Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Regeringens läslyft

Gruppstorlek i Läslyftet – vad är tillåtet?

Av kollegor ute i landet hörde jag frågan om gruppstorlek inom Läslyftet. Det handlade om de grupper som handledarna ska handleda i arbetet med modulerna. Mer exakt gällde det planer på att öka gruppstorleken till upp till 50 lärare. Hur många deltagare kan handledaren ha i sina grupper med en nedsättning på 10 %? Svaret är: En handledare med statsbidrag och med nedsättning på tio procent ska handleda 6-10 personer, en handledare på 20 procent handleder 12-20. Kan vara bra att veta!

För dig som vill läsa mer noggrant om detta och/eller behöver något att hänvisa till så besök Skolverkets sida Statsbidrag för Läslyftet.

Tjänsteärende

Igår morse (tisdag) knappade jag in tjänsteärende som autosvar i frånvarohanteraren för mejl. Vad döljer sig då bakom detta? Jo, två härliga heldagar med allra bästa kamraterna i NCS referensgrupp. Dussinet har blivit 13 och vi representerar olika delar av landet. Anna värmde upp oss med senaste nytt om Läslyftet. Jag säger bara – det kommer mer…snart… Håll koll på portalen så håller du dig uppdaterad. Länken är: Läs- och skrivportalen.

Bevaka att ni inte missar att söka till utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare. Sista datum är den 20e mars, dvs. nästa vecka! Utbildningen erbjuds av NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, i samarbete med Läslyftet. Utbildningen vänder sig främst till huvudmän som vill ha stöd att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och det är också huvudmännen som ansöker och anmäler språk-, läs- och skrivutvecklare till utbildningen. Läs mer här: utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare.

Tisdagens goodiebag innehöll det uppdaterade och rykande färska stödmaterialet Kvalitetsarbete i praktiken  (2015) och elefantkolor. En alldeles särskild sorts chokladkola som är svår att hitta och som Erica bjöd oss på. Gruppen har nämligen en alldeles särskild förkärlek för elefantkolor. Tack Erica! Tack Anna för stödmaterialet.

Vi ägnade merparten av tisdagen åt erfarenhetsutbyte kring de utvecklingsarbeten nätverksdeltagarna har arbetat med. Vi hade alla förberett presentationer. Mycket intressant och tankeväckande kommer upp. Från Lindas presentation tog jag med mig tankar kring de fyra interaktionsmodeller de arbetar med i Malmö; EPA, expertgrupper, samtalsmodeller och responsgrupper. Personligen kopplar jag dem lika mycket till lässtrategiundervisning. Dessa interaktionsmodeller ingår i mina kurser kring att undervisa i läsförståelse. Linda frågade oss också om vi anser att det är något som skiljer mellan begreppen läsinlärning och läsutveckling? Något att fundera över och gräva vidare i. Kanske kan du hjälpa mig med den frågan!?

Ja, nu ser jag fram mot att få ta del av fler presentationer! Själv ska jag berätta om vår forskarstödda seminarieserie som jag arbetat med under två år. Min frågeställning rör hur man skapar långsiktighet i en sådan satsning.

broschyr

Vill du veta mer om Läslyftet?

Måndag 12/1 kl. 15-16:15 sänder Skolverket ett webbinarium om Läslyftet.

Så här presenterar Skolverket webbinariet:

”För dig som vill veta mer om Läslyftet! Vi kommer att ge en kort presentation av Läslyftet och bland annat svara på följande frågor:

  •    Vad är syftet med Läslyftet?
  •    Hur fungerar fortbildningsmodellen?
  •    Vad är moduler?
  •    Vem kan ta del av Läslyftet?
  •    Vad gör en handledare?
  •    Hur är det bäst att planera och organisera arbetet i Läslyftet?

  Du har även chans att ställa egna frågor. Webbinariet riktar sig till dig som jobbar i skolan.” (Skolverket 8/1 -15)

Du kan delta i direktsändningen av webbinariet på  måndag 12/1 kl. 15-16:15. Har du annat för dig just då så går det att se sändningen i efterhand.

Det krävs ingen föranmälan och all praktisk  information hittar du via länken här: Skolverkets webbinarium om Läslyftet.

Varför inte titta på webbinariet tillsammans med dina kollegor!?

Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg

För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel.

Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. Den gemensamma grunden är idén om att tanke- och språkutveckling är två ömsesidigt beroende parallella processer; något som härrör från Vygotskij. En annan utgångspunkt är att kunskap skapas genom samarbete i en kontext.

För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Här möter vi kända namn som Louise M. Rosenblatt, Judith Langer och Kathleen McCormick. Molloy skriver ”[…] att varje läsares texttolkning också utgår från just denna läsares sociala och kulturella bakgrund. I klassrummet, där vi ofta har läsare med olika livserfarenheter och dessutom olika bakgrunder, kan därför tolkningarna av en text bli mycket olika. ” (Molloy 2014, sid. 5) Ja, det är något som vi lärare känner igen, eller hur!?

Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Först efferent läsning som handlar om att när elever läser en so- eller no-text fokuserar eleven på fakta och detaljer i texten som denne förväntas förstå, lära sig och ta med sig in i andra lärsituationer. Den andra läsarstrategin är estetisk läsning och den handlar mer om ett personligt möte med skönlitterära texter där läsaren tolkar och förstår textens innehåll utifrån sina erfarenheter, förkunskaper och förutsättningar.

Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Elevernas reflektioner styr innehållet i textsamtalen och ”[…] förvandlar klassrumssamtalet från ett monologiskt till ett dialogiskt sådant.”(Molloy 2014, sid. 8). I vårt metasamtal kring läsloggar, reflektioner, textsamtal har vi stor användning av begrepp som efferent och estetisk läsning, föreställningsvärldar och allmän och litterär repertoar.

Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Jag kan verkligen rekommendera dig att läsa hennes artikel så du får med dig både helheten och de praktiska detaljerna. Här finns mycket att hämta för den som vill arbeta med läsloggar, elevers reflektioner och textsamtal. Vi kan börja med definitionen på reflektion som inte ska förväxlas med att tänka noga. Reflektion handlar om att försöka tänka kring tidigare erfarenheter i ljuset av nya erfarenheter.

Här kommer några exempel från artikeln. Dialoglogg – Eleverna skriver ner sina tankar och reflektioner för att sedan byta med en kamrat, därav namnet dialoglogg. Nästa steg är att skriva kommentarer på varandras tankar för att skapa en dialog mellan olika tankar och reflektioner. Kunskapsjournal skrivs för att eleverna ska få syn på hur de skaffar sig kunskap samt hur denna kunskap förändras när nya fakta tillkommer; skrivs i ämnen som SO och NO. Demokratiloggen är en dialoglogg där tankar och reflektioner går vidare och bemöts och kommenteras av flera kamrater. Det kan liknas vid en skriftlig diskussion. Meta-reflektioner är också ett exempel på sätt att lyfta tankar och reflektioner. Syftet är att börja ”tänka kring det egna tänkandet”. Det kan handla om att fundera över om dagens val av arbetssätt var det bästa för uppgiften, huruvida eleven själv fick nya insikter/lärdomar efter att gruppen delat sina tankar och reflektioner och liknande.

Det finns ett antal ämnesspecifika begrepp i artikeln som jag som läsare har glädje av att borra djupare i. Termer och begrepp som lyfter och vässar vårt gemensamma samtal. Dessa begrepp är enligt min mening följande: efferent och estetisk läsning; föreställningsvärldar; allmän och litterär repertoar; reflektion; textsamtal; meta-reflektion.

För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap.

Referenser:

Gunilla Molloy (2014). Läsloggen – ett tankeredskap

Läslyftet (Skolverket). Läs- och skrivportalen

 

257 miljoner till ett läslyft!

Läs vad regeringen föreslår i sin budgetpropositionen för 2014 på: http://www.regeringen.se/ 

Direktlänken till promemorian är: http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/36/29/0a4f4eca.pdf

 I promemorian kan du läsa att de föreslår:

”En fortbildningssatsning inom läs- och skrivutveckling om totalt 303 miljoner kronor 2014-2018:

Läslyftet. Både internationella och nationella studier visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats under 2000-talet, särskilt gäller det läsförståelsen av faktatexter. Läslyftet riktar sig framför allt till lärare som undervisar i svenska. Syftet är att ge dem ökade kunskaper i att kunna individanpassa undervisningen i större utsträckning och bättre stödja elevernas läs- och skrivutveckling.”

Läslyftet föreslås få 257 miljoner. Nu kan  det bli åka av! En härlig start på helgen, inte sant!?