Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
RAFT-träning

Test eller ett diagnostiskt synsätt?

När barnen kommer till skolan är skriftspråksutvecklingen i full gång… (Alatalo 2016: 17)

Då är det viktigt att jag som lärare har ett diagnostiserande pedagogiskt förhållningssätt. Det medverkar nämligen till en effektiv undervisning.

Jag har läst nu läst hela boken och har kommit till att skriva om kapitel 1 av Carina Bååth i Läsundervisningens grunder (Alatalo 2016). Författaren skriver om bl.a. framgångs- och riskfaktorer, förhållningssätt, effektiv undervisning och begynnande läsning och skrivning. Kapitlets titel anger att vi kommer att få läsa om innebörden i ett diagnostiskt synsätt och vi får på sidan 24 förslag på några frågor att ställa oss i stället för att testa. Förresten vet du att det finns ungefär 40 svenska tester inom läs- och skrivområdet för skolår F-3? Vill du veta mer om dessa test kan du läsa den systematiska litteraturstudie som gjordes av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) 2014. Bland annat visar studien att det inte finns tester som är både reliabla och valida varför det är viktigt att ha tänkt igenom varför man vill använda testen innan man börjar testa sina elever. Reliabelitet syftar på tillförlitligheten och validitet handlar om huruvida ett test, en forskningsstudie, en forskare eller liknande mäter det detta/han/hon avser att mäta.

Tillbaka till frågorna som författarna använder i ett konkret exempel som återges i kapitlet. Jag har tidigare när jag arbetat som speciallärare/specialpedagog arbetat utifrån liknande frågeställningar och oftast tyckt att de har räckt för att kunna planera för vilket stöd eleven behöver. Bååth använder följande frågeställningar:

  • Vad vet du om hans språkliga medvetenhet? Är han fonologiskt medveten?
  • Hur läser Viktor? Beskriv så noggrant du kan!
  • Hur ser skrivsvårigheterna ut?
  • Blir det någon skillnad då han skriver på dator?
  • Hur är hans motivation att läsa och skriva?
  • När han får lyssna på en berättelse/text har han förståelse för innehållet?
  • Vad vet du om hans ordförråd?
  • Finn det någon närstående som har liknande svårigheter, kanske dyslexi? (Alatalo 2016: 24)

Du ser att tredje frågan använder termen skrivsvårigheter. Det är en term som problematiseras i texten. Bååth frågar oss läsare om vi lägger olika betydelse och värderingar i begreppet läs- och skrivhinder jämfört med läs- och skrivsvårigheter. Författaren ger oss också konkreta exempel på vilka hinder som kan finnas. Vad säger du? Vad betyder det för dig om vi säger att eleven hindras i sin läsning och skrivning? Ställ det mot om du säger att eleven har läs- och skrivsvårigheter. Blir det någon betydelseskillnad?

Bååth nämner också Ulrika Wolffs forskningsstudie om lästräning. Titeln är RAFT-träning (Reading and Fluency Training). Forskningsstudien pågick under tre år. Syftet med projektet var att utforma ett teoretiskt väl förankrat undervisningsprogram för nioåringar. Detta genomfördes i en till-en-undervisning för barn med allvarliga läs- och skrivsvårigheter. Drygt 100 barn deltog. Hälften fick en-till-en-undervisning, en strukturerad och individuellt planerad stödundervisning, utifrån sina behov och den nivå de befann sig på. Denna undervisning skedde tillsammans med en specialutbildad pedagog under 12 veckor och 30 minuter per dag. Hälften utgjorde kontrollgrupp och deltog i den ordinarie specialundervisning som skolan erbjöd; i grupp eller individuellt. Resultatet blev att eleverna i interventionsgruppen förbättrade sina resultat signifikant (ett resultat som är statistiskt säkerställt).

Här har du en liten broschyr om forskningsstudien: RAFT – Reading and Fluency Training.

Vi läser på SBU:s webbsida vad Ulrika Wolff svarar på frågan ”Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Att strukturerad träning av kopplingen mellan fonem och grafem kan förbättra stavning, ordavkodning, läshastighet och läsförståelse hos barn och ungdomar med dyslexi, och att man med sådan träning även kan se långsiktiga effekter på läsförståelsen. Det är också ett viktigt resultat att mått på fonologisk medvetenhet, snabb benämningsförmåga och bokstavskunskap i förskoleåldern till viss del kan förutsäga dyslexi. (SBU:s webb)

Bååth beskriver också några olika arbetssätt under följande underrubriker: Influenser från Nya Zeeland; Portfolio; Anteckningar i farten – Running Records (RR); Ordboxar samt SAV (Sinnesintryck – Analys – Värdering): arbetsgång.

Att läsa bokens första kapitel Läsundervisning utifrån ett diagnostiskt synsätt ger både förslag och idéer för hur jag som lärare kan gå vidare. En del känner jag igen och en del är nytt. Det mesta är konkret beskrivet med elev- och/eller lektionsexempel.

Referenser:

SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – Tester och insatser. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 225.

SBU. Du kan se en kort film där rapporten sammanfattas på SBU:s webb: Dyslexi hos barn och ungdomar – SBU sammanfattar rapporten.

Wolff, U. (2011). Effects of a randomised Reading intervention study: An application of structural equation modelling. Dyslexia, 17, 295-311.

Specialpedagogik, 2011-11-14. Daglig intensiv träning bäst för lässvaga. Tidningsartikel om Ulrika Wolffs forskningsstudie.