilder ligger på en sida och kan inte sprida sig (bleed) och flyta över (spread) på nästa sida på det sätt som de kan i bokform.

I en bokapp kan man lägga till klickbara länkar som leder vidare, länkar som sätter på alternativt stänger av ljudet eller som bara låter. Det kan handla om en bil som tutar, en fågel som kvittrar och liknande. En annan möjlighet är att kunna lyssna på en uppläsning av texten och här kan läsaren ofta välja på olika språk.

Övergångar och bläddring (transitional). När vi läser en tryckt bok vänder vi blad för att komma vidare. I samband med att vi vänder blad uppstår ett ljud när pappret prasslar. I appar är det vanligt att man lagt till ett bläddringsljud för att markera att läsaren vänder blad. Bläddringsljudet kan vara något som ska låta som att man bläddrar i papper men det kan också vara ett distinkt ljud som en signal.

Läsarinteraktion (interactive). I den tryckta boken utgörs interaktionen av läsarens tänkande och bläddrande. I en bokapp kan det finnas index som översiktligt visar boksidorna i en rullist där läsaren kan hoppa fritt mellan olika sidor. Där kan också finnas hot spots som är områden där läsaren kan klicka eller nypa ihop alternativt isär med fingrarna för att få en viss effekt. Det kan handla om att höra ljud, se animeringer och filmer eller läsa mer utförlig information. De interaktiva funktionerna kan också leda läsaren vidare ut på nätet eller till sociala medier. Här får vi fråga oss om interaktiviteten har ett mervärde eller bara utgör en distraktion för läsaren. Effekten kan förstås vara olika mellan olika individer. Kanske kan vi uppleva effekten av interaktivitet olika beroende på vår egen dagsform. När man är trött kan det vara svårare att hålla fokus och därmed lättare att glida vidare bort från det man började läsa.

Det finns förstås för- och nackdelar med allt. Bilder i tryckta böcker kan ha olika framtoning. De kan vara glansiga men också matta. I digital form är det svårt att få fram den matta yta som den tryckta formen kan erbjuda. Skärmen i sig ger bilder en glansig yta. Vissa funktioner som kan framstå som fördelaktiga och eftersträvansvärda kan för en del bli distraherande. Interaktiva funktioner kan bryta av läsarens läsning på ett sätt som stör själva läsningen. Tittar vi närmare på och jämför samma bilderbok i tryckt och i appformat kan vi se att justeringar och anpassningar mellan format kan leda till stora förändringar i själva berättandet.

Fördelar kan vara lättheten att slå upp ord, möjligheten att förstärka intryck med ljud, animeringar, videofilmer, komplettera med mer fakta och förstorade bilder så detaljerna syns bättre. Andra mervärden är möjligheten till uppläsning på olika språk, musik, ljudeffekter. Ja, det som kan ses som nackdelar kan i vissa sammanhang och för vissa läsare vara fördelar. Enligt artikelförfattarna är det ofta så att läsaren av den tryckte boken också gärna läser boken i appform vilket ger oss nyttan av upprepad läsning och därmed upprepad bearbetning av texten. För att öka medvetenheten hos läsarna är det bra att lägga in moment i undervisningen när eleverna får jämföra samma bok i tryckt format och i appformat. Kritisk läsning ökar medvetenheten hos läsarna. Det gäller när den kritiska läsningen synar innehåll likväl som yttre layoutmässiga och funktionella drag.

Referenser:

Serrafini, Kachorsky &  Aguilera (2016). Picture Books in the Digital Age. I The Reading Teacher. , Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 509-512.

Exempel på bilderböcker som appar:

Mulle Meck; författare George Johansson, illustratör Jens Ahlbom: Mulle Mecks första bok Bilar (kostnadsfri i appstore) och så har du Mulle Mecks hemsida.

När farfar blev ett spöke (30 kr i appstore). Du kan läsa om appen samt se och höra ett avsnitt ur boken på webbsidan Pappas appar.

Stina Wirsén. Vem bestämmer? (kostnadsfri i appstore) Appen innehåller möjligheter till köp inuti appen.

Glimtar

Glimtarna kommer ur apparna för Mulle Mecks första bok bilar, Vem bestämmer? och När farfar blev ett spöke.

Första bilden visar en sida ur När farfar blev ett spöke. Till vänster är bilden som den visas i appen. Texten blir uppläst sida för sida. Till höger ser du hur läsaren kan ta fram en översikt på sidorn i bokens app för att snabbt kunna bläddra fram till en annan sida.

farfar2bilder

I Stina Wirséns bokapp Vem bestämmer? blir texten uppläst om vi vill. Uppläsningen går att stänga av genom att klicka på figuren i övre högre hörnet. Någon annan interaktivitet finns inte.

Vem3

Mulle Meck första bok bilar finns ingen uppläsning utan vi får läsa själva. Det finns några ljud på ett par ställen. Det är allt.

mulle meck

Stort tack till mina kära kollegor Kia, Katrin och Elisabet som har bidragit med tankar, reflektioner och förslag! Dagliga samtal, med er nämnda men också alla er onämnda kamrater, gör min arbetsplats, Medioteket, till en fantastiskt kreativ och dynamisk arbetsplats där jag lär nytt varje dag.

Hur kan vi balansera text och teknik?

Artikelförfattaren, Kristin Ziemke, protesterar i sin artikel Balancing Text and Tech mot ett antingen- eller tänkande kring texter och teknik. I stället förordar hon att vi ska erbjuda våra elever  texter i både tryckt och digital form. Vi ska också lära våra elever att läsa och röra sig i respektive textform. Det är sedan lång tid belagt att vi utvecklas till goda läsare genom:

  • Volym (läsa mycket)
  • Valfrihet (kunna påverka vad man läser)
  • Respons (delta i textsamtal samt ge och få respons)
  • Undervisning

Idag vet vi att det krävs explicit undervisning kring lässtrategier. Läsning är att tänka. På samma sätt behöver vi enligt artikelförfattaren undervisa och modellera hur läsaren bäst läser digitala texter. Det handlar om att navigera i text, använda länkar, stå emot alla distraktioner som förekommer i digitala medier. Anteckningar ser annorlunda ut. Post-it lapparna är ofta färgkodade och sparas på enheten.

Vi behöver utvidga vårt tänkande kring vad läsning är och hon föreslår att följande moment ska ingå i undervisningen:

  1. Mentor texts/Tech
  2. Anchor charts
  3. Thinksheets

Det första, mentor texts/tech, handlar om att läraren inte ska nöja sig med sin undervisning i lässtrategier och läsning och skrivande. Vår explicita undervisning i läsning och skrivande kan vi utveckla med exempel på bloggar, nätexempel på boktrailers, online diskussioner och liknande digitalt baserade literacy exempel som har hög kvalitet. Detta för att ge eleverna en idé om vad kvalitet är i digitala sammanhang.

Anchor charts kan liknas vid en anslagstavla där det viktigaste sätts upp. Det kan gälla exempelvis lässtrategier. Ett anchor chart ser ut som en plansch. Kristin Ziemke föreslår här att man skapar anchor charts som stöd för digitalt arbete.

Det tredje, thinksheets, handlar om att arbeta parallellt med papperstexter och digitala enheter. När eleven läser en text på papper så göra anteckningarna på en digital enhet och vice versa.

Kristin Ziemke föreslår att vi i undervisningen ska lära eleverna göra anteckningar kring närläsning av bilder och korta filmer. Genom att kombinera, ord, text, bild och media så utvecklar vi ett flerdimensionellt förhållningssätt till tänkande. Vi får fler möjligheter till respons på vad vi läser och skriver.

Text and Tech is not an either/or conversation; instead, literacy has become kaleidoscopic in nature. (sidan 33)

Hon tycker att vi ska ta alla möjligheter till att lära och låta våra elever interagera, svara, tänka och läsa av världen. Målet är att komma bort från indelningar av typen digital literacy, media literacy osv. och i stället fokusera på literacy.

Read, research, write, view, ask, create, share – and then do it alla again to leran more. (sidan 33)

Kristin Ziemke är lärare, lärarutbildare samt författare. Hon är en av författarna till Amplify: Digital Teaching and Learning in the K–6 Classroom (Heinemann) och Connecting Comprehension and Technology (Heinemann).

Referenser:

Ziemke, K. (2016). Balancing Text and Tech. i Literacy Today 2016, Volume 33, Issue 4, pp 32-33.