Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Response to intervention

Funktionell läsning och skrivande

Thomas Nordström, fil.dr. i psykologi Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste för oss måndagen den 20e maj.

EB5E516F-F251-4BDA-8B26-7874949F819A

Thomas ingår i en forskargrupp tillsammans med Idor Svensson, Linda Fälth, Emma Lindeblad och Rickard Carlsson.

Thomas forskningsintresse har fokus på evidensbaserad praktik/undervisning och främst då läsning, effektiv undervisning, inkludering, funktioner och funktionsnedsättningar och vetenskaplig metod. Han ställde frågan Vilka elever är mest beroende av god undervisning? Här gick Thomas in på begreppet Achievement Gap som handlar om huruvida och/eller i vilken grad en elev kommer upp i förväntad utveckling. Förväntad kan vara i förhållande till ålder men också i förhållande till de anpassningar och stöd som eleven fått för att stödja dennes lärande.

Thomas fortsatte med definitioner av begreppen:

  • screening
  • kartläggning

Screening är ett kostnadseffektivt sätt att undersöka ett fenomen. Det kan exempelvis  handla om xatt identifiera elever i risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Vi screenar när vi vill fånga in många som har det vi letar efter. Enligt Thomas är det få test i Sverige är riktigt bra, dvs både valida och reliabla.

Kartläggning, assessment, är ett vidare begrepp och kan ha flera olika syften. Det finns ett generellt gott vetenskapligt stöd för effekterna av kartläggning, och kartläggning som grund för undervisning och interventioner.

Det är först och främst viktigt att veta vilket syfte vi har med våra screeningar/ bedömningar/ kartläggningar. Det är också viktigt att veta lite om vilka traditioner man arbetar utifrån. För att få bästa möjliga lärandeutfall ska man fokusera på framåtsyftande bedömningar .

Thomas presenterade RTI, Respons To Intervention. RTI bygger på att man först mäter en förmåga/färdighet hos eleven varefter eleven får undervisning under en tid för att till sist följa upp insatsen. På så vis kan man ta reda på och mäta vilken nytta och vilket resultat en specifik insats har gett. Thomas gav oss följande hållpunkter för RTI.

  • Tidig kartläggning (standardiserad) av läsfärdigheter.
  • Standardiserade procedurer om beslut baserat på kartläggning (tester) av läsfärdigheter.
  • Förutsätter god läsundervisning i år 1-3.
  • Intensiva och systematiska insatser under begränsade perioder (≈ interventioner).
  • RTI sätts in långt före eventuella diagnostiska utredningar.

Enligt Thomas har forskning visat att det inte är det effektivaste att låta en elev gå på specialundervisning t.ex. 30 min i veckan. Det är bättre och ger mer resultat när man satsare på intensivundervisning under kortare perioder. Bäst är en stund varje dag i sex veckor följt av en paus i insatsen för att sedan repeteras.

Det finns en del kritik mot RTI. Kritiken handlar om att RTI är resurskrävande, att det krävs kunniga skickliga lärare och att vi fortfarande har svårt att mäta responsen. Vi vet inte heller med säkerhet vilka insatser som passar varje elev. RTI förutsätter och kräver ett nära samarbete mellan praktik och forskande lärare.

Legilexi

Ett slutsats ur materialet i Thomas avhandling är att barns tidiga läsnivåer har relativt stor inverkan på skolresultat. Hur god läsare barnet är tidigt påverkar skolresultaten i senare skolår. Desto bättre läsare i tidig ålder, desto bättre allmänna skolresultat i senare årskurser. Att ha en god läsförmåga och kunna ta till sig information i skolans olika ämnen är centralt i skolan och detta upplever eleverna. Det påverkar i sin tur självkänslan och i förlängningen den psykiska hälsan. Elever som upplever sig underlägsna kamraterna kan utveckla undanvikandebeteenden som att man undviker att läsa. Korrelationen tidig läsnivå och betyg i senare skolår är alltså hög. Detta motiverar tidiga interventioner för att motverka försenad/begränsad/ nedsatt läsutveckling.

I Thomas Nordströms forskning har LegiLexi använts som bedömningsverktyg. Elevens resultat utgör i studien underlag för lärarens undervisningsplanering. Efter kartläggningen väntar arbetet med riktad undervisning och intervention. Frågan efter en kartläggning och/eller bedömning är alltid: Vad gör vi sedan? Thomas underströk att det idag inte finns några ursäkter för att inte känna till hur man planerar för en god läsundervisning. Idag finns det nämligen en massiv kunskap om vad god läsundervisning är. En evidensbaserad approach brukar beskrivas som att eleven är vårt facit och vi behöver ta reda på svaret till följande fråga:

What works for whom under what conditions.

Thomas gav oss också följande citat att fundera över:

If teachers are to be effective, they must be equipped to evaluate, understand, and to respond to each student’s instructional needs. (Cunninghamd 2015)

Vi behöver ha verktyg för att möta olika elevers behov av undervisning; vi måste arbete med olika upplägg, olika material, olika nivåer, olika metoder för att nå alla elever.

Nästa fråga Thomas ställde var:

Men när vi har tränat och tränat och tränat… Vad gör vi då?

balansgången

En tillräckligt god läsutveckling handlar om, utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt, att eleven hamnar inom normalutvecklingen. För detta krävs minst stanine 4 på läsresultaten.  Samtidigt säger värdet stanine 4 inget om huruvida läsförmågan är tillräckligt god. Effekter i interventioner översätts inte till praktisk betydelse och därför finns här ett stort behov av fortsatt utvecklingsarbete. Ett annat problem är att det inte finns någon konsensus kring läromedelsnivåer. Likaså är textkraven i skolan otydliga.

Föreläsningens tredje del handlade om AT, assisterande teknik. AT ersätter individens nedsättning och skapar funktion (ISO, 2011). Forskningsfältet för AT och läsförmåga är ett ungt forskningsområde med hitintills få studier. AT är en teknik i snabb förändring. Det har visat sig att det är enklast att påverka ordläsningsnivån. Svårast är det att påverka läsflytet (fluency) och läsförståelsen. Det visade sig i studien att de elever som hade störst problem med att läsa och skriva också var de som upplevde störst nytta med AT. Nyttan var i sin tur beroende av lärarstöd och träning av AT-funktioner, inklusive fortsatt stöd/inpassning i klassrummet. Runt 70% av eleverna fortsatte använda tekniken även efter interventionen.

Trycket på läraren lättar ju också när basen förstärks och fler elever lär sig läsa. Enligt Thomas ska AT sättas in efter att vi har tränat ordentligt utan att eleven uppnår en tillräckligt god utveckling. Vad tränat ordentligt betyder i praktiken är inte helt lätt at beskriva. Det förutsätter en kunnig och yrkesskicklig lärare med professionell nyfikenhet på sina elever och som erbjuder en väl strukturerad undervisning.

Det är skillnad på teknik och assisterande teknik. AT kommer från funktionshinderforskningen där det är ett naturligt inslag i motsats till ”vanlig” undervisning där läsningen i sig mäts. AT ersätter individens nedsättning och skapar möjligheter till funktion. Det finns fortfarande få studier kring AT och läsförmåga och mer forskning behövs.

Vad tyckte deltagarna om föreläsningen? Här är några röster:

  • Det var en tydlig presentation där Thomas gick igenom sin forskning på ett lättförståeligt sätt, lugnt och metodiskt.
  • Intressant innehåll, lagom längd, jättekul att höra om forskning som bedrivs!
  • Bra att alla lärare i mitt arbetslag var på plats, då lättare att jobba vidare med det vi fick höra.
  • Jag blir påmind om vikten av att hålla ögonen på mitt eget sätt att undervisa eleverna.
  • Mycket kring läsforskning och kartläggningar och även allmänt om vikten av god läsundervisning och tidiga insatser.

Du som inte kunde närvara får snart chansen att se Thomas föreläsning när vi är klara med redigeringen av den.

Referenser:

Nordström, T. (2018). Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology.

Skolportens intervju med Thomas Nordström. Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling.

Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter – en pilotstudie med RTI

Camilla Nilvius var en av eftermiddagens föreläsare vid utbildningsdagen 15 november (Svenska Dyslexiföreningen). Camilla är åk 1-7 lärare, speciallärare, adjunkt och nu doktorand vid Nationella forskarskolan i specialpedagogik – SET (Special Education for Teachers Education). Rubriken för Camillas föreläsning var Att förebygga läs-, skriv- och matematiksvårigheter. RTI.

Disposition av föreläsningen såg ut så här:

  • Hur ser läget ut i Sverige idag gällande tidig upptäckt och tidiga insatser?
  • RTI – internationell forskning?
  • RTI – något för svensk skolkontext?
  • En pilotstudie med preliminära resultat – RTI i åk 1-2

Fokus låg på huruvida Response-to-intervention (RTI) kan vara ett alternativ för tidig upptäckt och tidiga insatser i tidiga skolår vara. En fråga som Camilla ställer är  vilka förtjänster och fallgropar som kan finnas med RTI-modellen. Camilla återgav lite av vad internationell forskning anser är för- respektive nackdelar. Bland fördelarna nämnde Camilla exempelvis att:

  • fokus riktas mot klassrumsundervisningen.
  • elever följs upp systematiskt och faller inte mellan stolarna. Det är avsevärt mindre risk för sen upptäckt med läs- och skrivsvårigheter.
  • åtgärderna blir intensiva vilket leder till att många elever ”svarar” på insatserna, dvs. att önskad effekt uppnås.

Några av de nackdelar som Camilla tog upp var  att:

  • kritikerna menar att en del elever som blir föremål för lager 3 inte utvecklar tillräckligt goda färdigheter.
  • det inte finns en konsensus i forskningen om när och hur/hur länge elever ska vara i de olika lagren.

Camilla beskrev RTI mer som en arbetsprocess än en metod. Fokus flyttas från eleven som ägare av ett problem till vilken undervisning som är effektivast på både individ- och gruppnivå. Idag är det vanligt att elever erbjuds stöd först när det blivit tydligt att hen inte kommer att uppnå målen. Genom att arbeta med RTI försöker läraren i stället att undvika att elever hamnar i svårigheter och därmed kan man säga att RTI är en proaktiv modell.

Camilla presenterade RTI med följande bild där varje lager i triangeln benämns Tier 1/Lager 1, Tier 2/Lager 2,  Tier 3/Lager 3 samt i Camillas studie Tie 4/Lager 4 och de olika lagren motsvarar följande:

  1. I botten har vi den ordinarie undervisningen som här ska vara baserad på evidensbaserade undervisningsmetoder.
  2. Om elever trots god undervisning och evidensbaserade metoder inte utvecklar grundläggande färdigheter och förmågor bör dessa erbjudas mer intensiva och individualiserade insatser genom undervisning i mindre grupper.
  3. Nästa lager erbjuder en-till-en undervisning med fyra pass/vecka á 30 min under 6 veckor. Denna undervisning utgörs av mer individualiserad och intensiv specialpedagogisk undervisning.
  4. Översta lagret handlar om en intensiv användning av assisterande teknik. Syftet är dels kompensation, dels för att ge en ökad självständighet. Målet är att eleven ska kunna ta till sig och förmedla text (åk 4).

RTI3 två bilder

Till vänster i bilden visas grundmodellen för RTI och till höger RTI och dess lager något anpassade till Camillas pilotstudie.

Camillas studie är en pilotstudie. Hon kommer i samverkan med lärare och elever implementera modellen Response To Intervention (RTI) för att följa alla elevers utveckling när det gäller att läsa, skriva och räkna. Detta görs under åk 1 eller åk 2. Camilla kommer inte bara att följa elevernas utveckling utan också göra detta mycket noggrant tillsammans med stegrande specialpedagogiska insatser i förhållande till hur eleven svarar på insatta åtgärder. Fokus ligger på grundläggande färdigheter som automatisering av ordavkodning och talfakta.

Camilla presenterade designen för pilotstudien och att den omfattade samtliga 17 elever. Under första delen som påbörjade hösten 2017 grundades arbetet på följande:

Lager 1

Språk-, skriv- och läsutveckling, ht -17 del 1

  • Tematiskt, ämnesövergripande och språkutvecklande arbete.
  • Strukturerat och systematiskt arbete med fonologiska övningar, grafem/fonem koppling, bokstavskännedom samt syntes och analysövningar.
  • Reciprocal teaching användes som metod för att utveckla läsförståelsestrategier (Palinscar & Brown, 1984).

Matematikutveckling, ht -17 del 1

  • Tematiskt, ämnesövergripande och matematikutvecklande arbetssätt.
  • Strukturerat och systematiskt arbete för att abstrahera och automatisera talfakta 0-10.

Under andra delen av höstterminen 2017 såg arbetet ut så här:

Lager 2

Språk-, skriv- och läsutveckling, ht -17 del 2

  • En grupp med 3 elever i åk 2 arbetade strukturerat och systematiskt med fonologiska övningar, grafem/fonem koppling, bokstavskännedom samt syntes och analysövningar.
  • En grupp med 3 i åk 2 elever arbetade intensifierat med läsförståelsestrategier.

Matematikutveckling, ht -17 del 2

  1. En grupp om 8 elever i åk 2 arbetade strukturerat och systematiskt för att abstrahera och automatisera talfakta 0-10.

Lager 3, vt -18

Språk-, skriv- och läsutveckling

  • Ännu mer individanpassad en-till-en undervisning – fokus på att automatisera ordavkodningen och nå läsflyt. 3 elever i åk 2 i första omgången och 2 elever i den andra omgången.
  • Åk 1 – inga elever

Matematikutveckling, vt -18

  • Än mer individanpassad en-till-en undervisning med fokus på att automatisera talfakta. En grupp om 4 elever i åk 2 i första omgången och 3 elever i andra omgången.
  • •Åk 1 – 1 elev deltog

Lager 4 höstterminen 2018, pågår nu

Vi finner också perioder av lager 3 tillsammans med AT för språk-, skriv- och läsutveckling.

Språk-, skriv- och läsutveckling

  • 2 elever. Under början av höstterminen har eleverna fått bekanta sig med iPads i undervisningen med målet att ta till sig och förmedla text. De sista 5 veckorna av terminen sker en mer systematiserad träning av detta.
  • En elev som föll ifrån under vt-2018 är nu åter i lager 3.

Matematikutveckling

  • 1 elev åk 1 får fortsatt träning i Lager 3 (perioder under hösten).

Erfarenheter

Pilotstudien är ännu inte avslutad. En del erfarenheter har gjorts och dokumenterats. Man har bland annat funnit att RTI har fungerat väl. Exempelvis att:

  • pedagogerna anser att eleverna har fått intensiva och noga avvägda insatser snabbt om/när det funnits behov av det.
  • de har haft god kontroll över elevernas utveckling.
  • pedagogerna blivit medvetna om vad de behövde utveckla i sin undervisning för att möta elevernas skiftande behov.
  • pedagogerna menar att det kan uppfattas som resurskrävande att träna intensivt på färdigheter i tidiga skolår.
  • vissa elever upplevt att det har varit mycket med utmaningar i både matte och svenska.
  • det ändå har varit väl investerad tid för att motverka misslyckanden.

Hösten 2019 planerar Camilla för en större RTI studie så vi har lite att se fram mot!

Referenser

Vetenskapsrådet (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Rapport.