Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
PISA

Läsförståelsen i PISA

Anna Lyngfelt, docent och forskare vid Göteborgs universitet, besökte oss 25/4 -17 och föreläste om vad som mäts i PISA-testerna och varför. Hon diskuterade resultaten av Pisa 2015, läsförståelse, och tänkbar påverkan av PISA-resultaten på undervisningen i grundskolan.

Anna Lyngfelts forskning rör literacyutveckling och då främst med inriktning mot läsförståelse och flerspråkighet. Anna är bland annat medförfattare till Läslyftets modul Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Anna har också arbetat med PISA på olika sätt som exempelvis med provkonstruktion samt formulerings- och översättningsarbete (2016), testomgång (2017) och med nästa riktiga PISA 2018.

I PISA-mätningar tas ingen hänsyn till de enskilda ländernas styrdokument. PISA utgör ett internationellt ramverk med läsexperter som tillsammans sitter i ett board. I Sverige ansvarar Skolverket för vår medverkan i PISA, Skolverket äger frågan,  medan det i andra länder är universiteten som har det ansvaret.

PISA prövar i läsförståelseprovet elevers reading literacy. I rapporten inleds kapitel 3 som handlar om resultatet i läsförståelse med:

Läsförståelse i PISA avser att mäta elevers förmåga att förstå, använda, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential och för att delta i samhället. (Skolverket 2016: 20)

PISA testar ett huvudområde varje gång. Även elevernas attityder undersöks. Provet består av flervalsfrågor och öppna frågor i ett datorbaserat prov samt en enkät. PISA är en urvalsundersökning vilket innebär att det föreligger en viss statistisk osäkerhet kring resultaten. Det är också svårt att jämföra resultat från olika år i och med att det är olika kunskapsområden som står i fokus.

PISA/läsförståelse har fem prestationsnivåer. Skolverket har reducerat  dessa till tre i Sverige.

Vi har stora skillnader mellan av elevers läsförståelse. Andelen behöriga lärare ligger på OECD nivå. Elever som är utlandsfödda är underrepresenterade på fristående skolor. En glädjande nyhet är att våra elevers provmotivation har ökat sedan förra PISA-test.

Vi har ingen diskussion om resultatet i förhållande till vad som testas i läsförståelseproven i och med att provet är hemligt. Detta gör att det är svårt att dra lärdomar av resultaten för svensklärare.

Otydlighet råder kring vad som menas med avancerad läsförmåga. PISA boarden har en ganska framsynt syn på läsning. Idag frågar vi oss exempelvis: Vad är läsning i en digital värld? Hur påverkar elevers tidiga läsundervisning deras läsutveckling?

När man tittar på resultaten  har man inte alla uppgifter varför det är svårt att veta om vi drar rätt slutsatser. Det viktigaste för oss att fundera över är vad PISA betyder. Vi vet att det våra elever lär i skolan inte säkert kan användas av eleverna i andra sammanhang och i andra texter utanför skolan. Anna underströk också att vi är påverkade av den lärarutbildning vi en gång gick och att detta tydligt syns i vår undervisning. Därför är det viktigt för oss lärare att hela tiden fortbilda oss, ta del av forskning och nya rön.

I slutet av föreläsningen fick vi diskutera olika frågeställningar i smågrupper. En fråga gällde var skulden ligger för våra elevers försämrade läsförmåga. Vems fel är det? Ska vi skylla på läraren, på fritids, på hemmen, på skolan som helhet eller på politikerna. Frågan är också om det finns strukturella hinder. En annan fråga vi kom in på gällde när nationella prov tas fram som prövar samma som PISA – är provet då till för att öva inför PISA eller är det till för att ge lärarna underlag i sin kartläggning av vad eleverna kan och behöver?

Sammanfattningsvis är kärnfrågan vad vi gör med PISA resultaten!?

Ja, det här var några snabb nerskrivna och korta rader från en mycket intressant föreläsning! Inga bilder för jag rensade min iPad häromdagen och råkade radera alla bilder från föreläsningen. Solen skiner ute och nu ska jag njuta av en härlig söndag med barn och barnbarn!

Vill du läsa mer om PISA så hittar du information och rapporter på Skolverkets webb. Rapporten heter PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik.

Tänk innan du klickar!

Den uppmaningen följer bland annat eleverna i Singapore. De presterar också bland de bästa på PISA-proven. Det handlar om att ha en riktigt avancerad surfskicklighet. I PISA in focus beskrivs det så här:

…is to be able to navigate easily and thoughtfully in digital environments.

On average, students in Singapore, followed by students in Australia, Korea, Canada, the United States and Ireland, rank the highest for the quality of their web-browsing behaviour. Students in these countries tend to be the most selective when navigating on line. They carefully assess which links to follow before clicking on them, and follow relevant links for as long as is needed to solve the task. As a result, in all of these countries, performance in digital reading is better than would be expected based solely on print-reading performance.

Skicklighet I att surfa handlar alltså om att värdera vilka länkar man ska följa innan man klickar på dem samt att bara klicka vidare så länge det är relevant och behövs för att lösa uppgiften. Förmågan kan också beskrivas med begrepp som förmåga att hålla fokus, inte ge efter för impulser, att med hjälp av en eftertänksam läsning bedöma och ta ställning till relevans samt kunna slutföra en uppgift. Det är precis sådant som goda läsare klarar.

I ett annat avsnitt i samma flygblad kan vi läsa följande:

The secret to reading well on line…

[…] this ranking mirrors print-reading performance, confirming that it is not possible for students to excel in online reading without being able to understand and draw correct inferences from print texts too.

PISA resultatet visar att det inte är möjligt att vara framstående i digitalt läsande utan att kunna förstå och göra korrekta inferenser från svarttext, dvs. tryckt text. Lässtrategin att göra inferenser är alltså central i allt läsande vilket betyder att vårt arbete med att undervisa i lässtrategier är helt nödvändigt.

OECD:s webb om den senaste rapporten om PISA resultaten finns resultaten också i en kortkort version på ett flygblad. Rubriken är Making the connection tillsammans med symbolen för en anslutning. Ett litet blad som säger mycket. En översättning skulle kunna vara Upprätta anslutningen. Vad kan vi då lägga in i de två orden? Jag tolkar det som en uppmaning att noggrant studera resultat av forskningsöversikter och internationella undersökningar samt att problematisera våra satsningar och vägval i undervisning.

När vi tar en närmare titt på flygbladet får vi exempelvis veta att det över de senaste 10 åren inte har skett någon märkbar förbättring i elevers resultat inom läsning, matematik och naturvetenskap. Detta gäller de länder som satsat kraftigt på IKT. I Korea som ligger bland de tre toppresterande länderna använder endast 42 % av eleverna datorer i skolan. Elever som ofta använder datorer i skolan presterar sämst i läsning. Detta även efter att man tagit hänsyn till deras socio-ekonomiska bakgrund.

Flygbladet Making the Connection avlutas med följande rader:

The bottom line: To be proficient in online reading, students must be able to plan and execute a search, evaluate the usefulness of information, and assess the credibility of sources. Most students cannot develop these skills through casual practice alone; they need explicit guidance from teachers and high-quality educational resources to master these increasingly important skills.

Eleverna behöver kunna klara av att söka, värdera användbarhet och relevans i informationen de har hittat samt kunna bedöma trovärdighet. Explicit undervisning i källkritisk granskning tillsammans med uppgifter som utmanar våra elever. Det räcker inte att de surfar runt på egen hand. Det är en myt att våra elever ”kan så mycket om datorer”.

Jag uppfattar att resultatet understryker vikten av explicit undervisning i lässtrategier. Elever utan en verktygslåda som är välfylld med olika lässtrategier står sig slätt. Detta är min uppgift som lärare. Jag som lärare har ansvar för att själv behärska olika lässtrategier och den teoretiska bakgrunden till dessa samt att lära mina elever använda dessa. Det är något jag arbetar med att sprida på mina kurser i exempelvis ”att undervisa i läsförståelse”.

Vill du själv läsa om allt detta så hittar du det på OECD:S webb. Länkarna hittar du här under referenser. Det är faktiskt spännande att läsa vidare!

Referenser:

OECD:s webb om PISA 2015, 150922. (här hittar du bl.a. rapporten, bladet Making the connection, PISA in focus, en PowerPoint presentation av Andreas Schleicher)

Making the connection, 150922.

OECD:s blogg, educationtoday blog

PISA in focus (September 2015)

”En skola är inte bättre än sina lärare”

Brukar du ta upp att det fattas pengar och att klasserna är för stora? Brukar dina elever tala om att skolframgång handlar om talang och att ha tur? Då är det dags att höra vad Andreas Schleicher har kommit fram till. Andreas är ansvarig för PISA OECD och han talar i olika intervjuer om 7 skolmyter.

  • Myt 1: Socioekonomiskt missgynnade elever är dömda att prestera dåligt
  • Myt 2: Våra invandrarelever sänker resultaten
  • Myt 3: Det handlar om pengar
  • Myt 4: Mindre klasser höjer resultaten
  • Myt 5: Med urvalssystem kan man nå högre resultat
  • Myt 6: Den digitala världen kräver nya ämnen och en vidare läroplan
  • Myt 7: Talang är en förutsättning för skolframgång

Elever med likartad socio-ekonomisk bakgrund visar upp olika skolresultat beroende av vilken skola de går i. Exempelvis visar PISA-resultaten att 10 % av de elever som hade de mest ogynnsamma förutsättningarna i Shanghai hade bättre matematikkunskaper än de 10 % i USA och i flera europeiska länder som tillhörde de mest priviligierade.

Analysen av PISA-resultaten pekar på att det är vilken skola de går i som avgörande för våra invandrarelevers skolresultat.

Mindre än 20 % av resultaten förklaras av hur mycket pengar som satsas på skolan. I stället är det frågan om HUR pengarna används.

PISA-resultaten visar inga samband mellan klasstorlek och skolresultat. Detta gäller vare sig vid jämförelse mellan länder eller inom ett land. Länder som får bra resultat i PISA undersökningen har satsat på konkurrenskraftiga lärarlöner, löpande vidareutbildning och kompetensutveckling för lärarna samt balans mellan olika uppgifter inom lärarens arbetstid.

Internationella jämförelser visar att det inte finns någon motsättning mellan en skola öppen för alla och en skola som bygger på urval. Ingen av länderna med en hög grad av uppdelning, s.k. akademisk stratifiering, ligger i resultattoppen. Detta oavsett om uppdelningen bygger på ”tracking, streaming, or grade repetition” (BBC, 150206). Här syftar man på indelningar i spår, nivågrupperingar, elitsatsningar eller att eleven går om när denne inte nått förväntade resultat. De länder som når bäst resultat använder kombinationer.

Vad gäller globalisering och digitalisering är det viktigaste att vi rustar våra elever inför ett livslångt lärande. De länder som presterar i topp har läroplaner som ”tends to be rigorous, with a few things taught well and in great depth” (BBC, 150206), dvs. focus på färre delar, god undervisning och med större djup.

Enligt artikeln är en vanligt förekommande åsikt bland eleverna att resultat är helt beroende på talang. Forskning däremot visar att höga förväntningar har en avgörande betydelse för skolframgång. De länder som lyckas i PISA har lärare med höga förväntningar på ALLA elever.

One of the most interesting patterns observed among some of the highest-performing countries was the gradual move away from a system in which students were streamed into different types of secondary schools.

Those countries did not accomplish this transition by taking the average and setting the new standards to that level. Instead, they ”levelled up”, requiring all students to meet the standards that they formerly expected only their elite students to meet.

In these education systems, universal high expectations are not a mantra but a reality. (BBC, 150206)

Ja, det här är vanligt förekommande åsikter som vi behöver ventilera en vända till. Bakgrunden till att detta har uppmärksammats är att vår regering bad OECD om att göra en snabbanalys utifrån våra försämrade PISA-resultat. Även en kommission med internationella forskare och experter tillsattes för att analysera det dåliga resultatet för våra elever i PISA.

Tydligen har Sverige den tionde högsta kostnaden per elev i OECD-länderna och relativt små klasser. Däremot har inställningen om att ALLA elever kan nå bra resultat inte fått fotfäste i Sverige.

PISA står för Programme for International Student Assessment och är ett OECD-projekt. PISA är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden. Elevernas förmågor undersöks inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år. (Skolverkets webb 150206)

Vill du läsa artiklarna och lyssna på Sveriges radios intervju med Andreas Schleicher? Här har du källorna:

 BBC, News Business: Seven big myths about top-performing school systems, 150204.

Skolverket om PISA i korthet.

Skolvärlden: Schleicher avlivar sju skolmyter,  150205.

Sveriges Radios intervju med Andreas Schleicher : Så ska Sverige förbättra skolan, 150206 (publicerat 18/2 -14).

OECD, PISA in Focus, 2014/5 (May): Are grouping and selecting students for different schools related to students’ motivation to learn?  150206.