Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Nyanlända

Nyanlända och språkutveckling

Kollegan Maria Ronnås hade bjudit in skolbibliotekspersonal och pedagoger i Stockholms kommunala grundskolor till dagens föreläsning med Sara Persson. Aktuella frågor var exempelvis ”Vilken roll kan skolbiblioteket ha för nyanländas språk- och kunskapsutveckling? Hur används elevernas modersmål?”

Först fick vi höra lite allmänt om hur arbetet ser ut i Saras klass Hjärtat. Elevantal, rutiner, ämnen, åldersindelning och personal. Eleverna går i klass Hjärtat under fyra veckor och sedan går de ut i klasserna.

Vi i publiken kom från hela grundskolan. Givetvis även skolbibliotekarier. Det var många möten och samtal.

IMG_0073

Sara belyste några myter om flerspråkighet. Exempelvis att tvåspråkighet är ett entydigt begrepp – stämmer inte. Barn lär sig inte andraspråk automatiskt. En tredje myt handlar om att språk bör hållas isär och användas ett i taget.

IMG_0069

VI fick med oss några saker som är viktigt för nyanlända. Saker som borde vara självklara. Saker som ALLA elever gynnas av! IMG_0071

Det var nya begrepp som additiv och subtraktiv tvåspråkighet. En subtraktiv tvåspråkighet innebär det att den lärande har en negativ inställning till sitt förstaspråk vilket leder till att hen byter ut förstaspråket till det nya språket. Med additiv tvåspråkighet menas att inläraren tycker om båda språken och är intresserad av att använda sig av de båda. Detta leder till en mer balanserad inlärning.

Sara Persson är lärare, har skrivit boken Nyanlända elever och bloggar. Hon berättade om hur själv arbetar. I sin undervisning växlar hon mellan digitala och andra verktyg och försöker hela tiden hitta nya sätt för att utveckla elevernas lärande och språkutveckling. Sara delade med sig av sina erfarenheter, gav oss rikligt med tips på VAD och HUR vi kan göra.  En del kan du läsa om i Saras blogg Hjärtat. Sammanfattningsvis en inspirerande eftermiddag.

Referenser:

Sara Persson (2016): Nyanlända elever. Stockholm: Natur och Kultur.

Saras blogg: Hjärtat hos @frksarapersson

VUG-grupp, dvs. verksamhetsutveckling

På mitt jobb arbetar vi med olika VUG-grupper. Varje år skrivs förstås verksamhetsplaner och arbetsplaner som i nästa led ska förkroppsligas. Nytt för i år är att det står inskrivet att vi i våra uppdrag ska arbeta med att utveckla insatser för nyanlända. Alla lärare har i sina uppdrag att anpassa sin undervisning efter elevernas förutsättningar, behov och intressen. Givetvis gäller detta med att anpassa verksamheten även oss som arbetar på Medioteket. Vi har nu en VUG-grupp för frågan kring nyanlända. Frågan gäller om vi kan göra något? Vad vi kan göra? Vem som kan göra vad? När vi kan göra något?

Jag har tänkt… och när jag i förra helgen sprätte täckbark i min häck så plingade det till…

Jag vill djupdyka i vad som händer när vi använder bedömningsstöd som NSL, Nya Språket lyfter, och Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling med flerspråkiga elever. En del av våra flerspråkiga elever är förstås nyanlända. Det finns många frågor att ställa! Ger dessa bedömningsstöd bra information till mig som lärare? Finns det problem i bedömningen? Var ligger i så fall problemen? Hur ser problemen ut? Vad krävs av läraren? Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är från och med 1/7 i år obligatoriskt att använda i åk 1 för bedömning av elevernas läs- och skrivutveckling. Men – vad får jag veta – om jag får veta något – om de elever som är flerspråkiga och i någon grad nyanlända? Förresten, hur länge räknas man som nyanländ? 4 år?

Jag behöver nu ta reda på några saker som exempelvis: Var kan jag hitta mer kunskap om detta? Vem har tidigare djupdykt i frågan om bedömning med ovanstående bedömningsstöd av flerspråkiga alternativt nyanlända?

Jag vill problematisera själva bedömningsfrågan för denna elevgrupp för att ta med mig slutsatser och ny kunskap in i de kurser och föreläsningar jag leder kring NSL och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Målet är inte att utbilda mig till SVA-lärare utan just problematisera, perspektivisera och hitta kritiska punkter i själva bedömningen men också i språk-, läs-och skrivutvecklingen.

Jag hoppas på att alla ni kollegor där ute kan ge mig en hjälpande hand på vägen!