Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
responsarbete

En undervisning som utmanar

Igår, måndag 4e september, föreläste Per Blomqvist om hur vi kan erbjuda våra elever en undervisning som eleverna kan uppfatta som intellektuellt utmanande och kreativ. Det handlar om att bygga upp en läs- och skrivgemenskap i klassrummet. För att göra det krävs processhjälp. Processhjälpen kan ha fokus på exempelvis logiken i det skrivna, strukturen, texttypen och stilen.

Förra hösten hörde vi också Per föreläsa. Då låg fokus på förväntningsnormer, didaktiska beslut och lärandemoment. Det var formellt och informellt skrivande. Själva fick vi den gången prova guidat skrivande. Vi arbetade med elevexempel och att ge gensvar. Igår tog Per avstamp i detta.

IMG_0612

Vi diskuterade våra erfarenheter med exempel. Det handlade om svårigheter att komma igång med skrivandet och att ge respons.

En erfarenhet som flera av deltagarna hade var att texterna inte blir  bättre trots respons och omarbetningar. Eleverna behöver en tydlig struktur med exempelmallar och exempel från olika sammanhang. Eleverna behöver hjälp med att se texterna som processer. Många elever ser sina texter som färdigskrivna redan i ett tidigt skrivskede. Deltagarnas erfarenhet var att eleverna vill bli klara för att kunna lämna ifrån sig texterna.

Frågan väcktes huruvida vi lärare själva har bidragit till elevernas önskan att snabbt bli klara. Tempot i undervisningen är idag högt där nya moment hela tiden står på kö för att behandlas. Detta påverkar förstås hela vårt undervisningsklimat i klassrummet.

Per repeterade innebörden i begreppet processhjälp.

IMG_0615

Per lät oss prova ett praktiskt exempel ur inventiofasen – att gemensamt samla stoff i klassen – ett exempel på materialinsamling. Därpå fick vi skriva in olika saker, tankar, i en femspaltare med två rader och fem kolumner; ett tankeschema.

Kolumner omfattade citat, tankar, hypoteser, påståenden samt bekräfta och betvivla. 

Gensvarsinstruktionen var att läsa upp citaten för varandra  följt av våra påståenden. Därefter fick vi försöka hitta vad vi var eniga respektive oeniga om med texten.

Tankeschemat är en dialectical notebook vilket är en sorts läslogg med gensvar.

Intressant är förslaget att instruktioner för en skrivuppgift ges först efter att momentet för materialinsamlingen är klar och inte inför skrivarbetet.

IMG_0632

I boken kan man läsa mer om den retoriska arbetsprocessen på t.ex. sidorna 15-21 samt i kapitel 10.

Per gav oss en annan fråga att fundera över:

Vad brukar eleverna ha svårt med när de ska skriva den här typen av texter?

Några exempel på aspekter som kan ge svårigheter kan enligt Per vara:

  • logiska resonemang
  • retoriska uttrycksmedel
  • röd tråd
  • driva tes
  • egna rösten
  • ämnesinnehåll
  • inledningar
  • fånga intresse
  • formellt skriftspråk
  • m.fl.

Pers råd var att vi hellre ska ge våra elever ett litet svårare ämne för att utmana tillsammans med stöd för attt klara skrivuppgiften, dvs. stöd i HUR man gör. Med andra ord en praktisk vägledning. Detta fick vi också exempel på. I boken finns än fler exempel.

IMG_0638

Till nästa tillfälle fick vi i hemuppgift att själva välja något vi ville testa med våra egna elever. Erfarenheterna av detta diskuterar vi nästa tillfälle som är den 9e oktober.

IMG_0640

Avslutningsvis lyckades en leende Per utmana oss deltagare!

Som grädde på moset fick också deltagarna boken Skrivundervisning – i samspel med litterära texter  skriven av Anna Berge & Per Blomqvist (2012).

Referenser:

Berge, A. & Blomqvist, P. (2012). Skrivundervisning – i samspel med litterära texter

Per Blomqvist

1:orna skriver till blivande 1:or

Vet du att det finns ett nationellt literacynätverk i Sverige? Deras webbsida är under uppbyggnad men du hittar redan intressanta saker, inlägg och länkar till inlägg, att läsa. Jag hittade en idén till skrivuppgift för åk 1 som handlar om att elever i åk 1 i maj skriver brev och berättar om hur det är att gå i skolan, vad de har lärt sig och hur läraren är.

Skrivprocessen börjar med att lärare och elever tillsammans samlar idéer och samtalar om brev som genre, hur man skriver brev och vad man skulle kunna skriva till de nya 1:orna. Målet är att fördjupa elevernas kunskaper om brevskrivning, vad vet eleverna om brevskrivande och olika sorters brev samt hur man börjar och avslutar ett brev.

Läraren modellerar hur man skriver brev genom att tillsammans med eleverna skriva ett gemensamt brev som får fungera som modell. Under det gemensamma brevskrivandet gör läraren eleverna medvetna om brevets texttypiska drag, struktur och språkliga drag.

Läraren går in på frågor om vad som behöver skrivas till en kamrat som ska börja i skolan. Det handlar om att:

  • skriva vem brevet skrivs till
  • skriva en inledning i brevet
  • berätta olika saker om skolan som t.ex. vad du lärt dig och vad du gör på rasterna
  • skriva egna frågor till den du skriver till
  • skriva en avslutning på brevet

Läraren tar också upp andra saker att tänka på när man skriver. Det kan gälla att eleverna ska börja en ny mening med stor bokstav, att det ska finnas mellanrum mellan orden och att använda punkt och frågetecken.

Sedan är det dags för eleverna att skriva egna brev. Detta kan ske på egen hand eller i par. När eleverna skriver i par så blir det naturligt att hjälpas åt.  Att ge och få respons på sitt skrivande är också en viktig del i processen. Här är det en fördel om det sker med stöd i kriterier som tagits fram i ett gemensamt arbete redan tidigare. Att ge och få respons är ett sätt att utveckla ett gemensamt metaspråk kring skrivandet vilket utvecklar elevernas medvetenhet om olika aspekter i sitt eget och det gemensamma skrivandet.

Den här skrividén återfinns på Skrivesenteret, Trondheim, Norge, som är ett nationellt center för skrivundervisning och skrivforskning.

Nasjonalt senter for skriveopplæring og skriveforsking

Det overordna målet til Skrivesenteret er å styrkje skrivekompetansen hos barn, unge og vaksne. Skrivesenteret skal ha ein tverrfagleg karakter og arbeide med skriving som grunnleggjande ferdigheit i ulike fag og på ulike opplæringsnivå.
På det nationella literacynätverkets hemsida hittar du som sagt länkar vidare till Skrivesentret i Trondheim samt till S.O.S., Skola och Samhälle. S.O.S. är en nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning. En nättidning som för en kritisk debatt om skola och lärarutbildning på nätet; en fördjupad  och kritiskt granskande utbildningsdebatt. Chefredaktör för S.O.S. är Sten Svensson, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning. De som tagit initiativet till S.O.S. är Ingrid Carlgren, Solweig Eklund, Olle Holmberg, Göran Levin, Sven-Eric Liedman och Jan Thavenius. Personer som är kända för de flesta för oss som arbetar i skolans värld.

Ja, det här var inte bara en skrividé utan även förslag på länkar för vidare läsning. Hoppas att det var lite nytt att ta med så här vid terminsstarten! Javisst, det blir ju våra nya 2:or som skriver till 1:orna…

Referenser:

Det nationella literacynätverket: http://www.literacynatverket.se

Skrivesenteret i Trondheim: http://www.skrivesenteret.no

Vill du blogga med klassen!?

Anmäl dig till QuadBlogging! Du kan välja mellan en kurs för nybörjare och en fortsättningsgrupp. Den senare är en grupp för lärare som redan kan blogga.

I nybörjarkursen lär vi oss att blogga från grunden. Givetvis bygger innehållet i din blogg på texter och inlägg som dina elever skriver. Du som lärare bedömer själv om det är eleverna som lägger upp och publicerar sina inlägg eller om du som lärare tar det ansvaret. Nybörjarkursen träffas vid sex tillfällen under tiden september fram till påsk -16.

Fortsättningsgruppen är ingen regelrätt kurs utan mer av ett nätverk. Deltagarna delas in i quaddar, dvs. smågrupper med fyra lärare i varje, vars elever skriver inlägg och publicerar samt läser varandras bloggar och ger respons. Gruppindelningen sker utifrån den årskurs du undervisar i och/eller ämne. Du kan delta oavsett vilket ämne och vilka årskurser du undervisar i!

Fortsättningsgruppen vänder sig till dig som längtar efter en aktiv klassblogg. Du och din klass kanske tycker att ni har för få läsare!? Ni önskar att ni hade vänklasser som läser och ger respons och som du och din klass kan följa och skriva respons på? Deltagarna i fortsättningsgruppen träffas vid tre tillfällen, en gång i september, en gång under vintern och en gång runt påsk. Dessa träffar är inriktade på erfarenhetsutbyte och möjlighet att träffa kollegorna du bloggar med.

Du kan läsa mer på PedagogStockholm: HÄR.

Nu kan du anmäla dig. Vänta inte för länge. Av erfarenhet vet jag att grupperna på mina kurser snabbt blir fulltecknade.

Länkarna för att anmäla sig är:

Det går att anmäla sig, i mån av plats, fram till skolstart i augusti.

PS. Undrar du när du kan anmäla dig till någon av de andra kurserna jag leder? Det blir först runt terminsstarten i augusti.

Varför blogga med klassen?

Möjligheterna! Själv fångades jag av bloggandets möjligheter när jag deltog i ett seminarium om QuadBlogging på BETT 2014. Det ledde till att jag startade en bloggkurs för lärare förra året. Några deltagare hade bloggat tidigare och några var nya som bloggare. Vi har tillsammans lärt oss väldigt mycket under året som gått. Deltagarna är lärare i åk 1-9 och de har bildat smågrupper utifrån vilka årskurser de undervisar.

För att du ska kunna se lite hur det ser ut när de bloggar så får du här några bloggadresser.

  1. Skarpatorp (åk 1)
  2. Hjulsta grundskola (åk 3)
  3. Kristallerna (åk 3)
  4. Turkoserna (åk 3)
  5. Hägern (åk 5)
  6. Mellanblogg (åk 5)
  7. Litteratur (åk 5)
  8. Orion (åk 5)
  9. Betraktelser (åk 5)
  10. 8Ds bokblogg (åk 8)
  11. Litteraturreflektioner (åk 8)

Vi var fler när vi startade men några kände sig tvungna att hoppa av. En svårighet som några drabbades av var bristen och tillgängligheten på datorer/paddor. Tillgången skiljer sig åt mellan olika skolor!

Till hösten startar jag upp två nya grupper. Dels en bloggkurs för nybörjare där vi kommer att göra allt tillsammans, steg för steg. Denna grupp träffas vid 6 tillfällen. Dels en grupp för lärare som kan blogga. Här kommer jag att ordna tre IRL-träffar, dvs. vi träffas fysiskt vid uppstart, halvvägs och runt påsk. IRL betyder In Real Life och syftar på att man faktiskt träffas. Dessa tre träffar syftar till erfarenhetsutbyte, gemensamma samtal och diskussioner om bloggandet med tips och trix.

Som extra grädde på moset bjuds alla in till tre extra, frivilliga tillfällen med gästföreläsande kollegor. Jag arbetar för att kunna erbjuda följande:

  1. Ett tillfälle handlar om hur man söker bilder samt hur och vilka man får använda. Föreläsare är Linda Spolén.
  2. Elisabet Jonsved lär oss hur man gör en boktrailer i iMovie samt hur man skapar ett Youtube-konto.
  3. Kanske kan det bli kurs/workshop kring iMovie.

Nog vore det roligt och utvecklande för dina elever!?

Critical literacy – critical response – digitala verktyg

Karin lärde oss att vi ska lära eleverna ”att läsa världen”. Jag börjar med att repetera att det finns fyra centrala frågor för critical literacy, nämligen att:

  • ifrågasätta det vardagliga
  • utforska olika perspektiv
  • fokusera olika samhälleliga frågor
  • ta ställning och främja social rättvisa

I Karins föreläsning lyftes frågor som ”Vems röst hörs?” och ”Vem röst hör vi inte?”. Förhållningssättet i critical literacy ger en röst till de som annars inte hörs, ger eleverna möjlighet till nya perspektiv och att söka nya vägar. Detta hjälper våra elever att, utöver att läsa för nöjes skull, börja utforska vad författaren vill säga, ifrågasätta och/eller tänka bredare. Läsning utifrån critical literacy perspektivet tränar läsaren i att packa upp texter samt läsa mellan och bortom raderna.

Till detta kan jag som lärare fråga mig hur jag integrerar IKT i critical literacy. Utgångspunkten för critical literacy är att visuella, muntliga, skriftliga och digitala multimodala texter sammantaget innebär olika sätt att beskriva världen. Dessa beskrivningar är möjliga att tolka, ifrågasätta och omforma. Under läsning kan digitala verktyg som talsyntes, länkade ordlistor och uppslagsverk fungera som som stöd för att utveckla strategiska och självständiga läsare. Digitala verktyg underlättar och möjliggör också responsearbete. Nätplatser ger oss möjlighet att samarbeta på nya sätt och dela arbeten.

I oktober numret av RT, Reading Teacher, presenterar Wood & Jocius (2014) i en artikel tre appar för critical response arbete. Dessa är Storybook Maker, croak.it och Fotobabble. I samtliga exempel gör eleverna analyser av skeenden och förhållanden. Analyserna ligger till grund för tolkningar och i nästa steg ställningstagningar som presenteras i elevarbetena.

När man arbetar med Storybook Maker kan man publicera sitt arbete som en pdf utan interaktivitet, multimedia bok eller en bok som läggs upp och delas i det öppna Storybook Maker biblioteket. Förslagsvis läser eleverna en bok med ett tema som t.ex. mobbning för att sedan göra en egen bok där tar ställning mot detta och presenterar sitt budskap multimodalt.

Croak.it är en enkel ljudinspelningsapp för kortare ljud; 30 sekunder. Det finns en knapp för inspelning och sedan är det bara att trycka, spela in och dela. Ljudet blir en länk som i sin tur går att dela till Facebook, Twitter eller maila direkt från appen. Man kan dela sina croaks på croak.it community. Eftersom det blir en länk är detta ett bra sätt att skapa QR-koder av ljud. Artikeln beskriver ett elevarbete där eleverna fick arbeta med att förbereda, planera och presentera sina tankar och åsikter om utanförskap, vikten av mångfald och att gynna olikheter.

I Fotobabble kombinerar du ditt foto med ett intalat meddelande. Du kan också lägga på en kort text. Ett elevarbete kan handla om att till ett foto/en bild presentera tankar, känslor och reflektioner hos personen på bilden vilket kräver ett genomtänkt inkännande för att bild och röst i budskapet ska stämma överens.

Författarna (Wood & Jocius, 2014) understryker att vi måste komma ihåg att digitala verktyg bara är verktyg precis som papper och penna och att det är det vi gör som är av betydelse. Karin Jönsson upprepade flera gånger i sin föreläsning att critical literacy inte är ett antal färdigheter utan en social handling. Det gör också att högläsning med tänka högt inslag och frågor kring ”Vem är det vi hör tala här?” och ”Vad vill den personen att vi ska tycka?” och ”Vad tycker vi egentligen och varför?” passar bra för det gemensamma utforskandet av texten.

Sammanfattningsvis ligger fokus alltid på innehållet!

Referenser
Wood & Jocius (2014). Beyond Fun and Games: Using an iPad as a Tool for Critical Response. I RT, Reading Teacher, October 2014, p 129-133,  http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/trtr.68.issue-2/issuetoc

På webben för ReadWriteThink hittar du uppslag på lektioner ur ett critical literacy perspektiv, http://www.readwritethink.org

Läs mer om apparna på Skolappar.nu:
Storybook Makerhttp://www.skolappar.nu/my-story/
croak.ithttp://www.skolappar.nu/croak-it/
Fotobabblehttp://www.skolappar.nu/fotobabble/

Du hittar också instruktionsfilmer på Youtube för alla tre apparna.

Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg

För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel.

Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. Den gemensamma grunden är idén om att tanke- och språkutveckling är två ömsesidigt beroende parallella processer; något som härrör från Vygotskij. En annan utgångspunkt är att kunskap skapas genom samarbete i en kontext.

För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Här möter vi kända namn som Louise M. Rosenblatt, Judith Langer och Kathleen McCormick. Molloy skriver ”[…] att varje läsares texttolkning också utgår från just denna läsares sociala och kulturella bakgrund. I klassrummet, där vi ofta har läsare med olika livserfarenheter och dessutom olika bakgrunder, kan därför tolkningarna av en text bli mycket olika. ” (Molloy 2014, sid. 5) Ja, det är något som vi lärare känner igen, eller hur!?

Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Först efferent läsning som handlar om att när elever läser en so- eller no-text fokuserar eleven på fakta och detaljer i texten som denne förväntas förstå, lära sig och ta med sig in i andra lärsituationer. Den andra läsarstrategin är estetisk läsning och den handlar mer om ett personligt möte med skönlitterära texter där läsaren tolkar och förstår textens innehåll utifrån sina erfarenheter, förkunskaper och förutsättningar.

Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Elevernas reflektioner styr innehållet i textsamtalen och ”[…] förvandlar klassrumssamtalet från ett monologiskt till ett dialogiskt sådant.”(Molloy 2014, sid. 8). I vårt metasamtal kring läsloggar, reflektioner, textsamtal har vi stor användning av begrepp som efferent och estetisk läsning, föreställningsvärldar och allmän och litterär repertoar.

Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Jag kan verkligen rekommendera dig att läsa hennes artikel så du får med dig både helheten och de praktiska detaljerna. Här finns mycket att hämta för den som vill arbeta med läsloggar, elevers reflektioner och textsamtal. Vi kan börja med definitionen på reflektion som inte ska förväxlas med att tänka noga. Reflektion handlar om att försöka tänka kring tidigare erfarenheter i ljuset av nya erfarenheter.

Här kommer några exempel från artikeln. Dialoglogg – Eleverna skriver ner sina tankar och reflektioner för att sedan byta med en kamrat, därav namnet dialoglogg. Nästa steg är att skriva kommentarer på varandras tankar för att skapa en dialog mellan olika tankar och reflektioner. Kunskapsjournal skrivs för att eleverna ska få syn på hur de skaffar sig kunskap samt hur denna kunskap förändras när nya fakta tillkommer; skrivs i ämnen som SO och NO. Demokratiloggen är en dialoglogg där tankar och reflektioner går vidare och bemöts och kommenteras av flera kamrater. Det kan liknas vid en skriftlig diskussion. Meta-reflektioner är också ett exempel på sätt att lyfta tankar och reflektioner. Syftet är att börja ”tänka kring det egna tänkandet”. Det kan handla om att fundera över om dagens val av arbetssätt var det bästa för uppgiften, huruvida eleven själv fick nya insikter/lärdomar efter att gruppen delat sina tankar och reflektioner och liknande.

Det finns ett antal ämnesspecifika begrepp i artikeln som jag som läsare har glädje av att borra djupare i. Termer och begrepp som lyfter och vässar vårt gemensamma samtal. Dessa begrepp är enligt min mening följande: efferent och estetisk läsning; föreställningsvärldar; allmän och litterär repertoar; reflektion; textsamtal; meta-reflektion.

För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap.

Referenser:

Gunilla Molloy (2014). Läsloggen – ett tankeredskap

Läslyftet (Skolverket). Läs- och skrivportalen

 

QuadBlogging

är titeln på en ny kurs som jag planerar för till hösten. Inspirationen fick jag på BETT mässan tidigare i år.

Syftet är att med bloggandet som verktyg utveckla våra elevers skrivande. I kursen får deltagarna hjälp och stöd i att skapa en blogg, lägga upp profiler och komma igång med att låta eleverna blogga. Vi delar in oss i quaddar, dvs. fyrlingar, eller med andra ord smågrupper med fyra skolor i varje grupp. Uppdraget att skriva blogginlägg går runt bland skolorna i varje quad i 4-veckors cykler. Vecka 1 bloggar klass A och övriga tre klasser i quaden skriver respons och förbereder sina blogginlägg. Vecka 2 bloggar klass B och tre klasser i quaden skriver respons och förbereder sina blogginlägg. Så går det sedan runt. Tanken är att det tar lite tid att förbereda och skriva blogginlägg men också att skriva respons. Responsskrivandet är en viktig del! Finessen med quadblogging är att deltagarna är garanterade att andra läser och ger respons.

quadblogg bild1
Bilden kommer från siten quadblogging.net.

Upplägget är: 6 tillfällen á 90 min (ev. 2 timmar) under hösten 2014 samt våren 2015.

I kursen diskuterar vi också ramar för hur man skriver respons, kommer överens med eleverna om vad man får skriva i blogginlägg och i respons, lär oss mer om PUL och liknande frågor. Min tanke är också att diskutera skrivande och teori runt skrivande som en del i kursen. För de deltagare som vill fördjupa sig mer i själva skrivkonsten finns det möjligheter att anmäla sig till skrivargrupper inom KUL 2014/15. Elisabeth Söder har berättat för mig att lärare under hösten kommer att erbjudas wokshops i kreativt skrivande, bildberättande, dramaturgiskt skrivande, spoken world och mycket annat. Några av oss får chansen att delta i workshops ledda av t.ex. Martin Widmark, Magnus Nordin och Maria Ådahl (från Årstaskolan). Det finns också planer på lärarworkshop i att skriva musiktexter med Timbuktu. Här finns en fantastisk möjlighet att kombinera deltagandet i kursen ”Quadblogging” med dessa workshops.  Information om KUL 201415 läggs enligt Elisabeth kontinuerligt upp på PS (Kulan) och Kulans facebook.

Två kursomgångar för nybörjare har startat hitintills (1/9 -15). En omgång genomfördes lå 14/15 och en kursomgång startar september -15. Anmälningstiden har gått ut och gruppen är fulltecknad.

Du kan läsa mer om QuadBlogging där jag fick min inspiration: http://quadblogging.net/

Responsarbete med yngre elever

Ibland känns det som om det är jag som lär mig mest på mina kurser! I måndags på ”Nya Språket lyfter”-kursen  fick jag några riktigt bra tips. Ett heter Austins butterfly och handlar om hur responsarbete med de yngsta eleverna kan ge fantastiska resultat. En liten video på runt sex minuter visar hur Austin med hjälp av sina kamraters respons utvecklar sin teckning av en fjäril till ett riktigt litet mästerverk. Här ser du stegen i Austins teckningsprocess.

Tack Lotta för tipset om filmen!

Det jag funderar över är hur vi kan arbeta med ett likartat processinriktat responsarbete runt våra elevers läsande och/eller skrivande?! Har du provat? Jag kommer nu att försöka lägga in detta i min nästa ”Nya Språket lyfter”-kurs. NSL är ju ett bedömningsmateril som Skolverket har tagit fram som stöd för oss lärare som också ger möjligheter till att arbeta med elevrespons. En riktigt spännande uppgift!

Här kan du se hela filmen om Austins butterfly.

 Dags att skynda iväg till Hässelbygårdsskolan som börjat titta på Nya Språket lyfter. Få se vad jag lär mig idag!