Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

”Nationellt bedömningsstöd, åk 1-3″ revideras till 1a juli i år!

Ja, det allra nyaste jag lärde mig för några veckor sedan på Skolverkets implementeringskonferens 8e april för ”Läsa-, skriva-, räkna- garantin” var att Nationellt Bedömningsstöd för åk 1-3 håller på att revideras nu våren 2019.

På konferensen fick vi deltagare ett litet informationsblad om revideringen av Nationellt Bedömningsstöd för åk 1-3. Du kan också läsa några rader om revideringen på Skolverkets webb. Du hittar dessa under fliken ”En del av Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser”. Ja, detta var något jag inte visste sedan tidigare!

Den nya upplagan publiceras 1/7 -19!

rev nat bed stöd

Jag har ännu inte hittat något om detta på Skolverkets egen webbsida. I informationsbladet nämns inte heller något om vad, varför och i vilken omfattning revideringen görs. Min egen alldeles privata gissning är att det handlar om att se över texten så att denna överensstämmer med den Läsa-, skriva-, räkna- garanti som gäller från och med 1a juli 2019. Här handlar det om nya bestämmelser i skollagen (2010:800) med en garanti för tidiga stödinsatser.

Oavsett anledning så blir det till att lusläsa den nya versionen på jakt efter eventuella skillnader, nya ordval och formuleringar. Under hösten kommer jag förstås att erbjuda kurser kring Nationellt Bedömningsstöd för åk 1-3 för att underlätta för alla er lärare som snabbt behöver sätta er in i vad som är nytt!

OCH vi fortsätter – förstås – med kurser och studiedagar som en del av implementeringen av ”Läsa-, skriva-, räkna- garantin” samt kartläggnings- och bedömningsmaterialen för tidigare skolår.

Ny reviderad upplaga

och då tänker jag på Skolverkets Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Du undrar säkert vad som är nytt!? Namnet är justerat från Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling till Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Denna nya reviderade upplaga publicerades på Skolverkets webb 3/7  i år.

Det som är nytt är i korthet följande:

  • Materialet har kompletterats med en uppgift för enskild läsning (tyst läsning) i avstämning C tillsammans med textuppgifter vilka löses enskilt av eleverna.
  • Två exempel ges på analys av elevlösningar till den enskilda läsningen.
  • Lärarhandledningen till Läsa har utökats med en faktatext om Texter i de första skolåren – innehåll och svårighetsgrad.

Texten för enskild, tyst läsning har rubriken Gömma nyckel och är skriven av Ulf Stark. Personligen tycker jag att det är en finurlig text som fångar läsaren. Texten är skriven  i dialogform och det finns en bild på varje sida. Textuppgifterna som hör till Gömma Nyckel är av traditionell karaktär med dels flervalsfrågor, dels öppna frågor där läsaren svarar med egna ord, dvs. behöver tänka själv. Sista uppgiften går ut på att numrera meningar i den ordning händelserna kommer i texten. När eleverna självständigt svarar på frågorna så kan det göras skriftligt, muntligt eller med digitala verktyg. Analyserna av elevläsningarna har kompletterats med exempel på två olika elevers enskilda läsning.

Faktatexten Texter i de första skolåren – innehåll och svårighetsgrad går igenom olika språkliga särdrag som kan indikera och leda till en texts komplexitetsgrad, dvs. hur svår den är att läsa. Två viktiga sidor som ökar lärarens medvetenhet om hur både innehåll och textens form (språkliga och textuella drag) påverkar läsbarheten. Jag får också med mig exempel på frågor som jag som läraren kan tänka på när jag avgör en texts svårighetsgrad. Sex bra frågor som handlar om både innehåll, textens form och huruvida texten är intresseväckande.

I lärarhandledningarna ges för varje avstämning förslag på frågor att ställa till undervisningen. Detta följer samma struktur som vi finner i Skolverkets bedömningsstöd Nya språket lyfter där också varje avstämning följs av förslag på frågor att ställa om undervisningen. Dessa frågor i Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är desamma som läraren finner i Nya språket lyfter med den skillnaden att det i Nya språket lyfter finns förslag på fler frågor att ställa om undervisningen.

I informationsmaterialet finns på sidorna 7 och 8:

  • frågor att ställa kring extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning samt
  • exempel på sådana extra anpassningar.

Dessa exempel överensstämmer förstås med vad du kan läsa på Skolverket om Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd.

I Läsa – Analys av elevuppläsningar har de gjort en omformulering under rubriken Vidare undervisning för elevens fortsatta läsutveckling för elevexemplet Arvid. Tidigare löd förslaget Även i fortsättningen behöver han få undervisning i läsning med ordbilder. (Analys, Arvid – 2016). Den nya formuleringen lyder:

Även i fortsättningen behöver han få undervisning i läsning med ljudningsmetoden och träning i fonemisk medvetenhet och fonem/grafemkoppling. (Analys, Arvid – reviderad version 2018)

En välbehövlig justering som understryker hur viktigt det är att eleverna får undervisning i läsning med just ljudningsmetoden tillsammans med medföljande träning i fonemisk medvetenhet och fonem-grafemkopplingen.

Revideringen av bedömningsstödet stärker den röda tråden som går genom Skolverkets kartläggnings- och bedömningsmaterial. Strukturerna är likartade och innehållet följer en progression. När man använt ett material och fortsätter med nästa så känner man igen sig. Detta gör det avsevärt lättare att använda nästa material vilket givetvis är bra. Lärare kommer ofta att arbeta både i F-klass och i årskurserna 1-3 vilket betyder att de kommer att använda alla tre materialen, dvs. Hitta språket (F-klass), Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (åk 1-3) samt  Nya språket lyfter (åk 1-6).

PS. Om du lärare som använder materialet hittar fler skillnader mot den tidigare versionen så hör av dig och berätta för mig!

Referenser:

Skolverket (2018). Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling

Nationellt bedömningsstöd 2018a