Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Pojkars läsning

Varsågoda! Dags för Jonas Andersson!

Du som inte var med i torsdags – nu kan du också se och höra Jonas Anderssons presentation av ”Med läsning som mål”.

Har du redan läst mitt inlägg från i fredags så har du redan lite förkunskaper. Själv tycker jag hans resonemang kring att satsa på sommarläsningsprogram med tydliga mål och i samarbete mellan skola och bibliotek kändes nytt och spännande. Är det någon av er som redan provat? I så fall – vilket upplägg hade/har ni? Det är spännande utifrån många lärares erfarenheter av att en del föräldrar tycker att läsning är skolans angelägenhet och ansvar. Det gäller inte nödvändigtvis föräldrar med en kortare utbildningsbakgrund utan även välutbildade föräldrar som däremot inte anser sig ha tid. Vi vet från forskning att den som har en positiv attityd till läsning och som dessutom läser av intresse och lust kommer att tillhöra gruppen ”starkare” läsare. Frågan är hur vi kan bädda för att eleverna ska läsa, få den där positiva attityden till läsning och bli goda läsare? En del uppslag och idéer finns att hämta i Jonas Anderssons föreläsning. Läs också hans rapport. Länkar till rapporten hittar du i förra inlägget från fredagen den 15e januari.

Det är kallt idag så det betyder att det säkert finns en stund över när du kan hinna värma dig till Jonas Anderssons presentation! Den består av 45 min föreläsning och 15 min diskussion med publiken.

Idag ska du ta med en Metro!

 

Har du inte redan gjort det så gör det innan dagen är slut. Varför! Jo, just idag hittade jag en annonsbilaga om läslovet  instoppade i dagens Metro (21/10). Läslovet som tidigare var höstlovet och dessförinnan potatislovet. Nya tider, nya begrepp. Här med flera inspirerande artiklar och idéer. Så här ser i alla fall !a sidan ut på Läslovs-bilagan.

1a sidan_vänd

 

Vad sägs om rubriker som ”Kultur gjorde laget till vinnare” och ”Läsning gör dig vassare i pallet”? I Östersund bokade Karin Wahlén ett möte med Östersunds FK:s ordförande och presenterade idén om besök av författare, skådespelar och dansare för att inspirera spelarna. En succé som utvecklades till att skriva om var och ens väg in i ÖFK; kapitel som blev till bok. Läs själv reportaget! Jens Lapidus berättar om sin syn på läsning och hur han läser för sin son. Du hittar också intervjuer av barn på TioTretton, Kulturhuset i Stockholm och 10 tips till föräldrar om hur läsintresset kan väckas. Och mycket mer…

Här ser du tips om 9 saker att göra på läslovet!

9 saker att göra_mindre

Och så har vi lusten! Ett begrepp jag har skrivit om tidigare i min blogg (16/10 -15). Läs artikeln och mitt inlägg. Fundera sedan själv över hur du tänker kring läslust.

låt lusten styra

Mycket bra att läsa i denna bilaga. Som sagt, skynda dig och hämta ett ex av dagens Metro.

Bakom bilagan står Läsrörelsen och nätverket Läslov.

PS.Vet inte om Läslovs-bilagan finns i Metro-tidningarna över hela Sverige.

Läslov!

Ett nytt begrepp är myntat nämligen Läslov. Höstlovet ska bli ett Läslov. Jag hörde det för första gången idag bland all information från Bokmässan i Göteborg.

Läslovs webbsida hittar vi en hel del matnyttigt. Exempelvis får vi:

5 tips (och några till) för föräldrar utan hopp

1.     Läs själv. Visa att det är kul.
2.    Godnattsagan. Det är här det börjar.
3.    Var inte snobbig. Läsning kan vara mer än Dostojevskij
4.    Tjata inte. Belöna hellre.
5.    Glöm inte ljudboken.
6.    Kolla om populära biofilmer finns i bokversion. Brukar underlätta.
7.    Läs samma bok och jämför intryck.
8.    Inse att tiden gått. Dina favoriter kan vara hopplöst uråldriga (jämför med din dansstil).
9.    Se det som en investering. Ju duktigare läsare till barn, desto bättre framtid. Gör detektivjobbet. Vad är ditt barns smak? Själv skulle du aldrig läsa en  bok du inte gillar.
10. Man måste inte läsa ut en bok. Ta en ny.
11.  Hoppas på ett elavbrott.

Jag uppskattar alla råd utom nr 10. Som lärare har jag erfarenheter av barn som hela tiden väljer nya böcker. Just det är också något som lärare på mina kurser tar upp som ett dilemma. Vad gör jag som lärare? Hur får jag dessa ”bytare” att faktiskt läsa ut en bok. Min erfarenhet är att textsamtal är till stor hjälp för att dra in läsovana eller läsovilliga elever i läsandets charm. Genom och med stöd av gemensamma textsamtal blir läsningen till en social aktivitet; något att dela med andra. Då vill man också vara en del i den gemenskapen och för det krävs att man läser boken annars blir det svårt att komma med synpunkter och vara med i diskussionerna.

På hemsidan finns en beskrivning av hur man gör en egen podcast. Läslov delar idén om att återberätta en bok i fyra rutor. Väljer man att testa det så kan man också delta i en tävling. Det är lite bråttom för sista tävlingsdagen är 4 oktober. Priserna delas ut under läslovet, dvs. vecka 44.

Under Aktuellt hittar du läsfrämjande aktiviteter och evenemang över hela landet.

Läslov är en suverän idé! Vi vet från exempelvis analyserna av PIRLS och PISA att 30 min läsning varje dag, utanför skoltid, har ett starkt samband med bättre skolresultat.

läslov_25cm

Nätverket Läslovs webbsida har länken: http://läslov.se, 150924.

Besök Läslovs webb och börja tänk Läslov = vecka 44!

PS. Om det här gör att just du drar igång något att göra under Läslovet så dela gärna med dig.

Kan pojkar skriva?

Därom råder olika mening. Enligt resultat i nationella ämnesproven för åk 3 går det inte så bra: i alla fall inte jämfört med flickors skrivande. Samtidigt har vi nu Katharina Anderssons avhandling Visst kan pojkar skriva! som presenterar andra resultat.

På måndag 12/1 föreläser Katharina Andersson utifrån sin avhandling Visst kan pojkar skriva som bygger på hennes studier av pojkars skrivande. Katharina Andersson är fil.dr. och lektor vid Högskolan i Gävle där hon undervisar i läs- och skrivundervisning inom ämnesgruppen i Svenska språket.

Avhandlingen bygger på tioåriga pojkars texter i nationella ämnesprovet åk 3 och de skrivkompetenser som kan utläsas när inte läroplanens kursplaner styr bedömningen av textens innehåll. Pojkar sägs vara de som presterar sämst vid en jämförelse med flickor. För att visa några av pojkarnas skrivkompetenser används begrepp som intertextualitet, multimodalitet och mottagarmedvetenhet.

”Centrala resultat i avhandlingen är att pojkarna som skriver texter på ett nationellt prov kan skriva i minst två genrer utan att blanda dem eller göra mellanformer och att pojkarna har stor kunskap om andra texter och har stor rörlighet mellan olika slags texter, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter, till och med under ett så kulturellt kring gärdat tillfälle som ett prov. Texter som pojken har kunskap om från andra tillfällen kan helt implicit infogas i pojkens egen text, eller explicit skrivas med namn på huvudperson, titel eller annat utpekande. Dessa texter skrivs för att uttrycka och beskriva det provets rubriker anger.” (svenskt abstrakt, Skolporten 2014-08-29)

Intresserad? Det finns ett halvdussin platser lediga.

Datum och tid: 12/1 2015, Insikten 14.30-17.

Lokal: Hantverkargatan 2F (Insikten)

Anmälningslänk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=79927

Läs mer om avhandlingen på Skolporten: Visst kan pojkar skriva!

 

Följ en 5:as läsupplevelser

Hägern läser och recenserar ett antal böcker ur den senaste Barnbokskatalogen 2014/15.

Hägerns bokval_141104

Här har du chansen att se vad eleverna själva tycker. Läser ni samma böcker i din klass? Tycker dina elever som Hägern? Arbetar ni på ett likartat sätt med böckerna? Utbyt erfarenheter och lär av varandra. Ja, alla ni lärare som frågar efter boktips; här delar Hägern med sig!

Hägerns elever har skrivit om sina förväntningar och vad de tror att just deras bok kommer att handla om och det kan du också läsa om. De kommer att fortsätta att skriva och berätta hur de arbetar med sina böcker. Ta chansen och följ Hägerns blogg och då menar jag givetvis tillsammans med dina elever. Tänk vilken chans att få ”bokprata” med elever på en annan skola! Ge dina elever chansen att få uppleva mervärdet i det utvidgade klassrummet.

Länken till Hägerns blogg.

PS. Jag kunde inte låta bli att även tipsa Ingalill, dvs. en av Mediotekets bibliotekarier. Hon följer förstås också. Kanske finns böckerna att låna på Cirkulationsbiblioteket. Du kan själv gå in på Cirkbloggen och undersöka saken. I högermarginalen hittar du en sökruta om du klickar på Sök bland våra böcker (se bilden nedan).

cirkbloggens sökruta

Preliminärboka 12e jan!

om du är lärare vid någon av Stockholms kommunala grundskolor. 12/1 presenterar Katharina Andersson resultaten av den studie som hennes avhandling bygger på. Titeln är Visst kan pojkar skriva! Resultaten är intressanta särskilt ur perspektivet att vi gång på gång hör och läser att pojkar inte kan.  Frågan är om de inte kan eller om det är våra test och prov som begränsar de testade elevernas möjligheter att visa vad  de kan. Ett klassiskt citat är som man frågar får man svar. Det är också titeln på en bok från 1988 som jag har i min bokhylla. Den ingick in någon av alla mina utbildningar jag har i bagaget och är en introduktion i intervju- och enkätteknik. Boken är skriven av professor Bengt-Erik Andersson.

Så här presenterar Katharina själv innehållet i föreläsningen:

Katharina Andersson föreläser utifrån sin avhandling om tioåriga pojkars texter och de skrivkompetenser som kan utläsas när inte läroplanens kursplaner styr bedömningen av textens innehåll. Pojkar sägs vara de som presterar sämst vid en jämförelse med flickor. För att visa några av pojkarnas skrivkompetenser används begrepp som intertextualitet, multimodalitet och mottagarmedvetenhet.

21/9, bara 10 dagar efter Katharina disputerade skrev jag några rader om hennes avhandling. De hittar du här: Visst kan pojkar skriva!

NIKK, Nordisk information för kunskap och kön, har också refererat avhandlingen. Så också Nationella sekretariatet för genusforskning! Ämnet är högaktuellt och jag är säker på att vi kommer att se fler som uppmärksammar denna avhandling!

Katharina Andersson är fil.dr. och lektor vid Högskolan i Gävle där hon undervisar i läs- och skrivundervisning inom ämnesgruppen i Svenska språket.

Jag kommer att lägga upp anmälningsformuläret om en månad, dvs. mot slutet av november. Du kommer att hitta det i kalendariet på PS, PedagogStockholm men också här i min blogg. Du som inte jobbar i Stockholm och därmed inte kan delta får trösta dig med att se Katharinas föreläsning i inspelad form för vi filmar och lägger upp filmen ca 2 veckor.

UR: 7 filmer om strategier för läsförståelse

Från och med idag (enligt uppgift från kl. 15.15) kan vi se UR:s 7 nya filmer om strategier för läsförståelse. De finns också på SLI. Här måste tittaren dock logga in i SLI. Om du väljer att gå in på SLI för att titta på filmerna och vill använda sökfunktionen så sök på ”strategier för läsförståelse”. På SLI kunde jag se dem redan nu!

Tänk så fantastiskt att strategier för läsförståelse nu är i fokus! UR har gjort dessa filmer, En läsande klass erbjuder oss ett material med texter och förslag på lektioner för åk 1-6 och snart kommer också regeringen Läslyft. Härligt!

Fanfarer!

Idag händer det! 23e april och ALLT ska enligt uppgift publiceras på En läsande klass’ hemsida. Idag 23e april ska också studiehandledningen i bokform ha nått alla skolor i hela Sverige. En bok för åk 1-3 och en bok för åk 4-6. Fantastiskt, eller hur!? Studiehandledning, alla texter (det talas om mellan 700 och 1000 texter!) samt ett cirkelstöd kan laddas ner kostnadsfritt. Cirkelstödet är skrivet för att användas av t.ex. arbetslag som vill börja arbeta med studiehandledningen tillsammans i studiecirkelform.  Tillsammans är det lättare att utvecklas och komma vidare. Tillsammans är det lättare att få idéer och se nya möjligheter i undervisningen. Tillsammans är det lättare hitta nya vägar när det inte blir som man tänkt.

Studiehandledningen innehåller lektionsplaneringar för undervisning i läsförståelsestrategier från åk 1 till och med åk 6. Tidsramarna är beräknade utifrån 2,5 timmes undervisning per vecka kring läsförståelsestrategier.

På webbsidan för En läsande klass hittar du också en kort inspirationsfilm, ”Vad innebär läsförståelsestrategier?”. Framöver kommer det också att läggas upp förslag för föräldrar och bibliotekarier. Är du inte redan bekant med ”En läsande klass” så skynda dig att besöka deras webbsida”.

Jag vet att de byter webbleverantör för att klara den väntade anstormningen när alla filer läggs upp under dagen. Vad jag förstår så fortsätter webbadressen att vara: www.enlasandeklass.se 

THIEVES – informationstjuvar vill vi vara allihop!

Många förkortningar och begrepp blir det! RU, TSI, CORI, kritisk läsning, Expeditionary Learning och nu THIEVES. Lugn bara lugn. För de av er som har följt mina inlägg så har ni säkert märkt att de har mycket gemensamt. Ja, mer gemensamt än vad som skiljer dem åt. THIEVES kvalar också in i samma gäng av läsförståelseundervisningsmodeller. Oops! Vilka strategier använde du för att läsa ordet läsförståelseundervisningsmodeller? Din förförståelse om läsundervisning, din vana att läsa om långa ord eller kanske bara läsa långsamt eller din förmåga att dela upp långa ord i kortare som du känner igen? Ett litet sidospår…

THIEVES är en strategi du använder före du börjar läsa. Ordet är en akronym för Title, Headings, Introduction, Every first sentence/paragraph, Visuals and Vocabulary, End-of-chapter questions samt Summary. Läraren börjar med så kallad guide practice, dvs. modellerar hur man kan närma sig en text eller en bok. Sedan prövar eleverna, gärna i par, för att sedan diskutera tillsammans vad/vilken information de lyckades att ”stjäla” ur texten/boken och hur strategin leder till en bättre förståelse för läsaren. Som alltid är det viktigt att eleverna vet, inte bara HUR, utan också VARFÖR och NÄR de använder strategin.

Som för det mesta finns det en film på youtube, dryga 4 minuter, som visar THIEVES i lightversion. En skolklass sjunger och spexar sig genom lässtrategin. Här är den:

Kan den vara något för engelskundervisningen?

Att bli en sån som läser

Ja, hur gör vi våra elever till läsare? Hur blir våra elever sådana som läser? Hur är egentligen en sådan där som läser?

Dag efter dag matas vi med att elever inte läser. Ja inte ens lärare läser böcker nuförtiden. Det har jag hört från forskare som Gunilla Molloy och Kristina Danielsson, Stockholms universitet. Ibland tycker jag att det känns tungt att höra och läsa dessa eländesbeskrivningar vad gäller det sjunkande läsandet. Särskilt som jag dagligen möter oerhört engagerade och duktiga lärare som jobbar ”järnet” med läsning ute i sina klasser! Min erfarenhet är att det gemensamma samtalet runt det lästa ökar läsintresset och läsengagemanget avsevärt. Nu råkade jag läsa på Skolporten att Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas och hon visar i sin avhandling att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. För att nå läsförståelse måste de få prata om vad de läser. Samtalet är alltför ofta en bristvara. Dagens skolan är helt enkelt en alltför tyst lärmiljö.

Nycklarna är enligt Catarina:

  • vikten av ett aktivt arbete kring texter
  • att vi integrerar samtal om böckers innehåll och
  • att barnen görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Catarina skriver om konkurrerande texter och medier samtidigt som skolan satsar på grammatik och stavning. Undervisningen behöver utgå från en integrerad ämnessyn, ett vidgat textbegrepp och ett inkluderande flerspråkighetsperspektiv. Vill du ta del av Catarinas tankar så föreslår jag att du läser Skolportens intervju med henne.

Catarina Schmidts avhandling heter ”Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter” och du hittar den på Skolportens webbsida.