Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Pojkars skrivande

Meningsfullt skrivande

Katharina Andersson träffade i måndags 15/2 deltagarna i Språkpaketet 2015 och föreläste kring skrivande. Rubriken var Att skriva sig till skrivande. Vi fick lära oss att skriva mer sällan är en berättelse. Vad använder vi i så fall skrivande till? Jo, exempelvis brev och meddelanden, inbjudningar, spelregler, tidningar, argumenterande texter, plakat och inbjudningar. Detta förutsätter en helhetssyn där skrivande handlar om att  meddela något till någon och att förmedla budskap. Vi skriver när vi noterar, undrar, vill komma ihåg och fråga om något. Exempel på tidiga skrivgenrer är listor av alla de slag.

Katharina kom också in på begreppen textrörlighet och intertextualitet.

Textrörlighet

Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vill du läsa mer om textrörlighet så skriver Caroline Liberg om det i kapitel 7 i  Läsundervisningens grunder (2016).

Intertextualitet

När en elev skriver inspirerad utifrån andra texter, filmer och liknande så handlar det inte om att plagiera. I stället talar vi då om intertextualitet. Den skrivande eleven kanske använder uppslag, strukturer, händelsekedjor och annat från inspirationskällan som underlag till sitt eget skrivande.

Vill du läsa mer om intertextualitet så läs Katharina Anderssons avhandling Pojkar kan visst skriva!

”Hualigen”

Katharina berättade att hon i sin forskning funnit att när pojkar skriver så har de pojkar som huvudpersoner men också som hjältar, offer, hjälpare och alla andra positiva personer som finns med i deras texter. Om det finns en flicka med i texten så har hon vanligen inte något namn! Vanligen glöms hon bort efter ett tag eller så dör hon på slutet. Här finns det anledning att friska upp våra kunskaper om critical literacy men också genusperspektivet!

Katharina bjöd oss på en föreläsning med bra innehåll och flyt kombinerat med en utomordentlig känsla för åhörarnas frågor och funderingar. Stort tack!

Katharina A_160215

Många visningar = många intresserade!

117 visningar två dygn efter att jag lagt upp föreläsningen med Katharina Andersson om ”Visst kan pojkar skriva!”. Det betyder att ni är många som tycker som jag, dvs. ämnet är riktigt intressant. Hade varit roligt om vi alla kunde ha haft ett gemensamt samtal om våra erfarenheter och reflektioner kring pojkars skrivande! Jag undrar om det kommer något i Läslyftet om detta?

För dig som inte var där!

Nu kan du se en inspelning av föreläsningen om pojkars skrivkompetens med Katharina Andersson. Avhandlingens titel ”Visst kan pojkar skriva!” visade sig vara fyndig ur flera aspekter. Den delar nämligen upp arbetet i tre vetenskapsområden:

  1. Pojkar
  2. Skrivkompetenser
  3. Nationellt prov

Katharina har specifikt studerat pojkars texter samt gjort en bred analys utifrån ett vidgat textbegrepp. Det är den första omgången från 2009 som studeras och eleverna skrev fyra texter i olika genrer som en del av provet. Katharina har närläst 231 tioåriga pojkars texter, dvs. 231 pojkar X 4 texter. Avhandlingens forskningsfråga var ”Hur visar pojkarna sina kompetenser att skriva på det nationella provet 2009?”.

I föreläsningen får vi en utomordentlig presentation av hur studien genomförts, motiven för att göra studien och tankarna bakom den. Vi åhörare fick en del att fundera över som det vanligt förekommande vardagstänket om pojkar och deras studieresultat som inte alltid är vetenskapligt förankrat. Eller vad är det nationellt ämnesprov i svenska egentligen mäter? Vad får vi veta och vad får vi inte veta?

Har du någonsin funderat över begreppen plagiat, imitation och intertextualitet? När pojkar skriver inspirerade av t.ex. TV/data-spel – är det då ett plagiat, en imitation eller ett exempel på intertextualitet? För att spetsa till frågan fick vi göra en jämförelse med Barabass av Pär Lagerkvist. Katharina använde intertextualitet i analysen av pojkarnas texter vilket betyder att hon undersökte varifrån pojkarna fått sin inspiration när de skrev sina texter. Exemplen kring intertextualitet gav i alla fall mig en aha-upplevelse.

Undervisar du i svenska i åk 3, åtminstone till och från, så rekommenderar jag dig att se föreläsningen. Katharinas föreläsning ger nya tankar; väcker frågor och vidgar vår kunskap om pojkars skrivande.

OBS! filmen togs bort 10/4 -15.

Avhandlingen kan du ladda ner från Skolportens webb: ”Visst kan pojkar skriva!

PS. Katharina föreläser gärna i olika sammanhang och ute på skolor. Ett annat ämne som Katharina brukar tala om är temat Att vara lärare – Att bli forskare. För dig som vill nå Katharina så hittar du henne på Högskolan i Gävle .

Pojkar kan visst skriva!

Det är titeln på en rykande färsk avhandling av Katharina Andersson. För att gå direkt på resultaten av hennes studie så visar de att pojkar (åk 3 på nationella ämnesprovet) kan skriva:

  • i minst två genrer utan att blanda ihop dem
  • att de har stor kunskap om andra texer och
  • att de har stor rörlighet mellan olika slags texer, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter.

Dessa resultat ska ses i ljuset av vad de nationella ämnesproven kräver. När nationella provet för årskurs tre bedöms så handlar det om att det ska finnas tre fullständiga meningar med stor interpunktion, att det finns tio korrekt stavade formord och innehållsord och att berättelsen har en början, en mitt och ett avslut. Katharina menar att nationella ämnesproven representerar en föråldrad syn på kunskap och att detta i sig krymper svenskämnet till språkriktighet och grammatik.

Katharina visar i sin avhandling att man får helt andra resultat om man mäter annorlunda. I sina analyser tittar hon på aspekter som mottagarmedvetenhet och intertextualitet, förebilder samt att pojkarna refererar till en annan text. Hon problematiserar en del av de förutsättningar som NP ger eleverna som t.ex. att proven ska skrivas för hand på papper på en viss tid, att det inte finns möjligheter att bearbeta den egna texten utan den ska skrivs klart vid ett och samma tillfälle samt att eleverna ges möjligheter att rita bilder till sina texter utan att tala om att bilderna inte räknas in i bedömningen. Läraren förväntas bedöma ursprungstexten men som Katharina skriver – Vad är det?

Katharinas resultat visar att skrivundervisningen i framtiden behöver fokusera på innehåll och språkutveckling. Hon menar också att momentet att skriva för hand kan bytas ut mot tangentbord och/eller pekskärm – även vid prov.

Avhandlingen bygger på en studie av 231 tioåriga pojkars texter från nationella provet i svenska för årskurs 3 år 2009. Totalt ingick 900 texter i studiens analys.

Sist men inte  minst – Katharina kommer att föreläsa utifrån sin avhandling för oss! Vi håller på och letar datum och lokal. Det betyder att du som blev nyfiken och vill veta mer och kanske ställa frågor direkt till Katharina får chans till det framåt vintern.

Min fråga till dig är: Vilka erfarenheter har du av pojkars skrivande och nationella ämnesprov?

Skolportens presentation av avhandlingen hittar du här: Pojkar kan visst skriva! (här kan du också ladda ner avhandlingen kostnadsfritt för att läsa)

Högskolan i Gävle, HiG, presenterar avhandlingen här: Pojkar kan visst skriva!

Visst kan pojkar skriva2