Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
NCS

Dags för NCS referensgruppsmöte

Nätverksträffarna är alltid spännande och utvecklande dagar. I dagsläget är vi 16 deltagare från olika regioner i Sverige som träffas 2-3 gånger per år.

2BAB279B-08CE-4B32-BA68-790F9410C698

Susanne Magne, undervisningsråd Skolverket som också leder nätverket, hade sammanställt egna samt våra frågor, många spännande frågor, som vi började med att genomlysa och diskutera. Susanne berättade om sådant som är klart men också annat som ännu inte är helt klart.

Hitta språket

En intressant fråga är definitionen av befara och indikation, begrepp som används i materialen. Förståelsen av dessa begrepp styr hur jag som lärare tolkar hur/varför Skolverkets kartläggnings- och bedömningsverktyg används. Värt att fundera över!

Läslyftet

En nyhet är att skolan och förskolan kan söka bidrag för ytterligare ett år. För skolans del är minsta antalet deltagare 4 mot tidigare 6.

Nya/kommande moduler är:

C8FD7DF3-D12B-42D5-9AC1-620813FB186C

Digitala verktyg är förstås just verktyg och inte ett mål i sig. Några moduler revideras som t.ex. lässtrategier i skönlitteratur.

Skolverket har fått i uppdrag att kontinuerligt och långsiktigt genomföra insatser för att stärka läslovet. Du kan läsa mer om detta här: Väck läslusten inför läslovet.

F27A897F-93FD-4151-BB7E-1B9C6F9A50FD

Även fritidshemmen får framöver möjligheter att gå webbutbildningar. Dessa kommer att ha två inriktningar:

  1. Fritidshemmets uppdrag.
  2. Fritidshemmets undervisning.

I grova drag tar dessa upp:

Uppdrag (25 timmar)

  • Det kompletterande och kompenserande uppdraget
  • Undervisning i fritidshemmet
  • Flerspråkighet som resurs
  • Digitala verktyg i undervisningen
  • MIljön som verktyg för lärande
  • Lekens betydelse.

Undervisning (20 timmar)

  • Undervisningens innehåll och olika arbetssätt
  • Undervisning som främjar utforskande
  • Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt
  • Lässtimulerande aktiviteter och miljöer
  • Skapande och estetiska uttrycksformer.

Kvalitetsverkstaden

Maria Elmér, undervisningsråd Skolverket, presenterade Skolverkets processtöd för systematiskt kvalitetsarbete. Detta har under flera år varit ett bristområde vilket visat sig i påpekanden.

F0EC343A-697B-483C-9E8A-4F4C4399CB6B

Utgångspunkten är det egna kvalitetsarbetet för att sedan gå över på hur man kan gå vidare. Det kan ta 5-10 år innan kvalitetsarbetet landar, ger resultat och kommer eleverna till del. Det finns få nätverk för kvalitetsarbete på huvudmannanivå.

Ledorden  för kvalitetsarbete är inspirera, förklara och göra. Det är inte alltid lätt. Exempel på fallgropar är mål som krockar, att man greppar över för mycket – rekomendationen är inte mer än 4 mål, chefsbyten leder till avbrott så man tappar vad som hänt innan och att det saknas långsiktighet och uthållighet. Samarbete är viktigt för att uppnå en gemensam syn. Det handlar om samarbete med referensgrupper, forskare, samverkansgrupper och juridik.

Kvalitetsstödet är ett processstöd. Huvudmannen måste delta vilket betyder att det är först efter att beslut fattats som man kan få inloggningsuppgifter. Du kan läsa mer här: Kvalitetsverkstaden .

Dessutom arbetade vi med reflektioner och diskussioner kring ett antal andra prioriterade frågor och ämnesområden.

Detta var en lång, intensiv och rolig dag! Tack Susanne! Tack kamrater och nätverksdeltagare!

Skolverkets höstkonferens – Petter rappade för oss!

Två spännande dagar väntar!

ECD01057-39FC-473D-9DD9-720BDE93A144

Uppstarten skedde med Petter och En hyllning till språket i både Youtubeform och live.

72FC84EA-E5C6-4F4A-BA4E-5491A5F8C21D

Snabbt, träffande, inspirerande, en del igenkänning och framförallt tänkvärt! Roligt, roligt, roligt!!! En härlig uppstart!

Avslutningen av första passet gjordes genom att vi fick se Håll om mig, som Petter tidigare rappat texten till; för oss åhörare alltså under föreläsningen. Googla på titeln om du vill se videon!

C7F90404-907D-4BE5-A854-24BB01AEA797

Efter lunch var det dags för Eva Hjörne (professor i pedagogik vid Göteborgs universitet) att tala om Perspektiv på lärande och hälsa: ett uppdrag för hela skolan. Eva Hjörnes forskning fokuserar på hur skolsvårigheter förstås och hanteras i den moderna skolan, där hon tittar på skolans elevhälsa och hur skolan organiserar undervisningen för elever i behov av anpassningar och stöd för sitt lärande.

Här fick vi en snabb tillbakablick på klassificering och exkludering under de senaste 100 åren.

74F338C6-1739-46B5-BDD5-C7ACF45570E2

VI fick möta omdömen från tidigt 1900-tal som löd: trög, sinnesslö, idiot, halvidiot, ja till och med kvartsidiot. Sedan följde återblickar i elevhälsoarbete från olika tidsperioder. Nyheter i EHT-arbete blev  en utgångspunkt i det positiva där var och en medverkar från sin expertroll.

Eva talade om KASAM, värdegrund, förhållningssätt, systemisk teori – ett uppdrag för hela skolan. Samtidigt fann Eva att det individinriktade synsättet fortsatte att dominera och att det inte problematiserades. Elevhälsan behöver bli ett nav i skolan runt vilket all verksamhet kretsar.

Vi fick glimtar från den forskning Eva Hjörne bedriver och har bedrivit tillsammans med många exempel på hur skolor gjort. Ledstjärnan är vad vi kan göra förebyggande och hälsofrämjande. Avslutningsvis bjöds vi på några slutsatser.

5C452D2A-76C2-4D48-8256-B446D576F07E

Ja, det var glimtar från de två första delarna i denna tvådagarskonferens. Som du säkert förstå så kommer det mer….

 

Ny kunskapsöversikt om läsförståelse kommer

Barbro Westlund föreläsning hade rubriken ”Ett språkutvecklande och kunskapsbaserat förhållningssätt – vad innebär det?”. Barbro talade om innehåll, engagemang och nyfikenhet. Det var epistemologi, kunskapssyn, och frågor kring kunskap. Vad är kunskap? Hur skapas kunskap? Hur kan kunskap utvecklas? Vi fick en genomgång av den heuristiska modellen för förståelse av läsförståelse som visar förhållandena mellan text, aktivitet och läsare kopplat sociokulturellt sammanhang. Modellen kan du se i RAND rapporten, Reading for Understanding (2002), på sidan xiv.

Barbro talade också om McCaffreys artikel kring fuzzy thinking och hur man kan arbeta med att komma tillrätta med elevers fuzzy thinking. Här blev jag lite stolt för den har jag beskrivit i ett tidigare blogginlägg (21/1 -16) med rubriken Vässa dina elevers förmåga att tala om texter.

Givetvis var det glimtar från den nya kunskapsöversikt som Barbro har skrivit på uppdrag av Skolverket. Kunskapsöversikten handlar om läsförståelse. I och med att den ännu inte är tryckt så var det aja baja att fota just de PowerPoint bilder som visade dessa glimtar. En spännande tråd var tanken på läsa/läsförståelse, skriva och tala/lyssna/samtala som tre delar i ett Venndiagram. Du kan fundera vidare på vad de har gemensamt eller kanske bättre vilken betydelse de överlappar!

Vi fick också höra mer om Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning. Här var det Jenny Lindblom och Maj Götefelt, Skolverket, som föreläste under rubriken Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Som rubriken anger låg fokus på huvudmannens roll och ansvar. Efteråt hade vi intensiva diskussioner kring hur vi tolkade just huvudmannen. Jag kan säga att vi tolkade huvudmannen mycket olika.

Vi fick också en presentation av Skolverkets nya Kartläggningsmaterial för nyanlända elever av Pille Pensa-Hedström, Skolverket.

Ja, det var mycket lärorika och givande dagar. Tack Anna Lindblom med flera som ordnat så bra för oss!

Referenser:

Skolverket (2015). Se filmen om Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och taluppfattning.

Snow, C. (2003). RAND. Reading for Understanding. Toward an R&D Program in Reading Comprehension.

Direktlänk till rapporten är: Reading for Understanding.

BW2

Två härliga kursdagar

pågår idag torsdag 11e och imorgon fredag 12e februari. Det är utbildningstillfälle 3 för språk-, läs- och skrivutvecklare i regi av NCS.  Idag torsdag ägnades förmiddagen åt en föreläsning om systematiskt kvalitetsarbete i praktiken. Det var min NCS kollega Maud Nilzén och hennes rektor Maria Lindström som berättade om sin skola, Sandbackaskolans, resa mot bättre resultat. Ja, till och med riktigt mycket bättre resultat! Tack Maud och Maria, det var mycket inspirerande att få ta del av era erfarenheter.

Efter lunch fick vi höra Christer Westlund tala om att leda förändringsarbete. Christer lyckades med konststycket att knyta an till förmiddagens föreläsning på ett mycket bra sätt.

Torsdagen avslutades med gruppdiskussioner utifrån föreläsningarna samt en hemuppgift från förra kursträffen i höstas.

Det jag har med mig från idag är frågan Vem är huvudmannen? Huvudmannen har ansvar för än det ena och än det andra. Ja, huvudman är t.ex. kommunstyrelse och utbildningsnämnd. Dessa delegerar, om jag förstått saken rätt, olika frågor till chefer i förvaltningen. Det som poppar upp är frågor kring Varför sprider inte huvudmannen de goda exemplen? Varför gör huvudmannen inte detta? osv. I förlängningen är många av oss språk-, läs- och skrivutvecklare representanter för denna huvudman och frågor om att sprida kunskap och driva frågor fallet egentligen tillbaka på oss själva. Rätta mig om jag tänker fel!

I morgon är det dags igen. Det jag ser fram mot är att få höra  Jenny Lindblom, Skolverket, tala om Bedömningsstöd årskurs 1-3 och huvudmannens roll – hur kan vi följa upp? Här gäller det alltså Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling samt taluppfattning. Givetvis är vi många som undrar om det kommer några nyheter! Om detta får jag skriva imorgon!

Nu glömde jag nästan att nämna att det också är alldeles fantastiskt roligt att träffa alla er andra språk-, läs- och skrivutvecklare. Många av er känner jag sedan tidigare, många är ni som läser min blogg och fler lär man känna vid varje tillfälle vi träffas. Samtalen som pågår under dessa dagar är fantastiskt stimulerande!

Vill du läsa mer om denna utbildning så hittar du information här: NCS, Skolverkets webbsida.

Om NCS kan du läsa här: NCS, Nationellt Centrum för språk-, läs- och skrivutveckling