Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Prov eller bedömning?

Formativ bedömning

Anders Jönsson (2017) ägnar kapitel 4 åt hur läraren kan använda provresultat och omdömen för formativa ändamål (Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen). Bedömning har en viktig funktion för att mäta kvaliteten i en prestation och utveckling. Att arbeta med formativ bedömning är att söka tecken på elevernas lärande med syfte att använda denna kunskap i planeringen av den fortsatta undervisningen.

Kärnan i formativ bedömning är dock att information från bedömningar används för att stödja elevernas lärande. (Jönsson 2017, sid. 73)

Formativ bedömning kan göras på både gruppnivå och individnivå.

Gruppnivå

På den här nivån används informationen för att ta ställning till hur den egna undervisningen ska läggas upp. Läraren kanske konstaterar att denne behöver lägga in nya lärandeaktiviter eller att låta eleverna ytterligare uppgifter på samma moment. Om eleverna presterar bättre än vad jag hoppats på kanske jag hoppar över vissa uppgifter/moment och går vidare. I båda fallen handlar det om att jag som lärare väljer att ändra i det jag planerat för min undervisning. Jönsson lyfter att formativ bedömning i Hatties meta-analyser visar på hög effekt på elevers prestationer. Jönsson väljer att när det gäller resonemang på gruppnivå tala om formativ utvärdering. Detta för att inte  få en sammanblandning med formativ bedömning på individnivå.

Individnivå

På individnivå ges den formativa bedömningen som återkoppling på enskilda elevers prestationer. Det är inte bara läraren som kan ge denna återkoppling utan det kan också ske av klasskamrater eller den enskilda eleven själv. Jönsson understryker att det finns starka belägg från forskning att just återkoppling har stora effekter på elevers lärande och prestationer. Det finns också starka kopplingar mellan övning i självbedömning och elevers möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande. Återkoppling kan se ut på olika sätt och det finns vissa förutsättningar för att återkoppling ska ge resultat. Dessa är att återkopplingen ska vara:

  • uppgiftsrelaterad
  • informationsrik
  • framåtsyftande
  • dialogisk (Jönsson 2017, sid 75)

Jönsson understryker vikten av att återkopplingen har fokus på uppgiften och inte personen. En uppgiftsrelaterad återkoppling innebär att eleven kan ändra och förbättra sitt arbete. Likaså ska återkopplingen vara informationsrik och ge exempel på vilka styrkor och möjligheter till utveckling som finns hos elevens arbete; den ska fungera som vägledning för eleven. Att en återkoppling är framåtsyftande betyder att det inte räcker med att konstatera vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter som finns för arbetet utan återkopplingen ska också ge förslag på hur arbetet kan bli bättre. Eleven ska få stöd i att prestera bättre. Med dialogisk menas att eleven ska använda återkopplingen för att revidera sin uppgift och/eller få göra en ny, likartad uppgift. Eleven ska involveras i processen. Jönsson skriver något som jag tycker är särskilt intressant och viktigt att komma ihåg.

Det ultimata målet med formativ bedömning är dock inte nödvändigtvis bättre prestationer, utan även ökad självständighet och ökat ansvarstagande för sitt lärande. Ett sätt att stärka självständighet och ökat ansvartagande genom självbedömning. (Jönsson 2017, sid 84)

På sidan 76 finns en bild som visar olika dimensioner i återkoppling (Jönsson 2017, sidan 76).

Jönsson återkoppling

Jönsson skriver i bildtexten att bilden visar några av de dimensioner som kan varieras i återkoppling. Dimensionerna är här sändaren, återkopplingen, mottagaren och kontexten. Sändaren kan vara en lärare, en klasskamrat eller kanske en lärplatta eller dator. Mottagaren är i det här fallet en elev. Återkopplingen kan handla om exempelvis:

  • form
  • timing
  • innehåll

Kontexten varierar förstås beroende på exempelvis elev, årskurs, ämne och huruvida återkopplingen ges tillsammans med betygsutlåtande. Formen för hur återkopplingen överlämnas kan skilja sig åt. Den kan lämnas muntligt, skriftligt, enskilt, i grupp, via ett digitalt verktyg och den kan vara kortfattad eller mer utvecklad. Timing kan handla om när eleven får återkoppling; I samband med utförandet av uppgiften och i samband med prestationen eller vid senare tillfälle. Innehållet för återkopplingen kan vara olika. Det kan gälla olika aspekter av elevernas prestationer i mer detalj eller mer övergripande.

Det är med andra ord många aspekter som ska beaktas vid formativ bedömning. Det är viktigt att komma ihåg och ta i beaktande att kontext och koppling till undervisning är centralt för en bedömning. Bedömningar sker i ett specifikt sammanhang. Resultaten är inte generaliserbara.

Lärares förmåga att arbeta med och göra bedömningar behöver stärkas. Detta kan ske genom utförliga bedömningsanvisningar men också genomg övning. Särskilt lärares sam- och/eller medbedömning har visat sig vara en bra väg att gå. Syftet med bedömningar är att läraren ska bedöma kvaliteten på elevernas prestationer. Jönsson understryker att:

Om informationen därför inte kan användas för att ge återkoppling till eleverna eller för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, är bedömningen inte valid för ett formativs syfte. (Jönsson 2017, sid 129)

För att optimera bedömingens påverkan på elevens lärande ska vi tänka på att:

  • anpassa bedömningssituationen efter eleven.
  • låta bedömningssituationen efterliknade situationer där eleverna förväntas använda sina kunskaper.
  • eftersträva öppenhet i bedömningen så att eleverna förstår vad som förväntas av dem.

Bedömningar och bedömningssituationer är verktyg för både lärare och elever. För läraren handlar det om att ta reda på om/hur dennes ska anpassa sin undervisning för att möjliggöra för eleven att lära. För eleven handlar det om att förstå sitt eget lärande och kunna uppskatta kvaliteten i sina prestationer. Målet att underlätta och stärka fortsatt lärande.

Jönsson lyfter också att det är viktigt att komma ihåg bedömningars signalvärde. Det vi bedömer ses som viktigt att kunna och detta i sin tur påverkar elevers lärande och val av strategier för sitt lärande.

Referens:

Jönsson, A. (2017). Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. Malmö: Gleerups.

Boken kan du också köpa via exempelvis adlibrisbokus och LäroMedia Bokhandel.  

Ger du prov? Gör du bedömningar?

Ja, det gör du med all säkerhet! Har du funderat över vad det innebär? Vad får du veta om elevernas kunskaper?

Så här i slutet av en termin är det dags att knyta ihop, utvärdera både den egna undervisningen och hur eleverna utvecklats. Det är också dags att ge eleverna återkoppling på deras arbete med att lära nytt, fördjupa sina kunskaper och befästa tidigare kunskaper. Det aktualiserar begrepp som prov, kartläggning, bedömning, test, screeningar. I mitt eget arbete med att hitta nya aspekter och perspektiv på det jag arbetar med har jag just läst Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. (Jönsson, 2017). Första kapitlet öppnar med frågan Skillnaden mellan prov och bedömning. Jag som läsare får en utveckling och en definition av begreppen.

Den mest grundläggande skillnaden består i att prov och bedömningar används för att dra slutsatser om olika saker. Medan prov används för att dra slutsatser om elevers kunskaper, handlar bedömning om att uppskatta kvaliteten i elevprestationer. (Jönsson, 2017:11)

Jönsson understryker att prov är konstruerade för  indirekta mätningar och utgörs av ett urval av uppgifter, som tillsammans används för att mäta individers kunskaper. Indirekta mätningar innebär att något inte går att mäta direkt utan vi måste, på något sätt, göra kunskaperna synliga. Prov är med andra ord ett verktyg för att synliggöra kunskaper. Han utvecklar och problematiserar olika aspekter som exempelvis kunskap i sig, de fyra F:en, kontexens betydelse, val av provuppgifter. Som läsare får jag med mig fakta, kunskap och förståelse för begreppens innebörd men också om kringfaktorers betydelse och inverkan.

Bedömning kan betyda flera saker men det kan också vara ett samlingsbegrepp där prov är ett sätt att bedöma. När vi talar om att bedöma kan vi syfta på processen (att bedöma) likaväl som på utfallet (ett omdöme). Jönsson understryker att han i boken syftar på processen. När han kommer in på utfallet använder han termen omdöme.

Bedömning handlar som sagt om att uppskatta kvaliteten i en elevprestation. För att kunna göra det krävs att vi har kriterier och dessa i sin tur är olika beroende på vad vi bedömer. Bedömning är i sig inte en mätning utan en uppskattning av hur bra något är. Det räcker inte att beskriva, inte ens utförligt, utan vi gör en värdering och det är den som förutsätter kriterier att värdera mot. För att kunna göra den här uppskattningen av kvalitet måste den som gör uppskattningen ha stor kunskap inom och erfarenhet av ämnesområdet.

I skolan arbetar vi med att bedöma utifrån kriterier i bedömningsstöd och matriser. Kanske till och med dagligdags!? Det är kartläggningsmaterial för förskoleklass (Hitta språket/Hitta matematiken), bedömningsstöd för årskurs 1-3 (Nationellt Bedömningsstöd) som är obligatoriska men också en mängd andra verktyg som exempelvis Nya Språket lyfter! – bedömningsstöd i årskurs 1-6 och olika bedömningsstöd i matematik. Det jag  nämner är endast exempel från Skolverkets sida. I skolorna används också flera andra verktyg för kartläggning och bedömning. I arbetet med bedömning är det viktigt att reflektera över aspekter som:

  • hur är kriterierna formulerade och utformade?
  • hur ser kvalitetsnivåerna ut?
  • vilka uppgifter bedöms?
  • hur ser jag på kunskap?
  • vilken betydelse har kontexten?
  • är min bedömning analytisk?
  • eller är min bedömnings holistisk?

Ja, det finns många frågor, aspekter och perspektiv som jag som lärare kan behöva fundera över och gärna tillsammans med kollegor. Vid en analytisk bedömning ser läraren till olika kriterier var för sig. Jag personligen tycker om att simma. När min coach hjälper mig i simningen kan hen göra det antingen utifrån en analytisk  eller en holistisk bedömning. I det förra fallet handlar det om att bedöma simteknik, snabbhet, styrka och inställning. Som exempel kan jag ha en bra teknik men sämre styrka och därmed inte så snabb. Jag skulle också kunna vara stark, snabb men inte ha så bra teknik. Med en konstruktiv inställning skulle jag i det första exemplet satsa på styrketräning och i det andra exemplet däremot satsa på teknikträning. Här leder den analytiska bedömningen in på formativ bedömning där vi strävar efter att identifiera styrkor och utvecklingsmöjligheter. Jag går inte in mer på formativ bedömning utan planerar för ett nytt inlägg om det bokavsnittet. I väntan på nästa inlägg tycker jag att du ska läsa intervjun Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna med Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet!

Det här var bara ett första axplock ur boken. Som du säkert anar tycker jag att läsningen var väl använd tid. Ja, jag är säker på att även du som arbetar i tidigare skolår och inte sätter betyg lär dig mycket av att läsa boken. Bedömning är ju något som vi arbetar med redan från årskurs 1. I förskoleklass gör vi ju en särskild bedömning för vissa av våra elever och då är det viktigt att reflektera över vad en bedömning är innan vi gör en särskild bedömning. Håller du inte med mig!?

Vill du veta mer om Jönsson? Fullständigt namn är Anders Jönsson och han är professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik, vid Högskolan Kristianstad.

Boken kan du köpa via exempelvis adlibris, bokus och Gleerups.  Jönsson beskuren PS. Nu ska jag ta en löprunda i skogen, lite trailrunning, för att förbättra konditionen och få starkare ben så jag orkar sparka effektivare.