Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
PALS

Exempel på exempel

Nu tänkte jag nämna några av de praktiska exempel som beskrivs i boken Framgångsrik undervisning (Hattie, Fisher & Frey 2018).

Kapitel 2 Ytlärande i literacy ger mängder av konkreta exempel på hur läraren kan arbeta i sin undervisning. Det är hur läraren kan synliggöra kunskaper och färdigheter, förkunskaper, ljudmetoden, undervisning för att bredda och fördjupa ordkunskap, läsförståelse, kamrathandledning och hur elever kan befästa sitt lärande i literacy. Allt exempel på ytlärande som också är en nödvändig grund för att kunna gå vidare och fördjupa sina kunskaper med målet transferering av kunskap.

Clozetest

Läraren kan fastställa elevernas förkunskaper genom att använda en metod som författarna kallar clozetest. Läraren väljer en text med 250 ord och tar bort/stryker över var femte ord. För att underlätta för läsaren att skapa ett sammanhang lämnas första och sista meningen i textavsnittet orört. Eleverna får i uppgift att läsa texten och fylla i alla ord som saknas. Utbytesord och synonymer accepteras som att eleven har gjort ett korrekt val av ord när läraren läser och bedömer i vilken utsträckning eleven har klarat att läsa och komplettera texten med de ord som fattas. För att göra det något lättare, vilket kan bli aktuellt för yngre elever eller elever med annat modersmål, så väljs en kortare text. Läraren kan också välja att endast ta bort/stryka över var nionde ord. Bedömningsnivåerna som författarna föreslår är:

  • oberoende nivå: 60 procent eller fler korrekta svar
  • instruktionsnivå: mellan 40 och 59 procent korrekta svar.
  • frustrationsnivå: 39 procent eller färre korrekta svar.

När elever får ett resultat som ligger inom gränsen för den oberoende nivån betyder det att eleven behärskar ämnet. De elever som hamnar på frustrationsnivå behöver en undervisning som stärker och ger bakgrundskunskap i ämnet.

Ordkunskap

Författarna talar om begränsade och obegränsade färdigheter. Exempel på begränsade färdigheter är fonemisk medvetenhet, alfabetet, ljudning och läsflyt. När eleverna har lärt sig en begränsad färdighet behöver denna inte läras ut längre. Författarna understryker att explicit undervisning kan vara effektivt för att lära ut begränsade färdigheter som exempelvis läsundervisning med ljudmetoden. Här refererar de till forskaren Swanson (1999) som visar att detta upprättar och stärker de strukturer i hjärnan som ska bilda den fonologiska loop som kopplar samman de delar som ansvarar för att bearbeta språkljuden med långtidsminne, vilket behövs för att upprätthålla meningsfull läsning (Swanson i Hattie, Fisher & Frey 2018:54). De skriver också att formell explicit undervisning inte bör användas som enda metod i läsundervisningen lika lite som ordförråd bör vara undervisningsplanens enda fokus. I klartext säger de att läsundervisning med ljudmetoden är viktigt arbetssätt, och har en effektstorlek på 0,59, men det ska kompletteras med annan undervisning.

Exempel på obegränsade färdigheter är ordförråd och förståelse. Eftersom ordförråd har så starkt samband med läsförståelse är det viktigt att arbeta med ordkunskap på olika sätt. Effektstorleken är 0,67. Elever som saknar ett tillräckligt ordförråd kommer med säkerhet att få problem med sin förståelse. Samtidigt räcker det inte att ha ett stort ordförråd för att lära sig läsa.

Att läsa sig ett ord kräver inte bara att eleven exponeras för det, utan också att denne repeterar, sätter ordet i sitt sammanhang och att eleven har verkliga skäl för att använda ordet/n i autentiska samtal, läsning och skrivande. (sidan 57)

För att uppnå detta krävs det att eleverna i sin undervisning får arbeta med ord på olika sätt, både i explicit undervisning och i läsning av texter. Författarna föreslår flera metoder för att arbeta med ordförråd. Några av dessa känner du igen från tidigare blogginlägg som exempelvis:

Ordförråd kan beskrivas utifrån bredd och djup. Ordförråd kan också delas upp i aktivt och passivt ordförråd.

Andra metoder är att arbeta med att läraren modellerar hur denne listar ut vad ord betyder, att arbeta med att sortera ord och begrepp men också att läsa. Läsa, läsa, läsa! Läsning exponerar eleven för mängder av ord i autentiska sammanhang.

Gamla godingar

Exempel du säkert känner igen är ordbildskort och upprepad läsning. Ordbildskort används för att memorera ord, så kallade sight words,  med hjälp av bildkort. Exempel på färdiga bildkort på temat djur har jag sett att du kan hitta på LegiLexis webb. Det är förstås lätt att göra egna ordbildskort och finessen är då att du kan göra kort som passar in i de ämnesområden du arbetar med i din egen undervisning.

Upprepad läsning är något som används i specialundervisning. Syftet är att öva upp läsflytet. Det har visat sig vara mer effektivt att eleven läser texter som innehåller något, eller ett fåtal, nytt/nya ord som inte direkt känns igen jämfört med när denne läser en text som är så lätt att den inte medför några svårigheter. Eleven behöver utmanas att läsa utanför sin komfortzon. Eleven lyssnar på en vuxen som läser texten och därefter läser eleven flera gånger för sig själv. Texten eleven läser ska inte vara allt för lång. Läraren ska också poängtera att vitsen inte är att läsa så fort som möjligt utan att läsa med flyt, noggrant och med prosodi, dvs. intonation och inlevelse. Tanken är att läraren noterar läshastighet och visar eleven hur det flyter bättre och bättre för var gång denne har läst texten.

Idag när många arbetar med iPads i läs- och skrivundervisningen är det också möjligt för eleven att spela in sin egen läsning och själv lyssna på hur det låter. En sådan inspelning ger också underlag till ett samtal om vad som blir bättre och bättre för varje läsning/inspelning. Eleven kan också läsa tills denne själv känner sig nöjd med sin egen läsning. På så sätt blir det tydligare för eleven vilka kvaliteter i läsningen som förbättras genom den upprepade läsningen. Det går också att utveckla den upprepade läsningen så att eleverna får arbeta med kamratrespons på varandras inläsningar. Inspelningen gör det möjligt att lyssna parvis och tala om vad de själva tycker är bra med läsningen.

Jag har redan 2015 (150913) skrivit om parläsning och kamratrespons i ett inlägg du kommer till HÄR. Jag föreslår också att du besöker webbsidan Lukimat, som är en:

Informationstjänsten om läsning erbjuder forskningsbaserad information om barns läsutveckling, läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Dessutom beskrivs åtgärder för hur stöda läsinlärningen och förebygga läs- och skrivsvårigheter. (180308)

Läsförståelse

Lässtrategier behöver läras ut explicit samtidigt som målet är att eleverna ska bli integrerande läsare. Innebörden är att de har strategierna som en automatisk kunskap som de använder när de läser och utan att behöva tänka på att de använder strategier. Utöver RT-strategierna föreslår författarna arbete med att sammanfatta, att förse text med kommentarer och att föra anteckningar. Författarna presenterar Cornell-metoden för att lära ut och träna hur man kan föra anteckningar. En bild på metoden finns på sidan 66. Jag har fritt kopierat uppställningen och du kan hämta min kopia här: Anteckningar enligt Cornell-metoden. Cornell-metoden är en anteckningsmodell i tre delar. Eleverna får lära sig att dela in sina anteckningar i tre delar för att öva på att:

  1. registrera
  2. reducera
  3. recitera
  4. reflektera
  5. repetera
  6. rekapitulera

Dessa sex punkter kallar författarna för de 6 R:en och det är dessa som ska in i Cornell-modellen under rubrikerna ledtrådar, anteckningar och sammanfattning. Läs närmare om hur du gör i boken på sidorna 65-67.

Kamrathandledning

Enligt författarna bygger effektiviteten i kamrathandledning på att deltagarna, kamraterna, byter roller med varandra och att kunskapsluckan mellan eleverna som handleder varandra inte är för stor. På så vis får man en effekt som är lika hög för den som handleder som för den som blir handledd.

I boken beskrivs en modell som kallas PALS-metoden. PALS är en förkortning för Peer-Assisted Learning Strategies och metoden handlar om att eleverna läser en text högt för varandra och sedan återberättar den. De ska också hitta huvudbudskapet och förutsäga vad som kan komma att hända i nästa avsnitt. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om just detta med titeln Forskningsgrund för PALS, ett läsprogram för parläsning (150527) samt Läs, återberätta, sammanfatta, förutse, läs… (PALS) (150524).

Vad gäller PALS så får man lite olika uppgifter om hur det ska gå till i olika artiklar varför jag går in på det i ett inlägg längre fram.

Ja, ovanstående var några exempel på exempel ur boken. Det finns många fler exempel men dessa får du läsa och leta reda på själv.

Referenser:

Hattie, Fisher & Frey (2018).  Framgångsrik undervisning i literacy. En praktisk handbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Läs, återberätta, sammanfatta, förutse, läs… (PALS)

Ett evidensbaserat arbetssätt med läsning. PALS i praktiken.

Vad gör man egentligen när man arbetar med PALS?

De färdigheter som tränas är förväntat läsflyt och textförståelse med fokus på att kunna återberätta händelser ur texten i rätt ordning, förmågan att hitta grundtankarna i texten samt kunna göra förutsägelser. PALS (Peer-Assisted Learning Strategies) är ett läsprogram framtaget för att möta mångfalden i klassrummen och det är också avstämt med den amerikanska kursplanen CCSS (Common Core State Standards). Det är utformat för att användas i förskoleklass till och med årskurs 5/6 men har vidareutvecklats för att passa undervisning av äldre elever och vuxna.

Eleverna ska arbeta på sin kunskaps- och färdighetsnivå och man arbetar i par. Varje par består av en starkare respektive en svagare läsare. Tillvägagångssättet för att bilda dessa läspar är lite speciellt. Läraren listar alla elever enligt deras läskompetens från den starkaste till den svagaste. Sedan parar läraren ihop den som är bäst bland de starkare läsarna med den som är bäst bland de svagare läsarna hela listan igenom. Tanken är att paren ska varje heterogena men inte utgöra ytterpolerna.

Texterna väljs så att de inte är för lätta för den starkare läsaren men inte heller för svåra för den svagare läsaren. Eleverna turas om att ta uppgiften som coach och läsare. Den starkare läsaren är alltid den som börjar läsa för att modellera för kamraten. Coachens roll är att först lyssna, sedan ge respons samt ta upp frågor kring text och lässtrategier. Texterna som läses kan vara både skönlitterära och sakprosa. Alla par behöver inte läsa samma text.

Arbetet med PALS sker tre gånger i veckan. Varje tillfälle är cirka 35 minuter. Läraren börjar alltid med 12 lärarstyrda övningslektioner för att modellera arbetsgången för eleverna. Paren som läser för varandra arbetar alltid med samma fyra moment:

  • Högläsning för parkamraten
  • Återberätta texten
  • Identifiera huvudtanken i texten
  • Stämma av gjorda förutsägelser och göra nya

Det fjärde arbetsmomentet, att stämma av förutsägelser och göra nya, benämner artikelförfattarna prediction relay. Innebörden är att förutsägelser kontinuerligt stäms av och nya görs. Ett relä är en elektrisk apparat som slår till och från strömmen för att styra en annan elektrisk apparat. På samma sätt stämmer läsaren av gjorda förutsägelser för att direkt göra nya förutsägelser.

PALS tabell svenska

Tabellen som PDF-fil.

Det finns också filmer som visar de olika momenten i elevernas parläsning.

PALS 3 filmer

Filmerna som visar hur det kan gå till när eleverna arbetar med att göra sammanfattningar och återberättar hittar du HÄR (grade 2-5 vilket motsvarar åldrarna 8-12 år) och för elever på high-school (åldrarna 13-18 år) ser du hur de arbetar med samma moment, dvs. att göra sammanfattninga och återberätta,  HÄR.

Vill du se hur läraren modellerar hur parläsningen går till i förskoleklass? Det gör du HÄR. En film visar hur läraren först modellerar varefter barnen själva får prova att leda arbetet. Läsningen handlar för de yngsta om att ljuda enskilda bokstäver, dvs. bokstav-ljud kopplingen, ordavkodning, fonologisk medvetenhet och ordbilder. Den andra filmen visar barnen när de arbetar med parläsningen enligt PALS.

PALS är som undervisningsmodell mycket väl genomlyst. Det finns rikligt med forskning som visar att arbetsgången ger goda effekter på läsförmågan. Denna forskning finns refererad i artikeln. Du kan också läsa mer om PALS på WWC  (What Works Clearinghouse), the Best Evidence Encyclopedia samt Blueprints. Jag kanske skriver ett inlägg med fokus på evidensen för PALS.

PALS är riktigt intressant. Överväger om jag inte ska planera för en fortsättningskurs kring ”att undervisa i läsförståelse” och här lägga in PALS. Kanske tillsammans med Adrienne Gears Reading Power modell för faktatexter. Bidra gärna med förslag på vad du tycker skulle kunna utgöra ett nästa steg!

Referenser:

Kristen L. McMaster. (2014). Customizing a Research-Based Reading Practice: Balancing the Importance of Implementation Fidelity With Professional Judgment. The Reading Teacher, 68(3), 173183.

Du kan få en förhandstitt på artikeln HÄR.